Gamla Upsala Högar

Gamla Upsala Högar

Lukuteksti

|230|

Gamla Upsala Högar*)Stycket har afseende på den i September detta år började genomgräfningen af de s. k. kungshögarne vid gamla Upsala, dervid hela fångsten till dato lärer utgjorts af några djurknotor, kol och aska..

Hösten har härjat

Högarnas grönska,

Slätternas blyga

Blommor ha blekts.

5Natt faller svart på

Mälarens svallvåg,

Sörjande flyter

Fyris flod.

Tätt vid de gamla

10Gudarnas tempel

Kungarnas kullar

Kännas igen.

Gett har dem Odin,

Orädde Thor och

15Fredgode Frey sitt

Frejdade namn.

|231|

Tjugu förgångna

Sekler af segrar,

Tjugu förrunna

20Sekler af sorg,

Hugstora minnen

Många i Manhem

Heliga stå kring

Högarna vakt.

25Ofta på Odins

Kulle till offer

Vandraren gjutit

Gäsande mjöd.

Bäfvan betog hans

30Barm och med undran

Klar har en klang i

Högen han hört.

Drog då en dyster

Dimma från hafvet,

35Höljde i höstnatt

Högarna in:

Jättegestalter

Gingo i töcknen,

Vikingars vålnad

40Våndades der.

|232|

Nu kring de gamle

Gudarnes gårdar

Dvärgarnes ätter

Äflas alltjemt.

45Svårt är att svänga

Svearnes slagsvärd;

Lättare leks med

Lagrarnes arf.

Upp stod ett rop bland

50Upsalas ungdom:

Gånge de gamle

Gudar igen!

Kungarnas kullar

Kunnige varde!

55Hjeltarnes jernkraft

Gäste hos oss!

Drogs så mot helga

Högar i härnad:

Grundligt det grofs i

60Grönskande grift.

Ringa var rofvet:

Andelös aska,

Byte af ben, dem

Bålet bespart.

|233|

65Högt uti höstskyn

Högarnas lemma starthamnarkommentar

Bistre belogo

Braskande bragd.

Stigande storm slog

70Ned öfver slätten,

lemma startValakommentar den visas

Varning förnams:

»Män af mitt land, hvi

Härjen J högen?

75Icke de gamle

Gudar bo der.

Vida i Valhall

Hjeltarne gästa,

Glädjas i Odins

80Glänsande sal.

Stiga då tankar

Starka och stora

Stundom i menskors

Makliga håg:

85Se det är gudars

Gång uppå jorden;

Högarnas stolta

Storhet är stoft!»

 

 

  1. *)Stycket har afseende på den i September detta år började genomgräfningen af de s. k. kungshögarne vid gamla Upsala, dervid hela fångsten till dato lärer utgjorts af några djurknotor, kol och aska.

Kommentaari

Kommentar

Dikten är daterad 15/11 1846 i manuskriptet. Den publicerades i kalendern Necken 1847 (utgiven av Fredrik Berndtson).

Uppsala högar, Kungshögarna, är tre gravar från järnåldern. Enligt folktron ansågs Tor, Odin och Frej vara begravda här, och platsen var länge en religiös vallfartsort. Enligt fornkvädet Ynglingatal skulle kungarna Aun, Egil och Adils ha kremerats och begravts här. Topelius hade besökt högarna under sin resa till Sverige sommaren 1843 och vid tillfället druckit mjöd ur ett forntida dryckeshorn (1922, s. 89).

Den hög som kallades Odins grävdes ut 1846 under ledning av riksantikvarien Bror Emil Hildebrand. I en notis i Helsingfors Tidningar berättas att man vid utgrävningarna funnit en väldig mur, förmodligen en gravkammare, djurben, bitar av murknat trä, kol och brända ben (30/9 1846).

I dikten använder Topelius en form av fornyrdislag, med korta slagkraftiga verser som saknar slutrim men sammanbinds av allitterationer och assonanser.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

66 hamnar andar, gestalter.

71 Vala fornnordisk sierska.

Bibliografi

Topelius, notis i Helsingfors Tidningar 30/9 1846; Självbiografiska anteckningar 1922, s. 89

Faksimile