Inrikes. Suomi VI

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 28/1 1843:|8 1|

Literatur.

1 Inrikes. Suomi VI H. 1842 innehåller 1) den älskliga visan om Klaus Kurck och liten Elin, sådan den ännu sjunges af äldre qvinnor i Vesilax socken, och öfversatt af Lönnrot från 3:dje delen af Kanteletar. Klaus Kurck, den stolte riddaren, kommer till Suomela i Vesilax och vill köpa sig en flicka till maka. Efter mången undskyllan får han liten Elin. »Men alltför ung är liten Elin, kan ej styra tjenstefolket, ej matlagningen besörja, sköta stora ladugården». – »Det behöfver hon ej, säger Klaus, det kan pigan Kerstin befallas att göra.» Elin kommer så med Klaus till Laucko gård, men Kerstin mister nu väldet i gården och bär stort hat till Elin, hvarföre hon gör henne all möjlig förtret och intalar slutligen Klaus, att Elin är honom otrogen, hvilket hon falskeligen lyckas bevisa honom. Då blir Herr Klaus ond i själen och sticker huset i brand, der liten Elin hvilar med sin nyss födde son. Och Elin, när hon märker lågorna, visar sin make vigselringen och sonen, men Klaus afhugger hennes finger, med ringen uppå, och har för sonen intet fadershjerta. Då ber Elin till Herren Jesus, att han ville uppehålla lågorna, tills hon finge se sin moder, och Uoti, den gode brodren, springer till Suomela efter modren. Illa går det modren, när hon skall kläda på sig och allt vändes bakfram, men sist kommer hon dock till Laucko och besvär sin måg, att rädda Elin. Men Kerstin råder honom att taga ett mått af det svarta mjölet och en tunna tjära och kasta det till eldens näring. Så tager nu liten Elin afsked af sin moder och faller i den ljusa lågan. Men knappt ha tvenne veckor efter hennes död förlidit, förr än stora olyckor drabba gården, så att alla hästar och all boskap störta och Klaus Kurck sitter hemsk och sällsam på trappan till visthuset. Till honom kommer då Jesus i tiggarskepnad och frågar hvarföre han gråter. Klaus säger att han uppbrännt Sin trogna maka och sitt barn. »Hvar är nu Elin?» frågar Jesus.

»Der har nu sin plats fru Elin

Uti himmelrikets boning,

I det höga himmelriket;

Vid Guds fötter der hon sitter,

Har sex ljus, som brinna, för sig,

Har en gyllne bok i handen

Och sin lilla son i famnen. – – – – –»

3 Men Klaus Kurck har sitt ställe »i den lägsta afgrund; der ser man hans sporrar lysa lågt vid marken», och der är äfven Kerstin, »litet syns till hennes flätor, svagt de gyllne banden glänsa». Derpå begifver sig Klaus bort; engång ljöd hans pipa än på kärret, på mon och sist på stranden och så red Klaus in i öppna hafvets djupa vågor.

4 Vi hafva refererat denna visa, emedan vi anse den, ehuru hittills föga känd, för en af de skönaste och mest rörande sånger, hvilka någonsin ljudit under sotad ås i Suomi. Det anslår oss så underbart, att se den Christliga romantiken bemäktiga sig den gamla runan, rikta dess blick uppåt och ingjuta i den en ny själ, mild, helig och kärleksfull, men tillika så barnsligt okonstlad, frisk och innerlig, som en sång ur naturens eget bröst. – 2) Finlands Vattenarea och Ägovidder. Land- och vatten-arean för hvarje län uppgifves, utom för Nylands, der en brist af nära 8 Finska quadratmil observerats i beräkningen af vatten-arean. Resultatet af tabellen öfver ägovidderna är, att Finland, med en summarisk jordvidd af 69 358 800konsekvensändrat/normaliserat tunland, äger 19 091konsekvensändrat/normaliserat mantal, 47 748konsekvensändrat/normaliserat hemman, 815 300konsekvensändrat/normaliserat tunland åker, 1 717 000konsekvensändrat/normaliserat t:landtunnland ängsmark, 8 293 820konsekvensändrat/normaliserat t:landtunnland löfskog och svedjemarker, 14 940 300konsekvensändrat/normaliserat t:landtunnland högländ barrskog, 19 320 030konsekvensändrat/normaliserat t:landtunnland kärr och högländ barrskog, 16 518 770konsekvensändrat/normaliserat t:landtunnland måssar och 7 753 580konsekvensändrat/normaliserat t:landtunnland berg.tillagt av utgivaren|8 2| Således insamlar landet sina skördar af en åkermark, som utgör blott ungefär ¹⁄₈₅ och en ängsmark, som innefattar ungefär ¹⁄₄₀ af hela landets jordvidd, förutom de visserligen betydliga sträckor, som genom svedjande göras fruktbara. Räknar man, att endast en tredjedel af den jordvidd, som föres under rubrikerna löfskog och svedjemarker, kärr och högländ barrskog, samt måssar kan till odling upptagas, så återstår nära en femtedel af landets jordvidd, att vinnas för framtida skördar. – 3) Fredsfördrag, gränsetraktater och råbref (forts.) a) Svenske Commissariernes Rågångzbreff emellan Käxholms och Novgorodz lähn, dhen 3 Aug. 1621. b) Upplysningar om de i Teusina den 18 Maj 1595 och Stolbova den 17 Febr. 1617 afslutade fredsfördragen och den i grund af dem verkställda gränsereglering emellan Ryssland och Sverige.

5 Finska Läkare Sällskapets Handlingar, Första bandets tredje häfte 302 sidd.sidor, äro utkomna och innehålla: A. Afhandlingar 1) Om Finnarnes magiska medicin, af Elias Lönnrot. 2) Den epidemiska sjukdoms-constitutionen i Finland år 1841, af Imm. Ilmoni. 3) Kort historisk framställning om sjukvårdsinrättningen i Finland af F. J. Rabbe (Forts.) B. Analekter. 1) Pharmaceutiska Misceller, af G. Falcken. C. Notiser. 1) De vigtigaste föredrag vid Finska Läkare-Sällskapets sammanträden under loppet af år 1842. 2) Förändringar inom Finska Läkare corpsen år 1842.– Då utrymmet ej tillåter oss att ur dessa förtjenstfulla och normaliseringoriginal: och om Sällskapets verksamhet vitnande artiklar referera några detailler, meddele vi blott, att Finska Läkare corpsen under året genom döden förlorat Slotts-Läkaren i Tavastehus B. T. Åkeson, f.född 1794, Prov.LäkarenProvinsialläkaren i Ålands District, Assessoren Med. Doct. J. P. Granberg född 1785, samt Slotts- Lazaretts- och Curhus-Läkaren i Åbo Med. D:r G. Rosell, f.född 1800. Såsom nya medlemmar af Finska Läkare-Sällskapet hade Med. och Chir. Doctorerne F. W. Avellan, M. C. Churberg och J. E. Sourander under året inträdt.

6 Redovisningen för förvaltningen af Sällskapets medel 1841 utvisade, att S:ptsSällskapets contanta behållning från 1840 utgjorde Silfver Rub.Rubel 144:konsekvensändrat/normaliserat21⅐, influten ledamots afgift 1841: Rub.Rubel 57:konsekvensändrat/normaliserat28⁴⁄₇ Summa S:r Rub.Silfver Rubel 201:konsekvensändrat/normaliserat49⁵⁄₇ kop.kopek Utgiften 1841: S:r Rub.Silfver Rubel 131:konsekvensändrat/normaliserat88³⁄₇, contant behållning till 1842: Rub.Rubel 69:konsekvensändrat/normaliserat61²⁄₇ Summa S:r Rub.Silfver Rubel: 201:konsekvensändrat/normaliserat49⁵⁄₇ kop.kopek Vid anställdt val utsågos till Ordförande för 1843 Prof. D:r Ilmoni och till Secreterare Assessoren D:r Rabbe.

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile