Herr Z. Cajanders Skriftställeri

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 25/9 1847:|76 2|

Herr Z. Cajanders Skriftställeri.

1 Herr Z. Cajander, för ett par år sedan student i Helsingfors, sedermera ifrig landtbrukare på Mustiala och för närvarande, med understöd af Kejs. Finska Hushållnings-Sällskapet rest till Sverige för att studera skogshushållningen, har i sistnämnde land råkat vinna en viss ryktbarhet. Våra läsare torde möjligen erinra sig, att Hr C. redan i hemlandet slagit sig på skriftställeri, dels i tidningarna – man påminne sig Sakari Sakarinpojkas polemik med Hr Gottlund i H:fors Tidn. 1843 – dels i en liten finsk brochyr, Lemminkäinen benämnd. Man erfar nu, att Sveriges literära lust på Hr C:s inspirationer haft en särdeles stimulerande förmåga, i thy att Hr C. ej allenast hållit föredrag i Stockholms Literatursällskap – hvilket gaf Figaro anledning till den ironiska proposition, att der man ville ha konversationen rätt i gång, borde Hr C. hålla föredrag – utan ock att tvenne i sitt slag kuriösa verk der lära flutit ur hans penna: det ena benämndt|76 3| »C. J. L. Almqvist Det Går An, uppfattad såsom en christlig idé, af en Finsk Flicka, jemte Postscriptum eller Några Finska Runor»; det andra under titel af »Några Ord om Qvinnans Emancipation»*)Det var förmodeligen för detta arbete en subscriptionslista här cirkulerade endast bland fruntimmer. Ingen karl fick subscribera på boken; ej heller läsa den. Törhända är aktor i Jönköping den ende manliga individ, som dristat sätta sig öfver detta noli me tangere.. Man får medge, att dessa ämnen ganska nära sammanhänga med skogshushållningen.

2 Den literära banan synes emellertid för Hr C. hota att blifva törnbeströdd. »Qvinnans emancipation» lärer i Jönköping blifvit ställd under åtal, såsom stridande mot 3 §. 13 mom. af tryckfrihetsförordningen, som handlar om sedernas vanhelgd och sådana ohöljda framställningar, som främja ett förderfligt lefnadssätt. Hvilka anledningar aktor haft till detta åtal, äfvensom hvad resultatet deraf blir, är oss obekant. Deremot ha vi haft tillfälle att taga notis om det andra snilleverket, den sig så kallande finska flickans philosophiska betraktelser öfver »Det går an».

3 Brochyren utgör, med titel, prolog, afhandling samt ett poetiskt och ett prosaiskt postscriptum, 35 sidor 12:mo. Det har fordrats en stor talent att inom så trånga gränser utveckla så stora ting. Till inledning eller prolog trakteras med en bekant finsk runa »Flickans sorger» i öfvs. Derpå följer sjelfva afhandlingen, affattad i bref från »Naima» och daterad Helsingfors den 15 Maj 1846. »Älskade Ilma!» börjar episteln, »Tack, söta du, för ditt hjertligen välkomna bref» – och derpå får den älskade Ilma höra en hel hop förunderliga saker om »sinnlighetens vagga», om »mensklighetens fasansvärda graf» och huru själen derifrån skall höjas till »Urbilden» m. m. Det vore en tacklös möda att följa brefskrifverskan under alla de beundransvärda esthetiska, moraliska, philosophiska, ja religiösa luftfärder, saltomortaler och krumpsprång, hvaraf dessa några sidor öfverflöda. Stilistisk förmåga och logik hörde aldrig till Hr C:s starka sidor som skriftställare, men det svammel af klingande nonsens och med all möjlig naivitet uppdukade dumheter, dessa sidor innehålla, öfvergår allt hvad man af Hr C. haft skäl att vänta i den vägen. Naturligtvis är förf:s mening att prisa och försvara »Det går an», ehuru der råkat ske så befängdt bakvändt. Gud bevare oss för våra vänner! må väl Hr Almqvist med största skäl utropa härvid. En kuriösare parodi på hans satser har ej skådat dagen, än denna.

4 »Postscriptum» utgöres af tre s. k. finska runor (på svenska), synbarligen förf:s egen fabrik. »Så hemska och underliga de än må synas vid första påseende, heter det i ett P. S. N:o 2, visa de en tydlig bild af en ny läras, en ny församlings sätt att uppträda på verldstheatern». – Åtminstone visa de Hr C:s eget nya sätt att uppträda på verldstheatern.

5 All denna narraktighet skulle väl näppeligen förtjena en offentelig mention honorable, derest den icke tillika bure tydeliga anspråk på att vilja representera finska åsigter, en skylt, som är uthängd på sjelfva titelbladet. Hrr Svenskar måtte få sällsamma tankar om den finska literära samtiden, när de se Hr C. uppträda såsom dess representant. Hr C. borde lägga på hjertat den gyllne regeln, att om man nödvändigt vill föra sin kolossala dumhet till torgs, man åtminstone gör klokast uti att hviska ut den mellan fyra väggar, och icke i den obefogade egenskapen af sina landsmäns sakförare basuna ut den inför en hel allmänhet.

 

 

  1. *)Det var förmodeligen för detta arbete en subscriptionslista här cirkulerade endast bland fruntimmer. Ingen karl fick subscribera på boken; ej heller läsa den. Törhända är aktor i Jönköping den ende manliga individ, som dristat sätta sig öfver detta noli me tangere.

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile