Juni
Kommentaari
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
16 löjen leenden, skratt.
Rubrik Otium sapientis dulce. (lat.) Den vises ledighet är angenäm.
10 Und so fliehen [...] die Quelle (ty.) Och så flyr mina dagar som källan.
10 assessorerne här: bekymren.
11 söfva släcka; SAOB har detta belägg av Topelius.
12 scarabee skalbagge.
14 Jäntan och manden och konen »Jänta å ja’», värmländsk folkvisa upptecknad av Fredrik August Dahlgren, och »Manden og konen satte sig ned», traditionell dansk folkvisa.
14 Hertz mein Hertz Ludwig van Beethovens tonsättning av J. W. Goethes text »Herz, mein Herz, was soll das geben?» (Neue Liebe, neues Leben 1775).
16 det smakte ändå fågel det smakade förträffligt (d.v.s. påminde om Emilie).
16 bånen (dial.) barnen.
16 Straniera opera av Vicenzo Bellini, La Straniera (1829).
18 belisser bellisar, tusenskönor.
19 Fredrikshamn har brunnit Stora delar av Fredrikshamn eldhärjades i en brand som utbröt 22/5.
20 nous voila! (fra.) här kommer vi!
20 skrickare (dial.) upptågsmakare, filur.
28 »Två Lieutnanter drogo» ur skämtdikten »Ett bidrag till kvinnornas historia», ingår i Wilhelm von Brauns Dikter II (1838).
30 ungef. 6 quarters höjd knappt 1 m; ett kvarter är fjärdedelen av en aln.
31 favoritanläggning pro favoritanläggningar.
33 Sikter sekreterare.
34 inexpresibl. de onämnbara (kalsongerna).
35 »Kyllä se on tullu lihava jo» (fi.) »Nog har hon blivit fet redan».
37 blusning fest.
38 vextmärg pumpa.
39 Beuxores nouveaux. (fra., skämtsamt) nya byxor.
40 C album Polygonia c-album, vinbärsfuks.
40 uppbördsboken räkenskapsbok över medel för allmänna ändamål insamlade i samband med bröllop och dop i församlingen.
40 den der skoln Nykarleby pedagogi, där adjunkten Nordgren hade övertagit ansvaret som pedagog i april 1840.
42 lipen här: avslutad.
42 3 mil drygt 32 km; den gamla svenska milen motsvarar 10,7 km.
53 thodium toddy.
53 sjöng pro sjöngs.
55 Charlottenlund familjen Lithéns sommarställe på Alörn i Nykarleby skärgård, känd under namnen »Krankborg», »Lugnet», »Lustissima» och från 1836 »Charlottenlund».
55 Myggan familjen Lindqvists sommarställe på Alörn i Nykarleby skärgård, känd under namnen »Sista styfvern» och »Myggan».
59 Skriftskolebarnen konfirmanderna; SAOB har detta belägg av Topelius.
68 Flickorna knyta avser traditionen att på midsommaraftonen knyta olikfärgade silkestrådar kring växande rågstrån och utifrån de s.k. knytorna förutspå framtiden. Till pojkstrecken hörde att leta efter knytorna och riva upp dem.
71 »i en tigande Juninatt» jfr dikten med samma namn 5/8 1837.
73 berget berghäll på Alörn, där ungdomarna ristade in sina initialer; av Topelius benämnd Runeberget.
76 2 ℔ 0,9 kg.
77 8 ℔ 3,4 kg.
79 Kiwijuuri (fi.) Stenroth (Carl Erik).
79 krank (dial.) mygga.
80 Sphinx fjäril av släktet Sphinx.
82 abgemacht (ty.) överenskommet.
85 möjad (dial.) majad.
85 stryka på foten skrapa med foten, d.v.s. bete sig ödmjukt.
85 shawlar sjalar.
85 grisdelint violett.
86 Gud wälsigne dessa hjertan bröllopspsalm med text av Johan Olof Wallin (Den svenska psalmboken nr 335).
1–3 Bästa skatt [...] dygd och tro! ur ovan nämnda psalm.
92 knös ej ordet sade ingenting.
Junia 1840.
Zona Torrida har blifvit Zona Temperata.
NyCarleby.
Der ser jag dig åter, du goda, du lilla,
du käraste, bästa af städerna alla,
|990|fast många den fulaste, minsta dig kalla
som känna dig illa.
Ty svikne af skenets bedrägliga villa
och åldriga ytan, de skåda ej alla
hur herrligt omkring dig forsarne svalla
i aftonen stilla.
Hur mildt i ditt larm på gatorna trånga
ett sus från de knoppande lunderna blandar
i bullret af verlden en hviskning af andar
den vindarne fånga.
Och aldrig de känt de många, de många
de flyende stunder uti dina salar
då sorgen är stum och trefnaden talar
med löjen så långa.
Och aldrig de sett med glänsande öga
de hulda som lif och behag åt dig gifva,
och rosornas glöd på kindernas drifva
den märkte de föga.
Men jag har dem sett. Hur ofta i strålar
af himmelska blickar hvart ställe förskönats,
hvart steg på din jord af tjusning belönats,
så svagt jag det målar.
|55|Der ser jag dig åter, du goda, du lilla,
hur skönt du dig speglar i silfrade vatten,
en slumrande lik i den vårliga natten
förklarad och stilla.
Här flydde mitt lif – dig länge så nära!
från fjerran omirrade städer och länder
hur glad till dig åter i stillhet jag vänder,
du goda, du kära!
d. 7 Junii 40.
|991|
Otium sapientis dulce.språk: latin
10 Und so fliehen meine Tage wie die Quellespråk: tyska – snabbflyende, sommargröna, bequämliga dagar. War mödan stor och assessorerne många, så är nu i stället hvilan grundelig och hvilotimmarna långa. – Ah ça!språk: franska det är ej utan sitt lilla behag att, obekymrad om hela verlden och makligt utsträckt på den mjuka sophan, röka sin smakliga pipa i ro och aldrig sörja för morgondag!
11 Mig brydde framtidens dunkla drömmar – de sjönko med ens i dunklet tillbaka – mig bländade kärlekens törniga rosor – de bleknade bort, de bitterljufva – Mig brände en dunkel wisdomstörst – en droppe war nog att söfva dess brand – Och nu står jag här fattig på framtid och kärlek – och fattigast af allt på wisdom – ack! ............. det war en förflugen suck. Så grönskande grön är nu Guds vackra jord, så glänsande blå är himlen, så glittrande klart den ilande elfvens watten att ingen sorgelig tanke kan rymmas i ett ungt bröst, och vestanvinden kysser suckarna bort i deras födsel. – Nu ut. –
12 Nu ut! Jag har många vigtiga hvärf att besörja – pilars planterande – rönnars quistande – metmaskars plockande – ty jag skall ut med min gamla fisklycka – och är lyckan god så fångar jag en scarabee i flygten och digtar en visa om den sköna våren.
|56|13 1. Måndag. Nicodemus och sommar – björkarna knappast utslagna – asparna alldeles bara, men allt lofvar godt.
14 Lithenerna härute – gunga i trädgården – squallra kring sybordet – sjunga à la Wadman om Jäntan och manden och konen – och à la Frenckel: Hertz mein Hertzspråk: tyska – och quistarne ha promenerat norrut. –
15 2 Tisdag. Skönaste wäder. – Thé hos Collander. – Hafveri förljudes på torra landet. Dumt. Illa. Skamlöst. »Dömmen icke på det I icke må dömde warda.» – Lithenernas hos Bergers, och wi ditin – Huset styltades upp som bäst. Collander får en bit af taket i thékoppen. Allmän förskräckelse. Men förskräckelsen gick öfver och wi promenerade.
16 3 Onsdag – Den wackra trädgården och den behagliga grönskan! Wi ha mycket att bestyra – Jag planterar – Sophie städar – Emilia räfsar torrt gräs på kullen – Nu hinna wi med ingen Fransyska. – Aftonen finner oss hos Lindquistens – upgången en labyrinth, rummen nätta som dockskåp, och dockorna i dessa dockskåp små söta ungar. Den minsta af dockorna heter Lotta – hon misstog sig och trodde att jag kysste henne för hennes egen skull. Men det smakte ändå fågel. – Svärfarsgubben viste oss nya rummen i öfra wåningen. Bra, farbror! Hwad wi här skall dansa! – Och|992| Lundmark spelar med bånen. Stranieraspråk: italienska, du söta – ! – Emilias portrait satt i musik är du.
17 Det regnar och klockan är 10 – atjé! atjé!
18 4 Thorsdag. 24 pilar – A: hos Lithéns. Maria vår, Hejko etc. Hejko om fru C. »Gudwälsigne henne.» – Och älskvärda aurikler, belisser och violer i Fåfängan. – Aurikeln är Sophie, belissen Thilda, Violen Emelie. –
19 Nyhet: Fredrikshamn har brunnit. – Jag tänker på vårt ruckliga NyCarleby – stackare! stackare om icke Guds skenbarliga finger bevarar dig – Och mest af alla trakten omkring svärfar Lindquist – jag ville intet bo der. På ena sidan – och just vid porten – den höga rådstun – på andra sidan och midtöfver den trånga gatan lika höga hotell och gamla ruckel – Det är dumt tillställt med den här staden.
|57|20 5 Fredag – Sophie och jag med Lithénerna till Forsbacka. – Och wi ledas mycket förtroligt i mening att Kellman derborta vid gärdsgården skall missta sig. Men Forsbacka är inte hemma – Juthbacka är hemma – nous voila!språk: franska Der war ock en förändring – en ny generation, en liten skrickare med spetsig nos – Jag tyckte om Carolina – nu bättre än förr – så anspråkslös och treflig – så vill jag ochså ha det.
21 Wi suto i trädgården. Kjellman fantiserade i Landthushållningen och jag kastade gräs på flickorna – När skall jag få smak för landtbruk? Visiten war ganska treflig – och hemvägen kort. –
22 6 Lördag. – En timme hos L:ns. OGustaf. OEmelie – och hela dagen hemma – men Emelie och syskona förde jag till Sophie på lusthustrappan – der suto wi gungande i aftonsvalkan, medan svalorna klöfvo luften och den nedgående solen glimmade grann mellan träden. Och faster Jalminas kissor klängde här och der i träden till mycken förlustelse.
23 7 Söndag. Pingst. Pingst.original: Pingst Fonselius predikar, men dåligt emot sin vana. Man märker hos honom ett sväfvande, en brist på hållning och sammanhang liksom vore han icke mer med själ och hjerta öfvertygad att han predikade och lärde rätt.
24 S. d.Samma dag till Harald. In i vagnen åka Lithénerna och jag, på kuskbocken Ollanten och Dyhr. – Kerrmans lika. Lts hemma –
25 Louises Aloë. Gumman Wacklin – hvem skulle trott det – då jag sednast for, att hon skulle ännu 1½ år derefter stapla sin sorgliga väg på jorden fram? Bedröflig är den jordiska hyddans förvissning – bedröfligare andens förvillelser och svaghet intill det sista. Men den eviga godheten skall ihogkomma att hon lidit mycket, och förlåta henne för hennes myckna bedröfvelses skull. –
|993|26 Ute är grönt. Rönnarne blomma. Buskarna stå fulla med bär. Wi sitta derute – och leka med papegojan. –
27 S. d.Samma dag på återvägen (samma platser) en nyhet: Lithenerna alla resa till Hfors, Reval, Petersburg – »och skrif nu om rum och billetter». –
28 8 Andra dag Pingst. Okyrka och +26. – Kerrmans dinera hos oss – Lithenerna cafféra. Dyhr och Topelius gesticulera. »Två Lieutnanter drogo»original: drogo etc. – och skratta omåttligt. – Om resan. – Promenader – Quistarne och Josephina med. Om Lagermark. Lts hos Lundmarks.
|58|29 9 Tisdag – F. ms promenade med Hejko – om diverse – och Thildas wäfkammare –
30 S. d.Samma dag Sundii begrafning på Mariædahl – Wi reste dit, wi vänner till den saligen aflidne – ty bjudningen var långt ifrån allmän – Och sålunda reste Dyhr och Topelius. – Från Mariædahl (Runtas) beledsagade wi gubben till Munsala kyrka der jordfästningen förrättades af synnerligen skrala prester. Dock ersattes mödan, hettan och dammet någorlunda af kyrkans prydliga anblick, med dess rika förgyllning, både i tid och otid anbragt. – I klockstapeln befunnos dessutom några curiosa – lemningar från ganska gamla tider – en wälbibehållen St. Petrus i påflig skrud af ungef. 6 quarters höjd, fordom förgylld, en Mariæbild, entt crucifix m. m. allt af träd och ganska väl arbetadt.
31 Mariædahl är med mycken kostnad anlagdt vid en vik af hafvet och tätt invid Wexala by. – Af allt kunde man se att anläggarn warit en ordningens man, ofta ensidig i planen, alltid ihärdig i utförandet. – Trädgård, lusthus, båthus m. fl. hans favoritanläggning äro vackra, fast förgängliga, minneswårdar af hans drift. Lusthuset war nyss måladt och planen för en kägelbana utstakad, när han kallades bort från allt, lemnande sina arbeten att förfalla i svaga quinnohänder. – Sådant är menniskoöde – i det stora som i det lilla!
32 Af döttrarne visade sig blott de twå äldre – mågarne icke bjudne, hkethvilket klandrades. – Jag glömde nämna gården och trädgården, begge anlagda väl utan poësie men med mycken ordning och bequämlighet.
33 Hoffren och Lithen värdar – Fru Kerrman värdinna. – Mig titulerade H. till Sikter Cederman – Vi besökte ochså öfra våningen, upfylld af taflor – många af temligt värde – bland nyare äfven Hforska vuerna – Den aflidnes bibliothek, berömdt som stort och dyrbart, fingo vi ej se.
34 Grafölet var muntert nog – endast bland fruntimmerna någon suckan. I herrarnes rum högljudt ibland. – Hejko liknade Stenroth vid Munsa kyrkenglarna – Ahla träffas här – vid soupern som räckte circa|994| 3 timmar – var på ungdomens sida muntert – Ahla och fru Bzna dricka skålar – Ahlas inexpresibl. blomstra – Kl. var ½ 4 m. då jag med Mamma åter åkte in genom Kudnis grind.
|59|35 10 Onsdag. Thermometern +20 à 17 – Visite af gamla Brita. Om bruden hos Österblads: »Kyllä se on tullu lihava jo»original: jospråk: finska –
36 Emilia kl. 10 – »Den obetänksamma flickan».original: flickan»
37 A: Benzelstjerna håller blusning på Brunnsholmen. – Visite hos Lithéns – i Fåfängan – i Lindquistska trädgården – der har Thilda planterat quartershöga rönnar – och Emelie har sått wassbuk och anjovis, säger Hindrik. – Mamma och flickorna alla sätta ärter m. m. – putsa, vatna och laga.
38 Hos oss lagar Johanna Frosterus om sin vextmärg.
39 11 Thorsdag. Hos Turdins, Tante Emelie sjuk. – Hindrik om Apothekare hörande till mästerskapet. – Beuxores nouveaux.språk: franska –
40 12 Fredag. Upvaktar prosten Snellman. Mottages temligen förbindligt – och vin på bordet genom prostinnans och Ullas försorg. – Gubben tog fram en fjäril – och visade ett C under vingen – »hvad menar herr Candidaten den kunde vara för en? – jo C album, och den fann jag här i trädgården.» – På bordet låg uppbördsboken upslagen – han linierade. »Man har här så mycket arbete, jag har väl en adjunct här, en skicklig man, men han har tagit sig så mycket att göra med den der skoln» – Men jag tror uppbördsboken var gubben kär. – Och wi skildes belåtna å ömse sidor. –
41 Upvaktar Lundmark: »Det der kunde du låta bli, och komma en annan gång riktigt.» – S. d.Samma dag på quälln med Sophie hos Calamniuses – der sitter Wahlström hos Johanna – troligen störde wi conversationen.
42 Fru Wennerholms resa till Petersburg – lipen på förhand – »det lär vara mitt öde att aldrig komma längre än 3 mil utom NyCarleby portar.»original: portar. –
43 13 Lördag. Flickorna Lindquist på Kudnis. Om Helsingfors. – »Och vet mycket.» »Åh du vet inte.» – »Mer än du tror» – Fingerräkningen – i Hfors så många, men du affärdade dem – Tgm – Kl:n – Adrs:n – allihop gaf du artigt afsked – – »Och det vet du – ?» – Det och ännu mera –» – »Men du skall skrifva om Hfors»original: Hfors – – Ne-ej – om några år kanskeoriginal: kanske» – »Skrif ändå, det är så ledsamtoriginal: ledsant att inte ha något att vänta.»
|60|44 14 Heliga Trefaldighet. Nordgren, – stilistiskt bra – correct – regelrätt – mannen föreföll mig som en mathematikus – åtminstone mycket ordentlig. Wäl röjde sig ett studium af Loehnberska skolans wältalighet, och wärma saknades, men deremot var föredraget oväntadt lyckadt.
45 Lyses för Christine Bäck och Bruksinnehafvaren Olof Sjöberg.
|995|46 S. d.Samma dag – Fru Silveus – AHBackman, fru Dovner hos oss – Hejko och Dyhr uppe hos mig – wi språkade –
47 15 Måndag Hemma. – Quistar pilarna – planterar 25 dito. –
48 S. d.Samma dag Uleåborgsbref om Mosters oresa. Illa! – ty ochså Mamma torde bli hem – så hotas det starkt –
49 16 Tisdag. Planterar 50 pilar – i hagen – vid vägen vid stranden i alleerna. Det är roligt – Besök på kyrkogården. Morfars grafvård omkullblåst. Illa. – Bland mina bekanta träffar jag oförmodadt Carlenius – den olycklige – och Mad:me Brunberg hvilande den söta sömnen under torfvan. –
50 S. d.Samma dag Flickorna Lithen – om resan – om 2 vagnar m. m.
51 17 Onsdag. Till Alörn med Maths Lithen – skönaste väder – gubben commenderar: »Stig inte på kanten af förningsbåten så den kantrar, era fähundar» –
Du vackra Alörsgrönska,
du sköna sommarro!
hwem skulle här ej önska
i all sin tid att bo!
53 Metandet ville ej löna sig. Deremot trefligt hos Hejko på Alviken – der infunno sig sednare – Collander – Lybeck – Münchenschreiber, Dyhr, Holstius, Wahlström – Lithen – på the och thodium – det sjöng dansades, promenerades – Hejko ville följa dem på återresan –tillagt av utgivaren wi kryssade med Ole Bull men med ringa framgång – ytterligare vågade sig H. än en gång ut – det var löjligt att märka på trädtopparne huru han dref ända inemot Sandörn –
54 Natten hos Hejko och myggorna –
|61|55 18 Thorsdag. Jag vaknade på Alörn, på Alviken – jag promenerade till Charlottenlund – till Myggan – »ty der blir man biten» – jag gick på vägar dem ingen fot trampat i detta år – och allt var grönt.
56 Kl. 11 f. m. reste wi hem i storm – det gungade bra – min kappa war våt af närgångna sjöar. – Nära intill satt »Anne Marie» som mente »att Kuddorna skulle bli glada när hon kom hem –» och wisligen placertes ett par glasfönster i närmaste granskap.
57 Öfriga dagen hemma med Mamma, Sophie och träden –
58 19 Fredag. Omete – Besök af fruarna Häggström – Lithen – Frosterus med Doktor – och Thilda Lithen – Doktorn och jag Academica – – Deremellan gungas vid Lusthuset – en vacker quäll.
|996|59 20. Lördag. Skriftskolebarnen confirmeras – nära 200 – bland dem Thilda Lindquist och Sophie Aspegren. – En vacker och rörande syn. De gifva sitt unga barnsliga hjerta åt Gud – de lofva bli hans i alla dagar – och brista i mycken gråt för hans stora herrlighets och barmhertighets skull. – Låt vara att tåren förtorkar och det arma hjertat, som nu är så oändligt stort och fullt af evighet, snart igen förkrymper i tiden – det är dock skönt att se den stora andens makt så uppenbar – att se det egennyttiga menniskobarnet så helt och hållet glömmande sig sjelf och hängifvet Gudi i allt, om ock för ett enda – men ett herrligt ett himmelskt ögonblick blott!
60 S. d.Samma dag sednare hos Lithéns – Rosa: »Louise K. till er» – med mera – och diverse squaller som jag aldrig tål.
61 21. Söndag Ungdomen vid altaret – och Östring talar bra – »hur mången af eder säger nu kanske i sitt hjerta: duoriginal: »du min barndomsvän och nåderike fader, du käre Gud, farväl! Jag har ej mera tid med dig – Jag måste nu lefva med i verlden och har mycket annat att tänka på – med dig hinner jag väl aldrig mer.» – Då greto barnen öfverljudt. Och mången gret så bitterligen, ty hon kände att så var som läraren sagt.
|62|62 S. d.Samma dag – Turdin hemkommen från Köpenhamn. – Emilia promenerar har sökt Sophie. Emil kommen. – Wåra och L:ns hos Hammarins. – Elise spelar – för resten tråkigt – Mias bref. »så bör man älska.»
63 Sedan promenader – Märkvärdig Elisa – skall det vara coquetteri?
64 22. Måndag Full sommar och trefligt. Mete med 3 småheter och 17 fiskar – Sophie och 2 Fanny’or – wi ankrade vid ragnörn och nålörn – togo der upp en smörgås och hade trefligt – bara lillan ville hållas stilla – så! der fick du en fisk – och der en – och stora Fanny fick en gädda – ett quarter lång på kroken.
65 23 Tisdag. – Turdin och Topelius på Wänskapen vid Alörn. Wänskapen hette skutan, efter de första redarnes utsago, »derföre att wi inte slogos en enda gång sålänge wi bygde den». – För resten war den intet större än att Kempen med en käpp påtade aktern ut från quain och vände om den med hjelp från förn.
66 Mete utan synnerliga resultater. – Regnbad – Kl. 5 hemresa – derunder lilla Gustaf såg Necken – »men vor’ jag en bock så skulle jag inte vara rädd en så liten neck» –
67 Hemkommen finner jag: Lisette Toppelius med Selma och Janne – egen gudson och guldgosse – det är roligt att se de barnen. – pojken storlik sin far till lynnet mer än till ansigtet.
|997|68 S. d.Samma dag kl. 10–11½ a. Scen i åkern vid hagen. Flickorna knyta – du axgröna Midsommarglädje! du dunkelljufva, du mörkblåa Juniinatt! Solen har doppat sig i hafvet bortom Alörns stränder och rosenröda skyar spegla sig i elfvens vatten. Allt lätt, gladt, violett – rödt och blått ge violett – här ha vi violett – hvad skall det beteckna? – Allmän rådplägning – ja hvad? säg du – och säg du – nåja, det må betyda förhoppningar – nu knyta vi här i åkern vid hagen – Emelie – och Thilda Lt – och Louise och Augusta – och Emil – och Holstius och Dyhr – och jag – men inte du, Thilda – och inte Elise och inte Axeliana – det är illa gjordt af er.
|63|69 Se – der gick en flock med lurande gossar förbi – har ingen fara – och der twå flickor som sjunga – är du ej färdig Emilia – »jag har ju så många att knyta åt.» – och se nu Albert – eller Emil – hwem af er har knutit på Emelies ax? – grönt och gult på samma – det var löjligt.
70 Adieu. – Adieu – Klockan är 12 – och vi ha inte souperat – inte souperat?
71 24. Onsdag. Midsommar. Har jag ingen visa för dig numera? – Nej ingen nu. – Det ser ut som mina visor vore slut – förvissnade – icke i sorg och icke i glädje – utan i rena prosan: »i en tigande Juninatt».
72 Fonselius predikar om naturens högtid – men sväfvande och utan den lugna glädje till hvilken han upmanade andra.
73 S. d.Samma dag Calamniuses bjuda till Alörn – och ut med Lithéns i förnings båt – Louise K. med – har dinerat hos oss – derute är obeskrifligt. – Trefnad i hvar buske – fåglar på hvar quist – sommarglada menniskor på alla vägar och stigar – i gamla stugan – eller rättare derutanföre var rigtig bal – för borgerskapet – »lägervallerskapet» –tillagt av utgivaren Vi gingo ut till berget och källan – besökte både namn och minnen – funno somliga och andra inte – plockade körsbär och granruskor – vadade i vått – roade oss åt de unga – åt Lieutenanten och hans Johanna – och åt Johanna och hennes Lieutenant – misslyckades i sång – lyckades i munterhet – drucko thé och souperade – sade atjé och embarquerade – och måste just le då vi converserade – ty Dyhr och Lovisa, de talte om att lefva – de talte en visa om Adam och Ewva – Eva var förr än Adam, dä’ klart, hur vore annars Adam – dä’ uppenbart – »och verlden tywärr är af quinnor full» – sitt stilla i båten, den kantrar omkull! – Morbror Matte, ingen fara, morbror skall ej barnslig vara – en sådan båt! nå det kan jag tro – förr vore jag skapt som en Eknäsbo!
74 Atjé. – Och se flickorna vid torget – åh se knytorna – hur grönskande grönt – Emilia – hvar har du 3 af dina – de äro stulna – det kan jag aldrig|998| tro – joo! – Och Louises med – åh! – Men torfvorna – se nu –|64| Holstius för oss på Hammarins gamla gård. – Och se – Augustas och maskar under allihop – under somliga oförvarandes – och Thildas twå – det är att gissa på – Men Emilia har inga torfvor skurit – Nå Collander! – och Emil – ! du har varit hos wederbörande – nej wederbörande ha varit hos oss. – Atjé – midsommarsol – på himmel och i öga – du har dina små behag – atjé!
75 25 Thorsdag. Noter. – Wåra hos Lithéns. – Och blir det resa af? – tror inte – och hundrade projecter – och efter projecterna souper. –
76 26 Fredag. Noter. – På quälln mete – ej stort – circa 2 ℔ – men en vacker id –
77 27 Lördag. Noter. Mete – och nu tog det. 8 ℔ vackra idar – baddare med blanka sidor – allratrefligaste folk – 4 eller 5 båtar rundtomkring – men kommo för sent – och aldrig märkte jag att de fingo en stjert.
78 Just hemkommen och beundrad möta mig Hejko och Nordgrén – Ett glas thodium uppe hos mig lättar bekantskapen – wi klinga – Det första Mathematiska intryck Nordgren gjorde förmildras vid närmare beröring och quarlemnar ett intryck af stadga och grundfasthet som är godt. – Om Snellman – både prosten och hans »bara det går» och Johan Wilhelm – – Wi följde Nordgren till prostgårds grind.
79 28 Söndag Följande dagen predikade han. Nog mycket ur Conceptet, mente flickorna, men bagatell! – S. d.Samma dag träffas wi ochså på Smedsbacka – med Kerrmans – Kellmans – Hejko m. fl. – Kiwijuuri med sitt thodium gjorde ingen stor effect. – Om jungfrunamn i lysning – jag mente: »det skall jag aldrig tåla att min fästmö der tituleras för mamsell.»original: mamsell. – »Men – tyckte Sophie Logren – nog måste det ändå vara för att göra skilnad mellan bättre och sämre» – (eselspråk: tyska, hvad jag blef ond! – hade just på tungan: »då torde jungfrunamnet vara bättre, den som så hafva kan» – men saken bortblandades så fort som möjligt.) – Fruntimmerna = mygg – herrarna = krank. – Amorsaltaren nere i stranden, hvarom Nordgren visste berätta.
80 På hemvägen med Nordgren och Hejko i fåfängan – Lithenerna och Sjöbergen –|65| En vacker Sphinx tagen af Frosterus. –
81 En dumhet gjorde jag bland andra idag – lät läska brandsprutan och befann den i skick – det var klokt – men dervid fattade blåsten i spruthusdörrn och slog den mot väggen der thermometern hängde för att vara i skuggan. Atje då med den. – Och just i dag skulle Blank och jag börja corresponderande observationer.
82 29 Måndag. Mete. – Hemkommen – och icke alls beundrad – finner jag vår vän Oskar och Ernst Hjelt nysskomna från Uleåborg efter 30 timmars|999| resa. Oskar ämnar dröja – men nu är det abgemachtspråk: tyska att wi resa – det blef så i går eller i förrgår – det passar illa. – Med Ernst hos Lithéns.
83 30 Tisdag. Flygtig visite på läsförhör – derefter simning – Ernst reser – derefter det vigtigaste, nemligen
Christine Bäcks bröllopp.
84 O quinnogunst, huru stor är icke din välgörande makt! – hur mången lysande talent skulle ej utan ditt biträde dväljas i skuggan och stoftet, hur månget glänsande namn vore icke förutan dig ett noll här i verlden! Utan dig vore vältaligheten utan tunga, lyran utan strängar – och Calendrarnes praktsidor vore toma på Cavalierer! Utan dig vore verlden så annorlunda beskaffad – konungar buro ej krona och dagens riddare ej sina älskade stjernor – och jag vore visst icke marskalk på Christine Bäcks bröllop, om icke du vore, du herrliga quinnogunst!
85 Se huru flaggorna fladdra i vinden och vädret blås lusteliga och solen skiner så blänkande blank genom molnen. Och gården står så granrisad och grann och grön och grinden och trappan så möjad och frisk och salen så städad och fejad och prydlig – som ville de säga helt tydligt, att nu är bröllop – och kom härin du som glader är, kom in bara och se treflig ut ty här är calas å färde och Christine Bäck står brud i dag! – Christine Bäck och Brukspatron Olof Sjöberg – nemligen Bruks inspektorinnehafvarpatron, som du hörde det lysas – och ser du faster Engström tittar nu ut, marskalkerna stryka på foten och klockaren gapar af längtan att få ryta sin psalm – allt är nu redo – men en småsak är intet redo än – och det är bruden. –|66| hvar är då bruden? – Jag såg ett par shawlar hängda för lusthusets fönster, hon måste wara der. – Och tärnorna? – Ack se! der komma tärnorna – hvita och blommiga. – »Och i dag är du söt»original: söt –¤mindre quickt. Men det föll sig så oförvarandes. Men skynda hitåt – wi måste repetera pellhållningen – åh se charmant, och så måste wi stå. – Så der! – Gif akt – nu vänta alla – och bruden kommer – i grisdelint siden, om jag mins rätt – men tyst – pellhållarnes blommor – hwilka rosor och hvilka bouquetter – åh Holstius, se på – det är skön Thildas bouquetteros. –
86 Nu viger Nordgren och Brander sjunger: Gud wälsigne dessa hjertan – och pellhållarne stå som följer: Calle Engström och Ulla Bäck – Otto Egm och Marie Bäck – Z. Topelius och Emili – Holstius och Thilda Lindquist – Dyhr och Sophie Topelius – såg det inte bra ut? – ty pellen var himmelsblå med silfverfransar och 10 gullringar att hålla uti, allt nytt och enkom tillställdt. Det var nu vigseln.
|1000|87 Derefter svärma en stor del af gästerna ut på gård och i trädgård, men marskalkarne – Calle E. den andra – besörja bålarnes bästa. På gården är en skön allée af blommande rosor och violer – och »den sköna lefvande alléens skål!» – och tärnor – hur glömmer ni tjensten? – bruden måste visa sig – gå med, du hvita vackra! – Nu till talen – alla trängas i salen – då stiger marskalken fram: »Med herrskapets tillåtelse föreslår jag en skål för det unga brudparets wälgång – (1svårläst p.g.a. överskrivning0 secunders paus) – för deras lycka har jag ingen bättre önskan än den som redan sjöngs:
Bästaoriginal: »Bästa skatt i deras bo,
Mödans lön och hvilans ro,
blifve kärlek, dygd och tro!original: tro!»
(Nya psalmboken)
90 (Parenthes: – atjé alla förhoppningar om ett grannt och rosenfärgadt tal – den moderliga naturen har ej skänkt mig vältalighetens gåfva – och dessutom var detta både det första och längsta tal jag hållit.)
91 Sedan skålar för patronessan Sjöberg och Tullförwalterskan Engström. Kl. var nära 10 då gästerna nego och sade godnatt. Vår Herre skickade ett hällande regn just då. – Flickorna Lithén – vänta länge på kappor, och stodo väl en timme i den ruskiga regniga farstun.
|67|92 För tärnorna, marskalkerna, slägten och granskapet bestås soupér. – Tärnorna sågo sömniga ut, när jag kom in igen – och brudgummen knös ej ordet, ty han var ej rigtigt frisk – hvilket väl är ett fatalt spratt just på bröllopsquälln. – Dock som glädjen låg sprittandes inom de unga, och endast saknade luft, – så lockades den med lätthet igen på läpparna fram af en lek med ord: byta quist mot berg – Thilda Lindgren och pastor Nordquist – m. m. som jag nu ej mera mins, till stort mehn för samtidens häfder.
93 Min plats var vid Thilda Lts gröna sida – om jag mins rätt, talade wi om Amalias fingerräkning. – Ett sent adieu.