En vindskammare

Lästext

|244|

En vindskammare.

Hur mycket af den sol, som lyser verlden,

Kan stundom stråla på en enda punkt,

När morgonskimret i vårt lif är ungt

Och intet åskmoln än förmörkar fjärden!

5Hvad vill du mer? Ett vindsrum der mot söder,

En björk, en rosenhäck, ett smultronland,

En bugtig flod, en fors, en bro, en strand

Och kyrkans torn mot morgonskyn, som glöder.

|321|

Derinne solsken med en doft från häggen,

10Min faders skrifbord med sin nötta kant,

Verldskartan bredvid hyllans lemma startfoliantkommentar,

lemma startSten Stures och hans makas bildkommentar på väggen.

Här satt den glade gossen vid sin lexa,

Här satt studenten, i lemma startHomerkommentar försänkt;

15Här har han lifvets första tankar tänkt

Och sett sin första ungdomsflamma växa.

|245|

Hur ordnadt allt, när han kom från terminen

Till modersfamn på femtimila färd,

Hur omsorgsfullt beredd hans hufvudgärd,

20Hur dammfri hyllan och hur hvit gardinen!

I fjerran såg han då sitt fönster glimma,

I fjerran ser han barndomshemmet än

I tårars glans, som en begråten vän,

Stå solbelyst i årens aftondimma.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett manuskript är känt, med dateringen 16 Febr. 78.

    Den södra vindskammaren på Kuddnäs var under Topelius barndom inrättad för informatorerna. Här undervisades som mest fem elever, Topelius och hans kusiner. Rummet var senare reserverat för Topelius när han kom hem till ferierna. Motivet med vindskammaren återkommer i hans verk med varierande iscensättning (Schalin 1935, s. 122–143).

    Versen är jambisk pentameter med kiastiskt rim, AbbA.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    11 foliant bok i folioformat (stort format).

    12 Sten Stures och hans makas bild Ovanför skrivbordet i vindskammaren hängde kopparstick av Sten Sture den yngre, hans hustru Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) och Carl von Linné.

    14 Homer Homeros anses ha skapat Iliaden och Odyssén.

    Bibliografi

    Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 351 f.; Schalin, Kuddnäs 1935, s. 122–143

    Faksimil