Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
Nattvardsbarnen

Guds öga vakar

Folkmelodier

Guds öga vakar

Lukuteksti

Guds öga vakar.

I mörker sjunker jordens ljus; Guds klara öga vakar;

Och himlens öga sluter sig; Guds goda öga vakar.

En nattsky stiger tät och tung, en norrskensflamma sprakar,

En storm i natten ryter vild; Guds milda öga vakar.

5En gränslös öken verlden syns, der ingen vägen stakar,

Och villad vandrare förgås; men se! Guds öga vakar.

Mot klippan rusar hafvets våg, och klippans fäste knakar,

Och seglarns köl bräcks af som rö; Guds goda öga vakar.

Ett lemma startqvalmkommentar förtynger luft och sky, högtidligt åskan brakar,

10En lemma startljungeldkommentar klyfver molnets rand; Guds ljufva öga vakar.

Det skälfver under vandrarns fot, en bäfvan bergen skakar,

Och jordens svalg upplåter sig; Guds öga stilla vakar.

Krig rasar, välden störta kull, blod frossa stridens drakar,

Hämd ropar folkens jemmerskri; Guds milda öga vakar.

15När menskoblick ej annat ser, än att ur sina hakar

Snart verldens gångjern kastas ut, Guds visa öga vakar.

Säll den sig sjelf ej aktar stort, sitt eget ljus försakar,

Och tänker endast fromt och gladt: Guds goda öga vakar!

1846.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Ett odaterat manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 18 april 1846. Den ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Dikten, skriven i en orolig tid, vill mana fram tro och gudsförtröstan (jfr »Lofsång i hungeråret 1847» och »Höstens vanmakt», jfr Psaltaren). Tanken att Gud vakar över människan kan skönjas i flera andra dikter i tredje delen av Ljungblommor II, se t.ex. »I lif och död». Mot versleden som beskriver tillståndet på jorden ställer Topelius Guds blick: klar, god, mild, ljuv, stilla och vis.

    Dikten är en ghasel. Versen är jambisk och sjutaktig (4+3). Titelns ord upprepas som omkväde och repeterrim i första versen och varje jämn vers. De ojämna verserna har samma rimband som repeterrimmet (vakar). Ghaselen är ett persiskt, stikiskt versmått med identiska rim (repeterrim). Versformen är ovanlig i svensk lyrik, men tidiga exempel finns hos Lars Stenbäck (Dikter 1840). Topelius ghaseler följer ungefär samma mönster som de tre ghaseler av Friedrich Rückert som han översatte och publicerade i HT 1842 (9/3, 24/9 och 14/12). I Ljungblommor ingår ytterligare fem ghaseler: »Hvarför gret du?» (1843), »Löjen och tårar» (1844), »I natten» (1841), »Låt opp!» och »Led mig!» (1841–42) (se komm. till »Friedrich Rückert»).

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    9 qvalmkvav luft.

    10 ljungeldSe komm. till »De tvenne fåglarna i dalen», v. 65.

    Faksimile

    Lisää sarake