5 årarna årorna, grundform åre, formen förekommer i Finland, ändrat till »årorna» i nionde upplagan (1884).
6 wattnet [...] kan minskas af andra orsaker Om landhöjning och vattenminskning, se underkapitlet »Om wårt lands watten» nedan; i Föreläsningar i geografi och historia diskuterar Topelius vattenminskningsteorin under vårterminen 1855 med start 14/3.
12 förskräcklig ofantlig, kolossal.
14 träsk mindre insjö (provinsiellt).
17 i första Mosebok om en stor wattuflod Syndafloden, se 1 Mos. 6:17.
19 dricka brunn inta mineralhaltigt vatten vid hälsobrunn eller kurort.
19 reglor parallellform till regler, ändrat till »regler» i nionde upplagan (1884).
19 I Åbo har man en anstalt för kall-watten-kur. Kuppis vattenkuranstalt; vattnets hälsosamma effekter upptäcktes redan på 1600-talet och glansperioden inföll i mitten av 1800-talet.
20 Wuoksi (fi.) Vuoksen.
21 Men det är förunderligt, att wåra kuster beständigt tillwexa. [...] underjordisk kraft. Fenomenet landhöjning var föremål för omfattande vetenskapliga debatter sedan 1700-talet och ansågs bero på antingen vattenminskning eller landhöjning. Topelius hade ägnat fem föreläsningar (14–28/3 1855) åt landhöjningen och dess orsaker (istidens inverkan lanserades 1865 men slog igenom senare, på 1890-talet).
22 Will du se en kanal, så res till [...] Saima kanal. Saima kanal invigdes i september 1856. Topelius hade regelbundet rapporterat om kanalbygget i Helsingfors Tidningar och komprimerade här byggnadshistorien och förväntningarna på kanalen för de unga läsarna. Jfr vuxenperspektivet i den stort anlagda dikten »Saima kanal», tryckt i tidningen 17/9 och 24/9 1856. Se Carola Herberts kommentar i Ljungblommor, ZTS I.
22 kejsaren Nikolaj I (1796–1855).
Rubrik Källan Dikten av Anna Maria Lenngren är daterad 1795. Topelius återger inte den sista strofen: »Vare ärelystnans lott / At i höga Loftal blänka – / Min at Likar bistånd skänka, / Lefva glömd och göra godt.» (Samlade skrifter II, s. 344).
Rubrik Källan om våren Professorn och diktaren J. J. Nervanders (1805–1848) »Till en Källa»; Topelius återger endast strof nio, tolv och tretton av fjorton. Trettonde strofens första versrad har ändrats från »Och då skall jag dröja», Skrifter af Johan Jakob Nervander, utgifna till minne för landsmän II, 1850, s. 151 ff.
Rubrik Vågen Dikten, av den populäre Karl August Nicander (1799–1839), blev känd och spridd också genom tonsättningen av C. J. Laurin (1813–1853). Topelius har slagit ihop de fyra stroferna till två + två, bytt ut enstaka ord, infört smärre ändringar i interpunktion och låtit verserna 13 och 14 byta plats (jfr Nicander, Samlade dikter II, 1840, s. 314).
Rubrik Hafvet i natten Ur diktaren, professorn och kyrkoherden Lars Stenbäcks (1811–1870) »Hafvet»; Topelius återger fjärde, sjunde och åttonde strofen av tio, med ett fåtal ändringar i interpunktion. I de uteslutna stroferna framgår tydligare vem som för talan; Topelius har infört replikangivelser (Dikter af Lars Stenbäck I, 1850, s. 27–30).
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
3 ämbare ämbar, formen förekommer i Finland.
3 luftformiga gasformiga.
5 årarna årorna, grundform åre, formen förekommer i Finland, ändrat till »årorna» i nionde upplagan (1884).
6 wattnet [...] kan minskas af andra orsaker Om landhöjning och vattenminskning, se underkapitlet »Om wårt lands watten» nedan; i Föreläsningar i geografi och historia diskuterar Topelius vattenminskningsteorin under vårterminen 1855 med start 14/3.
12 förskräcklig ofantlig, kolossal.
14 träsk mindre insjö (provinsiellt).
17 i första Mosebok om en stor wattuflod Syndafloden, se 1 Mos. 6:17.
19 dricka brunn inta mineralhaltigt vatten vid hälsobrunn eller kurort.
19 reglor parallellform till regler, ändrat till »regler» i nionde upplagan (1884).
19 I Åbo har man en anstalt för kall-watten-kur. Kuppis vattenkuranstalt; vattnets hälsosamma effekter upptäcktes redan på 1600-talet och glansperioden inföll i mitten av 1800-talet.
20 Wuoksi (fi.) Vuoksen.
21 Men det är förunderligt, att wåra kuster beständigt tillwexa. [...] underjordisk kraft. Fenomenet landhöjning var föremål för omfattande vetenskapliga debatter sedan 1700-talet och ansågs bero på antingen vattenminskning eller landhöjning. Topelius hade ägnat fem föreläsningar (14–28/3 1855) åt landhöjningen och dess orsaker (istidens inverkan lanserades 1865 men slog igenom senare, på 1890-talet).
22 Will du se en kanal, så res till [...] Saima kanal. Saima kanal invigdes i september 1856. Topelius hade regelbundet rapporterat om kanalbygget i Helsingfors Tidningar och komprimerade här byggnadshistorien och förväntningarna på kanalen för de unga läsarna. Jfr vuxenperspektivet i den stort anlagda dikten »Saima kanal», tryckt i tidningen 17/9 och 24/9 1856. Se Carola Herberts kommentar i Ljungblommor, ZTS I.
22 kejsaren Nikolaj I (1796–1855).
Rubrik Källan Dikten av Anna Maria Lenngren är daterad 1795. Topelius återger inte den sista strofen: »Vare ärelystnans lott / At i höga Loftal blänka – / Min at Likar bistånd skänka, / Lefva glömd och göra godt.» (Samlade skrifter II, s. 344).
Rubrik Källan om våren Professorn och diktaren J. J. Nervanders (1805–1848) »Till en Källa»; Topelius återger endast strof nio, tolv och tretton av fjorton. Trettonde strofens första versrad har ändrats från »Och då skall jag dröja», Skrifter af Johan Jakob Nervander, utgifna till minne för landsmän II, 1850, s. 151 ff.
Rubrik Vågen Dikten, av den populäre Karl August Nicander (1799–1839), blev känd och spridd också genom tonsättningen av C. J. Laurin (1813–1853). Topelius har slagit ihop de fyra stroferna till två + två, bytt ut enstaka ord, infört smärre ändringar i interpunktion och låtit verserna 13 och 14 byta plats (jfr Nicander, Samlade dikter II, 1840, s. 314).
Rubrik Hafvet i natten Ur diktaren, professorn och kyrkoherden Lars Stenbäcks (1811–1870) »Hafvet»; Topelius återger fjärde, sjunde och åttonde strofen av tio, med ett fåtal ändringar i interpunktion. I de uteslutna stroferna framgår tydligare vem som för talan; Topelius har infört replikangivelser (Dikter af Lars Stenbäck I, 1850, s. 27–30).
38 ban bana.