1 Sedan dessa tabeller numera offentliggjorts, tage vi oss friheten relevera nedanstående data. Ziffror äro ofta ganska vältaliga, och ehuru hvarken Fransmannens utvecklade statistik eller Engländarens outtröttliga kalkyleringsförmåga stå oss till buds, påräkne vi, att ingen af våra läsare är fullkomligt likgiltig för ziffror, i hvilka han sjelf har det nöjet att paradera som integrerande del.
2 År 1845 föddes i Finland*)Grekiska församlingarna inberäknade, såvidt uppgifter förefinnes. inalles 54 884konsekvensändrat/normaliserat personer och dogo 35 259konsekvensändrat/normaliserat, i följd hvaraf landets folkmängd underåret ökats med 19 625konsekvensändrat/normaliserat, eller ungefär 1¼ procent. Mindre ziffror hade man år 1800. Då föddes i landet 31 144konsekvensändrat/normaliserat och dogo 21 086konsekvensändrat/normaliserat, dervid öfverskottet af födda utgjorde 10 058konsekvensändrat/normaliserat eller ungefär 1⅙ proc.
3 År 1845 utgjorde hela Finlands folkmängd 1 547 724konsekvensändrat/normaliserat personer, i det närmaste dubbelt emot förhållandet för 50 år sedan, år 1795, hvars ziffra vi ej hafve tillhands, men skäligen kunde bedöma af året 1800, då folkmängden utgjorde 837 152konsekvensändrat/normaliserat. År 1805 hade folkstocken stigit till 898 466konsekvensändrat/normaliserat, men 1810, i följd af krig och sjukdomar, åter sjunkit till 863 301konsekvensändrat/normaliserat. År 1812 förenades med landet Wiborgs läns dåvarande omkr. 180 000konsekvensändrat/normaliserat invånare och med denna förstärkning utgjorde folkmängden 1815 1 095 957konsekvensändrat/normaliserat. Finska folket hade nu blifvit millionär och fortfor att vexa med raska steg. År 1820 hade man 1 177 546original: 1 777 546konsekvensändrat/normaliserat; år 1825 1 259 151konsekvensändrat/normaliserat; år 1830 1 346 875konsekvensändrat/normaliserat; år 1835 1 393 727konsekvensändrat/normaliserat; år 1840 1 445 626konsekvensändrat/normaliserat, samt år 1845, som redan nämndes, 1 547 724konsekvensändrat/normaliserat invånare. Fortfar denna tillvext som härintills, utan störande afbrott genom krig, hunger eller pest, tör landet vid slutet af detta sekel äga 3 millioner invånare. Enligt all sannolikhet bör emellertid Finlands jord, rätt uppodlad, kunna nära åtminstone tre gånger tre millioner, hvarföre all fruktan för öfverbefolkning ännu för långliga tider lärer erkännas som obefogad.
4 Största befolkningen hade år 1845 Åbo och Björneborgs län, den minsta Uleåborgs län. De äldsta personer, nemligen en man och en qvinna öfver 100 år*)All anledning är att förmoda flere seniorer af denna ålder i landet. funnos båda i Nylands län, men i förhållande till folkmängden hade Åbo och Vasa län ett öfvervägande antal af ålderstegna. Vasa län öfverträffade jemväl nu, som tillförene, alla öfriga delar af landet i fruktsamhet, så att då man i Åbo lätt räknade ungef. 1 barn på 30 och i Nylands län 1 på 32½ invånare, finner man den sköna hälften af Vasa läns befolkning hafva hedrat sig med 1 barn på 22 invånare. Men så har ock Vasa läns allmoge, genom sitt bekanta spartanska uppfostringssätt, mer än något annat befolkat kyrkogårdarna med späda barn, så att då t. ex. i Nylands län de före tionde året aflidna barnen utgjorde 42 procent af de dödes antal in summa, utgjorde de i|11 4|Vasa län döde barnen af samma ålder 56½ proc. af dödsnummern för året. Vi befare att förhållandet blefve än ofördelaktigare, om mortalitetstabellerne utredde antalet af barn, som aflidit inom första året efter födelsen. Mindre underligt är, att i hela landet (utom i Åbo och T:hus län) dödligheten varit mindre bland det qvinliga könet, än bland det manliga, så att döde af mankön öfversköt döda af qvinkön med 1 016konsekvensändrat/normaliserat, emedan under året föddes 1 229konsekvensändrat/normaliserat flera gossar än flickor.
5 Ett bevis för sedlighetens inflytande på lifslängden finner man i det märkvärdiga förhållande att antalet af åldriga qvinnor vida öfverstiger det af gamle män. Till 15 års ålder hålla båda könen hvarandra jemnvigten i antal. Men från denna ålder, då passionerna vakna hos ynglingen, finner man det manliga slägtet falla hastigare undan. Från 15 till 40 års ålder finnes det redan 11 000konsekvensändrat/normaliserat qvinnor flera än karlar i landet – en bedröflig observation, när man betänker, att samtliga dessa 11 000konsekvensändrat/normaliserat ungmör måste förblifva i evig jungfrudom, af brist på manliga hälfter. Bland personer från 40 till 60 år, har missförhållandet ytterligare vuxit till omkr. 15 000konsekvensändrat/normaliserat i qvinligt öfverskott, och detta fortfar än vidare, så att från 60 till 75 år har man 13 466konsekvensändrat/normaliserat, från 75 till 90 omkr. 4 000konsekvensändrat/normaliserat eller nära dubbla antalet flera qvinnor, tills dessa mellan 90 och 100 år utgöra tredubbla antalet af gubbar. Till någon del kan väl denna olikhet i lifslängden förklaras af de mångfaldigare faror och mödor, som ofta förkorta mannens dagar; men visst är, att mannens oregelbundnare lefnadssätt härtill bidrager i betydlig mån.
6 Finlands stridbara befolkning, d. ä.det är män från 15 till 60 år, utgjorde år 1845 427 351konsekvensändrat/normaliserat manhaftige individer; dess ogifta mör (öfver 15 år) 199 129konsekvensändrat/normaliserat; dess ungkarlar 192 651konsekvensändrat/normaliserat, hvilken ringa differens mellan könen bör åter lugna mången fruktande. Enklingar har man i landet 24 697konsekvensändrat/normaliserat, men enkor deremot mellan 2 och 3 gånger så många, eller 64 955konsekvensändrat/normaliserat, en naturlig sak, då mannen, särdeles bland de bildade klasserna, nästan alltid är äldre än sin hustru. Kuriösare är deremot, att man i landet räknar 403 flera gifta hustrur, än gifta män. Det vore malitiöst att deraf sluta, det 403 finska män lefva i tvegifte, hvarföre vi äro böjde att anse dessa öfverskjutande 403 såsom hustrur till sjömän och andre, hvilka förlupit sina makar, utan att till tröst lemna dem enkoståndets förmåner, hvarom mångfaldiga efterlysningar i Finl. Allm. Tidn. årligen vitna.
7 År 1845 välsignades 686 mödrar med tvillingar och 4 med trillingar; 1 342konsekvensändrat/normaliserat bedröfvades med dödfödda barn. Störst var antalet af barnaföderskor mellan 25 och 30 år och endast 42 hugnades på gamla dagar, eller efter sitt tillryggalagda 50:de år, med lifsarfvingar. Wiborgs län äger de flesta mödrar mellan 15 och 20 år, hvaraf kan slutas, att qvinnan der gifter sig tidigast. De oäkta barnens antal utgjorde inalles 3 939konsekvensändrat/normaliserat eller mellan hvart 13:de och 14:de. Åbo och Nylands län äga på detta håll en afgörande öfvervigt, i thy att i det förra hvart 10 à 11 barn födts utom äktenskapet, i det sednare nära nog hvart 9:de; i Wiborgs län knappt hvart 24:de och i det produktiva Vasa län mellan hvart 19:de och 20:de. Som man vet, bidraga Helsingfors och Åbo städer till den oäkta ziffran med ⅕, mången gång ¼ af deras nyfödda årligen.
8 I hela landet vigdes år 1845 11 668konsekvensändrat/normaliserat par. Medräknar man icke dessa, hvarom annars kan vara tu tal, utan antager de dåvarande förut gifta paren i landet till 261 943konsekvensändrat/normaliserat (efter antalet af gifte män) så finnes, att under året ett barn belupit sig på hvart 4:de à 5:te äktenskap.
9 Finlands invånare af grekiska trosbekännelsen hafva ifrån år 1835, då de utgjorde 35 396konsekvensändrat/normaliserat, år 1845 ökats till 42 565, spridda i 5 af landets län.
Folkmängds-Tabellerne för Finland år 1845.
1 Sedan dessa tabeller numera offentliggjorts, tage vi oss friheten relevera nedanstående data. Ziffror äro ofta ganska vältaliga, och ehuru hvarken Fransmannens utvecklade statistik eller Engländarens outtröttliga kalkyleringsförmåga stå oss till buds, påräkne vi, att ingen af våra läsare är fullkomligt likgiltig för ziffror, i hvilka han sjelf har det nöjet att paradera som integrerande del.
2 År 1845 föddes i Finland*)Grekiska församlingarna inberäknade, såvidt uppgifter förefinnes. inalles 54 884konsekvensändrat/normaliserat personer och dogo 35 259konsekvensändrat/normaliserat, i följd hvaraf landets folkmängd underåret ökats med 19 625konsekvensändrat/normaliserat, eller ungefär 1¼ procent. Mindre ziffror hade man år 1800. Då föddes i landet 31 144konsekvensändrat/normaliserat och dogo 21 086konsekvensändrat/normaliserat, dervid öfverskottet af födda utgjorde 10 058konsekvensändrat/normaliserat eller ungefär 1⅙ proc.
3 År 1845 utgjorde hela Finlands folkmängd 1 547 724konsekvensändrat/normaliserat personer, i det närmaste dubbelt emot förhållandet för 50 år sedan, år 1795, hvars ziffra vi ej hafve tillhands, men skäligen kunde bedöma af året 1800, då folkmängden utgjorde 837 152konsekvensändrat/normaliserat. År 1805 hade folkstocken stigit till 898 466konsekvensändrat/normaliserat, men 1810, i följd af krig och sjukdomar, åter sjunkit till 863 301konsekvensändrat/normaliserat. År 1812 förenades med landet Wiborgs läns dåvarande omkr. 180 000konsekvensändrat/normaliserat invånare och med denna förstärkning utgjorde folkmängden 1815 1 095 957konsekvensändrat/normaliserat. Finska folket hade nu blifvit millionär och fortfor att vexa med raska steg. År 1820 hade man 1 177 546original: 1 777 546konsekvensändrat/normaliserat; år 1825 1 259 151konsekvensändrat/normaliserat; år 1830 1 346 875konsekvensändrat/normaliserat; år 1835 1 393 727konsekvensändrat/normaliserat; år 1840 1 445 626konsekvensändrat/normaliserat, samt år 1845, som redan nämndes, 1 547 724konsekvensändrat/normaliserat invånare. Fortfar denna tillvext som härintills, utan störande afbrott genom krig, hunger eller pest, tör landet vid slutet af detta sekel äga 3 millioner invånare. Enligt all sannolikhet bör emellertid Finlands jord, rätt uppodlad, kunna nära åtminstone tre gånger tre millioner, hvarföre all fruktan för öfverbefolkning ännu för långliga tider lärer erkännas som obefogad.
4 Största befolkningen hade år 1845 Åbo och Björneborgs län, den minsta Uleåborgs län. De äldsta personer, nemligen en man och en qvinna öfver 100 år*)All anledning är att förmoda flere seniorer af denna ålder i landet. funnos båda i Nylands län, men i förhållande till folkmängden hade Åbo och Vasa län ett öfvervägande antal af ålderstegna. Vasa län öfverträffade jemväl nu, som tillförene, alla öfriga delar af landet i fruktsamhet, så att då man i Åbo lätt räknade ungef. 1 barn på 30 och i Nylands län 1 på 32½ invånare, finner man den sköna hälften af Vasa läns befolkning hafva hedrat sig med 1 barn på 22 invånare. Men så har ock Vasa läns allmoge, genom sitt bekanta spartanska uppfostringssätt, mer än något annat befolkat kyrkogårdarna med späda barn, så att då t. ex. i Nylands län de före tionde året aflidna barnen utgjorde 42 procent af de dödes antal in summa, utgjorde de i|11 4| Vasa län döde barnen af samma ålder 56½ proc. af dödsnummern för året. Vi befare att förhållandet blefve än ofördelaktigare, om mortalitetstabellerne utredde antalet af barn, som aflidit inom första året efter födelsen. Mindre underligt är, att i hela landet (utom i Åbo och T:hus län) dödligheten varit mindre bland det qvinliga könet, än bland det manliga, så att döde af mankön öfversköt döda af qvinkön med 1 016konsekvensändrat/normaliserat, emedan under året föddes 1 229konsekvensändrat/normaliserat flera gossar än flickor.
5 Ett bevis för sedlighetens inflytande på lifslängden finner man i det märkvärdiga förhållande att antalet af åldriga qvinnor vida öfverstiger det af gamle män. Till 15 års ålder hålla båda könen hvarandra jemnvigten i antal. Men från denna ålder, då passionerna vakna hos ynglingen, finner man det manliga slägtet falla hastigare undan. Från 15 till 40 års ålder finnes det redan 11 000konsekvensändrat/normaliserat qvinnor flera än karlar i landet – en bedröflig observation, när man betänker, att samtliga dessa 11 000konsekvensändrat/normaliserat ungmör måste förblifva i evig jungfrudom, af brist på manliga hälfter. Bland personer från 40 till 60 år, har missförhållandet ytterligare vuxit till omkr. 15 000konsekvensändrat/normaliserat i qvinligt öfverskott, och detta fortfar än vidare, så att från 60 till 75 år har man 13 466konsekvensändrat/normaliserat, från 75 till 90 omkr. 4 000konsekvensändrat/normaliserat eller nära dubbla antalet flera qvinnor, tills dessa mellan 90 och 100 år utgöra tredubbla antalet af gubbar. Till någon del kan väl denna olikhet i lifslängden förklaras af de mångfaldigare faror och mödor, som ofta förkorta mannens dagar; men visst är, att mannens oregelbundnare lefnadssätt härtill bidrager i betydlig mån.
6 Finlands stridbara befolkning, d. ä.det är män från 15 till 60 år, utgjorde år 1845 427 351konsekvensändrat/normaliserat manhaftige individer; dess ogifta mör (öfver 15 år) 199 129konsekvensändrat/normaliserat; dess ungkarlar 192 651konsekvensändrat/normaliserat, hvilken ringa differens mellan könen bör åter lugna mången fruktande. Enklingar har man i landet 24 697konsekvensändrat/normaliserat, men enkor deremot mellan 2 och 3 gånger så många, eller 64 955konsekvensändrat/normaliserat, en naturlig sak, då mannen, särdeles bland de bildade klasserna, nästan alltid är äldre än sin hustru. Kuriösare är deremot, att man i landet räknar 403 flera gifta hustrur, än gifta män. Det vore malitiöst att deraf sluta, det 403 finska män lefva i tvegifte, hvarföre vi äro böjde att anse dessa öfverskjutande 403 såsom hustrur till sjömän och andre, hvilka förlupit sina makar, utan att till tröst lemna dem enkoståndets förmåner, hvarom mångfaldiga efterlysningar i Finl. Allm. Tidn. årligen vitna.
7 År 1845 välsignades 686 mödrar med tvillingar och 4 med trillingar; 1 342konsekvensändrat/normaliserat bedröfvades med dödfödda barn. Störst var antalet af barnaföderskor mellan 25 och 30 år och endast 42 hugnades på gamla dagar, eller efter sitt tillryggalagda 50:de år, med lifsarfvingar. Wiborgs län äger de flesta mödrar mellan 15 och 20 år, hvaraf kan slutas, att qvinnan der gifter sig tidigast. De oäkta barnens antal utgjorde inalles 3 939konsekvensändrat/normaliserat eller mellan hvart 13:de och 14:de. Åbo och Nylands län äga på detta håll en afgörande öfvervigt, i thy att i det förra hvart 10 à 11 barn födts utom äktenskapet, i det sednare nära nog hvart 9:de; i Wiborgs län knappt hvart 24:de och i det produktiva Vasa län mellan hvart 19:de och 20:de. Som man vet, bidraga Helsingfors och Åbo städer till den oäkta ziffran med ⅕, mången gång ¼ af deras nyfödda årligen.
8 I hela landet vigdes år 1845 11 668konsekvensändrat/normaliserat par. Medräknar man icke dessa, hvarom annars kan vara tu tal, utan antager de dåvarande förut gifta paren i landet till 261 943konsekvensändrat/normaliserat (efter antalet af gifte män) så finnes, att under året ett barn belupit sig på hvart 4:de à 5:te äktenskap.
9 Finlands invånare af grekiska trosbekännelsen hafva ifrån år 1835, då de utgjorde 35 396konsekvensändrat/normaliserat, år 1845 ökats till 42 565, spridda i 5 af landets län.