505 Hwar är den skatt, som blifwer
Kommentaari
Kommentar
Psalmen står under rubriken »I handel och näring» i huvudavdelningen »Psalmer för särskilda personer och tillfällen».
Psalmen är till stora delar en parafras över liknelsen om skatten och pärlan i Matt. 13:44–46: »Åter är himmelriket likt enom skatt, som fördold war uti en åker, hwilken en man fann, och fördolde honom; och af rätt glädje, som han hafwer deraf, går han bort, och säljer alt det han hafwer, och köper den åkern. Åter är himmelriket likt enom köpman, som sökte efter goda pärlor: Och när han hade funnit en kostelig pärla, gick han bort, och sålde alt det han ägde och köpte henne.» Stroferna 1–3, 6 och 8 alluderar på det citerade bibelstället. En underliggande bibeltext för stroferna 4–5 är även Matt. 6:33 om att först söka Guds rike för att sedan bli delaktig också av de timliga gåvorna. I den sjunde strofen formulerar Topelius en bön om att handel och näring ska bedrivas på det sättet att samvetsfriden bevaras.
Gustav Björkstrand påpekar att psalmen är den enda av de många Topeliuspsalmerna för olika stånd och yrkesgrupper som har bevarats i 1986 års psalmbok. Han menar att psalmen är »det enda resterande belägget för Topelius klara inriktning på bibeltexter i sitt psalmförfattarskap» (1997, s. 55). Så är det också om man endast räknar med evangelieparafraserna. Topelius psalmer anspelar dock alla på olika bibelställen, men det sker inte alltid så uppenbart.
Ändringar för 1879 års förslag företogs framför allt i de två sista stroferna, och ett par mindre ändringar gjordes i den första och den tredje strofen.
Melodin i 1868:501 är densamma som i 1868:350 Jag will af hjertans grunde, vars äldsta kända källa är den tyska »Auss (Von) meines hertzen grunde» eller »HErtzlich thut mich erfrewen» ur New Catechismus Gesangbüchlein 1598. Melodin förekommer i flera varianter (Haapalainen 1976, s. 179 ff., se också Göransson 1992, s. 250). Melodivarianten med jämna halvnoter upptogs i 1886:374 som a-melodi, men som b-melodi infördes en variant i tretakt med många fler melismer, och denna har blivit allenarådande i 1943 års och 1986 års psalmböcker.
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 hugnad känsla av tillfredsställelse (SO).
1 rost och mal Matt. 6:19–21 har uttrycket »mott och mal» (mott är en skadegörande liten fjäril enligt SAOB).
1 likt rök förgår Hos. 13:3; Jak. 4:14.
3 båtar gagnar, hjälper.
3 äflan ivrig och angelägen strävan (SO).
3 fikande vara ivrigt verksam, 2) i SAOB.
5 kostelig av stort värde, värdefull, 3) i SAOB.
6 wansklig förgänglig, även tvetydig 1) i SAOB.
7 Gud gifwe, [...] ej samwetsfriden Mot något byta må. 1868: »Gud gifwe jag förmått Så redeligen handla, Att han ock kan förwandla Min winst till ewigt godt.» Sista versen 1868 har en oklar mening: den går att läsa så att den timliga vinsten ska förvandlas till något gott bortom tidens gräns.
8 Lys, Gud, mig genom natten [...] Igenom Jesus Krist! 1868:
Lys mig igenom natten,
Du klaraste Guds ljus,
Till den fördolda skatten,
Som ligger gömd i grus,
Att jag må finna sist
Den perlan utan like,
Som är Guds himmelrike,
Hos Herren Jesus Christ!
»Du klaraste Guds ljus» alluderar på Joh. 8:12. Att skatten inte är gömd i ordet som 1879 kommer sig av att Topelius håller sig närmare bibeltexten, där skatten är gömd i åkern. I 1868 sägs det att himmelriket är hos Kristus, medan 1879 års version har det formelartade »genom Jesus Kristus» som alltjämt används i kyrkans bönespråk.
Bibliografi
Björkstrand, Gustav, »Topelius som psalmdiktare», SFV-kalendern 1997, [Helsingfors]: Svenska folkskolans vänner, s. 51–56. Artikeln är även publicerad i SFV-kalendern 1991.
Göransson, Harald, Koralpsalmboken 1697. Studier i svensk koralhistoria, diss., [Hedemora]: Gidlunds, 1992.
Haapalainen, T. I., Die Choralhandschrift von Kangasala aus dem Jahre 1624. Die Melodien und ihre Herkunft, Acta Academiae Aboensis Vol. 53, diss, Åbo 1976.
Swensk Koral-Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarne i Storfurstendömet Finland, utgifwen af den af andra allmänna finska kyrkomötet 1886 tillsatta Koralkomitén. Stereotyperad normalupplaga, Helsingfors 1889.
505.
1 Hwar är den skatt, som blifwer I alla skiften lik, Som stadig
hugnad
gifwer Och gör mig ewigt rik? Si, werlden blott förmår En winning mig beskära, Som 
rost och mal
förtära Och som 
likt rök förgår
.
2 2. Långt hellre will jag winna En bättre ägodel Och söka till att finna En skatt förutan fel, En perla, ren och klar, En perla utan like, Som är Guds himmelrike. Säll den, som henne har!
3 3. Har jag den perlan funnit, Hwad felas mig då än? Hwad
båtar
, om jag wunnit All werlden utan den? Så will jag lemna gladt Mitt hjertas bråda 
äflan
, Mitt 
fikande
, min täflan Och söka denna skatt.
4 4. Ty har jag först Guds rike, Så faller allt mig till. Hwad hjelper, att wi fike, Om Gud ej hjelpa will? Men är min Gud med mig, Kan trygg mitt werk jag börja: Gud skall mig wäl försörja Här också timmelig.
5 5. Och om Guds rikes håfwor Här fallit på min lott Och har jag nådens gåfwor I Herren Kristus fått, Så|331| är mig ingen winst Så
kostelig
på jorden, Som denna winst är worden, Den jag förtjenat minst.
6 6. För intet, ja, än mera, Fast jag har skuld och synd, Will Gud åt mig beskära Det kosteliga fynd. Hur skulle sig min själ Wid
wansklig
winning fästa, När dock den allrabästa Kan blifwa hennes del?
7 7. Guds Ande så mig styrke, Att timmeligt förwärf, Som är ett lofligt yrke, Ej blir min själs förderf.
Gud gifwe, att jag så Må handla här i tiden, Att jag ej samwetsfriden Mot något byta må.
8 8.
Lys, Gud, mig genom natten Och lifwets mödor här, Att jag må finna skatten, Som gömd i ordet är, Den skatten utan brist, Den perlan utan like, Som är Guds himmelrike Igenom Jesus Krist!