523 Sanningens Ande, som af höjden talar

Kommentar

Psalmen står under rubriken »För skolungdom» i huvudavdelningen »Psalmer för särskilda personer och tillfällen». Den skrevs för användning i skolan och har genom tiderna sjungits flitigt, t.ex. som inledning på skolåret, men också under läsårets gång (Björkstrand 1997, s. 54). »Sanningens Ande» torde därför höra till Topelius mest kända psalmer, i synnerhet bland äldre generationer.

Den religiösa fostrans betydelse (se kommentaren till psalm 522 Gud, som all wishets källa är) understryks i hela psalmen. Hela Treenigheten nämns: Anden i första strofen, Fadern och Sonen i den andra. Tanken om att bära frukt för Guds rike kommer från liknelsen om såningsmannen (Luk. 8:5–15). I den tredje strofen använder Topelius Johannesevangeliets bilder, även anförda i andra sammanhang (t.ex. redan 23 januari i Dagböcker 1836 och i invigningsdikten vid Nykarleby seminarium 1873).

Versionerna 1868 och 1879 är likalydande förutom i fjärde strofen.

Melodin i 1868:519 är Friedrich Ferdinand Flemings melodi till Horatius Ode XXII »Integer vitæ scelerisque purus» som komponerades 1811. Sången var arrangerad för fyrstämmig manskör och sjöngs ofta på begravningar (Bernskiöld 2017, s. 264). Topelius använde samma melodi till tre minnespoem (Herberts 2019, s. XXXVI). Att melodin användes till skolpsalmen, trots att den förknippades med begravningar, har förmodligen att göra med att melodin var känd. Sedan 1886:372 (1943:471, 1986:322) har Tritonius melodi använts. Om denna se kommentaren till psalm 423 Salige de, som ifrån werldens öden.

Punktkommentarer

stycke – textställe – kommentar

1 Sanningens Ande, [...] Helga wår kunskap! Strofen bygger på Joh. 15:26, 17:17; 1 Mos. 2:9.

2 Led oss att söka [...] Här för Guds rike. Joh. 14:26, 15:16–17; Kol. 2:3.

3 Du, som är wägen, sanningen [...] Här oss förnya. Joh. 14:6, 8:12; Jer. 31:33.

4 Herre, du ensam är det sanna ljuset, [...] Lys oss, att under wandringen i gruset Dig wi må följa. 1868 v. 1, 3–4: »Såsom du, Herre, är det sanna ljuset,», »Lär oss ock rene wandra genom gruset Uti din sanning.» I 1868 års version är Jesus som det sanna ljuset en förebild för skoleleverna, att de bevaras »rene» medan de vandrar genom gruset. I bearbetningen 1879 koncentreras bildspråket på ljuset, och tankarna kan ledas till Psalt. 119:105. Strofen bygger på Joh. 1:9; 1 Joh. 1:7; Luk. 15:18; Joh. 14:2.

Bibliografi

Bernskiöld, Hans, »306 Saliga de som ifrån världens öden», Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, Band 2, Visby: Wessmans 2017, s. 264.

Björkstrand, Gustav, »Topelius som psalmdiktare», SFV-kalendern 1997, [Helsingfors]: Svenska folkskolans vänner, s. 51–56. Artikeln är även publicerad i SFV-kalendern 1991.

Herberts, Carola, »Inledning», Zacharias Topelius, Nya Blad och Ljung, Helsingfors: SLS 2019. http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-494-2 (hämtad 2.12.2020).

Religionsfrihet, https://skolanochkyrkan.evl.fi/material/religionsfrihet/morgonsamling-med-forsamlingen/ (hämtad 27.1.2021).

Swensk Koral-Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarne i Storfurstendömet Finland, utgifwen af den af andra allmänna finska kyrkomötet 1886 tillsatta Koralkomitén. Stereotyperad normalupplaga, Helsingfors 1889.

Topelius, Zacharias, Nya Blad och Ljung, Helsingfors: SLS 2019. http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-494-2 (hämtad 2.12.2020).