Ainakonsekvensändrat/normaliserat och Rosa leka i en grön hage vid landsvägen.konsekvensändrat/normaliserat
2 AINA. I dag är första Maj. Det är så rysligt roligt. Ser du den blanka silfverpenningen! Den har jag i dag fått utaf min farmor.
4 ROSA. Åh, just en sådan har jag också fått af min pappa.
6 AINA. Hvad skola vi köpa för dem?
8 ROSA. Ja, hvad skola vi köpa? Kanhända pepparkakor?
10 AINA. Eller sockerstrufvor. Det brukas ju alltid på första Maj.
12 ROSA. Och litet mjöd. Ty derutaf får man märg i benen.
14 AINA. Nej, jag vet hvad vi skola göra. Vi köpa åt oss den lilla röda stugan derborta vid landsvägen. Der skola vi bo, Rosa.
16 ROSA. Ja, vet du, det göra vi. Och så flytta vi dit i morgon.
18 AINA. Jag vet ej om jag hinner i morgon. Jag har så långa lexor, och mina dockor måste ha nya sommarkläder. Men kanske i öfvermorgon.
20 ROSA. Ja, i öfvermorgon. Och så köpa vi hvar sin liten ko.
|12|
22 AINA. Och hvar sin liten kalf.
24 ROSA. Och så mjölka vi korna.
26 AINA. Och sila mjölken till filbunkar. Men vi måste också ha kaffegrädde.
28 ROSA. Ja, det förstås. Vi bjuda pappa och mamma och farmor och mormor på kaffe.
30 AINA. Och så ha vi färska skorpor. Dem köpa vi ifrån bagarn.
32 ROSA. Nej, vet du, dem baka vi sjelfva. Månne der finns någon bagarstuga.
34 AINA. Om der ej finns någon, så baka vi uti köket. Vi ha hvar sitt litet tråg, och degen knåda vi sjelfva.
36 ROSA. Och så trilla vi bullorna med litet mjöl under. Och så grädda vi dem.
38 AINA. Men först måste de gäsa.
40 ROSA. Ja, först måste de gäsa. Och litet knäckebröd baka vi med. Det krusa vi sjelfva och nagga det, eller hvad tror du?
|11|
42 AINA. Det förstås. Och så tjärna vi smör af filbunkarna. Nog kan jag tjärna.
44 ROSA. Jag också. Jag fick en liten blåmålad tjärna till julklapp. Men bara der ej finns möss uti köket?
46 AINA. En liten kisse måste vi ha.
48 ROSA. Och en liten hund, som skall heta Azor. Han skall bära ett rödt halsband.
50 AINA. Så måste vi ha hvar sin höna och hvar sin tupp. När vi få ägg, så grädda vi plättar och bjuda främmande.
52 ROSA. Men vet du, Aina, aldrig i verlden går det an, att vi ha två tuppar. De slåss så förskräckligt.
54 AINA. Ja, då är det bäst, att vi ha bara en. I stället ha vi några kycklingar och några ankor.
|13|
56 ROSA. Och vet du, vi måste nödvändigt ha några dufvor, de äro så vackra och tama. Bara ej höken tar dem?
58 AINA. Nej, då skall Frans skjuta honom med sprättbågen. Jag tycker vi borde ha en häst. Det är så roligt att åka.
60 ROSA. Men hvem skall sköta honom?
62 AINA. Det få drängarna göra. Menar du, att vi ha någon bucka-bässe?
64 ROSA. Jag är så rädd för bässen. Jag tror vi ha bara några små lamm.
66 AINA. Och en liten gris. Han skall få äta ur diskämbaret.
68 ROSA. Ja, men när grisen blir stor?
70 AINA. Då göra vi sylta af honom. Jag tycker så rysligt om syltfötter.
72 ROSA. Hur skall det se ut i vår stuga?
74 AINA. Der skall vara mycket nätt. Rutiga mattor om vintern och enris på golfvet om sommarn. Fyra stolar och ett bord och två byråer och en säng. Nog sofva vi i samma säng.
76 ROSA. Visst göra vi det. Men hvem väcker oss om morgnarna?
78 AINA. Kära du, det gör tuppen. Och så koka vi sjelfva kaffe åt oss. Intet behöfva vi någon piga. Pappa säger alltid, att jag är mammas piga.
80 ROSA. Men vet du, Aina, det är så tråkigt att skura. Och hvem skall tvätta våra kläder?
82 AINA. Dem skicka vi hem till byket. Och nog skurar Stina åt oss.
84 ROSA. Men hvar få vi mat?
86 AINA. Kära Rosa, förstår du intet att vi köpa oss mat. Och så koka vi sjelfva.
88 ROSA. Men hvar få vi pengar att köpa för?
|14|
90 AINA. Ja, hvar få vi pengar? Jo, vänta, vi binda qvastar och sälja dem uti staden.
|12|
92 ROSA. Räcker det till?
94 AINA. Visst räcker det till. Och dessutom kunna vi lära små barn läsa.
96 ROSA. Men då kan det hända att de äro lata och odygdiga.
98 AINA. Ja, då ha vi ett ris åt dem bakom kakelugnen. Det skall bli roligt.
100 ROSA. Skall det bli roligt att ge ris?
102 AINA. Nej, men att läsa med små barn. Och de som äro snälla, få leka med våra dockor. Dockskåpen ta vi med.
104 ROSA. Och hvar söndag gå vi i kyrkan.
106 AINA. Men när det regnar och är fult väder, så läsa vi predikan hemma.
108 ROSA. Och sedan komma de alla till oss på eftermiddagen, din pappa och min pappa, och din mamma och min mamma, och farmor och mormor och Mimmi och Nanne och Julia och hela kalaset.
110 AINA. Ja, då skall det bli kalas. Vi måste ha ett våffeljern.
112 ROSA. Och en munkpanna. Vet du, jag kan göra kronbakelser.
114 AINA. Eller också grädda vi tortor. Ta vi Linnea och Eos*Barntidningar. till tortpapper?
116 ROSA. Vet du, Aina, det vore synd.
118 AINA. Nej, intet ta vi Eos, och ännu mindre Linnea. Hon är så treflig. Jag håller af Onkel Adam för hans vackra historier.
120 ROSA. Än jag då! Vet du, vi grädda tortor på kriget. Det duga just de stora tidningarna till. Och så måste vi ha smultron och mjölk.
|15|
122 AINA. Eller också hallon och mjölk. Och blåbärskräm och lingongröt och åkerbärssyltoriginal: åberbärsssylt och hjortron. Nog kan jag ställa till god mat.
124 ROSA. Och jag har dockornas kokbok. Dessutom ha vi fågelstek med gurkor.
126 AINA. Och graf lax med spenat. Eller kanske förlorade ägg?
128 ROSA. Och rädisor och rödbetor och persiljebakelser. Intet ha vi ju köttsoppa?
130 AINA. Nej, bara russinsoppa med mycket russin uti.
132 ROSA. Det skall bli rysligt roligt!
(Två fattiga barn nalkas på landsvägen och stadna vid hagen.)
134 AINA. De der skulle kanske tycka mera om köttsoppa. Låt oss fråga dem. Hvad ha ni ätit till middag i dag?
136 DEN FATTIGA GOSSEN. Intet ha vi ätit någon middag.
138 ROSA. Hvad ha ni ätit till frukost då?
140 DEN FATTIGA FLICKAN. Intet ha vi ätit någon frukost, lilla mamsell.
142 AINA. Men det är ju rysligt. Kanske ni ej ha doppat i kaffe engång?
|13|
144 GOSSEN (förundrad). Kaffe?
146 FLICKAN. Aldrig i verlden ha vi sett något kaffe, lilla mamsell.
148 ROSA. Men åtminstone ha ni doppat skorpa i mjölk?
150 GOSSEN. I går afton fingo vi en bit bröd derborta i byn.
152 AINA (ser på Rosa). I går afton åto de torrt bröd!
154 ROSA (ser på Aina). Och vi tänka ut allt godt, som skall smaka oss bäst!
|16|
156 AINA (till gossen). Se här, tag min penning och köp er bröd!
158 ROSA (till flickan). Tag du min penning, och köp er mjölk!
160 DE FATTIGA BARNEN. Gud välsigne de små mamsellerna.
(De fortsätta glada sin vandring.)
162 ROSA. Men hur går det nu med vår röda stuga?
164 AINA. Åh du, någon gång få vi en stuga ändå. Jag har läst i bibeln, att den som ger åt de fattiga, lånar åt Gud. Nog betalar Gud det igen.
Pjäsen publicerades i Eos 1/5 1856 med titeln »Aina och Rosa». Topelius omarbetade texten för Läsning för barn.
Vasenius förmodar att ett samtal mellan Aina Topelius och Rosa Dyhr gett Topelius uppslag till »leken» (V, s. 515).
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
32 bagarstuga stuga eller rum avsett för brödbak och tvätt.
36 bullorna bullarna, finlandism.
38 gäsa parallellform till jäsa.
40 krusa räffla.
44 tjärna smörkärna.
50 främmande gäster; i finländsk svenska.
58 sprättbågen pilbågen.
62 bucka-bässe bagge som är benägen att stångas; i finländsk svenska. SAOB har detta belägg av Topelius.
66 diskämbaret slaskhinken; SAOB har detta belägg av Topelius.
70 syltfötter syltade grisfötter. SAOB har detta belägg av Topelius.
112 munkpanna panna med halvklotformade fördjupningar att steka munkar i.
112 kronbakelser mandelbakelser formade som kronor.
118 Nej, intet ta vi Eos, och ännu mindre Linnea. Exempel på Topelius självreflexiva humor. I den ursprungliga versionen av pjäsen nämner Aina enbart Topelius egen barntidning Eos – Ainas replik håller fram Eos som en del av både hennes och den tänkta Eos-läsarens verklighet. Allusionen visar hur Topelius upprättar identifikationsmöjligheter i sina berättelser och närmar sig den situation som läsaren befinner sig i. Greppet återfinns i bland annat »Wipplustig», s. 845 och »Pikku Matti», s. 500. Jfr inledningen, s. LVI f.
118 Onkel Adam se komm. till föregående (förordet).
120 vi grädda tortor på kriget Rosa menar att flickorna skall använda dagstidningarnas krigsnyheter som bakpapper; »Den röda stugan» ingick först i Eos, 1856 när Krimkriget (Orientaliska kriget) nyss hade avslutats.
126 graf lax gravlax.
164 den som ger åt de fattiga, lånar åt Gud Ordspråksboken 19:17.
164 Nog visst.
Bibliografi
Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 289; Lehtonen, »Puoli vuosisataa lastenkirjailijana – Zacharias Topelius», 2003, s. 29; Vasenius V, Zacharias Topelius 1927; von Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750–1950 1965, s. 132
Den röda stugan.
Dialog.
Ainakonsekvensändrat/normaliserat och Rosa leka i en grön hage vid landsvägen.konsekvensändrat/normaliserat
2 AINA. I dag är första Maj. Det är så rysligt roligt. Ser du den blanka silfverpenningen! Den har jag i dag fått utaf min farmor.
4 ROSA. Åh, just en sådan har jag också fått af min pappa.
6 AINA. Hvad skola vi köpa för dem?
8 ROSA. Ja, hvad skola vi köpa? Kanhända pepparkakor?
10 AINA. Eller sockerstrufvor. Det brukas ju alltid på första Maj.
12 ROSA. Och litet mjöd. Ty derutaf får man märg i benen.
14 AINA. Nej, jag vet hvad vi skola göra. Vi köpa åt oss den lilla röda stugan derborta vid landsvägen. Der skola vi bo, Rosa.
16 ROSA. Ja, vet du, det göra vi. Och så flytta vi dit i morgon.
18 AINA. Jag vet ej om jag hinner i morgon. Jag har så långa lexor, och mina dockor måste ha nya sommarkläder. Men kanske i öfvermorgon.
20 ROSA. Ja, i öfvermorgon. Och så köpa vi hvar sin liten ko.
|12|22 AINA. Och hvar sin liten kalf.
24 ROSA. Och så mjölka vi korna.
26 AINA. Och sila mjölken till filbunkar. Men vi måste också ha kaffegrädde.
28 ROSA. Ja, det förstås. Vi bjuda pappa och mamma och farmor och mormor på kaffe.
30 AINA. Och så ha vi färska skorpor. Dem köpa vi ifrån bagarn.
32 ROSA. Nej, vet du, dem baka vi sjelfva. Månne der finns någon
bagarstuga
.
34 AINA. Om der ej finns någon, så baka vi uti köket. Vi ha hvar sitt litet tråg, och degen knåda vi sjelfva.
36 ROSA. Och så trilla vi
bullorna
med litet mjöl under. Och så grädda vi dem.
38 AINA. Men först måste de
gäsa
.
40 ROSA. Ja, först måste de gäsa. Och litet knäckebröd baka vi med. Det
krusa
vi sjelfva och nagga det, eller hvad tror du?
|11|42 AINA. Det förstås. Och så tjärna vi smör af filbunkarna. Nog kan jag tjärna.
44 ROSA. Jag också. Jag fick en liten blåmålad
tjärna
till julklapp. Men bara der ej finns möss uti köket?
46 AINA. En liten kisse måste vi ha.
48 ROSA. Och en liten hund, som skall heta Azor. Han skall bära ett rödt halsband.
50 AINA. Så måste vi ha hvar sin höna och hvar sin tupp. När vi få ägg, så grädda vi plättar och bjuda
främmande
.
52 ROSA. Men vet du, Aina, aldrig i verlden går det an, att vi ha två tuppar. De slåss så förskräckligt.
54 AINA. Ja, då är det bäst, att vi ha bara en. I stället ha vi några kycklingar och några ankor.
|13|56 ROSA. Och vet du, vi måste nödvändigt ha några dufvor, de äro så vackra och tama. Bara ej höken tar dem?
58 AINA. Nej, då skall Frans skjuta honom med
sprättbågen
. Jag tycker vi borde ha en häst. Det är så roligt att åka.
60 ROSA. Men hvem skall sköta honom?
62 AINA. Det få drängarna göra. Menar du, att vi ha någon
bucka-bässe
?
64 ROSA. Jag är så rädd för bässen. Jag tror vi ha bara några små lamm.
66 AINA. Och en liten gris. Han skall få äta ur
diskämbaret
.
68 ROSA. Ja, men när grisen blir stor?
70 AINA. Då göra vi sylta af honom. Jag tycker så rysligt om
syltfötter
.
72 ROSA. Hur skall det se ut i vår stuga?
74 AINA. Der skall vara mycket nätt. Rutiga mattor om vintern och enris på golfvet om sommarn. Fyra stolar och ett bord och två byråer och en säng. Nog sofva vi i samma säng.
76 ROSA. Visst göra vi det. Men hvem väcker oss om morgnarna?
78 AINA. Kära du, det gör tuppen. Och så koka vi sjelfva kaffe åt oss. Intet behöfva vi någon piga. Pappa säger alltid, att jag är mammas piga.
80 ROSA. Men vet du, Aina, det är så tråkigt att skura. Och hvem skall tvätta våra kläder?
82 AINA. Dem skicka vi hem till byket. Och nog skurar Stina åt oss.
84 ROSA. Men hvar få vi mat?
86 AINA. Kära Rosa, förstår du intet att vi köpa oss mat. Och så koka vi sjelfva.
88 ROSA. Men hvar få vi pengar att köpa för?
|14|90 AINA. Ja, hvar få vi pengar? Jo, vänta, vi binda qvastar och sälja dem uti staden.
|12|92 ROSA. Räcker det till?
94 AINA. Visst räcker det till. Och dessutom kunna vi lära små barn läsa.
96 ROSA. Men då kan det hända att de äro lata och odygdiga.
98 AINA. Ja, då ha vi ett ris åt dem bakom kakelugnen. Det skall bli roligt.
100 ROSA. Skall det bli roligt att ge ris?
102 AINA. Nej, men att läsa med små barn. Och de som äro snälla, få leka med våra dockor. Dockskåpen ta vi med.
104 ROSA. Och hvar söndag gå vi i kyrkan.
106 AINA. Men när det regnar och är fult väder, så läsa vi predikan hemma.
108 ROSA. Och sedan komma de alla till oss på eftermiddagen, din pappa och min pappa, och din mamma och min mamma, och farmor och mormor och Mimmi och Nanne och Julia och hela kalaset.
110 AINA. Ja, då skall det bli kalas. Vi måste ha ett våffeljern.
112 ROSA. Och en
munkpanna
. Vet du, jag kan göra 
kronbakelser
.
114 AINA. Eller också grädda vi tortor. Ta vi Linnea och Eos*Barntidningar. till tortpapper?
116 ROSA. Vet du, Aina, det vore synd.
118 AINA.
Nej, intet ta vi Eos, och ännu mindre Linnea.
Hon är så treflig. Jag håller af 
Onkel Adam
för hans vackra historier.
120 ROSA. Än jag då! Vet du,
vi grädda tortor på kriget
. Det duga just de stora tidningarna till. Och så måste vi ha smultron och mjölk.
|15|122 AINA. Eller också hallon och mjölk. Och blåbärskräm och lingongröt och åkerbärssyltoriginal: åberbärsssylt och hjortron. Nog kan jag ställa till god mat.
124 ROSA. Och jag har dockornas kokbok. Dessutom ha vi fågelstek med gurkor.
126 AINA. Och
graf lax
med spenat. Eller kanske förlorade ägg?
128 ROSA. Och rädisor och rödbetor och persiljebakelser. Intet ha vi ju köttsoppa?
130 AINA. Nej, bara russinsoppa med mycket russin uti.
132 ROSA. Det skall bli rysligt roligt!
(Två fattiga barn nalkas på landsvägen och stadna vid hagen.)
134 AINA. De der skulle kanske tycka mera om köttsoppa. Låt oss fråga dem. Hvad ha ni ätit till middag i dag?
136 DEN FATTIGA GOSSEN. Intet ha vi ätit någon middag.
138 ROSA. Hvad ha ni ätit till frukost då?
140 DEN FATTIGA FLICKAN. Intet ha vi ätit någon frukost, lilla mamsell.
142 AINA. Men det är ju rysligt. Kanske ni ej ha doppat i kaffe engång?
|13|144 GOSSEN (förundrad). Kaffe?
146 FLICKAN. Aldrig i verlden ha vi sett något kaffe, lilla mamsell.
148 ROSA. Men åtminstone ha ni doppat skorpa i mjölk?
150 GOSSEN. I går afton fingo vi en bit bröd derborta i byn.
152 AINA (ser på Rosa). I går afton åto de torrt bröd!
154 ROSA (ser på Aina). Och vi tänka ut allt godt, som skall smaka oss bäst!
|16|156 AINA (till gossen). Se här, tag min penning och köp er bröd!
158 ROSA (till flickan). Tag du min penning, och köp er mjölk!
160 DE FATTIGA BARNEN. Gud välsigne de små mamsellerna.
(De fortsätta glada sin vandring.)
162 ROSA. Men hur går det nu med vår röda stuga?
164 AINA. Åh du, någon gång få vi en stuga ändå. Jag har läst i bibeln, att
den som ger åt de fattiga, lånar åt Gud
. 
Nog
betalar Gud det igen.