Berättelsen publicerades i Sagor I 1847 med titeln »Skeppet Rephanut» och med en illustration av Emilie Topelius. Texten omarbetades grundligt för Läsning för barn drygt trettio år senare.
Motivet är hämtat från folksagan och bygger på en berättartradition bland sjöfarare som Topelius hört som barn. Samma sägen upptas i Emilie Flygare-Carléns roman En natt vid Bullarsjön (1847) och har behandlats också av andra författare (Vasenius V, s. 464; Nyberg 1949, s. 201; Laurent 1947, s. 97; Zweigbergk 1965, s. 122). Laurent identifierar detaljer gemensamma med folksagan men också med Kalevala (s. 97 f., 147).
Vasenius noterar att berättelsen i den omarbetade versionen på ett passande sätt berättas av en sjöman (V, s. 474).
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 Skeppet Hoppet Ett fregattskepp med namnet Hoppet ägdes av Topelius morbor, handelsmannen Gustaf Turdin, tillsammans med flera andra Nykarlebyborgare, bl.a. Zacharias Topelius d.ä. (se t.ex. dagboken 26/7 1833, brev från Sofia Topelius–ZT 12/10 1831 och 11/3 1838, samt Laurent 1947, s. 88).
1 vanterna linorna som stöttar ett segelfartygs mast i sidled.
1 stormärskorgen mastkorgen på märsen (plattformen) nära toppen av stormasten.
1 lillmärsen märs: plattform på segelfartyg nära toppen av en undermast.
1 bovenbramrån rån som hissas på överbramstången; andra förlängningen på en fartygsmast.
1 becktröja skämtsam benämning på sjöman. SAOB har detta belägg av Topelius.
1 skarfvade till i vexten gjorde tillägg med hjälp av fantasin.
2 koxade tittade, kikade (vardagligt).
2 tacklingen riggen.
6 efter eftersom.
6 rånocken änden på rån.
11 spritterny splitterny.
11 tuggbuss mindre stycke tobak att tugga.
14 Aavasaksa känt turistmål med midnattssol.
19 syltmånsar skämtsamt om personer som älskar sylt.
25 lopp ned af stapeln löpte ned från stapelbädden; vid stapelavlöpningen, d.v.s. sjösättningen av nybyggt fartyg.
26 märsseglet råseglet fästat på märsstången.
26 en half kappe 2,3 liter, en kappe motsvarar 4,58 liter.
28 block mekanisk lyft- eller draganordning som består av flera trissor lagrade i ett blockhus.
28 spisqvarter enklare matställe.
30 bardunerna vajrarna avsedda att stötta stången (förlängning av undermasten) snett akterifrån, vid medvind.
32 18 mils ca 190 kilometers. En svensk mil motsvarade 10 688,54 m.
32 sex qvarter längdmått som motsvarar fjärdedelen av en aln; en svensk aln motsvarar 59,3 cm.
32 två tum knappt 5 cm. En svensk tum: 2,47 cm.
33 Tre tum ca 7,4 cm.
34 krankar harkrankar.
34 pata fast fiskeanordning som består av stängsel, pålar eller liknande, i synnerhet för fångst av lax och sik (från fi. pato, damm).
36 girsen gärsen.
46 brassade här: rörde kraftigt om; i finländsk svenska.
46 brigg tvåmastat segelfartyg.
47 behej bestyr; använt i finländsk svenska.
47 klyfvarbomen förlängningen av bogsprötet.
47 brassade vridna, justerade.
47 tvärt öfver tvärsöver.
47 storrån underrån på stormasten.
47 för babords halsar med vinden in från babord, d.v.s. fartygets vänstra sida.
53 plankspolar ribbor eller plank till staket; använt i finländsk svenska.
55 bråka anstränga sig, arbeta.
55 att få skeppet flott att få skeppet flytande.
56 slippa komma.
57 aflopp utströmmande.
59 linieskepp linjeskepp, slagskepp med tre master och bestyckade med kanoner på två eller tre batteridäck.
59 fregatter tremastade men mindre bestyckade och även till storleken mindre örlogsfartyg än linjeskeppen.
61 Hvad pocker är det? vad är det för djävulskap?
64 stångpiskor frisyrer med smal nackfläta populära under 1700-talet.
65 öfverluntmästaren personen som ansvarar för luntorna, d.v.s. antändningsmedlen vid avfyring av musköter och kanoner.
67 springa sprängas.
67 sju famnar En svensk famn motsvarar 1,78 m, en rysk 2,13 m.
69 platt absolut.
74 nojsa bråka.
76 riksamiralen den högsta ledaren för rikets flotta.
82 ekstock eka.
83 sväljde tidigare brukad form av svalde.
83 gick på rote cirkulerade mellan ett antal hushåll i samma rote (grupp), som ansvarade för att underhålla medellösa på ett visst område.
84 bang rädd, ängslig; i finländsk svenska.
86 skansen överbyggnad (med rum för besättningsmän) i äldre fartygs förskepp.
Bibliografi
Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 88, 97 f., 147; Lehtonen, Lastenkirjallisuus Suomessa 1543–1850 1981, s. 107, 110; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 201; Topelius, Dagböcker, ZTS XXI 2018, s. 72; Sofia Topelius–ZT 12/10 1831 och 11/3 1838, Brev. Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, ZTS XX:2 2018;Vasenius V 1927, s. 464, 474; Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750–1950 1965, s. 122
Kommentar
Berättelsen publicerades i Sagor I 1847 med titeln »Skeppet Rephanut» och med en illustration av Emilie Topelius. Texten omarbetades grundligt för Läsning för barn drygt trettio år senare.
Motivet är hämtat från folksagan och bygger på en berättartradition bland sjöfarare som Topelius hört som barn. Samma sägen upptas i Emilie Flygare-Carléns roman En natt vid Bullarsjön (1847) och har behandlats också av andra författare (Vasenius V, s. 464; Nyberg 1949, s. 201; Laurent 1947, s. 97; Zweigbergk 1965, s. 122). Laurent identifierar detaljer gemensamma med folksagan men också med Kalevala (s. 97 f., 147).
Vasenius noterar att berättelsen i den omarbetade versionen på ett passande sätt berättas av en sjöman (V, s. 474).
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 Skeppet Hoppet Ett fregattskepp med namnet Hoppet ägdes av Topelius morbor, handelsmannen Gustaf Turdin, tillsammans med flera andra Nykarlebyborgare, bl.a. Zacharias Topelius d.ä. (se t.ex. dagboken 26/7 1833, brev från Sofia Topelius–ZT 12/10 1831 och 11/3 1838, samt Laurent 1947, s. 88).
1 vanterna linorna som stöttar ett segelfartygs mast i sidled.
1 stormärskorgen mastkorgen på märsen (plattformen) nära toppen av stormasten.
1 lillmärsen märs: plattform på segelfartyg nära toppen av en undermast.
1 bovenbramrån rån som hissas på överbramstången; andra förlängningen på en fartygsmast.
1 becktröja skämtsam benämning på sjöman. SAOB har detta belägg av Topelius.
1 skarfvade till i vexten gjorde tillägg med hjälp av fantasin.
2 koxade tittade, kikade (vardagligt).
2 tacklingen riggen.
6 efter eftersom.
6 rånocken änden på rån.
11 spritterny splitterny.
11 tuggbuss mindre stycke tobak att tugga.
14 Aavasaksa känt turistmål med midnattssol.
19 syltmånsar skämtsamt om personer som älskar sylt.
25 lopp ned af stapeln löpte ned från stapelbädden; vid stapelavlöpningen, d.v.s. sjösättningen av nybyggt fartyg.
26 märsseglet råseglet fästat på märsstången.
26 en half kappe 2,3 liter, en kappe motsvarar 4,58 liter.
28 block mekanisk lyft- eller draganordning som består av flera trissor lagrade i ett blockhus.
28 spisqvarter enklare matställe.
30 bardunerna vajrarna avsedda att stötta stången (förlängning av undermasten) snett akterifrån, vid medvind.
32 18 mils ca 190 kilometers. En svensk mil motsvarade 10 688,54 m.
32 sex qvarter längdmått som motsvarar fjärdedelen av en aln; en svensk aln motsvarar 59,3 cm.
32 två tum knappt 5 cm. En svensk tum: 2,47 cm.
33 Tre tum ca 7,4 cm.
34 krankar harkrankar.
34 pata fast fiskeanordning som består av stängsel, pålar eller liknande, i synnerhet för fångst av lax och sik (från fi. pato, damm).
36 girsen gärsen.
46 brassade här: rörde kraftigt om; i finländsk svenska.
46 brigg tvåmastat segelfartyg.
47 behej bestyr; använt i finländsk svenska.
47 klyfvarbomen förlängningen av bogsprötet.
47 brassade vridna, justerade.
47 tvärt öfver tvärsöver.
47 storrån underrån på stormasten.
47 för babords halsar med vinden in från babord, d.v.s. fartygets vänstra sida.
53 plankspolar ribbor eller plank till staket; använt i finländsk svenska.
55 bråka anstränga sig, arbeta.
55 att få skeppet flott att få skeppet flytande.
56 slippa komma.
57 aflopp utströmmande.
59 linieskepp linjeskepp, slagskepp med tre master och bestyckade med kanoner på två eller tre batteridäck.
59 fregatter tremastade men mindre bestyckade och även till storleken mindre örlogsfartyg än linjeskeppen.
61 Hvad pocker är det? vad är det för djävulskap?
64 stångpiskor frisyrer med smal nackfläta populära under 1700-talet.
65 öfverluntmästaren personen som ansvarar för luntorna, d.v.s. antändningsmedlen vid avfyring av musköter och kanoner.
67 springa sprängas.
67 sju famnar En svensk famn motsvarar 1,78 m, en rysk 2,13 m.
69 platt absolut.
74 nojsa bråka.
76 riksamiralen den högsta ledaren för rikets flotta.
82 ekstock eka.
83 sväljde tidigare brukad form av svalde.
83 gick på rote cirkulerade mellan ett antal hushåll i samma rote (grupp), som ansvarade för att underhålla medellösa på ett visst område.
84 bang rädd, ängslig; i finländsk svenska.
86 skansen överbyggnad (med rum för besättningsmän) i äldre fartygs förskepp.
Bibliografi
Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 88, 97 f., 147; Lehtonen, Lastenkirjallisuus Suomessa 1543–1850 1981, s. 107, 110; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 201; Topelius, Dagböcker, ZTS XXI 2018, s. 72; Sofia Topelius–ZT 12/10 1831 och 11/3 1838, Brev. Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, ZTS XX:2 2018;Vasenius V 1927, s. 464, 474; Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750–1950 1965, s. 122