Och hvem har gjort dem, om icke jag?konsekvensändrat/normaliserat
Men tror man någon för det mig tackar?
30Fastän jag falsar, så svetten lackar,
Hör jag hur folk om författarn snackar.
Tvi, sådan otack ger jag goddag!
Om nu bokbindaren strejka ville,
Hvad blefve lärdom, talang och snille,
35Hvad blefve skolan, – ja, säg, du lille! –
Om du kom dit med en trasig bok?
Men si, så är det nu här i världen,
Att den får äran, som ej begär den,
|953|
Och den, som bör få för sitt besvär, den,
40Han står i klistret ... – Det är på tok!
Kommentaari
Kommentar
Dikten trycktes i Nya Trollsländan 5/4 1890. Topelius solidariserade sig med alla som deltog i bokproduktionen; översättare, förläggare, boktryckare, bokbindare och bokhandlare (jfr vers 25–40). Han var en av initiativtagarna till Finska förlagsföreningen som grundades 1858 med målsättningen att knyta ett stadigare band mellan aktörerna i bokbranschen (jfr Vasenius VI, s. 119 f., och Herberts, ZTS XX:1 2015, stycke 9).
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
12 oläst här: olåst.
18 prässen bokbindarpressen, som klämmer ihop de falsade och på varandra lagda arken.
19 grammatikor läroböcker i grammatik.
20 Och målar tuppar i abc. Tuppen ses som en symbol för flit och vakenhet i folktro och har därför fått pryda abc-böckers pärmar; det sades att tuppen värpte åt de flitigaste eleverna.
Bibliografi
Herberts, »Inledning», Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, ZTS XX:1 2015; Vasenius VI 1930, s. 119 f.
20. Bokbindaren.
Hvad är en menniska utan kläder?
Ett värnlöst byte för himlens väder,
En plockad höna, som mist sin fjäder,
Ett simhus-spöke, ett bastutroll.
5Hvad är en bok utan rygg och pärmar?
|952|En krigsman, som ej hans sköld beskärmar,
En trasig tröja förutan ärmar,
En skatt för tjufvar, ett öppet såll.
Si, därför är jag nu af naturen
10En mästerskräddare, klippt och skuren
Att sy en rock åt litteraturen
Och stänga lås för en
oläst
port.
Jag är författarens yrkesbroder,
Som kläder honom med nya moder
15I läderbyxor med spräckligt foder,
Och guld på rygg och visitekort.
Där jag nu står vid mitt bord och klistrar.
Och skär och falsar, så
prässen
gnistrar,
Gör jag
grammatikor
åt magistrar
20
Och målar tuppar i abc.
|59|Och stundom händer, att riset smäller,
– Grammatikan är ej god, hon heller! –
Så värper tuppen ju karameller;
Det gaf jag honom till embete.
25Nu säg, hvad får jag för lön och heder?
Här stå ju böcker båd’ upp och neder
Rätt som soldater i långa leder,
Och hvem har gjort dem, om icke jag?konsekvensändrat/normaliserat
Men tror man någon för det mig tackar?
30Fastän jag falsar, så svetten lackar,
Hör jag hur folk om författarn snackar.
Tvi, sådan otack ger jag goddag!
Om nu bokbindaren strejka ville,
Hvad blefve lärdom, talang och snille,
35Hvad blefve skolan, – ja, säg, du lille! –
Om du kom dit med en trasig bok?
Men si, så är det nu här i världen,
Att den får äran, som ej begär den,
|953|Och den, som bör få för sitt besvär, den,
40Han står i klistret ... – Det är på tok!