Sofia Topelius–ZT och Emilie Topelius 18.5.1860

Sofia Topelius till Zacharias & Emilie Topelius 18.5.1860

d. 18 Maj,

Kära barn! –

1 I dag är dett en bedröflig och sorglig anledning som sätter pennan i min hand, men kanske rycktet ren hunnit till er på annan väg. Sophia dagen var för oss en sorglig dag, Blanks skulle resa till Helsingfors på eftermiddagen, han hade de föregående dagarna mått sämre med svåra anfall åt hjertat, dagen förut sade han åt mig att hans hjerta värkte, och så tyst och alvarsam, men så vänlig var han.

2 tisdags förmiddag kom de in för att gratulera och tillik på afsked, då bar han in sitt silfver i ett knyte och sade intet är det namsdags present han såg mycket nedstämd ut. Dyhrns var inne och Anna Lena, han svarade kort på våra frågor och yttrade, hvem vet hvad gud har under alt, han har de sednare tiderna läst mycket i bibeln, när de då gick så tog de afsked af honom men åt mig sade han intet men jag sade vi tar afsked sen kl. var då vid pass ½ 11. när han kom ut var Borgmästarn där för att få något bidrag till fattig skolan han tog en 10. rub sedel och sade åt Louise jag ger nu det här så länge när jag kommer till bakas skall jag väl ge mer, nu skall jag fara till Grundfelts och se på barnen för än vi reser, så skref|| han ett recept åt en qvinna alt detta stod ej på mer än en qvart, innan jag far till stan sade han så måste jag gå ut, tog så nyckeln och gick, Louise tyckte att han dröjde så gick hon efter och då hon öpnade dörren fann hon honom liggande liflös på golfvet flytande i blod –

3 det var alt slut. då var kl. något öfver 11. ni kan före ställa er hur förskräckligt det var för oss alla, men för den arma Louise hon med sitt stilla väsende larmar intet sörjer så rysligt, jag har henne att ligga här hos oss, hon ville eljest sitta natt och dag i salen hos honom, hon anar ej dödssättet utan tror att nån åder sprungit. bröderna och Björkelund med Fru är nu här. Bodén och Fontell obducerade honom i går aftn eller snarare i natt de har förundrat sig öfver att han kunnat lefva så har hans hjerta varit skadat. stort och en stor utväxt på pulsådern som två sammanlagda knytnäfvar och den har legat och tryckt på. Bodén lär ämna skicka den till Professor Hjelt. oacktat alla dessa omständigheter så lär ändå ej lagen tillåta annan begrafning än i tysthet, den lär ske i morgon. är icke altdetta rysligt? jag kan ej säga hur tungt det är. Louise stackare har nu fått veta altsammans. medföljande bref låg på hans skrifbord han sade om måndagen åt mig att han höll på att skrifva till Zachris men det blef ej fär||digt det är nu hans afsked till dig.

4 Jag kan nu ej skrifva om något annat och detta är nog för en gång. jo om Alexander har vi ännu ej hört om han kommit till Brahestad, han for i lördags men skall ej orkat längre än till GCarleby där han måste stadna men hur länge vet vi ej moster vet ej detta engång ty då vore hon otröstlig.

5 Jag kan väl tro att Bodén skrifver till Hjelt utförligt om Blanks besigtning så där får ni väl veta mer om du vill.

6 hjerteliga hälsningar och omfamningar till er alla från

farmor.

7 nu kommer jag i håg Emelies fråga om mjöl vist vore det bra att få tack kära barn, nog får jag det i från Jacobstad kanske ni och skickar er kista som vanligt, så skickar jag dit efter.

8 Fanny tackar för tyget, hon stackare har ännu skakningar och sömnlöshet