Femtonde Läsningen. 24/4 58

|31||379|

Femtonde Läsningen. 24/4 58.

1 Jumalissärkkä bergsås, som utskjuter åt vester från Mselkä söderom 65 graden. Dalen utgör Suomussalmi kapell och bildar tvenne rännor i vinkel mot hvarandra. Den ena går från norr till söder och uppfylles af tvenne förenade vattendrag, som kommer från små sjöar på östra och södra sluttningen af Suomenselkä alltuppifrån det lilla Salmijärvi i Kuusamo: Saarijärvi, Kylmäsalmi, Ruhtinanselkä, Pärsämäjärvi och sammanflyta i den djupa rännan af det 7 mil långa RistiKiantojärvi långsträckta sjö, som utsänder sitt vatten nedåt Hyrynsalmi och så vidare fram till Oulunjärvi. Den andra rännan går från öster till vester långs norra sluttningen af Jumalissärkkä, bildar derunder Wuokkijärvi sjö och har samma aflopp som den föregående. Nejden är föga odlad – och ett bland stamhållen för den sednaste hungersnöden. Renskötseln, allmän i början af seklet, har mycket aftagit, utan att boskapsskötseln förmått arbeta sig upp.

2 Ristijärvi dalen, söder om den förra, bildas af ligger emellan förgreningen af Jumalissärkkä i norr och den långt framskjutande Sotkamonselkä i söder. I vester framskjutaoriginal: framskjutarsvårtytt från Suomenselkä tvenne utsprång, Teiriharju och Kivesvaara, som hoptränga dalbädden, och i sydvest reser sig Saukkavaara fristående fjäll, som skiljer dalen från Oulujärvi. Mellan dessa hopträngda baergarmar samla sig vattenmassorna iförst igenom Jalokoski från Kiantojärvi till Hyrynsalmi sjö och så vidare i Kieheimenjoki, (Kianto) som anses för Oulujokis norra källflod och flyter igenom Ristijärvi sjö, hvarefter den gör en krökning kring Saukkowaara och kastar sig genom Leppäkoski uti i Oulujärvi. I Kieh.joki utfalla dessutom från öster afloppet af en mängd mindre sjöar: Nuottijärvi, Luvajärvi, Kokkojärvi, Hongajärvi m. fl. vid södra sluttningen af Jumalissärkkä.original: Jumalissärkkä Hela dalen upptages af Hyrynsalmi sockensvårtytt, med Ristijärvi kapell och har rika sjömalmer och ypperligaoriginal: upperliga fall, hvarföre H. skildes 1786 fr.från Paldamo –|32||380| också, utom ett äldre: Ämmäkoski, jernbruk, två jernbruk helt nyligen blifvit der anlagda: Myllyranta och Kurimuskoski. Hyrynsalmi är, som bekant, en af de fattigaste och minst odlade socknar i landet.

3 Sotkamo dalen, så kallad af S. socken, af Sotkaspråk: finska, mås. Afskildes 1647 från Paldamo,original: . är skarpt begränsad, i norr af Sotkamonselkä, i öster af Maanselkä, i söder af Kainunselkä och i vester af Wuokatti utspringande bergarm; Dalen utgör sydöstra hörnet af Kainudalen. Djupaste dalrännan går från ostnordost till vestsydvest och uppfylles af ett högst betydande vattendrag, ett af de mest koncentrerade i Finland och jemförligt endast med eller öfverträffande Wuoksen, – Det kommer nemligen från vinkeln mellan Sotkamonselkä och Mselkä som är hög och skogrik, – och derefter bilda de damm efter damm i stora vattenrika sjöar, som sinsmellan shängasammanhänga med strida elfvar, nemligen: högst i nordost Änettijärvi, som insuper en mängd små sjöar från bergvinkeln; dernäst Lentiira; så Juttujärvi, dernäst Lentua; dernäst med sträckning åt öster Lammasjärvi; så vidare Ontojärvi med Nurmesjärvi vid sidan; Pirttijärvi sedan Sotkamojärvi; sedan Kianto i nära förbindelse med Nuasjärvi; hvarifrån slutligen hela den stora vattenmassan genom Kiehämänsuu utströmma, norrom Paldamo kyrka i original: i Sotkajärvi, som shängasammanhänga med Ojärvi – Oulujärvi. På 12 mils sträcka är detta stora strömdrag uppfylldt af forsar. Inemot 20 ha på sednare tider blifvit rensade. Tvenne af dem, Aittokoski – före rensningen mångens graf – och Jalokoski, utloppet från Suomussalmi, äro finna HH.Herrarne i Finland fr. i teckningar. De största fallen vid Kajana: Ämmäkoski i vester och Koivukoski i öster – Sotkamo: med Kuhmoniemi och Lentsvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarandeirasvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande –

|33||381|

4 Oulujärvidalen (Uleå sjödal) – en djup, nästan rund dalgryta med Paldamo och Kajana stad på i öster – Sääresniemi i vester – samt Kivesvaara i norr – och i öster den sista udden af Sotkamonselkä. – Rupukkavaara. – Paldamo härledes af peltomaaspråk: finska, eller af udden Paltaniemi – år 1560 var här en lappmark under Limingo – Socknen var på den tiden störst i riket, så att presten blott 4 grgånger om året reste hit att skrifta, viga och döpa – Manamansalo 5 mil i omkrets, med flera insjöar, glest bebodd – Pdamo äldsta kyrka här – Insjöar på Wuokatti –