Från Helsingfors. 2. Kapten Leopold i Bender

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 1/3 1845:|17 1|

Från Helsingfors.

2.

Helsingfors 1845 Febr. 28.

1 Kapten Leopold i Bender.

2 Tvenne månader af år 1845 äro lyckligen inbergade. I trots af alla profetior, fortfar det sneda att vara snedt, det rätta rätt, och alla de resp. figuranter i skapelsen, om hvilka jag sednast vågade några spådomar, fortfara likaledes att styra sin gamla kurs i de gamla farvatnen. Ett fenomen i den kyrkliga tideräkningen ådrager sig likväl förtjent uppmärksamhet. Gamla Norige firar nemligen sin påsk den 23 Mars, Finland och andra stjernkunniga länder den 30 i samma månad, men grekiska kyrkan först en månad sednare. Älskare af påskägg, påsktroll och kyssar kunna följaktligen begifva sig från Vardöe till Utsjoki och derifrån till Kola, för att profitera af alla tre högtiderna.

3 Februari har varit ganska lappsk, dock ej så siberisk, som för ett år sedan. Veterligen har thermometern här ej fallit under -25. Snö har fallit öfvernog och det vanliga finska snöequipaget har behöft allt nit, för att upploga gatorna. Torgpriserna ha i följd deraf bibehållit sig höga; för ett lass björkved har man betalt 4 Rub. B. A.Rubel Bankoassignationer Det ledsama vid dessa prisstegringar är, att de hårdast drabba de mindre förmögna, som nödgas uppköpa för dagen alla sina behofver. Öfverhufvud kan man ej neka, att priserna på alla förnödenheter i Helsingfors, jemfördt med öfriga orter i landet, Wiborg undantaget, äro tryckande höga. Visserligen rikta sig dervid kringliggande trakter, som bäst bevisas af det sedan ett par tiotal år flerdubbelt uppstegrade jordvärdet i nejderna häromkring.|17 2| Och då lifsförnödenheternas dyrhet likaledes gjort arbetet mångfaldt dyrare, samt i följd deraf en del handtverkares priser stigit till en höjd, som man med fog kan kalla omåttlig här i landet, inträffar visserligen, att en betydlig förmögenhet här på otroligt kort tid sammanhopas på några händer inom denna samhällsklass. Likaså äger handelsståndet, ehuru mest trafikerande med ryska varor eller utländska lyxartiklar, ett vidsträckt svängrum för spekulationen. Men den talrika tjenstemannaklassen lider desto mer af denna dyrhet och efterlemnar vanligen, ehuru i allmänhet väl, ofta rikligt aflönad, sällan någon förmögenhet. Och man behöfver i sanning ej söka någon annan förklaringsgrund till den anmärkta minskningen i studerande corpsens antal, än många obemedlade föräldrars, synnerligen presters, oförmåga att uppehålla sina söner i det dyra Helsingfors, der hvarje student i medeltal depenserar omkr. 600 Rubel B. A. under 8 månader.

4 Från de högre embetsverken förljudes, att en ny fjerde Banko-Direktörstjenst är inrättad och besatt. – Kanske förtjenar äfven nämnas, att Finska Bankens assignationer allaredan så försvunnit ur allmänna rörelsen, att en sådan sedel numera här är en sällsynthet. För en vecka sedan uppbrändes i laglig form massor af indragna kopeks- och rubelssedlar till nominelt värde af ett hundratusen rubel silfver.

5 Vid Universitetet visade inskriptionen åter ett ovanligt ringa antal (390) närvarande studerande. Omkring 30 torde hafva ankommit sednare. Sedan Amplissimum Consistorium pröfvat skäligt bifall de år 1837 klufna Österbottniska afdelningarnas anhållan att återförenas, trädde nämnda förening med denna termins början i verkställighet. – Det nyvaknade intresset för finska språket fortfar att uttala sig på ett sätt, som berättigar till det hopp, att detta intresse icke bestämmes af nycken. Flere studerande äro sinnade att för längre tid göra finskan till sitt hufvudstudium; andra i språket oerfarne täfla att laga lektioner deri. Ett antal gossar i härvarande lyceum förenade sig sjelfmant att på fristunder taga timmar i finskan, och Studer. Cajander, som erbjudit handledning i samma vårt modersmål, har ej kunnat emottaga alla elever, som anmält sig. – Min kapten har förmodligen ej äran känna prins Louis Lucien Bonaparte, brorson till Fransmännens kejsare? Namnet är likväl celebert äfven inom vetenskapen. Nåväl, denne högborne prins har, troligen föranledd af den berömde Klaproths skrifter, fästat en särdeles uppmärksamhet vid de s. k. Uralska språken, hvilkas perla och krona finskan är. I följd deraf har prinsen satt sig i besittning af alla tillgängliga källor för studium af finska språket (deribland flera små finska ströskrifter, som här i landet knappast äro kända) och anhåller nu i bref från Florenz att af D:r Castrén bekomma vidare hjelpredor och upplysningar. Detta till deras tjenst, som, sjelfve Finnar, icke blygas att tala om »det utfattiga finska språket».konsekvensändrat/normaliserat Dess värde beror visserligen ej deraf om det hyllas af prinsar eller af torpare; men vi, som andra, hafva vår lilla svaghet för auktoriteter och måste af utlänningen lära oss värdera, om icke just oss sjelfva, så åtminstone vårt lands och vårt folks förmåner.

6 Klena resultater lemnar tryckpressen. Borgå Tidnings literaturkatalog för 1843 (hvari dock ingå stadgar, kataloger m. m.) upplyser, att inalles 57 skrifter om tillsammans 530 ark nämnde år sett dagen i Finland. Året 1844 utvisar likväl förmånligare resultater, ehuru den öfversigt, som deraf meddelades i Morgonbladet och sedan aftrycktes i svenska bladet Morgonen, åtminstone ej var smickrande, snarare underkännande ett och annat. – Tidningarna hafva diskuterat om fattigvården, tullagstiftningen, postväsendet, prestbildningen samt om insekter från berget Morikan. Något gnabb har, som vanligt, varit synligt i spalterna, men hvarken verldsbygnaden eller det europeiska statssystemet hafva deraf rubbats ur sin lyckliga jemnvigt.

7 Karnavalen i Helsingfors erbjuder föga af det intressanta joller, som i gladare länder kommer folket att glömma lifvets tunga möda. Man gör kanske orätt i att kalla Finnarne ett svårmodigt folk; deras inhemska dikt leker stundom i så naiva löjen, att icke mången gör det efter. Men ett hufvudfel är och blir det, att vi för litet le. Man märker det under fastlagen. Väl bullras och bråkas här och der, polkas och maskeras; men på glada upptåg, på qvickt skämt lida vi stor brist och löjet hos oss har ingen rätt färg. Man såg de stora maskraderna fastlagssöndagen och fet-tisdagen, hvardera besökt af 5 till 600 personer, och den sednare af många masker. Men ej att man skulle ha sett en enda grupp, och sällan en karaktersmask. Med få undantag, – bland hvilka en mycket renommerad och förträfflig tupp på societetsmaskraden – speltes inga roller; hvar och en ansåg det nog att föreställa en maskerad person. Korteligen, med det rätt glada löjet är det illa bestäldt hos oss. Deremot sörjes med mycken omsorg för törsten och appetiten. De många dyra värdshusen uppbjuda allt för att hålla sig uppe; men alla dessa forcerade tillställningar äro beräknade på de mest materiela njutningar.

8 Hr Pacius har gifvit oss en musikalisk soirée och »Symfoniföreningen»,konsekvensändrat/normaliserat som nyligen trädt i verksamhet, har i universitetets mineraliekabinett spelat för stenarna. Ensemblen var god, men åhörarne kallsinniga, här som annorstädes. – Djurströmska theatertruppen har spelat några gånger för glesa hus i kölden. Ett omdöme derom vill jag ännu spara, men ville man bygga detsamma på så ampla esthetiska grunder, som kritiken öfver Rappo, så vore man i fara att, liksom både Morgonblads och H:fors Tidningar, falla upp till öronen in i det komiska.

9 Nästa gång mera. Au revoir.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil