ZT–Bonnier, Albert 30.9.1884

Zacharias Topelius till Albert Bonnier 30.9.1884

A. B.

Björkudden. 30 Sept. 1884.

Min gode Bror!

1 Mottag min tack för senast sända literära varmbröd, hvaribland Drottn. Victorias dagbok; för Fältskärns nya bilder och hh.häftena 27–31 samt för Jenny Nyströms intagande täcka och artistiskt utförda barnbilder!

2 Dessa sistnämnda à la Kate Greenway i guache målade bilder tillhöra utan allt tvifvel det nyaste och täckaste man kan erbjuda i barngenren, hvarför de helt visst skola anslå och finna betydlig spridning, dock mest på salongsborden. För barnkammaren, som älskar mera realistiskt påtagliga, att ej säga groft utförda teckningar, äro de, i min tanke, för fina.|| Pariser bébéspråk: franskakostymerna och den humoristiska utstyrseln göra dem i alla deras oefterhärmliga naivitet mera förstådda i salongsverlden, än af stora flertalet barn i enklare förhållanden, hvarför jag rätt väl förstår och gillar målarinnans första afsigt att utsända dem som kort.

3 Frågan är nu, om icke ett häfte af dessa bilder vore välkommet äfven i bokform, eller måhända i hopviken panoramaform. Jag kan härpå svara hvarken bestämdt ja eller nej. Men det synes mig klart, att den vanliga barntexten för Pletsch-bilderna och ljustrycken ej kan anbringas på dessa bilder, hvilkas text, om de få någon, bör vara lika ny, som genren. Möjligen kunde en sentens eller en kort,|| qvick prosatext anbringas under dem; men der möter åter svårigheten, att texten bör beräknas för salongen och icke för barnkammaren. Och detta går åter utom min genre, hvarför jag näppeligen vågar mig in derpå, om icke du möjligen lyckas utfinna någon pikant medelväg.

4 Emellertid, då du ej brådskar med återfåendet och en så omsorgsfull reproduktion, som dessa bilder förtjena, knappt lärer medhinnas till julmarknaden, behåller jag teckningarne här tills jag får veta din mening derom, och skall sedan med första återsända dem väl konserverade.

5 Larssons nyare bilder, – om jag undantager den otäcka hängningssituationen i Cyk. IV, – äro verkligen till flertalet mycket lyckade. Man bör icke begära allt af samma värde, och en romanförfattare|| måste, liksom en dramatisk förf., ofta finna sig i att ej igenkänna sina idealer. Det märkes ibland, att L. varit öfverhopad af arbete: han har stundom valt intetsägande situationer och förbigått de mest tacksamma, såsom t. ex. markisinnan, Paul och grefvinnan Esther i jägmästarestugan.

6 Då jag har skäl förmoda, att Ina Lange icke förtalar Björkudden, skulle väl en skyldig artighet fordra, att jag i utbyte sade något godt om hennes nya bok, m. Men reklamer äro i allmänhet mot min natur. Jag anser, att hvarje verk bör tala för sig.

7 Helsa rätt mycket Malmström; det var hederligt, att han gjort sig besvär med 20 teckningar! Till Larsson skall jag skrifva min tack, när Fältskärn är färdig. – Här är mild, numera regnig och stormig höst, men inga svampar i skogarna. Au revoir!språk: franska

Vän och bundsförvandt

Z. T.

8 Fältskärn IV: ark 12 afsändes korrikgeradt jemte ark 13. Jag kan ej förstå annat, än att någon postmamsell studerat konvolutets innehåll och glömt inlägga arket. Med denna båt afgå IV:12, V:15 och L. f. B. ark 5, 6.