Sofia Topelius–ZT 16.4.1843

Sofia Topelius till Zacharias Topelius 16.4.1843

d. 16 ap.

Egen Zache.

1 jag tycker det är fasligt länge sen jag skref till dig och har således mycket att säga, du vet att Farbror och Moster kom så oförmodat hit att se om Lithens affärer vi viste ingenting för än de stannade vid trappan, nog blef Sophie litet het om öronen tror jag men hon sprang glad emot dem och det var mycket väl hela tiden ehuru Farbror predikade jemmerligen emot pietitisterna den som ville fick ta åt sig, han hade et aldeles förvändt begrepp om dem men som här naturligtvis vann mycket bifall och han blef ytterligare fullproppat med sqvaller historier af våra Herrar, Gubben Svan har berättat om sina barns förhållande en hel hop som vist ej heller länder fadren till heder emedlertid tror jag att de var nöjdare med Sophie än de väntat ty Gubben sade hon är oskyldig och god nog har hon rent upsåt hon är bara förledd och det går väl om när hon kommer underfund med dett dåliga i bland dem. när Sophie ej var närvarande så höll vi i bland i hop han stälde förnuftet som menniskjans enda ledare och ett gladt njutningsfullt lif som dett högsta goda. jag sade då honom om hvar ock en kan leda sig med sitt förnuft hvartill behöfs då prester andeliga böcker bibel eller någodt sådant hvarföre lär vi våra barn till först Cathekes som de vist intet med sitt förnuft kan fatta utan jag skulle råda er kära syskon att läsa igenom den med eftertanka så får ni mera begrepp om pietisterna än af alt sqvaller ni har hört Gubben blef ej ond men nog tror jag Marie tittar i Catekesen. hos Bergers stod Rosalie och Collander fadder och där hörde vi ett högljudt samtal mellan Prosten och Farbror om pietisterna Prosten sade man bör förackta dem men tänk att Collander kunde vara tyst och ej blanda sig däri, Farbror har och talt med Erke Biskoppen om saken som gillat hans åsigter och fått många uplysningar om deras rätta grund som är att utinföra prestväldet med alla dess strider och bråk. så nog kommer Erkebiskoppen hem fullproppad med hvarje handa kan han däraf utleta och till väga bringa något sammanhang det tror jag ej

||

2 hvad är dett för sqvaller med lilla Sophie som du fått i Comisjon att ta rätt på. gör hvad du kan för Sophie men utsätt dig ej sjelf för nån ledsamhet och hör noga af jeana hur det hänger i hop utan grund är det ej och från henne har dett kommit ut fast det väl sen blifvit tillökt rör ej i hop någodt i din tidning däraf men låt mig veta rätta förhållandet. din tidning är treflig och glad Farbror tycktes och vara nöjd med den. jag läste opp ditt bref för honom. Zachris är glad och treflig sade han så skall man njuta gudsgåfvor och ej hänga hufvudet och pusta. hvem har berättat för Augusta om Sophies hatt och kappa efter hon skref därom? –

3 Marie sade en dag. Fru Backman påstår att Emelie Lindq med tiden blir din sonhustru. där till svarte jag nog kan det hända mig är det ej mot och ännu mindre Zachris så beredda är de på dett. Lithens bo går till vanlig Concours och Lindqvist han söker ackord dessa dagar skall han sållt sin Bruksanläggn. för 1000 rub silf.rubel silfver en ¼ d.del af hvad dett kostar åt G. Lindq. intet annat nytt. – som märkvärdig rådighet hos lilla Gust. Turdin. för nån tid sen en söndag var Valströms gosse här och de före tog sig att åka på kälke och for ut för Engströms tåg ner på ån där en stor vak var mitt före där dett kördes vatten ifrån och var alt spegel glatt om kring de lägger på magen och låter det gå Alexander först och med hufvudet förut bums i vaken Gustaf ser det styr sin kälke på sidan springer till och får honom i fötterna som fastnat på kälkens ända som höll dem upp men Gustaf orkade ej dra opp honom utan sade medan han drog försök om du kan få op en hand hvilket och lyckades och Gustaf fick tag i den och fick opp honom alla menniskjor förundrades huru dett var möjligt Gust är blott sju år och den andra var åtta sen bergades äfven kälken och de tänkte ej tala om hela saken utan sprang en lång stund tills de började frysa och måste komma inn och var mycket rädd för stryk när Gust. frågades hade du fotfässte svarade han hur skulle jag ha tid at se efter det hade jag ej varit så när så hade jag vist ej hunnit till, men hur han kunde stå på fötterna var obegripligt ty det var aldeles glatt is i kring hela vaken vi var ner och såg på den. den andra gossen blef ej sjuk en gång fast han sprang en lång stund genom våt – var det ej raskt af en sju års gosse. våra husliga affärer går sin vanliga gång. Sophie är i dag rest till Munsala att höra Hedberg men hon bad hälsa hälsa Blanken Oscar och Alfred i från din

Mamma