15. Utsigt af Ekenäs

Lukuteksti

illustration15. Utsigt af Ekenäs.

1 (O. Kleineh.)

2 Österom Hangö intränger Finska Viken mot norr i en lång och smal arm, som kallas Pojo Vik. Hafsvattnet förlorar sin sälta, den hvita sanden på Hangö förvandlas till en grönskande gräsmatta, och folkrika byar, omvexlande med herrgårdar och bördiga betesmarker, vittna om nejdens fruktbarhet.

3 Pojo vik, som beständigt kringsvärmas af segel- och ångfartyg, har af naturen varit ämnad till en farled och handelsväg för det vestra Nyland. Vid smalaste stället af viken, en half mil norrom dess mynning, uppstod i 14:de seklet en köping, som kallades Ekenäs, emedan nejden då var rik på sköna ekskogar. Ekenäs|41| underlydde det icke långt derifrån belägna lemma startfästet Raseborgkommentar, der höfdingen öfver Nyland då residerade, och under en så mäktig herres beskydd ansågos kungliga privilegier obehöfliga. Köpingen blef efterhand en liten sjöstad, som ömsom omhuldades, ömsom utplundrades af dess beskyddare, ty herrarne på Raseborg underläto icke att draga all den fördel, som stod i deras makt, af den lemma startindrägtigakommentar hamnen vid deras utmarker. År 1546 försågs staden ändtligen af Gustaf Wasa med privilegier, hvilka sedan stadfästades åren 1569, 1594 och 1614, utan att dock förmå mer, än papper och pergament förmådde i dessa oroliga, våldsama tider. lemma startSlägten Le|67|jonhufvud hade då Raseborg i förläning ända till lemma startreduktionenkommentarkommentar och förde sin sjelfrådiga spira öfver Ekenäs än som frikostige magnater, än som bönders och borgares plågoris. Först när Raseborg i Carl XI:s tid blef indraget till kronan och förvandladt till öfversteboställe för Nylands regemente, kände sig Ekenäs befriadt från ett beskydd, som det stundom fått dyrt betala.

4 I dess ställe uppträdde kronan som stadens förmyndare och lyckades med sina välmenta reglementen så strypa den fria handeln, att när Ekenäs slutligen år 1765 fick utvidgad sjöfart och år 1830 full lemma startstapelfrihetkommentar, var det slut med dess betydelse. Lemnad åt sig sjelf, hade staden, med sitt förträffliga läge, sannolikt blifvit en blomstrande handelsplats; nu blef och förblef den en trifsam småstad, der kringboende fiskare utbytte sin fångst mot salt, tobak och hampa. lemma startEkenäs’ största ryktbarhet i fordna tider var Finlands förste berömde vetenskapsman, mathematikern och stjerntydaren Sigfrid Aroni Forsiuskommentar, hvilken slöt sina dagar som pastor härstädes lemma start1637kommentar. I nyare tider har staden vunnit rykte genom hvassbuk, humle, handskar och vackra ungmör. Det lyckliga lugn, under hvilket Ekenäs brukade åberopas som ett föredöme för patriarkaliska lefnadsvanor, hotar nu mer och mer att försvinna. År 1836 inlöste staden för 50 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver ett säteri i dess grannskap, benämndt Ladugården, och donerade år 1870 dettas byggnader, jemte ett vidsträckt område, till plats åt lemma startett lärarinne-seminarium för landets svenska folkskolorkommentar. År 1871 intågade med detta läroverk ett nytt tidehvarf och en frisk fläkt af ungdom i den åldriga staden. År 1873 ryckes Ekenäs med lemma startHangöbanankommentar ur sina hakar och inkastas, med eller mot sin vilja, i den brusande ström, som snart skall forsa emellan Hangö och Petersburg. lemma startTäflan med den nya stad, som grundlägges vid banans ändpunkt på halfönkommentar, gäller för Ekenäs vara eller icke vara: en rik framtid eller total tillintetgörelse. Jernvägen har sin vackra bro öfver Pojo vik; staden måste hafva en annan, eller gå under. Penningar strömma förbi; en svindel har gripit den kringboende befolkningen; varor och arbete stiga. Det är förbi med de små anspråken, de blygsama vanorna: det lilla Ekenäs liknar en man, som gått till hvila ombord på ett fartyg i hamnen och vaknar på ett brusande haf, der vind och vågor framdrifva hans planka mot okända stränder.

5 Af allt detta vet den fridsama taflan intet. I dess medelpunkt ser man det långt ut på fjärden synliga hvita tornet af stadens massiva granitkyrka, uppförd åren 1653 till 1666 af Ekenäs’ dåvarande mäktige herre och beskyddare, riksrådet Gustaf Adolf Lejonhufvud, samt af honom försedd med lemma starten altartafla af högt konstvärdekommentar, sannolikt ett byte från trettioåriga kriget. Rundtomkring gruppera sig på höjder och sluttningar de låga husen, likasom inbäddade i grönska, och i förgrunden|68 | synes en del af vikens närmaste fjärd. Men nutidens tre märkvärdigheter – de tre, som snart skola omskapa Ekenäs, – ångbåtsbryggan med lemma startdess täcka värdshus och badhus, »Knipan» benämndtkommentar, seminariibyggnaderna på deras sandmo bakom staden och jernvägsbron öfver Pojo vik i vester – synas icke på taflan.

6 Målaren har föredragit att lemma startgifva en bild af det Ekenäs, »som går»kommentar, den gammaldags enkla staden, sådan den var i går, sådan den är till en stor del ännu i dag, men sådan den icke skall vara i morgon mer. Nutidens unga inrättningar medföra lif och rörelse, men det fridsama gamla anslår konstnären och den stille betraktaren. Dessa små hus med deras brutna tak ifrån förra seklet, – stundom torftak med gräs och ranunkler, – de många vackra trädgårdarna, grönska öfverallt, blommor öfverallt, fågelsång öfverallt och på tre sidor den friska hafsluften med vågglitter från fjärdarna, allt detta gifver ett lemma startegendomligtkommentar, vänligt, lugnande intryck. Må den resande, som vant sig vid större städers komfort, tänka med saknad tillbaka på deras hoteler och svassande kypare: Ekenäs, som på sin lott fått naturen och hemtrefnaden, kan ännu säga: gå mig förbi! Snart skall äfven det hafva hoteler, anspråk och lyx, – ifall|42| icke allt detta rinner förbi till Hangö – och när någon om trettio år betraktar denna tafla från »en resa i Finland», skall han förundrad fråga: är detta Ekenäs? Nej, – blir svaret, – Det var! Blott det gamla, ärevördiga templet med sitt höga, hvita torn skall, då som nu, blicka ut öfver fjärdarna mot Hvitsand och, sjelf orubbeligt såsom en evighetstanke, vittna för kommande slägten om dagar, som varit.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    3 fästet Raseborg Raseborgs slott omnämns första gången 1378. Borgen innehades av flera stormän, innan den förlorade sin betydelse och lämnades att förfalla på 1550-talet.

    3 indrägtiga lukrativa, vinstgivande.

    3 Slägten Lejonhufvud hade [...] ända till reduktionen Sten Eriksson Leijonhufvuds änka Ebba Månsdotter Lilliehöök erhöll Raseborg som grevskap 1569. Raseborgs grevskap indrogs på 1680-talet.

    3 reduktionen Karl X Gustav genomdrev 1655 en reduktion, som har kallats fjärdepartsräfsten. Den innebar bl.a. att en fjärdedel av all jord och alla jordinkomster som donerats eller förlänats efter 1632 skulle återgå till kronan, likaså donationer i områden som var nödvändiga för militären, bergsbruket och andra centrala statsfunktioner. Karl XI fullföljde och utvidgade reduktionen 1680 och ca hälften av adelns jordinnehav återgick till kronan.

    4 stapelfrihet rätt att idka utrikeshandel.

    4 Ekenäs’ största ryktbarhet [...] Sigfrid Aroni Forsius Forsius förekommer också i Finland framställdt i teckningar (1845–1852), Fältskärns berättelser (1853–1867), i följetongen »Ungdomsdrömmar» (1857) och i dikten »Finlands öde» (1860) samt senare i Boken om Vårt Land (1875) och Planeternas skyddslingar (1886–1888). Topelius bidrog m.a.o. väsentligt till spridandet av kännedomen om Forsius.

    4 1637 Bör vara 1624.

    4 ett lärarinne-seminarium för landets svenska folkskolor Ett svenskspråkigt seminarium för blivande folkskolelärarinnor invigdes i Ekenäs 12/10 1871.

    4 Hangöbanan Järnvägen mellan Hangö och Hyvinge byggdes 1872–1873.

    4 Täflan med den nya [...] ändpunkt på halfön Tack vare sin strategiska placering med en bra hamn blev Hangö centrum för sjöfart och utrikeshandel. Hamnen togs i bruk när Hangöbanan till S:t Petersburg stod färdig 1873, ett år senare fick Hangö stadsrättigheter.

    5 en altartafla af högt konstvärde Altartavlan från 1600-talet förstördes under stora ofreden, men ramverket bevarades och iståndsattes vid kyrkans renovering på 1790-talet av målaren Johan Ekholtz. De två nya taveldukarna målades av Lorentz Pasch d.y. i Stockholm och levererades till Ekenäs 1797. Ramverkets dekor förnyades efter branden 1821 av spegelfabrikanten Henrik Höijer (men avlägsnades igen på 1950-talet).

    5 dess täcka värdshus och badhus, »Knipan» benämndt Köpmannen August Ferdinand Borenius lät uppföra ett badhus 1867, och senare samma år fick han tillstånd att sommartid också idka värdshusrörelse; Knipan invigdes 1868.

    6 gifva en bild af det Ekenäs, »som går» troligen en anspelning på den svenska konstnären Arthur Theodor Gellerstedts (1836–1914) bild »Det Stockholm som går. Ett ’ruckel’ på Ladugårdslandet» från 1869.

    6 egendomligt ursprungligt.

    Faksimile