Lästext
Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.
Tolfte berättelsen. Prinsessan af Wasa
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1–10 – Anne Charlotte! [...] 1808 års krig. Denna inledning på berättelsen ingår i följetongen (HT 4/1 1864), men inte i förstaupplagan eller senare textvittnen.
3 thé te.
3 sockerbröd småbröd av socker, ägg och mjöl, eller sött bakverk av annat slag.
5 tjärnfärskt nykärnat och osaltat.
9 ärliga riktiga, ordentliga.
10 rimmet rimfrosten.
10 1788 och 1808 års krig Gustav III:s ryska krig 1788–1790 respektive 1808–1809 års krig eller finska kriget. Se »Företalet, som handlar om Fältskärns person och lefverne» s. 7 och 11 f.
11 sex styfver Svenska mynt och sedlar var i omlopp i Finland långt in på 1800-talet; sedlar inlöstes i och med myntrealisationen 1840 (Tuukka Talvio, Suomen rahat 2003, s. 24 f.).
12 tattarunge använt om barn av resandefolk.
12 slarfkärra slarva; förekommer i svenskan i Finland.
12 illfänas ivrigt strävar efter.
12 Flora eller Freja romersk blomstergudinna resp. fornnordisk skönhetsgudinna.
14 i spatsergången i styr; SAOB har detta belägg av Topelius.
15 karbasen piskan.
17 på sitt kapitel på sitt konto; SAOB har detta belägg av Topelius.
18 strofil formvariant av stofil.
18 han tage ad notam han må lägga det på minnet.
19 hålla i med framhärda, hålla ut.
19 romangriller verklighetsfrämmande, romantiska idéer som brukar förekomma hos romanfigurer eller som man anses ha fått genom att läsa romaner; som litteraturform har romanen sina rötter i antika kärlekshistorier och medeltida riddarepos.
19 presidenten chefen för ett ämbetsverk.
24 grammatikan parallellform till grammatiken.
24 bock språkfel.
24 varit student och afhört Porthan Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) var professor i romersk vältalighet i Åbo från 1777.
24 hominorum (lat.) människornas (en variant av genitiv pluralisformen hominum).
24 dativus (lat.) dativform.
25 spanska rö promenadkäpp av rotting.
25 löje leende.
25 ytterelementskad turk förbaskad vilde.
26 Nominatus och dasitivus! [...] öfverlägset smålöje. Skolmästaren roar sig här åt postmästarens latin, de korrekta formerna lyder nominativus (nominativ) resp. dativus (dativ).
26 Karstula drabbning vid Karstula kyrkby i Saarijärvi 1808 där en numerärt överlägsen rysk styrka avgick med segern.
28 genius ande.
28 efterfikade eftertraktade.
29 Hvit kalf och rö’, vill han ej lefva, så får han dö Variant av det både i Sverige och i Finland förekommande ordstävet »Kalven vit och röd – vill han ej leva, så får han dö» (Finlands svenska folkdiktning III, utg. Väinö Solstrand, 1923, s. 130).
30 Deri låg den store Napoleons hemlighet. I följetongen (HT 4/1 1864) försett med fotnoten: »Månne icke, i en senare tid, äfven Napoleon den lilles? Sättarens anm.» Epitetet »den lille» gavs till Napoleon I:s brorson Napoleon III av Victor Hugo i pamfletten Napoléon le Petit (1852).
31 göpne handfull.
31 cedera göra konkurs.
32 rampris mycket lågt pris.
32 återbörda börda: göra anspråk på.
34 1741 års usla krig Kriget mellan Sverige och Ryssland 1741–1743, hattarnas krig, resulterade i rysk ockupation av Finland och vid fredsslutet nya landavträdelser för Sverige.
34 generalerne Lewenhaupts och Buddenbrocks blodiga schavott Charles Emil Lewenhaupt (1691–1743) och Henrik Magnus von Buddenbrock (1685–1743) var överbefälhavare resp. tillförordnad överbefälhavare för de svenska trupperna i Finland och avrättades efter det misslyckade kriget mot Ryssland 1741–1742.
36 lupo löpte.
37 slaget vid Willmanstrand Trots svenskt motstånd segrade den ryska armén vid Villmanstrand i augusti 1741. Under resten av kriget retirerade de svenska trupperna för det mesta.
39 örnarna Örnen har starka militära konnotationer, både romarna och i deras efterföljd Napoleon använde örnar som fälttecken.
40 »Hertiginnans af Finland» ZTS V, s. 3–168.
40 medlet af mitten av.
40 styfkjortlarnas styvkjortel eller styvkjol: vid och utstående styv kjol, ofta i fråga om underkjol.
42–46 – Ringa, sade han, [...] Prinsessan af Wasa. [...] kunglig värdighet! I följetongen (HT 8/1 1864) heter berättelsen »Hattar och Mössor», och slutet av ramberättelsen lyder: »Jag har kallat min berättelse Hattar och Mössor, sade han, emedan dessa partinamn då voro på allas läppar och inneburo lösen för dagen. Vi skola se huru de klädde sina herrar och damer, innan tidens vindar röko af med dem båda».
47 tarfliga enkla.
47 rara sällsynta.
47 filfras järv.
47 konklav här: överläggningar.
48 menageriet samlingen av ovanliga djur.
51 underkläder byxor.
51 djeknarne eleverna i ett läroverk.
51 puukko (fi.) kniv.
52 lifstyckeärmlöst plagg för överkroppen.
52 kamlottett slags tjockt, glättat ylletyg eller ylle med blandning av gethår.
54 fnurrade muttrade.
54 habitat in Finlandia frequenter (lat.) förekommer ofta i Finland.
54 Herchepæus på ert barbariska språk betyder tjurhufvud fi. härkäpää, tjurskalle.
56 taga graden bli magister.
57 arkiatern livläkaren.
57 Plinius Plinius d.ä. (23/24–79 e.Kr.), romersk författare vars enda bevarade verk är den omfattande encyklopedin Naturalis historia.
57 ölsupa välling gjord på öl.
57 Species plantarum och Corollarium Generum två verk av naturforskaren Carl von Linné, förstaupplagorna utkom 1753 resp. 1737.
57 monogynia den första ordningen inom varje klass i Linnés sexualsystem för växter med blommor; omfattar blommor med bara en pistill.
58 monandria en av klasserna i Linnés sexualsystem; omfattar blommor med bara en ståndare.
65 finska armén under Lybecker Georg Lybecker (d. 1718) var överbefälhavare för den finska hären i två omgångar, 1707–1710 och 1712–1713. Båda gångerna avsattes han efter att inte ha hejdat ryska anfall.
68 finnkole nedsättande benämning på finländare.
68 taga dig ett bättre namn, ett grekiskt eller latinskt Avser det allmänt förekommande bruket att allmogestudenter lade sig till med ett latiniserat eller grekiskt inspirerat tillnamn, jfr slutet av kapitlet, s. 968, r. 15–21.
70 såsigt här förmodligen både i den bokstavliga bemärkelsen med avseende på sås (SAOB har detta belägg av Topelius) och i betydelsen oklart och virrigt (förekommer i svenskan i Finland).
70 Wiesel, som intet [...] qvickt uti slutet Wiesel: (ty.) vessla, jfr Esel: (ty.) åsna.
70 Tilia europæa parklind.
72 mankerad stött; förekom i svenskan i Finland.
90 dagg grov tågända som användes som straffredskap på fartyg.
95 två biblar i verlden. [...] han läser Guds namn på hvarje blad i naturens bok Föreställningen om att Gud uppenbarar sig dels i skriften, Bibeln, dels i naturen har rötter i den kristna antiken. Den är återkommande hos Linné och Topelius anknöt till den i läseboken Naturens Bok (1856; ZTS XVII), där han framställer djurvärlden enligt Linnés ordning i Systema naturae.
96 den store Linnæus Carl von Linné (1707–1778), före adlandet 1757 Linnæus, fick världsrykte redan som ung för sina insatser inom den systematiska naturläran, inte minst den binära nomenklaturen: de tvådelade namnen för växter och djur.
110 knappt åtta tum knappt 20 cm.
116 kaschett kaskett: mössa med stor skärm.
118 vattiga vattniga, SAOB har detta belägg av Topelius.
119 delice njutning.
119 sin första sjukdom Linné led av podager, gikt.
120 Hebe ungdomens gudinna i grekisk mytologi; den ambrosia hon serverade vid gudarnas gästabud gjorde dem odödliga.
124 malificus (lat.) skadegörare.
125 Mehercle (lat.) Vid Herkules.
125 Coluber – scutis abdominalibus 150, squamis caudalibus 34 Carl Linnæus klassificerade denna orm, en äsping (huggorm, vipera berus, med rödbrun färg, vanligen hona), som en egen art och gav den detta namn i Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar 10, 1749:4, innan han ett antal år senare införde den binära nomenklaturen och kallade ormen coluber chersea. Talen 150 och 34 syftar på antalet fjäll under ormens buk resp. stjärt (Richard Wahlgren, »Carl Linnaeus and the Amphibia» 2012, s. 22 f.).
125 korfsticka pinne som används för att tillsluta korvskinnet vid ändarna efter stoppningen.
125 pulla flicka (i smeksamt tilltal).
125 captus in (lat.) fångad i.
126 Ingenium haud vulgare, peritia ac labore perficiendum. (lat.) Begåvningen icke just vanlig och fulländas genom erfarenhet och arbete.
128 från Finland: [...] Montin Botanisten och läkaren Lars Montin (1723–1785) förefaller inte ha haft någon anknytning till Finland. Topelius har möjligen förväxlat denne med en annan Lars Montin som också härstammade från Västra Götaland, men blev student i Åbo 1701 (Helsingfors universitets studentmatrikel 1640–1852).
130 tjusta betagna.
131 Vid tiden för denna berättelse År 1752, den mantalsskrivne Linné köpte Hammarby först 1758.
131 gjorde les honneurs för representerade.
131 oginhet snålhet, brist på generositet.
132 bofälligt förfallet.
132 det nya Hammarby byggde egaren vid slutet af sin lefnad Huvudbyggnaden i två våningar lät den 1778 döde Linné bygga redan 1762.
132 utan krus utan ceremonier och omständigheter.
133 serverades ställdes i ordning.
134 supérn supén.
144 pullula mea min flicka.
144 tupp-ägg eg. förkrympta ägg, i folktron förknippade med fabeldjuret basilisk.
145 hetvägg (fyllda) vetebullar i varm mjölk; förr en vanlig rätt vissa dagar i fastan, jfr semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle.
153 tokayern stavningsvariant av tokajer: ungerskt vin från trakten kring staden Tokaj, i synnerhet viss typ av sött och starkt vin.
153 Luculli lärjungar kockar, gastronomer; den romerske fältherren och statsmannen Lucullus (ca 117–56 f.Kr.) övergav några år före sin död politiken för bl.a. gastronomiska njutningar.
157 rara pressade vexter från [...] Kalm På Linnés initiativ genomreste botanikern och professorn i Åbo Pehr Kalm de östliga delarna av Nordamerika 1748–1751, samlade in växter och andra naturalier, och skildrade därefter sina iakttagelser i En resa till Norra America 1−3 (1753−1761).
157 dodecandria! [...] monandria! [...] polygamia! klasser i Linnés sexualsystem för växter.
157 gladiolus det vetenskapliga namnet på växtsläktet gladioler, sabelliljor.
157 aconitum det vetenskapliga namnet på växtsläktet stormhattar.
163 deltagande intresse.
163 »ordning i naturen» Anspelar på Systema naturae (1735).
167 plåtar ursprungligen plåtmynt värda två daler silver, eller 16 skilling, senare också om sedlar av samma värde.
167 bergandes ekonomiskt.
168 kanadiska kanadensiska.
174 tjärsudd någon som suddar/målar med tjära.
181 belupo sig på här: tillhörde.
184 Loilaxius [...] Lohilahti, [...] lax på lax fi. Lohilahti, Loilax, betyder ordagrant laxviken.
198 fjät steg.
198 stackota formvariant av stackig: liten; SAOB har detta belägg av Topelius.
200 capsula (lat.) kapsel, portör.
206 En genius, en dryad en personlig skyddsande, en trädnymf.
206 chevalier sans peur et sans reproche (fra.) riddare utan fruktan och tadel.
206 tunique fransk stavning av tunika.
206 papillonerna fjärilarna.
209 bonne barnsköterska (ofta fransktalande).
211 Enfin (fra.) nåväl.
211 au secours! aux armes! (fra.) hjälp! till vapen!
211 konvenera hennes majestät falla hennes majestät in.
211 mademoiselle Duroche Namnet möjligen kombinerat av (madame) Desroches och (mademoiselle) Duclos, skådespelerskor i den franska teatertrupp som var verksam i Stockholm 1753–1771 (F. A. Dahlgren, Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737–1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773–1863 med flera anteckningar 1866, s. 38, 571).
211 Zenaide Zénéïde, komedi av Louis de Cahusac från 1743.
213 combat (fra.) kamp, strid.
218 Altesse (fra.) [ers] höghet.
220 dacapo (ita.) på nytt, en gång till.
220 berätta sagor [...] om landtråttan och stadsråttan Fabler användes i undervisningen, men av Tessins anteckningar framgår att prinsen inte tog intryck av djursagorna förrän Tessin återgav dem i bekant miljö med bekanta personer, då »fägnade honom sådant hiärteligen». Som exempel på bearbetningen använder Tessin de La Fontaines fabel om lantråttan som först blir imponerad, sedan skrämd av staden och återvänder till det lugna livet på landet. Dagboksanteckningarna ingår i Tessin och Tessiniana. Biographie med anecdoter och reflexioner, samlade utur Framledne Riks-Rådet m. m. Grefve C. G. Tessins Egenhändiga Manuscripter 1819, s. 161 ff.
220 on s’endorme (fra.) så man somnar.
220 slapp kom (finlandism).
220 bonbons och marmelades karameller och marmelad.
224 hattmakare, [...] en ofantlig chapeau-bas öfver ... Talet om hattar och kronor ska ses mot bakgrunden av att Tessin var en av hattpartiets ledande politiker. Han hade hört till kronprinsparets närmaste krets men föll i onåd efter att ha tagit avstånd från planerna på utökad kungamakt 1751. Anspelningen på Midas har inte med guld att göra, utan med åsneöronen som han fick av Apollon. chapeau-bas – (fra.) eg. av med hatten eller med hatten i handen; här: hatt.
226 millefolier röllekor.
231 rusa den oförskämde drängen i lufven överfalla den oförskämde drängen; SAOB har detta belägg av Topelius.
236 convolvulus sepium snårvinda, numera med det latinska namnet calystegia sepium.
245 munsjör tilltalsord för män i lägre samhällsställning eller yngre män; efter fra. monsieur, min herre.
250 sadelfastare orubbligare.
250 felt fram till mitten av 1800-talet vanlig och av ordböcker förordad form av ’fel’.
250 Också följaktligen.
250 Christinas tider Kristina (1626–1689), Gustav II Adolfs dotter, fick samma utbildning som en manlig tronföljare och var regerande drottning 1644–1654.
251 fjäsat fjäskat för, krusat för.
251 China Kina slott, kungligt lustslott vid Drottningholm utanför Stockholm. Adolf Fredrik lät uppföra den ursprungliga slottsbyggnaden, en paviljong i trä, som en födelsedagspresent till drottning Lovisa Ulrika 1753. Anläggningen förnyades 1769. Kineserier var på modet i Europa vid denna tid.
259 – Hvad nu, slyngel; [...] återtog grefven. Repliken är införd i förstaupplagans erratalista. Den ingår i följetongen (HT 20/1 1864), men saknas i senare textvittnen.
274 kavaljern kavaljer: adelsman som tjänstgjorde vid hovet.
286 knagg pinne i vägg att hänga något på; SAOB har detta belägg av Topelius.
294 mandarin västerländsk benämning på ämbetsman i kejsartidens Kina.
296 Aber das Maul halten. (ty.) Men tyst.
298 Mausestill. (ty.) Tyst som en mus.
302 sehr gut (ty.) mycket bra.
304 lybsk skinka rökt skinka.
316 Minerva romersk gudinna, här i egenskapen av Roms krigiska stadsgudinna.
326 krås rynkad eller veckad remsa av fint tyg använd som kantning.
328 Bleib er da! Nicht von der Stelle! (ty.) Han stannar där! [Rör sig] inte ur fläcken!
335–336 beskrifves af en samtida [...] utan gränser.» Adolf Ludvig Hamilton (1747–1802) blev kammarherre hos kronprinsen 1766 och gjorde kritiska minnesanteckningar om den svenska historien under Gustav III:s tid. Som källa till citatet kan Topelius ha använt det utdrag som finns i »Adolf Ludvig Hamilton», Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män. Sjette bandet. Första häftet 1840, s. 51.
336 brouillerad stavningsvariant av bruljerad: grumlig, grådaskig.
336 tänderna skämda; Efter detta har Topelius utelämnat beskrivningen »andan stark» i originalet.
336 dymedelst på detta sätt.
336 städade klara och rediga, systematiska; SAOB har detta belägg av Topelius.
336 Gustaf III, i sina memoirer [...] förebrå henne.» Citatet ur Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper. Första delen, utg. E. G. Geijer, 1843, s. 26.
336 grefve Tessin säger i sina memoirer: [...] sin makt.» Citatet ursprungligen på franska i Tessin och Tessiniana 1819, s. 133.
338 contrecarrera sätta sig emot, motarbeta.
341 l’égalité des gamins (fra.) tjuvpojkarnas jämlikhet.
343 messieurs (fra.) [mina] herrar.
345 Laissons les phrases et parlons des réalités. (fra.) översatt i en fotnot i följetongen (HT 22/1 1864): »Låt oss lemna fraserna och tala om verkligheter.»
346 ledsaga den snillrikaste prinsessa i Europa till detta aflägsna land Tessin eskorterade Lovisa Ulrika på resan från Berlin till Sverige vid giftermålet med Adolf Fredrik 1744.
347 Encore de la rhetorique! (fra.) Ännu mera retorik!
350 är den lille morianen Badins umgänge allting annat än efterdömligt Badin (fra. lustigkurre) kallades så p.g.a. sina upptåg, egentligen hette han Couchi eller Couschi (ca 1747–1822), född som slav i Västindien och skänkt till Lovisa Ulrika 1761. Omnämnandet här är alltså en anakronism av Topelius, som förmodligen kände till honom genom Crusenstolpes Morianen eller Holstein-Gottorpiska huset i Sverige (1840–1844), där Badin framställs som illvillig.
358 Je ne veux opposer [...] un juste mépris. Carl Gustav Tessins valspråk (Tessin och Tessiniana 1819, s. 5 f., 215); ursprungligen ur Voltaires pjäs Mariamne (1724).
361 Malgré l’envie et les envieux. (fra.) Trots avunden och de avundsjuka.
366 la piece est finie! (fra.) pjäsen är slut!
368 »er nåd och vår nåd rymmas ej under samma tak.» Möjligen efter Fryxell, som tillskriver uttrycket Gustav Vasa (Berättelser ur Svenska Historien 3 1828, s. 89).
374 Drottningen [...] berättat prins Gustaf [...] knä för drottningens fötter. Efter Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper. Första delen, utg. E. G. Geijer, 1843, s. 40 f.
376 som Gustaf III säger, »med en förskräcklig eclat» Se föregående kommentar; eclat – skräll.
379 päronskalare potatisskalare; efter benämningen jordpäron på potatis.
381 min far [...] byggt detta kungliga slott, hvilket väcker hela verldens beundran Slottet Ulriksdal, där Topelius placerar episoden, om- och tillbyggdes visserligen av Nicodemus Tessin d.ä. resp. d.y., den senare stadsarkitekt i Stockholm 1682–1715 och far till Carl Gustav Tessin, men sannolikt avser Topelius ändå kungl. slottet i Stockholm, som Tessinarna i tre generationer skapade.
385 kontraminor motdrag; SAOB har detta belägg av Topelius.
400 rådbråkas avrättas genom att kroppen krossas av ett tungt hjul.
401 hirschfängare lång jaktkniv eller kort (jakt)svärd med parerstång.
406 läst låst.
408 Kunst macht Gunst. (ty.) Konst leder till gunst.
408 Rom var ej byggdt på en dag ett stort arbete kräver lång tid.
410 Adlercrantz Carl Fredrik Adelcrantz (1716–1796), vid denna tid hovintendent, ritade det senare rokokoslottet Kina som 1769 ersatte den ursprungliga paviljongen i trä från 1753, ritad av Adolf Fredrik, förmodligen i samarbete med Carl Hårleman (1700–1753).
410 flottan flotten.
412 Custos stavningsvariant av kustos eller kustod: tillsyningsman, vaktmästare.
413 Gut (ty.) bra.
416 Weiss nicht (ty.) vet inte.
423 schäs tvåhjulig vagn.
430 sylfid kvinnlig luftande.
435 signora Morelli Marguerit Morel (1737–1804), aktiv i Sverige 1755–1771 i den franska teatertruppen Du Londel.
437 Han ihågkom [...] ett märke deraf. Se föregående berättelse, kap. 21 »En vindskammare vid Vesterlånggatan», s. 883, r. 14–16.
439 hofvets balletkorps Hovet hade ingen balettkår, jfr kommentar ovan, om Morel som ingick i en fransk teatertrupp.
455 illfänas bråkar, väsnas.
Rubrik 11. Festen i China. Topelius skildring av festligheterna bygger på den där närvarande P. M. Adlerfelts minnen nedtecknade 50 år senare och återgivna i »Hofvet 1752», DelaGardiska Archivet 17 1842, s. 26–29. Årtalet är ett minnesfel, Kina slott invigdes den 24 juli 1753; jfr inledningen s. LI f.
459 tre tunnor guld 300 000 daler silvermynt (denna uppgift och de andra i stycket enligt framställningen i DelaGardiska Archivet 17 1842, s. 26).
463 tempon moment i exercisen.
463 gifva [...] på båten överge, strunta i.
471 Det halp intet prut. här hjälpte inga invändningar.
472 sju qvarter drygt 1 m; ett kvarter motsvarar en halv fot, d.v.s. knappt 15 cm.
472 underkläder byxor.
475 smågammal lillgammal; SAOB har detta belägg av Topelius.
478 öfverlästa inövade.
478 surprenerade överraskade.
480 dansörerna Decarge och Gallodier grundtexten har dansöserna vilket utgivaren har ändrat; jfr följetongen (HT 2/2 1864) och Topelius källa till kapitlet, »Hofvet 1752», DelaGardiska Archivet 17 1842, s. 27, där det framgår att dansarna är manliga.
481 franske ambassadören grefve Breteuil Breteuil (1730–1807) var visserligen ambassadör i Stockholm, men först mellan 1763 och 1767. Topelius har också här förlitat sig på skildringen i DelaGardiska Archivet 17 1842, s. 28, där diplomaten omtalas som »Franska Ambassadeuren, gamle Baron Breteuile».
482 La beauté [...] skulle grefve Tessin ha sagt Som källa har Topelius förmodligen använt Tessin och Tessiniania 1819, s. 381.
491 Roxolane pro Roxane eller Roxana: Alexander den stores gemål.
501 kronbakelser mandelbakelser i form av kronor.
506 toilettklädsel, frisyr m.m.
506 Zefyr västanvinden personifierad.
506 Terpsichore en av de nio muserna i grekisk myt, beskyddarinna av körlyrik och dans.
506 Helikons berg i det grekiska landskapet Boiotien, lovprisas av antikens skalder som sånggudinnornas hemvist.
506 Daphne, [...] en förgiftad pil, I grekisk myt är Daphne (eller Dafne) en ung kvinna som på egen begäran förvandlas till ett lagerträd för att undkomma Apollons åtrå. I Ovidius Metamorfoser står kärleksguden Eros och dennes pilar bakom Apollons lidelse.
508 eho vem än.
510 Celadon Céladon, namn på herden-älskaren i herdedikter och parodier på dem.
513 Corps de ballet (fra.) balettkåren.
514 martera plåga, pina.
514 lättfotade snabbfotade.
519 ambassadrice (fra.) budbärerska.
521 divertissement (fra.) förströelse.
521 Le roi devenu berger (fra.) Kungen som blev herde; jfr titeln på operan i slutet av kap. 11 »Festen i China», s. 1013, r. 11–15.
529 stämplingar konspirationer.
529 på extra stat som en del av en tillfällig tjänst.
529 semlor runda eller ovala bröd bakade av vetemjöl eller rågmjöl.
529 mumma dryck blandad av porter, öl och socker, eventuellt även starkvin.
529 pocher fickor, påsar eller kuddar som under 1700-talet användes på klänningars höftparti för att markera figurens kurvning.
529 engageanter spetsmanschetter.
529 stångpiska mansfrisyr där håret samlas till en fläta i nacken och omviras med band.
529 svärmare ett slags fyrverkeripjäser.
530 Personalen här: personerna.
532 gamla Bjelken, [...] som 39 fick afsked på grått papper Thure Gabriel Bielke (1684–1763) var militär och diplomat samt riksråd från 1727 till 1739 när han avsattes av hattpartiet som tagit den politiska makten; afsked på grått papper – ett snöpligt avsked.
534 herr Dalin, [...] kunglig informator Olof von Dalin (1708–1763), före adlandet 1751 Dalin, var poet, författare till Then swänska Argus (1732–1734) och historiograf samt kronprins Gustavs informator från 1750.
537 sportlar lön.
539 major Rudbeck [...] år 43 [...] Riddarholmen? Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786) befordrades till major för att ha hållit Riddarholmsbroarna besatta under dalupproret 1743 och hindrat upprorsmännen från att avancera.
545 Wech! Gleich ins Boot! (ty.) Iväg! Genast i båten!
547 Nicht resonniren! [...] verfluchter Junge! (ty.) Resonera inte! Iväg med det samma, annars tar fan dig, förbannade pojke!
550 kabal intrig.
553 taklage stavningsvariant av tacklage: tackling, rigg.
553 Furusund Furusundsfarleden till Stockholm.
553 vindt snett.
553 kajutkappen den lilla överbyggnaden som skyddar nedgången till kajutan.
555 kostelig passagerare dråplig figur.
555 fem fots knappt 150 cm.
555 dagg grov tågända som användes som straffredskap på fartyg.
556 tuggbuss bit tuggtobak.
556 trumfa om ge en omgång stryk åt.
557 blankhatt svart cylinderhatt.
557 påspetadt utstyrt, ansträngt fint; använt i finländsk svenska, SAOB har detta belägg av Topelius.
557 pickanell parallellform till pikanell: ett slags finare, spunnen tuggtobak.
559 sjömanshus statlig institution som tillkom i mitten av 1700-talet; den registrerade sjömän, verkställde på- och avmönstring och betalade ut understöd till behövande sjömän och deras efterlämnade familjer.
559 plumpa stora.
566 sjelf lasta däck och kajuta frakta last för egen räkning och förtjänst (vid sidan av rederiet som lastade fartyget i övrigt).
566 bojar magnat.
568 marrig gnatig; vardagligt i finländsk svenska, SAOB har detta belägg av Topelius.
569 en alnknappt 60 cm.
569 kultje kuling.
570 än tre man engelska än att dansa tre man engelska, d.v.s. angläs.
580 gunstig junker gunstig herre, unge man; stående uttryck.
580 lappsalvat kvacksalvat, fuskat; SAOB har detta belägg av Topelius.
580 dragit honom ur marvattnet och diktat hans skråf Sjömansspråket hos Långvik och i synnerhet Neptunus Gast (se kap. 20–22, s. 1049–1064) förefaller eget för Topelius, men kan vara inspirerat av Runebergs novell »Lurendrejaren» från 1833 (SS VII). Topelius lovprisade novellen i en recension i Helsingfors Tidningar 8/3 och 11/3 1854.
580 diktat tätat.
582 vindspel mekanisk anordning för upp- eller nerfirning av laster.
582 märsen plattform uppe i masten, även mastkorg.
582 oljofärg oljo formvariant av olja.
584 husaråren den ryska ockupationen av Finland 1742–1743.
584 exflinkt (extra) förträffligt; troligen Topelius egen konstruktion, förekommer även i sjätte berättelsen »Majniemi slott», s. 389, r. 17, och i Topelius dagbok 29/7 1839 (ZTS XXI).
584 logga efter simporna drunkna, dö; uttrycket troligen Topelius eget.
586 då redan uppgrundade farled, [...] s. k. gamla hamnen Landhöjningen, som Topelius ofta återkommer till, medförde att hamnarna måste flyttas p.g.a. uppgrundade farleder (jfr andra berättelsen »Svärdet och Plogen», s. 79 f.). Hamnen i Vasa (Topelius »gamla hamnen») låg på Hästholmen på 1750-talet. På 1780-talet inleddes en flyttning av hamnen till Brändö (och på 1850-talet flyttades hela Vasa stad sju kilometer närmare havet).
597 Alexander Magnus (lat.) Alexander den store.
598 fägnerim glädjerim, dikter som uttrycker glädje.
598 fortfor pro fortforo.
598 artiga och nöjsamma prof förträffliga och roande exempel; Topelius ordval är lätt arkaiserande.
603 Elegia Votiva, ad Magnum Ducatum Finlandiæ Henrik Anders Löfvenskiöld, Ad magnum ducatum Finlandiae, cum augustissimus rex Sveonum Adolphus Fridericus, verus patriæ pater, illam exoptatissimo suo adventu exhilararet die 20. Junii, 1752; Elegia Votiva – (lat.), här: lovsång, är Topelius karakteristik av verket.
606 Sarons liljor uttryck som förekommer i Höga Visan (2:1) i Gamla Testamentet och syftar på den rika växtligheten på slätten Saron i Palestina; här en bild för himlen som de saligas hemvist.
606 icke skickligt förmälas kan inte kan omtalas på ett sätt som gör det rättvisa.
607 bardalekare här: poet.
607 Hjalmar benämnd, [...] beskrifver konungens finska resa Konungens lyckliga resa från Stockholm öfwer Ålands haf, genom Nyland, Tavastehus, Åbo- och Biörneborgs läner; som ock Öster- Nor- och Westerbotn, Ångermanland, Medelpad, Helsinge- Gestrike- och Upland, til Drottningholm. Börjad d. 12 Junii, fulländad d. 10 Aug. 1752; verket utkom samma år, upphovsman är tillfällesdiktaren Andreas Hesselius (1714–1762).
608 dälder små dalar.
609 Täckes Han har han godheten.
610 logices och matheseos lektorn lektorn i logik och matematik.
614 När hans majestät under resan genom Lochteå [...] oskyldiga undran. Uppgiften finns i »Konung Adolph Fredriks besök i Wasa, år 1752», Wasa Tidning 9/12 1843, där kungen dock uppges äta middag istället för frukost.
616 Bjarmars eller bjarmer: i äldre litteratur och fortfarande av Topelius och hans samtida betecknat som ett finskt folkslag bosatt vid floden Dvinas utlopp i Vita havet under medeltiden.
616 Thule under antiken benämning på nordliga områden eller en ö i norr.
617 »Glädjetankar» af A. Nicander Topelius källa till Anders Nicanders (1707–1781) dikt har inte kunnat identifieras; i Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin 18 (1874, s. 298 f.) står dikten utan titel men med överskriften »Öfver hans maj:t kon:s hemkomst til Drottningholm. 1752».
618 Tritons grekisk havsgud.
619 namnsdagsblåsare författare till namnsdagsrim.
619 Orestes och Pylades Orestes är en grekisk sagohjälte och Pylades dennes vapenbroder.
622–624 Naso han qväder om Grekernas krig [...] Maro [...] hedern, han gifvit en annan. Det romerska nationaleposet Aeneiden, om den trojanske hjälten Aeneas som efter Trojas fall ger upphov till det romerska riket, författades av Publius Vergilius Maro, inte Publius Ovidius Naso, känd för kärlekselegier och mytsamlingen Metamorfoser.
624 Kom [...] i napptag och fäl skulle komma i strid eller handgemäng.
626 jemna plattlummer.
626 Landshöfdingeresidenset Korsholm var nymåladt [...] fyra eller femhundraårig skönhet Jfr elfte berättelsen, kap. 1 »Riksdagsvalet», s. 800, r. 6–11.
626 »surbrunnen» brunnen med surt smakande (mineralhaltigt) eller kolsyrehaltigt vatten; ansågs hälsosamt, jfr den samtida företeelsen att dricka brunn.
626 piexorna pjäxor: snörda skodon i motsats till stövlar.
626 bindmössa huvudbonad med styv stomme oftast beklädd med siden och broderad.
628 det ryska räknebrädet kulramen, abakusen.
630 skyldsskapsled skyldskap: släktskap genom härkomst.
634 norska kampagnen Karl XII:s norska fälttåg 1716 och 1718.
641 Keppos såg Rådmannen i Nykarleby Samuel Lithovius anlade vid Keppo fors det vattendrivna finbladiga sågverket, Österbottens första, 1739.
658 n:r 303 i 1695 års psalmbok; i förkortad form som nr 270 i 1819 års psalmbok.
662 »Hjerteliga kär hafver jag dig, [...] Gud varde upphöjd!» Ps. 18:2–3, 8–12, 17–20, 29, 47.
662 Damb gick upp af rök steg ut ur.
662 Cherub bevingat väsen som enligt Gamla Testamentet vaktar paradiset.
662 tjäll boning, hydda.
662 hade lust till älskade.
663 besynnerligen särskilt.
663 svåra år af hunger, [...] mödrarna åto sina döda barn Avser nödåren 1695–1697; jfr sjätte berättelsen, kap. 11 »Stora hungersnöden», s. 439, r. 32–34.
663 efter hungern kom pest [...] kriget öfver all Finlands bygd En pestepidemi härjade i Finland 1710–1711, några år före stora ofreden, d.v.s. den ryska ockupationen av landet 1713–1721; jfr åttonde berättelsen »Flyktingen», kap. 3 »Pesten 1710» (s. 572–576).
663 vån önskan.
665 hafver lust till detta folk håller detta folk kärt.
667 näst all vishets begynnelse jfr talesättet om gudsfruktan som all vishets begynnelse.
667 klubbekriget bondeupproret i Österbotten, Tavastland och Savolax 1596–1597.
669 Vish. Bok. Vishetens bok eller Salomos vishet, en av de gammeltestamentliga apokryfiska böckerna.
677 husröta förfall av fastighet till följd av försummad vård.
680 oljoqvistar olivkvistar; symbol för fred och fridsamt sinnelag; SAOB har detta belägg av Topelius.
687 När den gudsmannen Elisa [...] yxen flöt upp. 2 Kon. 6:1–7.
687 dädan därifrån.
690 Det är icke godt för mannen att vara allena Alluderar på 1 Mos. 2:18.
697 luf lugg.
698 stoltiserade parallellform till stoltserade.
698 arbetskampar arbetshästar.
698 munderingar uniformer.
698 ett non plus ultra något oöverträffligt.
698 jalousi avundsjuka, missunnsamhet.
698 Wasa-gossarne hade då ännu ej fått ett namn uti hjeltedikterna Anspelar på Runebergs dikt »Löjtnant Zidén» (Fänrik Ståls sägner 1848; SS V), med variationer på uppmaningen »Framåt mina Wasagossar», jfr kap. 35 »Kungsdagens krönika», s. 1119, r. 37.
701 Block i min talja Jfr utrop av liknande slag hos kaptenen i Runebergs »Lurendrejaren» (1833): »Stiltje och läsegel!» (SS VII, s. 24), och i Topelius Hertiginnan af Finland (1850), kap. »Höstmarknaden i Åbo» (ZTS V, s. 137).
703 na henne.
710 i lag till lags.
712 rumlaren rucklaren, festprissen.
714 pinkarrier ilfart.
723 skrymtan hyckleri.
725 I söndag skall det lysas alla tre gånger Planerade giftermål kungjordes från predikstolen tre söndagar i följd i brudparets församlingar.
727 sjögasten sjömannen.
744 fästefolk ett förlovat par.
744 hundra tunnor en tunna motsvarar drygt 146 l.
746 Hamburger bank år 1619 grundad bank som anses vara en föregångare till bankväsen i Tyskland och Skandinavien.
752 syskonebarn, [...] tillstånd till giftermålet syskonebarn: kusiner; äktenskap mellan kusiner var förbjudet i lag, för dispens fick man gå till kungs.
755 mankerad sårad, stött.
757 hela tutten hela rasket.
761 rännkulor pistolkulor.
769 purra lura.
773 becktröja skämtsam benämning på sjöman.
774 gullfoglar här: guldmynt.
775 kasta här: slösa.
775 krankar myggor, knott; SAOB har detta belägg av Topelius.
775 fästeqvinna trolovad kvinna.
805 var en smula på slarf hade kommit något på sned i livet.
807 tacklaget här: kläderna.
807 becksudd skämtsamt om sjöman.
813 töfvade dröjde.
813 stalp föll.
813 läkte läckte.
816 raffellådan lådan dit tärningarna kastas i hasardspelet raffel.
818 skägga haka upp sig, trassla till sig.
840 lärftlinnetyg.
849 Davids-harpan Gamla Testamentets kung David spelar harpa om natten för att skingra sin melankoli; detta efter att som ung spelat harpa för kung Saul (1 Sam. 18:14) – om harpans innebörd för Ester Larsson, se elfte berättelsen »Borgarekungen», kap. 19 »Lektioner på harpa» (s. 870–874).
854 när jag ville förtiga det, försmäktade min själ Jfr Ps. 32:3.
894 så framt om.
905 trumfige satta.
923 huskors besvärlig hustru som är en plåga för sin man.
931 den bekanta gäddans, [...] trätallrikar Det är oklart vad Topelius anspelar på.
953 basilisks grymt fabeldjur, en blandning av tupp och drake.
961 den tiden, när holländarne knepo min präktiga spanmålsflotta Se elfte berättelsen »Borgarekungen», kap. 27 »Minorna börja springa», s. 908, r. 18–25.
961 näpst bestraffning.
962 gastlik spöklik.
963 tomtebisse tomte; enligt folktron en varelse som för med sig välstånd till ett hus ifall den bemöts väl.
965 Belsebub djävulen.
973 aderton famnar ca 32 m; en famn motsvarar knappt 1,8 m.
980 filfras eg. rovdjuret järv, känd för sin glupskhet.
986 pansar-rofvorna ett slags som människoföda avsedda rovor, här stekta; SAOB har detta belägg av Topelius.
986 kronbakelserna mandelbakelserna i form av kronor; SAOB har detta belägg av Topelius.
989 allrararaste ypperligaste.
1009 hvetebrödsbulla vetebulle; formen på -a allmän i finländsk svenska.
1015 idkeliga ivriga, nitiska.
1018 Herrans smorda Avser den ceremoniella påstrykningen med olja vid kröningen.
1032 Sapperment! kraftuttryck, ombildning av sakrament.
1033 Thule under antiken uppkommen benämning på nordliga områden.
1038 Phoebi lysande vagn Foibos, Febus, Phoebus är binamn till solguden Apollon som körde solens gyllene vagn från soluppgång till solnedgång.
1054 kyttländerna kyttland: en form av svedjeland.
1065 jollgast roddare i ett fartygs jolle.
1068 Näin, näin [...] kreiwiä laiwalla. (fi.) Jag såg, jag såg ett skepp segla, / med tre grevar ombord.
1071 sticker jag tåg ger jag upp.
1084 sqvallrar han icke ur skolan berättar han inte något som bör förtigas.
1097 ulfva tjuta.
1106 silfverhäkter häkter formvariant av häktor: små hakar för att fästa ihop klädesplagg; SAOB har detta belägg av Topelius.
1113 anthyllis vetenskapligt namn på ett växtsläkte med omkring 50 arter, däribland getväppling.
1114 linnæa linnea (linnaea borealis).
1114 erica vulgaris ljung.
1121 fem eller sex mark 2–2,5 kg; marken som livsmedelsvikt motsvarade ett skålpund, d.v.s. drygt 400 g.
1130 Lauri [...] vår gamle bekante, Se elfte berättelsen »Borgarekungen», kap. 15 »På Bertila gård» (s. 854–857).
1133 bessman stavningsvariant av besman: handhållen hävstångsvåg.
1133 tre lispund sex marker ca 28 kg.
1136 varit i taget varit benägen att nappa.
1136 halfpunds ett halvt lispund, motsv. drygt 4 kg.
1138 det var en ring i gäddan Här och i slutet av kap. 25 »På Brändö redd», s. 1077, r. 29–32, där borgarkungen kastar ringen i havet: jfr Alexandre Dumas De tre musketörerna (fra. orig. 1844) där Athos hotar med att kasta en ring i Seine och betvivlar att någon fisk skulle vara hövlig nog att svälja och återbörda den, som det lär ha gått för den forngrekiska tyrannen Polykrates på ön Samos (H. K. Riikonen, »Eepos, myytti ja historia» 1986, s. 68 f.). Enligt en sägen skall Polykrates ha kastat en dyrbar ring i havet som ett offer till gudarna, men några dagar senare återfanns ringen i en fångad fisk.
1144 eskulapiska panna läkarpanna; efter Asklepios, läkekonstens gud i grekisk mytologi.
1145 denna casus detta fall.
1147 puttrade muttrade.
1151 pascha hederstitel för hög befattningshavare i det Osmanska riket.
1151 saltomortale livsfarligt hopp.
1156 legt lejt.
1214 Den väntan blef det unga blod för lång. Efter Tegnér, Frithiofs saga, XXII »Konungavalet», strof 15: »Den väntan blef det unga blod / till slut för lång».
1220 ett qvarter en fjärdedels aln, d.v.s. ca 15 cm.
1257 sist senast.
1264 Sara kallade sin man Abraham herre 1 Mos. 18:12.
1269 läst låst.
1304 gifta henne gift bort henne.
1304 pellen brudpällen: baldakinen som hålls över brudparet vid vigseln eller under bröllopsmåltiden.
1308 janitscharer stavningsvariant av janitsjarer: turkiska elitsoldater.
1308 magyarerne ungrarna.
1324 starkt böjde för Mössornas parti, [...] 1742, 1743 Se kommentar till 962, 13.
1325 stämplingar komplotter.
1332 statsperuken ämbetsperuken; SAOB har detta belägg av Topelius.
1332 podager giktvärk.
1333 Verfluchte Geschichten! Ist der Kerl denn geradezu toll? (ty.) Fördömda historier! Är karlen fullkomligt galen?
1362 med allt gewalt med allt våld, till varje pris.
1362 pas de deux (fra.) i balett dans med två personer.
1362 Sacre nom (fra., sacré nom) för tusan; eg. Guds namn.
1381 Apollo apollofjäril.
1383 under kung Orres regering under kung Orres tid, för länge sedan, eller en anspelning på Gustav II Adolf som Karl XI nedsättande ska ha kallat kung Orre.
1384 Salig kungen [...] mina föräldrars bröllop Se tionde berättelsen, »Ödemarkernas vår», kap. 16 »Junos hämnd», s. 789, r. 16–22.
1414 12 alnar drygt 7 m.
1414 blott 5¾ alnar ca 3,4 m.
1415 stapelfrihet rätt att idka utrikeshandel.
1415 Wasa m. fl. finska städer [...] efterlängtade rättighet år 1765 Vasa, Björneborg, Gamlakarleby och Uleåborg fick s.k. aktiv stapelrätt vid riksdagen 1765, d.v.s. rätt att segla på utrikeshamnar, men inte rätt att ta emot utländska fartyg. Städerna i Österbotten och Norrbotten hade arbetat för ett avskaffande av det bottniska handelstvånget sedan 1719 och 1720 års riksdagar (Armas Luukko, Vasa stads historia II 1981 s. 140–147).
1429 rådets nya ingrepp [...] thronbestigning Adolf Fredrik tvingades av rådet att försäkra att någon utvidgning av kungamakten inte skulle komma på fråga vid hans trontillträde; hans kungaförsäkran legaliserade därtill sådana inskränkningar av kungens makt som blivit praxis under hans företrädare.
1431 nordstjernan Nordstjärneorden, en av de tre svenska riddarordnar som stiftades 1748 och fram till 1975 utdelades som belöning för medborgerliga och ämbetsmannaförtjänster samt vetenskapliga, kulturella och samhälleliga insatser.
1433 konvenera passa.
1443 Auf Wiedersehen (ty.) på återseende.
1445 lindebarnen spädbarnen.
1445 stredo dessa den tidens Wasagossar [...] fädernesland Jfr kommentar till 1050, 11–12.
1445 korpraler befälhavare.
1445 Fredrik II:s Fredrik II, »den store» (1712–1786), kung av Preussen 1740–1786.
1446 Herrarne Bladh och Thölberg, Johan Bladh d.y. (1719–1783) och Nils Töhlberg (d. 1782) hörde till de förmögnaste köpmännen i Vasa.
1447 lutter ren.
1449 Ett enda hus i Wasa hade icke tid [...] Larssons hus. Jfr formulering i kap. 17 »Två kungars dag», s. 1038, r. 20.
1451 sex tunnor guld en tunna guld motsvarade 100 000 riksdaler silvermynt (SAOB).
1457 westfaliska freden avslutade trettioåriga kriget (1618–1648).
1458 Altonas plundring för fyrtio år sedan Den då danska staden Altona i Slesvig-Holstein brändes under stora nordiska kriget av svenska trupper under Magnus Stenbock.
1462 husesamme här: hemkäre.
1474 egard aktning.
1504 mandater bedrifter.
1510 för fronten inför truppenheten (kompaniet, regementet).
1514 krabbsaltarne oduglingarna, stackarna.
1518 få snusa på gården få gården i besittning; SAOB har detta belägg av Topelius.
1518 skinnbracka köpman som skinnar folk.
1524 kurialformens den invecklade språkform som användes av domstolar och ämbetsverk.
1544 förut citerade hofpoeten Se kommentar till 1034, 7–9.
1562 prapala fördärvat (fotnoten i den illustrerade upplagan från 1884 har kompletterats med denna översättning).
1567 essensja dulcis essentia dulcis, växtbaserad väldoftande (lat. dulcis: söt) olja (essens) betraktad som universalmedicin, en motsats till den hästkur patienten undergår.
1568 häfven hävd, avhjälpt.
1572 stadnat på öfverblefna kartan förblivit ogift.
1572 man ej brände hexor numera Dödsdomar för häxeri fälldes på 1670-talet i Österbotten; trolldomsparagrafen avskaffades först 1779.
1575 »Fria vill Simon i Sälle» variant av »Simon i Sälle» (Svenska fornsånger. Tredje Delen, utg. A. I. Arwidsson 1842, s. 175–178; faksimilutgåva 2015).
1575 »Ungersvennen sig i dansen går» Dansleken är oidentifierad.
1580 Ära vare Gud [...] menniskomen en god vilje! Luk. 2:14; menniskomen – åt människorna.
1581 morgonväkten begynnelsen, gryningen.
1584 mäklade köpslog.
1586 50 plåtar 100 daler silvermynt.
1586 bondost färskost.
1588 Det ena tidehvarfvet [...] blomma för evigheten. Ingår inte i följetongen (HT 11/6 1864), där stycket istället fortsätter: »Men om läsaren i denna berättelse fått läsa mindre om »Hattar och Mössor» än titeln lofvat, så kommer det deraf, att man talar ej mycket om det som hvar man ser, och dessa aktningsvärda hufvudbonader funnos 1752 på allas hufvuden. Vi tänkte väl hinna ända till 1756, då de resp. plaggen kommo hvarandra och kungamakten hårdt i lufven; men – läsaren har nog, och det är så grönt i Finlands skog .....» – År 1756 planerade kretsar nära hovet en kupp med målet att stärka kungamakten. När planen hade avslöjats dömdes åtta konspiratörer till döden och avrättades, medan drottningen fick en reprimand av stånden. Kungen hade förhållit sig passiv och obeslutsam till planen och tog avstånd från den (Sten Carlsson, »Kungamaktens självhävdelseförsök» 1967, s. 175 ff.). I bokupplagorna kvarstår Topelius antydan om 1756 och kungens ambitioner: »När skall den dag komma, när det goda folkets önskan går i fullbordan och jag sjelf får sörja för dess lycka? Tålamod mina herrar grefvar och landshöfdingar, den dagen är kanske närmare än J tron!» (s. 1116, r. 19–21).
Fotnot den berömde Daniel Thunberg pro Carl Peter Thunberg (1743–1828), som för sin utforskning av Japans växtrike har kallats »Japans Linné».
Fotnot Liljeblads svenska Flora, [...] hoprört (vextriket) I Utkast till en svensk flora (1792) har Samuel Liljeblad uppställt arterna enligt ett reducerat linnéanskt sexualsystem.
Fotnot Fältskärn antager [...] konungens resa till Finland. I fjärde upplagan från 1884 har slutet på noten, »och förlika detsamma [...] resa till Finland», ändrats till »Den 4 Juli passar ej ihop med data för konungens resa till Finland.» Topelius misstar sig beträffande både årtal och datum. Adolf Fredrik besökte Finland sommaren 1752 och Kina slott invigdes först sommaren 1753, närmare bestämt på drottning Lovisa Ulrikas födelsedag den 24 juli.
Fotnot data pluralform av datum.
Fotnot Han tillägger i sin dagbok: [...] dans tout Stockholm.» (fra.) Jag har upplevt en tid när det inte fanns 20 vackra ansikten i hela Stockholm; återfinns i Tessin och Tessiniania 1819, s. 381.
Fotnot Man förvarar ännu i Wasa [...] Adolf Fredriks svit Topelius gjorde en avskrift av förteckningen med rubriken »Hans Kongliga Majestäts Suite under resan genom Finland 1752, om sommaren», se NB 244.111 (s. 371–374).
Fotnot Tessin [...] i sin dagbok Citatet återfinns i Tessin och Tessiniana 1819, s. 358.
Fotnot sjelf åttonde jämte sju andra.
Fotnot I handlanden Kyntzells hus, [...] konungens nattläger. Inskriften i Kyntzells hus i Gamlakarleby omnämns i »Konung Adolph Fredriks besök i Wasa, år 1752», Wasa Tidning 9/12 1843. Branden som åsyftas inträffade den 18 december 1860 (se Åbo Underrättelser 27/12 1860).
Fotnot en af Solenes hästar en av solguden Helios hästar (Ovidius, Metamorfoser 2.153).