Från Kuddnäs till Uleåborg

Zacharias Topelius föddes på Kuddnäs i Nykarleby den 14 januari 1818. Hans föräldrar hade tidigare mist två söner och Zacharias var därför ett efterlängtat barn. Gårdens trädgårdsmästare läste till och med i stjärnorna att den nyfödde skulle bli ett berömt namn. Ett par år senare föddes dottern Sofia, men lyckan grumlades av att fadern, provinsialläkaren Zacharias Topelius d.ä., samma år blev förlamad i benen och invalidiserad för resten av sitt liv.

Gården Kuddnäs, belägen vid Nykarleby älv, hade flygelbyggnader, park och allé och den naturvetenskapligt intresserade läkaren önskade rentav göra den till en mönstergård för ett modernt lantbruk.

Svartvitt fotografi av Kuddnäs gård.
Gården Kuddnäs 1892. Topelius står till höger om trappan, intill stegen. SLSA 1160, Svenska litteratursällskapet i Finland / Borgå museum.

Skolan i vindskammaren

Topelius fick en mångsidig uppfostran och utbildning. Fadern var påverkad av Franzénska och Porthanska ideal. Barn skulle tidigt härdas och lära sig att arbeta, men också sporras till lek, kreativitet och självreflexion. Topelius lärde sig läsa i Anna Sahlboms småbarnsskola och fick sedan sin första informator, kusinen Frans Toppelius. Hösten 1826 flyttade informatorn Fredrik Blanck in i hemmet och så inleddes tre år av undervisning i vindskammaren på Kuddnäs. Förutom syskonen Topelius deltog också kusinerna Rosa, Alexander och Mathilda Lithén, som under dessa år tillbringade många dagar och nätter på Kuddnäs. Informatorn Blanck kom att spela en viktig roll bl.a. för Topelius entomologiska intresse. I dikten »En vindskammare» i samlingen Ljung (1889) skildrar den gamle Topelius sina minnen från denna tid.

Enligt Zacharias d.ä. skulle en ordentlig karl leva med pennan i handen, ingen dag skulle gå utan en skriven rad. Denna uppmaning efterlevde sonen under sitt långa liv tusenfalt och vanan att föra bok över sitt liv och att författa historier började han redan på Kuddnäs. I det musikintresserade hemmet såg man också till att Topelius lärde sig spela piano och att han fick gå i viborgaren Rehmals ambulerande dansskola.

Trivialskolan i Uleåborg

Som 11-åring sändes Topelius till farbrodern, läkaren Gustaf Toppelius i Uleåborg, där han inskrevs i stadens trivialskola. Föräldrarna önskade på detta sätt ge sonen, förutom ökad livserfarenhet och kunskap, en möjlighet att lära sig finska. Skolan var naturligtvis svenskspråkig, men umgängesspråket var ofta finska. Atmosfären i denna skola, där också F.M. Franzén, J.L. Runeberg, J.V. Snellman, J.J. Nervander och M.A. Castrén hade gått, var mycket annorlunda jämförd med undervisningen i vindskammaren på Kuddnäs. Många av kamraterna var flera år äldre än Topelius, som beskrev sig själv som en blyg och drömmande gosse som trivdes bäst ensam vid skrivbordet, boken eller pianot. Skolan klarade han med framgång och genomgick klasserna på tre i stället för fyra år.

I Uleåborg, som då var landets tredje största stad, öppnade sig också andra horisonter för den unge Zacharias. Tack vare sina fastrars lånebibliotek fick han möjlighet att läsa romaner och historiska arbeten i mängder. Läsupplevelserna nedtecknade han i små häften som han kallade Lilla Bibliotheket eller återskapade i lekar med sina många krigiska pappersdockor. Han skrev också tillfällesverser och drömde om kusinen Mathilda Lithén hemma i Nykarleby.

Den eviga sommaren

Topelius återvände gärna till sitt barndomshem under jul- och sommarloven, både under sin skoltid i Uleåborg och under studietiden vid universitetet i Helsingfors, men också efter att han bildat familj. Resorna med häst och schäs mellan Helsingfors och Nykarleby blev otaliga. I hans författarskap är barndomens och hemmets betydelse viktiga litterära teman. Kuddnäs var för Topelius sinnebilden för en evig sommar. I Blad ur min tänkebok skriver han:

»När jag hemkom som barn från skolan, omfamnade jag i översvallande fröjd mina aspar i trädgården; de utbredde över mig sina grenar och hälsade mig med sina susande löv. Ur dessa träd växte mitt land och mitt folk; ur vindens sus i löven talade till mig naturens språk.»

Topelius mor Sofia bodde kvar på Kuddnäs fram till sin död 1868 och några år senare såldes huset. I mitten av 1930-talet kunde Kuddnäs öppnas som museum efter en stor allmän insamling.

Lästips

Pelle Kevin & Gunnar Bäckman, Kuddnäs. Topelius barndomshem, Nykarleby stad 1999.
Zacharias Topelius, Blad ur min tänkebok, Helsingfors: Söderströms 1898.
Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning. Första delen, Helsingfors: Edlunds 1912.