Brev och dagböcker

Bland Topelius litterära kvarlåtenskap finns en mängd material av privatpersonen Topelius. Han skrev dagbok i sin ungdom och var en flitig brevskrivare hela sitt liv. Han förde också en mängd olika krönikor och förteckningar som berör privatlivet och familjen, t.ex. Pantheon Amicorum, som är en förteckning över den unge Topelius vänner. Senare skrev han en dagskrönika med korta dagboksanteckningar (1858–1882), listor över julklappar till familjen, barnbarnens krönika m.m.

Brev

Omkring 4 800 brev av Topelius finns bevarade och drygt 6 500 brev till honom. Det första bevarade brevet skrev Topelius vid sex års ålder till kusinen och informatorn Frans Toppelius, det sista kända brevet skrev han till förläggaren Werner Söderström en månad före sin död.

En stor del av breven utgörs av familjekorrespondens: i första hand med modern Catharina Sofia, fästmön/hustrun Emilie, döttrarna och senare barnbarnen. En livlig brevväxling med andra släktingar är också bevarad. Korrespondensen med förläggare, översättare och redaktörer utgör en annan stor kategori. Topelius korresponderade dessutom med de flesta betydande kulturpersonligheter i Finland under 1800-talet och med ett stort antal författare, musiker, skådespelare m.fl. i Skandinavien. I Topelius brevsamling ingår ytterligare hundratals brev från barn i Finland och Sverige.

De flesta brev uppbevaras i Topeliussamlingen i Nationalbiblioteket, Helsingfors, liksom en del avskrifter. Här finns också de brevdiarier där Topelius antecknade mottagna och avsända brev 1833-1898. Hundratals brev finns i Svenska litteratursällskapets arkiv, Finska litteratursällskapets arkiv (SKS), Riksarkivet, samtliga i Helsingfors, och i Kungl. biblioteket, Stockholm. Ett mindre antal brev arkiveras i andra nordiska universitetsbibliotek och i privata samlingar.

Största delen av brevväxlingen med Emilie Lindqvist har publicerats i Fästmansbrev i urval (1848). Två volymer Konstnärsbrev utgavs 1956 och 1960, liksom fästmansbreven av dottersonen Paul Nyberg. Här ingår bl.a. Topelius korrespondenser med Johan Ludvig och Fredrika Runeberg, Fredrik Pacius, Carl Anton Wetterbergh, Fredrika Bremer och Bernhard von Beskow. Korrespondensen med den danske författaren och historikern Frederik Barfod är publicerad i Förhandlingar och Uppsatser 1908. I brevutgåvan Carl Snoilsky och hans vänner II (1918) återges 16 brev från Topelius till författarkollegan.

I utgåvan ingår delarna Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare och Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna.

Dagböcker

Redan i tioårsåldern förde Topelius sporadiskt dagboksliknande anteckningar i almanackor. Men när han flyttade till Helsingfors som 14-åring 1832 började han skriva mer utförlig och personlig dagbok, om vad han gjorde och vem han träffade, vad han tänkte och tyckte. Det är tydligt att det är en blivande författare och krönikör som skriver, språket är rikt, pennan flyter. Topelius skrev dagböckerna för sig själv, men enligt tidens sed lät han ibland nära vänner läsa stycken ur dem. Mot slutet av 1830-talet börjar dagboken innehålla allt fler allmänna politiska och aktuella betraktelser. När Topelius skrev om känsliga ämnen, oftast om flickor, använde han chifferskrift och piktografiska tecken som han själv uppfunnit.

Dagboksanteckningar för januari 1839. Coll. 244.134, Nationalbiblioteket, Helsingfors.

På äldre dagar dikterade Topelius sina minnen om släktens historia och sitt liv för döttrarna. Denna diktamen började under familjens vistelse i Cannes vintern 1876, fortsatte sporadiskt under hela 1880-talet och avslutades 1895. Självbiografiska anteckningar utkom 1922, med kommentarer av utgivaren Paul Nyberg.

Läs mer i delutgåvan Dagböcker.