Förord

Zacharias Topelius stora historiska roman Fältskärns berättelser började som ett försök. Från 1842 hade hans noveller och kortprosa med både historiska och samtida motiv ingått i Helsingfors Tidningar som han var redaktör för. Hans dittills längsta skönlitterära prosaverk, den historiska novellen Hertiginnan af Finland, vann läsarnas beundran 1850. Ett år senare inledde Topelius följetongen Fältskärns berättelser med föresatsen att skapa ett betydligt mer omfattande verk, utan att behöva göra avkall på novellens koncentrerade form: varje berättelse skulle både kunna läsas enskilt och ingå i en sammanhängande svit. Det var nytt för Topelius.

Hösten 1851 anade Topelius knappast hur digert verket skulle bli, eller att följetongen skulle pågå i närmare 15 år. Hans ambition var ändå klar från början. Han ville gestalta en lång period av Sveriges och Finlands gemensamma historia ur ett finländskt perspektiv. Här beträdde Topelius något av jungfrulig mark eftersom det vid denna tid ännu inte fanns egentliga översiktsverk över Finlands historia – i synnerhet populariserande sådana. I Fältskärns berättelser skildrar Topelius Sveriges stormakts- och frihetstid på 1600- och 1700-talet med stor inlevelse och en sann folkbildares glöd, men han bjuder också på äventyr, romantiska förvecklingar, spänningsfyllda bataljer och lömska hovintriger. Det fosterländska ämnet och den oförtrutna berättarglädjen har lett till att generationer och åter generationer har tagit romanen till sig såväl i Finland som i Sverige. Alla har dock inte läst samma Fältskärns berättelser. Under sin livstid redigerade Topelius verket inför nya upplagor, och på 1900-talet utkom romanen vanligen i förkortad form. För många har den framträtt som en ungdomsbok, fastän Topelius ursprungligen inte skrev den som en sådan.

Den textkritiska utgåvan av Fältskärns berättelser återger den första bokupplagan, som utkom 1853–1867 kort efter följetongen. Utgåvan utges både i tryck (i fyra band) och i digitalt format. Inledningen, den textkritiska redogörelsen och lästexten i den digitala utgåvan motsvarar bokutgåvan. Skillnaderna mellan den första bokupplagan, följetongen och några utvalda 1800-talsupplagor kan studeras i variantvisningen i den digitala utgåvan. Variantkodningen har gjorts med hjälp av en specialanpassad version av Text Collation for eXist-db, utvecklad av Leif-Jöran Olsson.

Många kolleger i redaktionen har medverkat i utgåvan (se Titelblad). Ett varmt tack till er alla och till de externa sakkunniga som vi medverkande har haft privilegiet att konsultera under arbetets gång, framför allt historikern Nils Erik Villstrand och språkvetaren Charlotta af Hällström-Reijonen. Redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter har läst och kommenterat manuskriptet till utgåvan, och jag tackar i synnerhet Barbro Ståhle Sjönell för att ha granskat textetableringen utförligt och bidragit med avgörande synpunkter på den. Två externa sakkunniga utsedda av utgivningsnämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland har granskat manuskriptet till utgåvan. Deras insiktsfulla kommentarer och konstruktiva förslag har värdesatts och tagits i beaktande.

Sebastian Köhler