Inledning

1 Den tredje delutgåvan lyrik i Zacharias Topelius Skrifter innehåller ett urval dikter som inte ingår i diktsamlingarna Ljungblommor I–III (1845–1854), Sånger I (1860, d.v.s. Bonniers utökade upplaga av Ljungblommor I–III), Nya blad (1870) eller Ljung (1889). Det är dikter som tryckts i tidningar eller andra publikationer, tillfällesdikter som utkommit som separattryck samt några manuskriptutskrifter. Av utgåvans 43 dikter är 13 etablerade efter manuskript och 30 efter tryck. De dikter som Topelius skrev för universitetet och för dess närliggande institutioner publiceras i delutgåvan Academica.

2 Dikterna är försedda med en allmän kommentar och vid behov punktkommentarer (ordförklaringar). Finns varianttexter (manuskript eller tryck) visas de som faksimil. Inledningen är översiktlig; avsikten är dels att ge en inblick i Topelius opublicerade manuskriptmaterial och dels att presentera hans tillfällesdiktning. För mer ingående studium av Topelius lyrik hänvisas till inledningarna i Ljungblommor (ZTS I) och Nya blad och Ljung (ZTS II).

Topelius tidigaste diktning

3 När den elvaårige Zacharias började i trivialskolan i Uleåborg öppnades en ny värld: fastrarnas välfyllda lånebibliotek. Hans besök hos dem blev täta och snart hade han läst de över tusen volymerna.1Topelius, Självbiografiska Anteckningar 1922, s. 21. Parallellt med bokslukandet producerade Topelius egna texter – förmodligen ville han följa sin fars råd: nulla dies sine linea, inte en dag utan en rad. Redan före skoltiden hade Topelius sammanställt Kudnis Dagblad, och i Uleåborg skrev han Lilla Biblioteket, korta berättelser i miniatyrformat.2Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius II 1914, s. 11. Topelius första dikt torde vara strofen till en avliden grönsiska, skriven när han var sju år gammal: »Tippelill, var fri och glad, / flyg till Gud i gröna blad! / Tack för att du sjöng för mig, / jag har ledsamt efter dig.» (I, s. 340).

4 Lyrik tycks han däremot inte ha prövat förrän han flyttade till Helsingfors hösten 1832. Han blev då J. L. Runebergs privatelev och inackorderades hos familjen på Manegegatan. Den första bok han fick tag på i hemmet var Runebergs nyutgivna epos Elgskyttarne. Han började läsa och fängslades av hexametern.3Topelius minnen från tiden som privatelev hos Runeberg, »Strödda Anteckningar», återges av J. E. Strömborg i Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg, utg. av Karin Allardt 1928, s. 219–228. I den litterära miljön gjorde han bekantskap med sin sångmö, »en månskensblek, något snedvuxen skolflicka», konstaterar han senare i självbiografin: »Jag hade känt henne så långt jag mindes tillbaka, men utan att veta hennes namn, förrän jag erfor en takdropp av poesi i Runebergska huset. 1834 begynte jag uppsamla denna takdropp i små häften, som kallades ’Mina nöjen’.»4Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 68 f.

5 Topelius tidigaste dikthäften är inte bevarade, men utvalda strofer kan läsas i dagboken från hösten 1834. Under denna tid läste han flitigt poesialbum, framför allt Poetisk Calender (utg. P. D. A. Atterbom, med bidrag av svenska nyromantiker) och Iduna. En skrift för den nordiska forntidens älskare (utg. Götiska förbundet) och från oktober 1833 skrev han av ett urval i ett häfte. Här finns dikter av Atterbom, Hedborn, Tegnér, Geijer, Stagnelius, Nicander och Franzén.5Obetitlat häfte i 244.149 (34 s.); se Vasenius II, s. 17.

6 Det första offentliga framträdandet som verssmidare gjorde Topelius på Österbottniska studentavdelningens terminsfest i februari 1835. Han hade uppmanats av J. V. Snellman att skriva ord till en sång som skulle hylla de kamrater som blivit relegerade.6Zacharias Topelius Dagböcker, 10/2 1835, ZTS XXI. Orden, författade till F. A. Ehrströms melodi till Runebergs »Vid en källa», mottogs med positiv respons uppger han i dagboken, och Runeberg uppmuntrade honom att visa andra dikter (se »Ej bryts den länk» med kommentar). Drygt tre år senare publicerades Topelius första dikt »Den stolta Rosen» anonymt i den av Runeberg redigerade Helsingfors Morgonblad (16/7 1838).

Diktmanuskripten

Lyrikmanuskripten i Topeliussamlingen

7 Tjugotvå manuskripthäften med dikter är bevarade i Topeliussamlingen på Nationalbiblioteket, därtill en mängd lösa blad (se översikt [nederst]). Den tidigaste dikten är daterad 1833, den sista 1898.7Därutöver är några dikter nedtecknade i dagböckerna (1832–1842) och i brev, bl.a. till fästmön Emilie Lindqvist (1841–1845). De flesta diktmanuskript tog Topelius med i diktsamlingarna. Från 1830- och 1840-talen finns flest antal otryckta dikter – därefter avtar diktproduktionen men andelen publicerade dikter ökar. Det är vanskligt att utgående från manuskriptmaterialet ange hur många dikter Topelius skrev och orsakerna är flera: en stor del är ofullständiga och oavslutade, många har karaktären av skrivövningar, andra har han resolut strukit över. Några texter är skrivna på lyrisk prosa.8I diktsamlingarna ingår totalt 373 dikter. Utöver dem finns drygt 40 som trycktes endast som separattryck eller i tidningar eller tidskrifter. I barntidningarna och Läsning för barn ingår dessutom ett hundratal dikter och visor, i kategorin Academica 26. Merparten av samtliga tryckta dikter har bevarade manuskript, ibland flera, inalles drygt 700. Antalet avslutade och icke-publicerade dikter är de facto litet; utöver de tretton som återges i utgåvan rör det sig om ett tiotal alster. I översikten nedan ges diktutdrag också ur oavslutade dikter.

8 Valfrid Vasenius behandlar översiktligt Topelius första dikthäften i biografin Zacharias Topelius. Hans liv och skaldegärning II (1914). Werner Söderhjelm återger och kommenterar valda delar i artikeln »Topelius’ tidigaste lyriska diktning» (1931).9Vasenius, Zacharias Topelius. Andra delen 1914, s. 11 och Söderhjelm, »Topelius’ tidigaste lyriska diktning», Historiska och litteraturhistoriska studier 7, SSLS CCXX, Helsingfors 1931, s. [1]–82.


9 De tidigaste bevarade häftena benämns Urval från Mina Nöjen 1–2 och Mina Nöjen 3–4.10NB 244.149. Mina Nöjen omtalas i dagboken i slutet av 1834. Se även Vasenius II, s. 315. Titeln på häftena är möjligen inspirerad av J. H. Kellgrens skaldestycke »Mina Löjen» (1778). Första häftet inleds med julklappsverser från 1834, därefter följer mestadels otryckta dikter och utkast. Sammanbundna med nämnda häften är också följande: häftet Ephemerider från 1836, som huvudsakligen innehåller prosastycken som han intog i sin handskrivna tidning Ephemerer; exempelvis »Scen ur Kriget i början på 18 seclet», förmodligen ett av Topelius tidigaste prov på dramatisk prosa med historiskt motiv; ett tolvsidigt häfte med avskrifter av Rückerts dikter samt ett häfte som efterliknar en diktsamling, med innehållsförteckning och prydlig skrift, och som upptar främst oidentifierade avskrifter.

10 De följande manuskripthäftena benämner Topelius Promenader (1837–1841); »det är något däruti som betyder oro – mina många promenader öfver mitt eget lilla kammargolf förklara namnet».11Dagboken 14/3 1839. De åtta häftena (NB 244.148) är ordnade enligt alfabetet, B–I; det första har således inte bevarats. De enskilda häftena har därtill fått namn av de nio muserna.12Euterpe, Thalia, Melpomene, Terpsichore, Erato, Polymnia och Calliope. Mottot, skrivet på häftenas titelblad är en sorts karakteristik: »Drifvor och blommor, morgonrodnad, solskenshimmel, norrsken och mörkan natt.» Knappt hälften av sidorna upptar versifierat material, det övriga är prosastycken, dramatiska utkast och några dagboksanteckningar. Här finns en viss överlappning med Urval från Mina Nöjen och Mina Nöjen: diktutkast finns ofta i ett häfte och en mer bearbetad version i ett annat.13Ibland finns utkasten i 244.148 och den bearbetade versionen i 244.149 – ibland tvärtom. Ytterligare versioner, de som skrivits på lösa blad, uppbevaras bland »Diverse lyrik» i 244.107.

11 De flesta dikter i häftena Ljung Blommornas Bok och Zonas Bok (1835–1852) publicerade Topelius i diktsamlingarna Ljungblommor I–III, men här finns även oavslutade diktutkast och opublicerade prosadikter.

12 Från 1853–1857 finns inget häfte, däremot lösa blad med diktmanuskript (NB 244.107). Manuskripthäftena Ohyflade koncepter och Ungskogen (bägge påbörjade 1858) innehåller huvudsakligen dikter som publicerades i Nya blad (1870).14Ohyflade koncepter (278 s.) NB 244.151 och Ungskogen (221 s.) NB 244.152. Som namnet antyder innehåller Ohyflade koncepter ofullständiga diktutkast, medan Ungskogen består av renskrifter. I häftena ingår också julklappsverser och korta barnpjäser.

13 Skrivboken Vild skog påbörjades 1871 och innehåller några få diktmanuskript; inledningsvis några dikter som Topelius skrev för Första Läsningen i Boken om Vårt Land (1875). F.ö. upptar innehållsförteckningen rubriker som Svampkrönika, Björkuddens naturhistoria, Ekonomiska rön, Barn uppätna av vargar, Barn brända, Barn mördade, Barn räddade och Varningar. Skrivboken Vild Skog. II. (1871–1993) innehåller enbart diktmanuskript – det mesta intogs i Ljung (1889) och Läsning för barn.

14 Det sista häftet, Blåbär (1895–1899), innehåller en serie religiösa Reflexioner, några tillfällesdikter samt julklappsverser. Den avslutande dikten, förmodligen Topelius sista, är dedicerad till kusinen Oskar Toppelius på hans 70-årsdag den 1 februari 1898; Topelius avled den 12 mars samma år.

15 Nedan följer en översikt av innehållet i Topelius dikthäften. Dikterna är länkade direkt till faksimilet. Dikter som tryckts kommenteras inte här.

De tidiga dikthäftena (1834–1852)

16 Den första dikten i det första häftet, Urval ur Mina Nöjen, är daterad 1834 och har överskriften (Efter Runeberg). Att en efterbildning av Runeberg inleder Topelius diktproduktion är betecknande – inflytandet från läraren är påfallande under hela ungdomstiden. Här finns t.ex. en imitation av »Den enda stunden» i sviten »Notturno» (1838):

17Allena var jag

och blef allena

Min stig var lätt

på den gröna jorden;

en enslig stig

alltfrån barndomsdagar,

de glada dagar,

då allt var lust

och i yra svärmar

vi lekte många;

men tidigt ensam

jag sökte mål

för det unga hjertat –

[…]15Dikten daterad den 17/5 1838, NB 244.148, s. 234.

18 I dikten »Månskens fantasier» anas »Vid en källa» som inspiration:

19Jag satt en stjernklar quäll engång

wid fönstret helt allen

och obemärkt mång timma lång

rann bort i månans sken.

20Och mången silfwerstråle fann

en väg till hjertats grund,

och mången dunkel aning brann

i enslighetens stund.16NB 244.149, s. 22. Dikten är daterad 21/4 1835, således ett par månader efter att »Ej bryts den länk» hade framförts.

21 Den unge poeten riktar ofta, som ovan, blicken mot natthimlen: »Bleka stjerna uti nattens sky», »Så blek skiner månen på jordringen ner», »Aj Flicka / hvi blicka / din granna stjerna». Månens blekhet är f.ö. en vedertagen bild hos romantikerna, och ofta ett attribut för trånad.17Peter Hallberg, Natursymboler i svensk lyrik. Från nyromantiken till Karlfelt. II 1951, s. 715.

22 Det oändliga, och oftast nattliga, himlavalvet med måne och stjärnor ger hos Topelius upphov till romantiskt drömmande dikter, men det kosmiska perspektivet på jordelivet resulterar också i mer filosofiska reflektioner. Genom denna motivuppsättning skriver Topelius in sig i en tradition: den rika förekomsten av celesta element är kännetecknande just för romantikens diktare.18Hallberg 1951, s. 728.

23 De naturromantiska dikterna varvas med lekfulla versberättelser, som »Hararna», men här finns också betraktelser med religiös tematik med titlar som »Tankar och Tröst», »Nattwarden», »Långfredagen 1835» och »Verldslif. Andelif».19Den sistnämnda ingår i Ljungblommor IJag älskar ej verlden»).

24 »Du lätta lif!» är Topelius första parabel, en genre som han, influerad av Herder och Krummacher, kom att utveckla senare och inta i Ljungblommor I.20NB 244.149, Urwal från mina Nöjen. 2, 1835, s. 4. Den därpå följande dikten, »Bilder. 1835», karakteriseras också den av parabelns reflekterande anslag, men är avfattad på blankvers. Här upptar Topelius flera motiv och teman som kom att känneteckna hans senare lyrik:

25[...]

Hur gränslöst syns ej hafwet. Himlens båge

det kysser i omätlig cirkelrund.

Så sluter kring jordlifwets dunkla spherer

en högre werld i obegränsad allmagt.

Den frommes enfald skådar uti den

den gode Guden famnande all werlden, –

den öfwerkloke dåren med all magt

will dess bestånd ha utredt af physiken!

26Hwad! nickar ej i djupet der en bild,

en bild utaf mig sjelf, en tonlös helsning

från en för menskans blick förborgad werld!

Ja jag förstår ditt språk fast ej mitt öra

det fatta kan. Du will mig säkert tyda

att jag har gissat rätt. O jag förstår.

Den andewerd[!] jag anar uti tingen

den är ej foster af min tanke blott,

den är en ewig obestridlig wishet.

men, gode ande, icke uti djupet,

i höjden will jag söka denna wishet.21NB 244.149, Urwal från mina Nöjen. 2, 1835 s. 5–8.

27 Vattenytan som reflekterar det eviga, människohjärtat som speglar det gudomliga, förnuftets tillkortakommande, människans litenhet och skapelsens storhet – motiven är återkommande i Topelius lyriska produktion. Motivuppsättningen återspeglar den platonska idévärld som genomsyrar också Topelius senare dikter och som påträffas hos de nyromantiker han läste, bl.a. Tegnér, Almqvist, Stagnelius, Atterbom och Goethe.22Korrespondenstanken uttrycks i koncentrerad form i inledningen till Tegnérs Axel, en romans, ofta nämnd i Topelius dagbok: »Från himlen kommer sångarljuset, / dess första färg har ingen sett. / Det bryts i skyn, det bryts i gruset, / för Gud allena är det ett.» (1822, s. [4]). Korrespondensen mellan himlasfären och jordelivet tydliggörs i följande dikt (ur »Några ögonblickets barn. Strövers»), daterad Alörn i augusti 1835. Motiviskt och tematiskt knyter också den an till Runebergs »Vid en källa»:

28Hur skönt när öfwer molnig sky

den ljufva solen blickar ner

till jorderingens dunkla spher

och skuggorna och molnen fly!

Hur skönt när genom nattens flor

en wänlig stjerna skådar ner

från himlen, från en högre spher

der kärleken och ljuset bor!

Så skönt, så skönt, när åter i

twå rena själars himmel än

sig friden smyger in igen

och ewig, ewig harmonie.

Och när en mulen töcknig dag

sin aftonrodnad skådar röd

gå upp ur westerns purpurglöd,

hur skönt! hur skönt! – hur lycklig jag!23NB 244.149, s. 14 f.

29 Dikten beskriver en sammansmältning mellan känsla och natur, kärleken och skapelsens skönhet förstärker varandra, det euforiska tillståndet manifesteras i naturens uppenbarelser. Bilden av två älskande som möts i fullständig harmoni återkommer i flera dikter och renodlas senare i »Vintergatan» (1852).

30 Vid sidan av Runeberg märks spår av andra författare – ibland har Topelius angett förebilden, ibland inte. Följande sapfiska strof uppger han vara efter Friedrich Gottlieb Klopstock:

31Om jag wille måla dina ögons glans,

den ljufva blick du mig sände – ack,

flicka, flicka, hwem lånar mig då

färger från himmelen?

32 »Andarnes sång öfwer Wattnet» har inspirerats av Goethe:

33Se, menskans ande

den liknar wattnet:

från himmlen kommen

till himlen stigen

och åter neder

till jorden tvungen

i ewig wexling.

[...]24NB 244.149 (odaterad).

34 Följande obetitlade sång har ingen angiven inspirationskälla, men man kan ana Bellmans luta i de första stroferna, och i den tredje återigen Runebergs »Vid en källa»:

35Upp, du min luta! Upp, du ljufva ton.

du klara strängaspel, mitt hjertas fröjd!

Upp! Klinga åter – att all lifvets storm

må öfver dina strängar gå och dö.

36Väl är din röst så sakta, ljufva ton,

lik källans sorl, der utur själens djup

den rena spegelbölja qväller fram;

och ringa, o min luta, är din klang;

37Dock är du nog för mig, du vid hwars rand,

jag skådar i min andes dunkla djup,

och dricker längtansfull din klara våg,

och badar i din friska flod min kind!25Dikten fortsätter med sex ofullständiga sexradiga strofer. En versrad upptar Topelius senare i »Själens frid»: »Du höga själens frid! Du blå Seraph.» (Ljungblommor II, 1850).

38 Också i »Polonaise» hörs Bellman:

39Hör! fiolen klingar, klarinetten ljuder,

och tambour de bassqueus dån till dans dig bjuder

kom, min fru, och låt oss då

muntert med i dansen gå,

glädjas med de unga,

än med steg ej tunga,

med i glada ringen gå.

40 Manuskripthäftena uppvisar mycket varierande slag av versmått och verstyper – Topelius imiterade det han läste. »Smärtan» från 1834 är förmodligen hans första försök på runometer:

41Smärtan, syndens dotter, fordom

fostrad på den gröna jorden,

(öfver skyar når hon icke.

salighetens himmel skyr hon)

Dotterdotter af den vilda

jemren i de dömdas boning

irrade omkring på jorden,

utan hem och utan fristad.26NB 244.149, s. 21.; en annan version av »Smärtan» ingår i Promenader. B (244.148, s. 49 f. [24/3 37]).

42 Runometerdikterna blev fler under 1840-talet i Kalevalas och Kanteletars spår; flera tog han in i debutsamlingen.

43 Han prövar också balladen i en längre berättelse med genrens typiska element och fraseologi:

44Herr Otto han sadlar sin gångare grå

Mitt hjerta, mitt hjerta det blöder

Han rider en käresta sig att få

[…]

45 Lansar dras, plymer vajar och kungen i riket tar till orda:

46Den mig till marken kastar i denna stund

Han skall min syster taga, skön Hildegund,

Men hwar jag någon kufwar att bedja frid.

Han skall förwisst mig tjena i all sin tid.27Mina Nöjen 3. från 1836, s. 36. Promenader inleds med balladen, daterad d. 12 Martii 1837.

47 »Lärkan» (14 mars 1836) är ett tidigt exempel på att Topelius låter naturen tala – fågelperspektivet och den anapestiska versformen förebådar Sylvia-visorna (tillkomna under 1850-talet):

48Wäl är jorden så skön i sin daggiga wår,

prydd med blommornas krans i sitt grönskande hår

Wäl är luften så warm och naturen så rik,

och hwar droppe så klar i den speglande vik –28S. 47. Jfr »Lärkröster i Maj» (daterad våren 1844), Ljungblommor I.

49 »Drama» (oktober 1836), riktat till en »skönögd ungdomsflock», är skrivet på trimeter, använt bl.a. av Tegnér i Frithiofs saga som ofta nämns i dagboken, men också i antika dramer som Topelius läste under studietiden. Parafrasen utsmyckas med referenser till den klassiska dramatiska litteraturen:

50O vänner ungdom korad ibland landets barn,

ynglingaflock med blonda lockar, jungfrurs ring

i rosenkindade, från Cyperns gyllne fält,

från Lemnos dal, från Bachos drufomhängda hem,

hwi hafwen i nu alla samlat eder här?29NB 244.149, s. 14 f.

51 Stycket verkar ha tillkommit för att uppläsas vid den Österbottniska studentavdelningens sammankomster, liksom troligen också »Wår Tid», på hexameter:

52Soppan är wattig och tunn; men morot, persilja och flugor,

mustiga kryddor, o ve! simma i mängd deruti

Skåda den narrn, publiken, ändock hur han sörplar, och slukar

Glupsk som en hungrig poët, wattnet och flugorna med.

[…]30NB 244.149, s. 13.

53 Av de satiriska och parafraserande dikterna, som utgör en egen kategori i manuskripthäftena, har knappast någon publicerats, dylikt skrev Topelius just för studentikosa sammankomster och för sin handskrivna tidning Ephemerer.31Den handskrivna tidningen Ephemerer skrev Topelius under studietiden för vännerna i Nykarleby. I utgåvan representeras de av »Hin Ondes påhitt» och »Berättelse Om en fjäril och ett nattfly». Ett annat exempel är sviten »Papilioner» där det första stycket är en kärleksförklaring på blankvers, riktad till Nadeschda av Tschudens stam; enligt Vasenius en av Topelius muser.32Runebergs epos Nadeschda utkom i maj 1841 och Topelius har daterat sitt stycke den 27 mars 1841 – troligt är att han hört om det planerade verket. Berättarjaget bekänner att han i sin ungdom ansett att slaverna inte var värdiga att kallas »ett bildat folk» – men att han omprövat sin uppfattning:

54I sanning! Slaver äro menniskor,

det will jag yrka emot hwem som heldst

Och den som annan mening yttra djerfs

han skall förwisso göra få med mig.

[...]

Nadeschda, ja! Det låter underbart,

men är det wisst likväl att för en blick

af dig jag gåfve verldens kronor bort

åt skäggiga burlacker, prisande

ditt nobla folk som jordens yppersta,

och för en kyss af dig, Nadeschda – ack!

jag ville låta skägget växa långt,

omgifva mig med tschi och tschai och tschin

Och bli en slaf, Nadschda, – slaf af dig!33NB 244.148, s. 327. Vasenius III, s. 142 f. En renskrift daterad den 2 april 1841, har titeln »Bekännelse. Erotiskt Qväde inspirerat af Nadeschdas vackra ögon».

55 Kärleksdikterna är en annan kategori. Särskilt ferierna i Nykarleby gav inspiration till en mängd svärmande dikter. Här finns en längre dialog mellan Ludwig och Amanda, två älskande som drömmer fram ett liv tillsammans. Den trånande Ludwig vandrar utanför den tillbeddas fönster – som skalden i dagboken beskriver att han själv gör under Mathilda Lithéns fönster. Däremellan finns religiösa dikter:

56Sänd o Gud din helge And’

djupt uti mitt hjerta neder.

Hör mig då min själ dig beder

lyftad öfwer stoftets band

blif mig när o fader kär

himlen i mitt hjerta bär!

[...]34Daterad 22/3 1835, NB 244.149, s. 5 f. [51, löpande paginering].

57 Följande dag skriver han »Min stjerna» (23 Mars 1835):

58Hulda flicka, söta flicka

låt mig på ditt öga blicka,

och jag tänker ack hur gerna

att du är min lefnadsstjerna

hulda flicka du! [...]

59 Och några dagar senare, på samma uppslag, »Fantasi i månsken» (29/3 1835) som ger uttryck för spänningen mellan den erotiska och gudomliga kärleken:

60Själ hwi dröjer du? –

sakta höjer du

lätta vingen

mot stjerneringen,

will ofwan will ofwan.

[...]

på gränsen står hon

af det råa sinliga,

och det öfversinliga,

ej engel buren

ej ett bland djuren,

men bäggedera

och ingendera. [...]

61 Topelius upprättar tidigt en vertikal linje i sin lyrik: höjd och djup, himmel och jord. Himlasfären representerar det rena, obefläckade och fullkomliga, och utgör en trop både för den jordiska kärleken och den gudomliga. Korrespondensen mellan själslivet och naturen befästs.

62 En mängd dikter är skrivna till en bekant melodi, som denna, »afsjunget af en chör ungdom» på melodin till Runebergs »Svanen»:

63Kring jord och himmel står så klar

den unga wår på nytt,

och hwarje moln från wintern quar,

och hwarje drifva flytt.

[...]35NB 244.148, s. 58 f.

64 Det musikaliska anslaget ges också i »Quadrille Svedoise. Den förtrollade staden», förmodligen avsedd som lättsam underhållning för vännerna i Nykarleby:

65Jag härom dan fick lust i staden promenera –

bekika verldens gång – allt a la mode hos oss –

på torget, mente jag, plär alt sig presentera –

hvad ser jag? – ingen själ – ej Lappoi[tt]ers tross –

blott en och annan katt med mer som sluppit loss. –

– Hm! tänkte jag – låt se! – en stad med torg och gränder

der ingen kristen själ syns till – hm! hm! jaså –

här står ej riktigt till – här bo visst troll – slikt händer!

[...]36NB 244.148, s. 68.

66 Här anger han som så ofta en musikalisk term som en slags genrebeteckning för att ange rytm och känsloläge. På motsvarande sätt använder han musikaliska termer i dagboken för att beskriva sinnesstämningar.37Vasenius II, s. 310 f.

67 Liksom i dagboken prövar Topelius andra språk i dikthäftena, gärna tyska, och då oftast för att uttrycka svärmiska känslor. »Lied an Emmy» är ett av de första försöken, och är skriven med Emilie Lindqvist i åtanke:

68Vögel sass am Linde grün

am Linde grün –

ich bin ein kleines hübsches Vögelein,

kan spielen gut und singen – [...]38NB 244.148, s. 133 f.

69 Influenser kan spåras till Goethe. Några år senare bearbetade Topelius verserna till »Fågelens visa» (Ljungblommor I, 1845).

70 Topelius tidiga manuskripthäften uppvisar ett brett register av olika versslag och tonlägen. De antika versmåtten alexandrin, hexameter, blankvers och sapfisk strof är väl företrädda, vilket kan förklaras av att han i sina studier läste en mängd klassiker på originalspråk. Tydliga influenser skönjs från mer samtida poeter, i synnerhet från de svenska romantikerna men också från de tyska, som Schiller, Goethe och Heine. Medan dikthäftena uppvisar stor formmässig variation är motiv, bildspråk och teman mer konstanta och ständigt återkommande. Topelius romantiska motivvärld framträder tidigt: höjden och djupet, havet som famnar himlen och reflekterar det eviga, naturens växlingar som speglar människans själ, förnuftets tillkortakommande och människohjärtat som hemvist för det gudomliga – samtliga troper kännetecknar Topelius hela lyriska produktion.

71 Samtidigt kan man konstatera att de otryckta dikterna, i synnerhet de tidiga, naturligt nog har karaktären av skrivövningar, efterbildningar och parafraser. Den unge Topelius imiterar och prövar olika tonlägen och genrer, rim och versmått. Men redan i de tidiga diktalstren framträder det naturromantiska idiom som blev kännetecknande för Topelius lyrik.

Den senare produktionen (1871–1898)

72 Bland de få dikter från 1870-talet och framåt som inte tryckts kan »Språkfrågan» noteras, ett ofullständigt utkast daterat 16/2 73. Det tillkom vid en tidpunkt när frågan om svenskans och finskans inbördes ställning var högaktuell:

73De möttes der på gränsemark

Emellan Svensk och Finne,

Och der sken sol på löfvad park,

Och der sken sol i sinne.

Och Sigrid kom från Westanby,

Och Antti kom från Linnais39Vild skog. II, NB 244.166, s. 31.

74 Nästan två årtionden senare skrev Topelius »I aftonlugn» (1890), där han också sammanför ett finsk- och ett svenskspråkigt perspektiv.

75 En annan anmärkningsvärd dikt är »Till en furste», daterad 9/10 1874. Här lovsjunger Topelius kejsaren, Alexander II, lika oförbehållsamt som han häcklar hans undersåtar. Dikten inleds »Jag älskar dig så högt», och fortsätter några verser senare:

76[...] men utsäga det

Och prisa dig i ord – det kan jag ej.

Kring thronerna stå ständigt köpta slafvar,

Guldsmidda hycklare. Det låga smickret,

Som skulle sminka sjelfva solens kinder,

Besudlar allt, men frie män förvägra

Sitt manligt öppna, ärligt menta loford,

Der intet nej kan läggas ned som motvigt

Mot detta krypande och usla ja.

O, att du kunde tadlas, furste, – tadlas öppet

Och utan svek, ej, såsom nu, i löndom

Af falska tungor smädas, medan luften

Till dina öron bär ett hycklat lof!

[...] Allt ville vi

För dig med glädje offra – lif och blod,

Gods, välfärd, lycka – våra hjertans kärlek,

Blott ej vår heder och vårt m[änni]skovärde,

Vår fria ande och vårt fria ord!

77Engång, o furste, har jag, trött att stänga

Min barndomskärlek inom slutna läppar,

Upphöjt min röst och vågat med de andra

För verlden prisa dig. Jag brann af fröjd,

Af hopp, af tjusning, när din morgonrodnad

Stod i sin fägring öfver folkens mörker

Och hvarje ädel ande längtansfullt

Utsträckte emot dig sin öppna famn.

O furste, ringa rörde mig det hån,

Som kallade mig köpt: uddlös föllo

Förtalets pilar, doppade i gift;

Men när de uslaste, de lägsta kryp,

Som jorden bar, när alla pölens paddor

Uppblåste krälade vid mina fötter

Och prisade mitt ord, för att mitt ord

Var deras ord, för att en ärbar man

Var sjunken lika djupt som de ock skulle,

Som de, med guld och äretitlar mutas

För hela loftal; – då uppreste sig

Min fria ande. Och jag stötte dem,

Föraktligt bort och svor uti mitt hjerta

Att tiga till min lefnads slut, så länge

De ensamt tala, som förmätet kalla

Sig folkets röst och äro folkets drägg.

[...]40Vild skog. II, NB 244.166, s. 58 ff.

78 Topelius hyste en livslång beundran för Alexander II och han kom att spela en stor roll för kulten kring kejsaren. Han hade också i olika repriser kritiserats för sin kejsarlojalitet, inte minst i samband med Krimkriget (se »Den första blodsdroppen», 1856). I den opublicerade dikten »Till en furste» understryker Topelius vältaligt sin kärlek till kejsaren, men pekar samtidigt på någonting större, »Vår fria ande och vårt fria ord». Någon omedelbar orsak till att dikten tillkom just i oktober 1874 har inte kunnat hittas.

79 Utöver de regelrätta dikterna ingår en mängd julklappsverser, mest i de sena dikthäftena. Ett par exempel på genren:

80 Dottern Eva skulle få Husmodern i staden och på landet av Mathilda Langlet:

81O Kajsa Varg, på din ruin

Nylander, Björklund & Weltzin

Allt intill mamsell Carger,

Allt sopas bort af tidens qvart.

O Hagdahl, Hugdahl, stå ditt kast,

Hvad du nu skall bli arger!

Snart äfven du, epikuré,

Får plats i ett slaskämbare!41Vild skog. II, NB 244.166, s. 199.

82»Toini, röd halsduk»

Rätt fint, men inte prunkande, sad’ kissen,

när hon lät måla svansen gräsegrön.

Detsamma tänker sländan, när så skön

Hon nästa gång får skåda redaktrissen.42Vild skog. II, NB 244.166, s. 249.

De tryckta dikterna

83 I och med att Topelius blev redaktör för Helsingfors Tidningar 1842 fick diktproduktionen en något annan karaktär än tidigare. Dikterna som han skrev för tidningen kommenterar oftast samtidshändelser även om han också intog en del ren naturlyrik. De flesta dikter trycktes i Ljungblommor I–III (1845, 1850, 1854), mer eller mindre omarbetade.

84 Sju dikter som Topelius skrev för Helsingfors Tidningar men som han av olika skäl inte tog med i samlingarna utges här: »Det Stora Ingenting» (1845), ett inlägg i den eldfängda tidningspolemiken med Saimas redaktör J. V. Snellman; »1 Maj 1850» som inte fick tryckningstillstånd i maj men väl i juli, då av en annan censor; den på sin tid politiskt provocerande »Den första blodsdroppen». Också de två Sylviavisorna (1854, 1856) och »Nyåret 1855» har kriget som fond, samt »Till Våren» (1857) som censuren väckte åtal mot eftersom Topelius ändrade slutstrofen efter censorns godkännande; förfarandet kommenterar han i en fabel som inte publicerades, »Berättelse Om en fjäril och ett nattfly».43En handfull övriga dikter som trycktes i Helsingfors Tidningar har inte tagits med. Det är dels fråga om sådana som kan betraktas som ren spaltfyllnad, dels sådana som förmodligen anspelar på något i samtiden men där vi idag saknar en förståelsenyckel.

85 Två dikter i utgåvan trycktes i andra tidningar: debutdikten »Den stolta Rosen» (1838) i Helsingfors Morgonblad och en födelsedagsdikt till kompositören Richard Faltin (1885) i tidningen Finland.

86 Topelius var en flitig tillfällesdiktare – han skrev för invigningar, jubileer, begravningar, bemärkelsedagar och andra tilldragelser. Dikterna utkom då oftast som separata tryckalster som delades ut eller såldes, ofta till förmån för något gott ändamål. Ibland upplästes de av Topelius själv eller av en skådespelare, ibland framfördes de till en känd melodi.

87 I utgåvan ingår sexton separattryck; ytterligare tre har inte kunnat spåras och de övriga ingår i diktsamlingarna.44Följande separattryck har inte hittats, inte heller avtryck av dem: »Helsning tillegnad Kapellanen och Vice Pastorn Carl Tapenius samt dess maka Hedvig Lovisa, född Westrin, vid deras guldbröllop den 26 Febr. 1851, af kära anhöriga.», »Till Herr Boktryckaren David Herman Lewin och Fru Anna Maria Lewin, född Holm, vid deras Silfverbröllop den 1 Maj 1864 af Arbetarna vid Finska Litt. sällskapets tryckeri», »Minne af Öfverinspektorn m.m. Uno Cygnæus. Till Wasa folkskolebarn den 12 oktober 1888». Det tidigaste är »Sångens minne» (1852) som delades ut efter sista föreställningen av operan Kung Carls jagt. Exempel på de otaliga dikter som Topelius under åren skrev för släktingars och vänners bemärkelsedagar är dikterna till Carolina och Henrik Borgströms silverbröllop 1852 och till deras guldbröllop 1877, samt »Romans ifrån skogen» till Fredrika och J. L. Runebergs guldbröllop 1856. De övriga författades för vitt skilda tillfällen: »Till Lifgardets Finska Skarpskyttebataljon den 16 Mars 1854» och »Till Finska Sjöekipagerne den 28 April 1854» för officerare och sjömän som skulle delta i Krimkriget; orden till »Björneborgs-Marschen» för en soaré till förmån för krigsveteranerna 1858; »Neptun» upplästes vid prisutdelningen efter en kappseglingsfest i Marstrand 1862 och »Sångens makt» framfördes vid en sångfest 1871. »Elevernas tack» författades till Svenska Fruntimmersskolans invigningsfest 1885, och för folkskolan i Vasa skrev han både Minne af Öfverinspektorn m. m. Uno Cygnæus 1888 och en invigningsdikt för den nya skolbyggnaden 1893. Den lättsamma tablån »1787» skrevs för en lotterisoaré för medellösa elever vid Helsingfors Musikinstitut; i separattrycket återges sångtexterna och slutordet. Den sista dikten i utgåvan tillkom med anledning av avtäckningen av Fredrik Pacius byst i Kajsaniemiparken 1895. Åtta av de tryckta dikterna framfördes till en melodi.45Följande dikter skrev Topelius till en melodi: »Till Richard Faltin», »Till Lifgardets Finska Skarpskyttebataljon», »Björneborgs-Marschen», »1787» och »För Fredrik Pacius. Vid aftäckningen af hans byst i Kajsaniemi park den 8:de Juni 1895». Följande dikter blev tonsatta: »Romans ifrån skogen» (F. Pacius), »Sångens makt» (R. Faltin) och »Aftonsång» (M. Wegelius) och »Den 17 Juli 1877». – De flesta dikter som utkom som separattryck avtrycktes i en eller flera tidningar.

88 Sju dikter ingår i andra publikationer: »Gamla Upsala Högar» i kalendern Necken 1847, »Lang Matt» (1866) i Konstnärsgillets album (om Topelius har författat balladen eller återger en muntligt traderad version kan visserligen diskuteras), »Boktryckarekonsten» (1868) i Phoenix. Litterärt allehanda för skämt och allvar, »Romans» till Hedvig och C. A. Wetterberghs guldbröllop publicerades i kalendern Svea för 1890, »I Aftonlugn» skrevs på beställning för Svenska Folkskolans Vänners minnesblad Nornan (1890) och »Lärarinnan» trycktes i Album utgivet af forna elever vid Privata lärarinneklassen och Fortbildnings-läroverket vid Svenska Fruntimmersskolan i Helsingfors (1893).

89 »Det går ett rop (ord till Marseljäsen)» (1844) återges efter Valfrid Vasenius biografi, han återger i sin tur en avskrift; originalmanuskriptet torde Topelius själv ha förstört eftersom han hotades med repressalier efter att dikten hade upplästs vid Österbottniska studentavdelningens årsfest.

Etableringsprinciper

90 Utgåvans etableringsprinciper redovisas i Anvisningar.

91 Om både manuskript och tryck föreligger har lästexten etablerats efter trycket. Undantag utgör »I aftonlugn» där det senare manuskriptet, av Topelius anteckning att döma, är ett korrektur med författarens karakteristiska stavning – i trycket har stavningen moderniserats. Om två manuskript finns etableras dikten efter det senare (ms2), vanligtvis en renskrift, det första manuskriptet (ms1) publiceras endast som faksimil i variantvisningen.

92 »Under mitt porträtt» som publicerades postumt 1899 har i utgåvan placerats efter den datering som manuskript och tryck anger, 1871. Två separattryck har inte hittats men är avtryckta i tidningar; »Till Finska Sjöekipagerne den 28 April 1854» har därför etablerats efter Helsingfors Tidningar och »Sångens makt» efter Hufvudstadsbladet.

Grundtexter, manuskript- och tryckbeskrivningar

93 Se även faksimilen.

Manuskript

94 Manuskripten till de dikter som etablerats efter handskrifter finns i Topeliussamlingen på Nationalbiblioteket (NB) i Helsingfors:

95 »Berättelse om en fjäril och ett nattfly»: NB 244.152, Ungskogen, anteckningsbok i mörkbrunt, slitet band med rygg i ljusbrunt läder. Inlagan mäter 21,4 x 11,3 cm, papperet är gulvitt. Datering på titelsidan Helsingfors 30 Mars 1858. Brunsvart bläck. Paginering av Topelius hand (1.–221.), dikten på s. 124. f.

96 »(Efter Runeberg)» 1834: NB 244.149, Urval från Mina Nöjen. 1., dikthäfte bestående av ett 32-sidigt sytt lägg samt ett titelblad, lägget mäter 17,0 x 10,2 cm. Datering på titelbladet: 1835. Paginering av Topelius hand (s. 3.–29.), titelbladet och de sista sidorna ickepaginerade. Dikten upptecknad på s. 5. f. Papperet är gulvitt, vattrat och har vattenlinjer och vattenmärke (synligt: & A). Brunt bläck.

97 »Ej bryts den länk»: NB 244.132, se manuskriptbeskrivning i Dagböcker II, s. 24.

98 »Färd mot hemmet»: NB 244.149, Urval från Mina Nöjen. 1., dikthäfte bestående av ett 32-sidigt sytt lägg samt ett titelblad, lägget mäter 17,0 x 10,2 cm. Datering på titelbladet: 1835. Paginering av Topelius hand (s. 3.–29.), titelbladet och de sista sidorna ickepaginerade. Dikten upptecknad på s. 10. ff. Papperet är gulvitt, vattrat och har vattenlinjer och vattenmärke (synligt: & A). Brunt bläck.

99 »Hangolas Dikt»: NB 244.148, Promenader, Häftet G: VII Polymnia, datering på titelsidan Helsingfors den 17 September 1839. Häftet består av ett 48-sidigt sytt lägg 17,4 x ca 10 cm (kanterna ojämnt skurna). Topelius egen löpande paginering (s. 249.–295.), dikten på s. 278.–295. Papperet är gulvitt, vattrat och har vattenlinjer och vattenmärke (synligt: & A). Brunt bläck.

100 »Himlens och hoppets stjernor»: Urval från Mina Nöjen. 1., dikthäfte bestående av ett 32-sidigt sytt lägg samt ett titelblad, lägget mäter 17,0 x 10,2 cm. Datering på titelbladet: 1835. Paginering av Topelius hand (s. 3.–29.), titelbladet och de sista sidorna ickepaginerade. Dikten upptecknad på s. 14.–15. Papperet är gulvitt, vattrat och har vattenlinjer och vattenmärke (synligt: & A). Brunt bläck.

101 »I aftonlugn»: renskrift i privat ägo, gulnat rutigt papper med vikmärken, ca 25,5 x 10,5 cm. Brunsvart bläck.

102 »Påsknatten»: NB 244.149, Mina Nöjen [strödda blad], 28-sidigt lägg ca 17 x 10 cm, titelblad saknas. Vissa sidor paginerade av Topelius, löpande sidnumrering i blyerts av annan hand, dikten på s. 71 f. Papperet är vattrat, fläckat och gulnat, brunt bläck.

103 »Ragnörn»: NB 244.150, Zonas Bok. Andra Häftet, Helsingfors / Christi Himmelsfärdsdag den 16 Maj 1844. Häftet består av flera hoplimmade blad och hopsydda lägg. Dikten är skriven i ett 28-sidigt lägg (Topelius pag. 95–122.) på s. 110. Lägget mäter 17,3 x 10,5 cm. Kraftigt gulvitt papper, brunt bläck.

104 »Sverige på afstånd»: NB 244.149, Urval från Mina Nöjen. 2., datering på titelsidan 1835. Häftet består av ett 32-sidigt lägg 17,3 x 10,2 cm, men de två sista bladen är bortskurna och häftet utgör således 28 sidor. Topelius egen paginering från läggets tredje sida, dikten på s. 9 f. Papperet är gulvitt, vattrat och har vattenlinjer och vattenmärke (HONIG). Brunt bläck.

105 »Två sammanlindade träd»: NB 244. 150, Zonas Bok. Andra Häftet, Helsingfors / Christi Himmelsfärdsdag den 16 Maj 1844. Häftet består av flera hoplimmade blad och hopsydda lägg. Dikten är skriven i ett 28-sidigt lägg (Topelius pag. 95–122.) på s. 109. Lägget mäter 17,3 x 10,5 cm. Kraftigt gulvitt papper, brunt bläck.

106 »Under mitt porträtt»: NB 244.176, Dikter och visor, rutigt, gulnat blad, 23,5 x 18,4 cm, opaginerat. Svart bläck.

Tidningar

107 Grundtexter för de tio dikter som har etablerats efter tidningstryck är de exemplar som återges i Nationalbibliotekets elektroniska resurs Finskt Historiskt Tidningsbibliotek.46Björneborgs Tidning, Helsingfors Morgonblad, Helsingfors Dagblad, Helsingfors Tidningar, Lördagsqvällen; https://digi.kansalliskirjasto.fi/serial-publications.

Separattryck

108 Björneborgs-marschen (Första gången sjungen den 7 December 1858), Helsingfors: Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri 1858, Imprimatur: L. Heimbürger; Svenska Litteratursällskapets Runbergs-bibliotek (Rbg 7, signum M32515); lägg 21,2 x 13,7 cm, på titelsidans mitt en vinjett i form av en soldat.

109 Den 17 Juli 1877., Helsingfors, J. C, Frenckell & Son, 1877; SLSA 801.6, osignerat blad 21,5 x 13,9 cm.

110 För Fredrik Pacius. Vid aftäckningen af hans byst i Kajsaniemi park den 8:de Juni 1895, Z. Topelius, Helsingfors: Hufvudstadsbladets nya tryckeri; SLSA 801.6, lägg 27,6 x 21,3 cm, ornamenterad ram kring texten.

111 För Wasa stads nya folkskolehus den 12 Oktober 1893., Z. T., Nikolaistad: F. W. Unggrens boktryckeri 1893; Åbo Akademis Bibliotek, Topelius (IV b I); lägg 21 x 14 cm.

112 Minne af Öfverinspektorn m. m. Uno Cygnæus. Till Wasa folkskolebarn den 12 oktober 1888., Nikolaistad: F. W. Unggrens boktryckeri 1888; Nationalbiblioteket (NfB 16456), lägg ca 23 x 16 cm.

113 Romans ifrån skogen, Z. Topelius, Helsingfors: Finska litteratur-sällskapets tryckeri 1856 [särtryck ur Till Johan Ludvig Runeberg vid dess silfverbröllop den 23 januari 1856., 14 s.]; SLSA 801.6, blad 18,9 x 11,3 cm, osignerat, anteckning med kulspetspenna: »Till J. L. Runebergs silverbr.»

114 Slutord ur »1787» Divertissement af Z. Topelius., Helsingfors: Finska litteratur-Sällskapets tryckeri 1887; Svenska litteratursällskapets bibliotek, SLSA 801.6, osignerat lägg 23,9 x 15,4 cm, ornament före titeln.

115 Sångens makt., Helsingfors: Hufvudstadsbladets tryckeri 1871, Företedt P. Th. Stolpe; Svenska litteratursällskapet, osignerat blad 22,8 x 14,6 cm.

116 Sångens minne. Tillegnadt Helsingfors’ bildade Ungdom, som deltagit i »Kung Carls Jagt.» Den 19 April 1852., Helsingfors: Finska litteratur-Sällskapets tryckeri 1852, Imprimatur: Herman Molander; SLSA 801.6, osignerat lägg 20,9 x 13,5 cm, blyertsanteckning: »24 Mars 1852/1877».

117 Sångtexter. Den 8 Februari 1887. »1787». Divertissement af Z. Topelius., Finska litteratursällskapets tryckeri 1887; Åbo Akademis Bibliotek; osignerat lägg ca 21 x 13,5 cm, Topelius sångtexter på s. 1–2, därefter »Die Maikönigin» ([Johan Henrik] Scheffel, komp. av A. Krug) och »Herdinnor och herdar» (dikt av K. R. Malmström, komp. M. Wegelius).

118 Till Kommerserådet Henrik Borgström och fru Carolina Borgström vid deras Silfverbröllopp d. 17 Juli 1852, Helsingfors: Finska litteratursällskapets tryckeri, Imprimatur: Herman Molander; Jörgensenska samlingen (29) i Svenska litteratursällskapets bibliotek, (M63747); lägg 20,2 x 13,2 cm, utsmyckad ram runt texten.

119 Till Lifgardets Finska Skarpskyttebataljon. den 16 Mars 1854, Helsingfors: Finska Litteratur-Sällskapets Tryckeri, 1854, Imprimatur: H. Molander; Åbo Akademis Bibliotek, osignerat lägg ca 17 x 15 cm.

120 Vid Kappseglingsfesten i Marstrand d. 5 Juli 1862. Neptun., Göteborg: D. F. Bonnier 1862; Svenska litteratursällskapets bibliotek, Topl/småskrifter (F15245); lägg 17,9 x 11,8 cm.

121 Vid Svenska Fruntimmersskolans Invigningsfest. 29/IX 1885. Elevernas tack., Z. Topelius., Helsingfors: Tryckeriet Heleneg. 3; SLSA 801.6., rosafärgat, osignerat blad, 25,5 x 16,7 cm.

Övriga publikationer

122 »3. Romans vid C. A. Wetterberghs och hans makas guldbröllop d. 5 sept. 1887.», Svea. Folk-kalender för 1890, Stockholm: Albert Bonnier 1889, s. 203 f.; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top3/F15131), 256 s. samt annonsbilaga 16 s., inlagan mäter 15,2 x 11,5 cm.

123 »Det går ett rop», i Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning III, Helsingfors: Edlunds 1918, s. 280; exemplaret har donerats till SLS av Rainer Knapas.

124 »Gamla Upsala Högar», Necken. Poetisk kalender, utg. Fredrik Berndtson, Helsingfors: J. C. Frenckell & Son 1847, s. 230–233; Jörgensenska samlingen (29) i Svenska litteratursällskapets bibliotek (M27976); inlagan mäter 15,7 x 10,5 cm.

125 »Lang-Matt», Album utgifvet af Konstnärsgillet i Helsingfors 1866, s. 7–8; Svenska litteratursällskapets bibliotek (Top 3, F12390); brunt tunt omslag med titel, tryckeri, årtal och ort; på titelsidan sirligt ornament samt mottot »Ej blott för nöje.»; 24 s., 27,6 x 21,5 cm.

126 »Lärarinnan», Album utgifvet af forna elever vid Privata lärarinneklassen och Fortbildnings-läroverket vid Svenska Fruntimmersskolan i Helsingfors, Helsingfors: G. W. Edlund 1893, s. [36] ff.; Nationalbiblioteket.

Kollationeringsexemplar

127 Av de flesta separattryck har bara ett exemplar hittats. Undantagen är nedan nämnda dikter som har kollationerats mot följande exemplar:

128 Den 17 Juli 1877.: SLSA 801.6, blyertsanteckning »Borgströmska bröllopet på Thurholm [...]».

129 För Fredrik Pacius. Vid aftäckningen af hans byst i Kajsaniemi park den 8:de Juni 1895: SLSA 801.6, osignerat ex.

130 »Romans ifrån skogen», i Till Johan Ludvig Runeberg vid dess silfverbröllop den 23 januari 1856. (14 s.): Svenska litteratursällskapets Runebergs-bibliotek, osignerat ex.

131 Slutord ur »1787» Divertissement af Z. Topelius.: Åbo Akademis Bibliotek, osignerat lägg.

132 Sångens minne. Tillegnadt Helsingfors’ bildade Ungdom, som deltagit i »Kung Carls Jagt.» Den 19 April 1852.; SLSA 801.6, osignerat ex.

133 Vid Svenska Fruntimmersskolans Invigningsfest. 29/IX 1885. Elevernas tack.; SLSA 801.6. osignerat ex.

Förkortningar

134
f.följande sida/vers
ff.de två följande sidorna/verserna
FLSFinska Litteratursällskapets tryckeri
HfrsHelsingfors
HLSHistoriska och litteraturhistoriska studier
HTHelsingfors Tidningar
HblHufvudstadsbladet
msmanuskript
NBNationabiblioteket
SLSASvenska litteratursällskapets arkiv
SSLSSkrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland
SthlmStockholm

Manuskript i Topeliussamlingen som innehåller lyrik (Nationalbiblioteket)

135
NB 244.107Diverse diktkoncept [även avskrifter] (1834–1891)
NB 244.110Vild Skog. (2/1 1871–24/9 1872)
[diverse utkast (till renskrifter i 244.166); några få tryckta i diktsamlingarna]
NB 244.148 Promenader, häftena B–I (1837–1841):
häftet B. Euterpe. (10/3 1837)
Häftet C. III. Thalia (25/9 1837–11/5 1838)
Häftet D. IV. Melpomene. (15/3 1838)
Häfte E. V. Terpsichore (26/7 1838)
Häftet F. VI. Erato (11/12 1838)
Häftet G. VII. Polymnia. (17/9 1839)
[häfte H, saknar titelblad; 1840, 1841]
Häftet IX. I. Calliope. (Midsommarnatt 1841)
NB 244.149Urval från Mina Nöjen 1. (1834–1835)
Urval från Mina Nöjen. 2. (1835–1837)
Mina Nöjen 3. (1834–1837)
Mina Nöjen, strödda blad (1834–1835)
[Ephemerider 1836: utkast för Ephemerer, mestadels struket/oavslutat; avskrifter]
[Avskrifter av Rückert m. fl.]
NB 244.150Ljung Blommornas Bok 1., Erica Vulgaris. (1835–1839)
Ljung Blommornas Bok 2. (1835–1841)
Zonas Bok. 1. (1842–1843)
Zonas Bok Andra Häftet. (1844–1848)
Zonas Bok. Tredje Häftet. (1848–1852)
NB 244.151Ohyflade Koncepter. (1858–1870)
NB 244.152Ungskogen. (1858–1886)
NB 244.166Vild Skog. II. (1871–1993)
NB 244.169Blåbär [Diverse; religiösa reflexioner, julklappsverser] (1893–1998)
NB 244.176Dikter och visor [lösa blad] (1845–1894)
NB 244.177Diverse [lösa blad; korrektur till Läsning för barn m.m.] (1835–1884)

Noter

  1. 1Topelius, Självbiografiska Anteckningar 1922, s. 21.
  2. 2Valfrid Vasenius, Zacharias Topelius II 1914, s. 11. Topelius första dikt torde vara strofen till en avliden grönsiska, skriven när han var sju år gammal: »Tippelill, var fri och glad, / flyg till Gud i gröna blad! / Tack för att du sjöng för mig, / jag har ledsamt efter dig.» (I, s. 340).
  3. 3Topelius minnen från tiden som privatelev hos Runeberg, »Strödda Anteckningar», återges av J. E. Strömborg i Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg, utg. av Karin Allardt 1928, s. 219–228.
  4. 4Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 68 f.
  5. 5Obetitlat häfte i 244.149 (34 s.); se Vasenius II, s. 17.
  6. 6Zacharias Topelius Dagböcker, 10/2 1835, ZTS XXI.
  7. 7Därutöver är några dikter nedtecknade i dagböckerna (1832–1842) och i brev, bl.a. till fästmön Emilie Lindqvist (1841–1845).
  8. 8I diktsamlingarna ingår totalt 373 dikter. Utöver dem finns drygt 40 som trycktes endast som separattryck eller i tidningar eller tidskrifter. I barntidningarna och Läsning för barn ingår dessutom ett hundratal dikter och visor, i kategorin Academica 26. Merparten av samtliga tryckta dikter har bevarade manuskript, ibland flera, inalles drygt 700.
  9. 9Vasenius, Zacharias Topelius. Andra delen 1914, s. 11 och Söderhjelm, »Topelius’ tidigaste lyriska diktning», Historiska och litteraturhistoriska studier 7, SSLS CCXX, Helsingfors 1931, s. [1]–82.
  10. 10NB 244.149. Mina Nöjen omtalas i dagboken i slutet av 1834. Se även Vasenius II, s. 315. Titeln på häftena är möjligen inspirerad av J. H. Kellgrens skaldestycke »Mina Löjen» (1778).
  11. 11Dagboken 14/3 1839. De åtta häftena (NB 244.148) är ordnade enligt alfabetet, B–I; det första har således inte bevarats.
  12. 12Euterpe, Thalia, Melpomene, Terpsichore, Erato, Polymnia och Calliope. Mottot, skrivet på häftenas titelblad är en sorts karakteristik: »Drifvor och blommor, morgonrodnad, solskenshimmel, norrsken och mörkan natt.»
  13. 13Ibland finns utkasten i 244.148 och den bearbetade versionen i 244.149 – ibland tvärtom. Ytterligare versioner, de som skrivits på lösa blad, uppbevaras bland »Diverse lyrik» i 244.107.
  14. 14Ohyflade koncepter (278 s.) NB 244.151 och Ungskogen (221 s.) NB 244.152.
  15. 15Dikten daterad den 17/5 1838, NB 244.148, s. 234.
  16. 16NB 244.149, s. 22. Dikten är daterad 21/4 1835, således ett par månader efter att »Ej bryts den länk» hade framförts.
  17. 17Peter Hallberg, Natursymboler i svensk lyrik. Från nyromantiken till Karlfelt. II 1951, s. 715.
  18. 18Hallberg 1951, s. 728.
  19. 19Den sistnämnda ingår i Ljungblommor IJag älskar ej verlden»).
  20. 20NB 244.149, Urwal från mina Nöjen. 2, 1835, s. 4.
  21. 21NB 244.149, Urwal från mina Nöjen. 2, 1835 s. 5–8.
  22. 22Korrespondenstanken uttrycks i koncentrerad form i inledningen till Tegnérs Axel, en romans, ofta nämnd i Topelius dagbok: »Från himlen kommer sångarljuset, / dess första färg har ingen sett. / Det bryts i skyn, det bryts i gruset, / för Gud allena är det ett.» (1822, s. [4]).
  23. 23NB 244.149, s. 14 f.
  24. 24NB 244.149 (odaterad).
  25. 25Dikten fortsätter med sex ofullständiga sexradiga strofer. En versrad upptar Topelius senare i »Själens frid»: »Du höga själens frid! Du blå Seraph.» (Ljungblommor II, 1850).
  26. 26NB 244.149, s. 21.; en annan version av »Smärtan» ingår i Promenader. B (244.148, s. 49 f. [24/3 37]).
  27. 27Mina Nöjen 3. från 1836, s. 36. Promenader inleds med balladen, daterad d. 12 Martii 1837.
  28. 28S. 47. Jfr »Lärkröster i Maj» (daterad våren 1844), Ljungblommor I.
  29. 29NB 244.149, s. 14 f.
  30. 30NB 244.149, s. 13.
  31. 31Den handskrivna tidningen Ephemerer skrev Topelius under studietiden för vännerna i Nykarleby.
  32. 32Runebergs epos Nadeschda utkom i maj 1841 och Topelius har daterat sitt stycke den 27 mars 1841 – troligt är att han hört om det planerade verket.
  33. 33NB 244.148, s. 327. Vasenius III, s. 142 f. En renskrift daterad den 2 april 1841, har titeln »Bekännelse. Erotiskt Qväde inspirerat af Nadeschdas vackra ögon».
  34. 34Daterad 22/3 1835, NB 244.149, s. 5 f. [51, löpande paginering].
  35. 35NB 244.148, s. 58 f.
  36. 36NB 244.148, s. 68.
  37. 37Vasenius II, s. 310 f.
  38. 38NB 244.148, s. 133 f.
  39. 39Vild skog. II, NB 244.166, s. 31.
  40. 40Vild skog. II, NB 244.166, s. 58 ff.
  41. 41Vild skog. II, NB 244.166, s. 199.
  42. 42Vild skog. II, NB 244.166, s. 249.
  43. 43En handfull övriga dikter som trycktes i Helsingfors Tidningar har inte tagits med. Det är dels fråga om sådana som kan betraktas som ren spaltfyllnad, dels sådana som förmodligen anspelar på något i samtiden men där vi idag saknar en förståelsenyckel.
  44. 44Följande separattryck har inte hittats, inte heller avtryck av dem: »Helsning tillegnad Kapellanen och Vice Pastorn Carl Tapenius samt dess maka Hedvig Lovisa, född Westrin, vid deras guldbröllop den 26 Febr. 1851, af kära anhöriga.», »Till Herr Boktryckaren David Herman Lewin och Fru Anna Maria Lewin, född Holm, vid deras Silfverbröllop den 1 Maj 1864 af Arbetarna vid Finska Litt. sällskapets tryckeri», »Minne af Öfverinspektorn m.m. Uno Cygnæus. Till Wasa folkskolebarn den 12 oktober 1888».
  45. 45Följande dikter skrev Topelius till en melodi: »Till Richard Faltin», »Till Lifgardets Finska Skarpskyttebataljon», »Björneborgs-Marschen», »1787» och »För Fredrik Pacius. Vid aftäckningen af hans byst i Kajsaniemi park den 8:de Juni 1895». Följande dikter blev tonsatta: »Romans ifrån skogen» (F. Pacius), »Sångens makt» (R. Faltin) och »Aftonsång» (M. Wegelius) och »Den 17 Juli 1877».
  46. 46Björneborgs Tidning, Helsingfors Morgonblad, Helsingfors Dagblad, Helsingfors Tidningar, Lördagsqvällen; https://digi.kansalliskirjasto.fi/serial-publications.

Källor och litteratur

Källor

För diktmanuskript, se ovan.

Topelius–Emilie Lindqvist 1/10 1845 (NB 244.98)

Elektroniska resurser

Biografiskt lexikon för Finland, SLS 2014, http://www.blf.fi

Helsingfors universitets studentmatrikel 1853–1899, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/1853-1899/

Nationalbibliotekets digitala samlingar, https://digi.kansalliskirjasto.fi
Björneborgs Tidning
Finland
Finlands Allmänna Tidning
Helsingfors Dagblad
Helsingfors Morgonblad
Helsingfors Tidningar
Hufvudstadsbladet
Paradisfogeln. Olitterärt hvarjehanda för skämt och skämt
Phœnix. Litterärt allehanda för skämt och allvar
Vasabladet
Wasa Tidning
Åbo Underrättelser

Nationalencyklopedin, https://www.ne.se

Litteraturbanken, https://litteraturbanken.se

Svenska Akademiens ordböcker, https://svenska.se

Sveriges periodiska litteratur, Kungl. biblioteket, http://www.kb.se/Sverigesperiodiskalitteratur/
Göteborgsposten

Uppslagsverket Finland, http://www.uppslagsverket.fi

Zacharias Topelius Skrifter, http://topelius.sls.fi

Åbo Akademis bibliotek, http://bibbild.abo.fi/smatryck/topelius

Litteratur

Alhoniemi, Pirkko, Isänmaan korkeat veisut. Turun ja Helsingin romantiikan runouden patrioottiset ja kansalliset motiivipiirit, diss., SKST 294, Helsinki 1969


[Björkstén, Emilie], Några Minnen af e***, Helsingfors: G. V. Edlund 1871


Castrén, Gunnar, »Topelius’ fosterländska lyrik», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, SSLS 137, Helsingfors 1918, s. [216]–269

Castrén, Gunnar, »Vårt land», Historiska och litteraturhistoriska studier 30, SSLS 346, Helsingfors 1954, s. [154]–169

Castrén, Gunnar, »Topelius’ politiska diktning», Humanister och humaniora 1958, s. [171]–187, [ursprungligen i Nordisk Tidskrift 1943]


Engman, Max, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, Finlands svenska historia 3, SSLS 702:3, Helsingfors 2016


Hallberg, Peter, Natursymboler i svensk lyrik. Från nyromantiken till Karlfelt. II, Göteborg: Elanders boktryckeri 1951


Klinge, Matti, »Omvälvningens decennium», red. Matti Klinge et al. Helsingfors universitet 1640–1990. 2 delen, Kejserliga Alexandersuniversitetet 1808–1917, Helsingfors: Förlagsaktiebolaget Otava 1989, s. [140]–215

Klinge, Matti, Finlands historia 3. Kejsartiden, 2. uppl., Esbo: Schildts 2004


Lagerlöf, Selma, Zachris Topelius. Utveckling och mognad, Stockholm: Bonniers och Helsingfors: Schildts 1920

Lagus, Ernst, »Björneborgarnes marsch», Johan Ludvig Runebergs hundraårsminne. Festskrift den 5 februari 1904, SSLS 62, Helsingfors 1904, s. 305–344

Lunelund-Grönroos, Birgit, Zachris Topelius’ tryckta skrifter, SSLS 342, Helsingfors 1954

Luukkanen, Tarja-Liisa, »Cygnæus, Uno», Biografiskt lexikon för Finland, URN:NBN:fi:sls-4668-1416928957274


Mustelin, Olof, Theodor Sederholm. Publicist och författare, förläggare och boktryckare, Finländska Gestalter V, Ekenäs 1966

Mörne, Arvid, »Studier i Finlands press 1854–1856», Förhandlingar och uppsatser 26, SSLS 112, Helsingfors 1912, s. 109–196


Nyberg, Paul, Zachris Topelius. En biografisk skildring, Helsingfors: Söderströms 1949


Paradisfogeln. Olitterärt hvarjehanda för skämt och skämt 4/1 1868

Phœnix. Litterärt allehanda för skämt och allvar 4/1 1868


Schauman, August, Från sex årtionden i Finland. Levnadsminnen upptecknade av Aug. Schauman II, Helsingfors: Holger Schildts förlagsaktiebolag 1922

[Sjöberg, Erik], »Allmänheten», Samlade dikter af Vitalis, Stockholm: Johan Hörberg 1828, s. 206–210

Snellman, J. V., »Om tidningar i allmänhet och Saima i synnerhet», Saima 4/1 1844

Snellman, J. V., »Knäpp», Saima 29/2 1844

Snellman, J. V., »Schlaraffenland», Saima 6/3 1845

Strömborg, Johan Elias, Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg I–III, utg. Karin Allardt, SSLS 202, Helsingfors 1928

Söderhjelm, Werner, »Topelius och Tavaststjerna. Anteckningar ur efterlämnade papper», Ateneum I, 1898, s. 207–215

Söderhjelm, Werner, »Topelius’tidigaste lyriska diktning», Historiska och litteraturshistoriska studier 7, red. Bernhard Estlander, Emil Hasselblatt & C. A. Nordman, SSLS 220, Helsingfors 1931, s. 1–82


Tegnér, Esaias, Axel, en romans, Lund: Berlingska boktryckeriet 1822

[Topelius, Zacharias], »Tidningarna i Finland», Helsingfors Tidningar 17/8 1844

[Topelius, Zacharias], »Getingar II. Tidningspolemiken», Helsingfors Tidningar 22/2 1845

[Topelius, Zacharias], »Festen för Sjöekipagerne», Helsingfors Tidningar 6/5 1854

[Topelius, Zacharias], »Lang-Matt», Ord och bild 1904, s. 667 f.

Topelius, Zacharias, Självbiografiska anteckningar, utg. Paul Nyberg, Helsingfors: Schildts 1922

[Topelius, Zacharias], Konstnärsbrev I–II, utg. Paul Nyberg, SSLS 360, SSLS 381, Helsingfors 1956, 1960

Topelius, Zachris, 120 dikter, kommentarer av Olof Enckell, SSLS 435, Helsingfors 1970

Topelius, Zacharias, Finlands krönika 1860−1878, utg. Rainer Knapas, SSLS 660, Helsingfors 2004

Topelius, Zacharias, Ephemerer. Zacharias Topelius första tidning 1834–1835, utg. Carola Herberts & Laura Mattsson, SSLS 689, Helsingfors 2006

[Topelius, Zacharias], Zacharias Topelius Skrifter I–XXI, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2010–

    I Ljungblommor, utg. Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus, SSLS 742, Helsingfors: SLS och Stockholm: Atlantis 2010, URN:NBN:fi:sls-3795-1403178433010

    XX:1 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, utg. Carola Herberts, SSLS 835:1, Helsingfors 2015, URN:NBN:fi:sls-6604-1508156429

    XX:2 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, utg. Eliel Kilpelä under medverkan av Mats Dahlberg, SSLS 835:2, Helsingfors 2018, URN:NBN:fi:sls-6632-1525325973

    XXI Dagböcker, utg. Pia Asp under medverkan av Eliel Kilpelä, SSLS 823, Helsingfors 2018, URN:NBN:fi:sls-7059-1525330243

Törnudd, Arne, Flickan från Kahra i Topelius’ liv och diktning, Åbo: Bro 1948


Vasenius, Valfrid, »Upplysningar», Blad ur min tänkebok. Upplysningar, Zacharias Topelius Samlade skrifter 25, Stockholm: Bonnier 1905

Vasenius, Valfrid, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning I–VI, Helsingfors: Edlunds I–III 1912–1918, Schildts IV–VI 1924–1930 och Stockholm: Bonniers I–V 1913–1927

Vest, Eliel, Zachris Topelius. En biografisk studie, Helsingfors: Söderströms 1905