Femtonde Läsningen. Om den stora vida verlden

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

Rubrik Om den stora vida verlden I den avslutande läsningen anlägger Topelius först ett naturvetenskapligt beskrivande perspektiv på universum, inklusive träsnitt som illustrerar solförmörkelser och planeternas banor (s. 137–147). Därefter återkommer han till det genomgående temat i läseboken: Guds allmakt och närvaro i både mikro- och makrokosmos (s. 147–149). Till sist återger han i fetstil två bibelspråk och en psalmvers, för att ytterligare understryka detta. Topelius ihärdiga bemödanden blir förtydligade i artikeln »Om läsning för barn» som han införde i Helsingfors Tidningar 7/11 1855, medan tryckningen av Naturens Bok pågick. I artikeln anser han att föräldrar försummar att bibringa barnen »verkelig religion» och innerlig vördnad för det gudomliga och heliga i livet. Eftersom barn inte får lära sig att respektera det eviga ljuset och den gudomliga sanningen kan man inte begära av dem »sann vördnad för mensklighet, fädernesland, frihet, ljus, sanning, rättvisa». Topelius efterlyser inte bara en mera uttalat religiös fostran, han understryker att fantasin, känslan och förståndet ska utvecklas harmoniskt. Inflytandet av fantasin under hela barndomen kan inte överskattas.

2 häpnad ytterlig förvåning.

5 svängkraften centrifugalkraften.

8 kullrig buktande.

25 planeterna, [...] känner man redan 47 Framstegen inom astronomin går att följa i Naturens Bok: i andra upplagan (1857) uppges att 50 planeter har hittats, i tredje (1860) 59, i sjätte (1870) omkring 90, i nionde (1884) omkring 225.

30 synas här: förefaller.

31–39 Se, ropade barnen, en stjerna föll! [...] på hvilken stjerna bor Gud? I artikeln »Om läsning för barn» (HT 7/11 1856) för Topelius fram vikten av att engagera barnens fantasi. En redogörelse för universums uppbyggnad och stjärnornas lopp talar inte till barnets förstånd, »Men tala till fantasin, säg till barnet: Guds ögon se uppå dig [...] – strax har den lilla förstått dig».

Rubrik Årstiderna Sjungs till melodi av Mozart: »Komm, lieber Mai». Topelius tillämpar insikten om fantasins betydelse också för kunskapsförmedlingen; jfr framställningen av årstidernas växlingar ovan, s. 140, 34–142, 20.

47 Hvar årstid har sin trefnad; Varje årstid har sin tjusning; versen har fått karaktären av talesätt.

Rubrik Stjernhimmelen Dikten har drag av psalm och i ordvalet finns motsvarigheter i Topelius tidigare dikter med religiösa och stellära motiv. I den andra upplagan (1857) har hela fjärde strofen bytts ut och första halvan av femte strofen omformulerats; i nionde upplagans (1884) sex strofer finns endast enstaka ursprungliga versrader kvar.

48 De glimmande ljus [...] På jordenes grus! Jfr »Stjernhvalfvet»: »De glimma, de glimma, / De nattliga ljus, / I skuggornas timma / På jordenes grus.» (1854, se Ljungblommor, ZTS I).

50 flyktiga flarn ostadiga bräckliga.

51 Och stark och förfärlig. / Evinnerligt herrlig / I höjden han bor. Jfr »Folkmelodier»: »Min vän är herrlig, förfärlig och kärlig, / Evigt begärlig i hjertats strid.» (ms 1843–1844, tryckt 1854, se Ljungblommor, ZTS I).

54 Ho vem.

55 Psalm här: Davids psalm, Psaltaren.

Fotnot almanackan Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland hade ensamrätt på utgivning av almanackor, men hyrde ut privilegiet till olika boktryckerier. Universitetets almanacka innehöll förutom kalendarium bl.a. andra astronomiska observationer, väderförutsägelser och artikel om utvalt ämne (1856 om humleplantering).

Faksimil