Andra Läsningen. Om däggande djur

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

4 för ro skull här: utan orsak.

4 förborgad dold, outgrundlig.

7 har warm blod är varmblodig, jämnvarm, har konstant kroppstemperatur; utrum som grammatiskt genus var vanligast 1600–1850 (SAOB).

10 romm stavningsvariant av rom.

16 mahn stavningsvariant av man.

18 Guds owän »Den onde».

18 tillstadde här: tillät.

18 stygga syndiga, onda.

19 torndyfwel parallellform till tordyvel.

20 står efter mitt lif jagar mig.

20 Skjälen stavningsvariant av sälen, som infördes i nionde upplagan (1884).

26 Katten twättar sig. Nu få wi främmande. Formulerat som talesätt med betydelsen: när katten tvättar sig kommer det gäster.

26 främmande gäster (finlandism). SAOB har detta belägg av Topelius.

28 dynor madrasser.

28 wallack valack, kastrerad hingst.

28 fuks fux.

28 Skymmeln skimmeln.

28 Schäcken skäcken.

31 Oxen [...] fader för de nyttiga nötkreaturen Oxe användes som paraplyord för tamboskapshannar, inte alltid som tecken på kastrering. Ordet kunde också syfta på nötkreatur utan hänsyn till kön.

31 tjärnas kärnas.

33 kallas redan Abel [...] fåraherde 1 Mos. 4:2.

36 konstiga här: märkvärdiga.

39 skapnad här: natur, karaktär.

40 ären andra person pluralis av vara.

40 Det war engång [...] trohets skull. Androkles och lejonet, fabel av Aisopos.

43 Akta passa.

43 Den, som dödar mig [...] belöning. Skottpeng på varg hade förekommit sedan mitten av 1600-talet.

44 till godo till godo med.

45 for åkte.

45 betos bets.

47 ledes känner leda.

49 gnagade gnagde och nedan gnagar pro gnager; böjningsmönstret vanligt i finländsk svenska.

52 lästa parallellform till låsta.

52 huggare Topelius leker antagligen med ordets dubbla betydelser; best, baddare eller djur som hugger.

55 Barnen torka sina räknetaflor med min afhuggna tass. Hartassar användes för att stryka ut krittext.

55 räknetaflor s.k. griffeltavlor.

56 det läkemedel, som hon får af min kropp bävergäll, naturläkemedel; starkdoftande sekret som bävern utsöndrar från speciella analkörtlar.

57 Ganska här: mycket, helt.

57 Efter syndafallet [...] kreaturens suckar. Rom. 8:21–22.

62 uppristar river upp.

64 Ett fruntimmer en dam.

Rubrik Karhu-Pekka Pehr Andersson Piittisjärvi (d. ca 1850), känd björnjägare.

Rubrik Räfwen och fiskaren. [...] Björnens fiskafänge. Djursagorna ingår i den nästan samtida utgåvan Suomen Kansan Satuja ja Tarinoita III 1863, s. 69 f., där de utgör en och samma berättelse under rubriken »Wirolaisia Eläin-juttuja», som upplyser att de har estniskt ursprung. I utgåvan slutar berättelsen när räven har kastat ner fiskarna och äter dem. Samtidigt träder björnen in; efter att han har fastnat i isen lovar räven hämta hjälp, men i stället för att lura dit gumman springer räven genom staden för att locka hundar att slita björnen i stycken. Sensmoral saknas, berättelsen slutar när björnen springer till skogs utan svans.

66 Ganska här: mycket.

67 illpariga illmariga.

69 Skadar intet ingen skada skedd, det var till nytta.

71 flat snopen.

76 såstången bärstång för större kärl (såar).

77 klappade slog.

78 oläst olåst.

78 sedan mera därefter.

Rubrik Mopsen och jagthunden Dikten ingår bland fablerna i Reuterdahls Julläsning för barn (1838, s. [41]). Topelius har gjort mindre ändringar, men sensmoralen är densamma: friluftsliv ger hälsa och glädje, medan stugsittare dör av vällevnad. Träsnittet är av allt att döma kopierat efter det i Julläsning för barn.

82 dödde dog.

Rubrik Oxen och gossen Idén efter Reuterdahls »Gossen och oxen» (»Hwad lärdom beträffar, den helst jag dig skänker. / För min del jag heldre tuggar än tänker.», s. [25]).

83 öken last- och dragdjuren.

84 grinet här: gråten.

Rubrik Katten och flickan En omarbetning av Reuterdahls dikt »Katten och barnet» (s. [33]) där versen är klumpig och barnet en gosse, även om träsnittet förefaller föreställa en flicka. Träsnittet i Naturens Bok är nära nog identiskt med det i Julläsning för barn.

Faksimil