Swalorna och sparfwen.

Tredje Läsningen. Om fåglarna

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

6 lustigt här: snabbt eller glatt.

6 konstrika konstfärdiga.

7 lyftar lyfter, formen är provinsiell.

7 pepo pep.

7 kattugglan, som drängarne spikade upp öfwer stallsdörren Skator eller rovfåglar spikades in på 1900-talet upp ovanför stalldörren, för att skydda mot maran, onda andar, eldsvåda m.m.

9 talltrasten taltrasten (turdus philomenos).

11 hackspeten Hackspet förekommande parallellform till hackspett, ändrades till hackspetten i nionde upplagan (1884).

15 wattputten vattenpussen. SAOB har detta belägg av Topelius.

19 Wissa stora riken [...] lejonets bild. Jfr det ryska riksvapnet med dubbelörnen och Finlands vapen med det stående lejonet.

23 guldkjed guldkedja.

Rubrik Flyttfåglarna Bearbetning av Runebergs »Flytt-foglarne» i Dikter (1830), SS I, s. 17 f. Topelius återger första och sista strofen av Runebergs fyra. I verserna 20–26 ändrar han subjektet till de från Runebergs du: »Då börjar du, trogna, / Den fröjdfulla färden; / Då lyfter du vingen, / Som foglarna små, / Väg visar dig ingen / I villande blå, / Du hittar ändå.» Därtill bryter Topelius upp de två första verserna i vardera strofen till två + två rader, förenklar interpunktionen och ändrar Runebergs stavning fogel till fågel. Han ber Runeberg om ursäkt för att han bara tagit med delar av dikten, väl medveten om att det är »en synd mot det hela» (Topelius–Runeberg 25/5 1856, Konstnärsbrev 1956, s. 43 f.).

Rubrik Fågeln vid fönstret Topelius har bearbetat en dikt av Reuterdahl med samma titel (s. [15] i Julläsning för barn 1838). Fågeln som sjunger för Gud (vers 15) är ett tillägg av Topelius.

Rubrik Kanariefågeln Förlagan är av Peder Hjort (1793–1871), pedagog, kritiker och författare till Den danske Børneven. En Læsebog for Borger- og Almue-Skoler (1839, 6. uppl. 1852).

Rubrik Räfven och tuppen Efter Reuterdahl som i Julläsning för barn (1838, s. [59]) formulerar sensmoralen i traditionell fabel-stil i tredje person: »Nu fick han ångra sin högfärd nog. / Plockad blef han och ömkligt han dog», medan Topelius inkluderar sensmoralen i samtalet mellan djuren. Träsnittet efter Julläsning för barn.

31 spänner klöser.

Rubrik Sparfven och hästen Topelius har använt motivet i Reuterdahls »Hästen och sparfwen» (s. [21]), men versifierat det skickligare.

Faksimil