Biens hushållning.

Sjette Läsningen. Om led-djur och blötdjur

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

3 Insekt betyder någonting inskuret av (lat.) insectum, efter insecare, inskära.

3 snålt glupskt.

7 torndyfweln formvariant av tordyveln.

7 knäpparen skalbaggsfamiljen Elateridae.

7 guldbaggen Syftar sannolikt på gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata) eller olivgrön guldbagge (Potosia cuprea).

7 spanska flugan Spansk fluga (Lytta vesicatoria) användes torkad och pulvriserad för medicinska ändamål, bland annat i plåster.

7 dödgräfwarenNicrophorus Vespilloides.

7 wäggsmeden dödsuret, benämningen kan syfta på flera trägnagare av släktet Anobium.

8 torrackan orientalisk kackerlacka (Blatta orientalis). Benämningen torraka vanlig i finländsk svenska, jfr (fi.) torakka, av (ry.) tarakan.

8 konsjonellen koschenillsköldlusen (Dactylopius coccus), art i överfamiljen sköldlöss. Formen konsjonell förekom; här kan den ha använts som anvisning för uttalet.

11 konstiga konstfärdiga.

11 brömsen bromsen.

11 mångfotan tusenfotingen.

14 ostran talspråklig formvariant av ostronet, ändrat till ostron i nionde upplagan (1884).

15 stråldjuren Topelius använder av allt att döma Georges Cuviers (1769–1832) definition. Cuvier urskilde fyra typer av djur: stråldjur, blötdjur, leddjur och ryggradsdjur.

15 sjökalfwar här: maneter, sannolikt brännmaneter.

16 infusionsdjur ciliater.

17 Englarna [...] alla gå likasom i rad I nionde upplagan (1884) har änglarna utelämnats och ordningsföljden svängts om så att alla uppstiger »likasom trappwis högre».

18 de stora landsplågor Egyptens tio plågor; 2 Mos. 7:20–11:5.

18 söderländerna här avses troligen Afrika, Sydamerika och Australien.

20 Förstör man deras stack [...] badwatten åt sjuka menniskor Av myror, myrsyra och delar av myrstackar gjordes dekokter och bad mot framförallt reumatisk värk.

21 brygga här: tillfällig övergång.

Rubrik Biet och dufvan Anna Maria Lenngrens (1754–1817) version av Jean de La Fontaines dikt »La Colombe et la Fourmi» (sv. duvan och myran) från 1668. Lenngrens dikt är en imitation av en dansk översättning (»Bien og Duen») från tyskan, se Samlade skrifter III, red. Theodor Hjelmqvist och Karl Warburg, s. 592, kommentar till s. 309. Topelius har gjort några mindre ändringar och uteslutit sensmoralen i sista strofen: »Var snar att nöden bistånd gifva, / Bryt med dess barn i dag dit bröd: / I morgon kan Du lida nöd, / Då skal Du sjelf ej ohjelpt blifva.» (Lenngren, »Biet och Dufvan», Samlade skrifter II, s. 114 f.).

Rubrik Djurens egenskaper Någon förlaga har inte identifierats. Djuren är försedda med de i fabellitteraturen klassiska epiteten och i verserna 28–30 formulerar Topelius en typisk sensmoral.

25 Ej af usel afund sprick Som grodan. Jfr Kellgrens översättning ovan.

25 snäckan här: snigeln.

25 korpalåt olyckslåt.

Faksimil