Om Carl Linné och om örterna.

Sjunde Läsningen. Om vexterna

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

8 Grenarna bära sedan löf eller blad, som suga näring ur luften. Eventuellt en pedagogisk-poetisk omskrivning av fotosyntesen, som var känd sedan slutet av 1700-talet.

9 åker-ros Antingen är bilden eller benämningen missvisande, bildtexten ändrades efter 1898 till »En blomma».

10 aflägg avläggare.

13 potäterna den numera vardagliga pluralisformen potäter var den korrekta enligt Dalins Ordbok öfver svenska språket (1853) och SAOL (första upplagan 1874).

15 snöga parallellform till snöa.

16 långs parallellform till längs.

17 konung Salomo byggde [...] af cedrar Enligt 1 Kon. 6:7 var Jerusalems tempel byggt av sten, och täckt med cederträ; 6:9–10.

17 Ännu andra barrträd Flera andra slag av barrträd.

18 Ganska [...] ganska mycket [...] mycket.

18 björklake parallellform till björklag, björksav.

18 bastmattorna Bastmattorna av lindens bast användes som säckar, bl.a. för transport av mjöl. Den bestämda formen antyder att Topelius förutsatte att bastmattorna var bekanta för barnen.

19 ännu i Österbotten [...] ännu dessutom päron så långt norrut som i Österbotten [...] därtill päron.

20 sveskon sviskon, katrinplommon, ändrat till »sviskon» i nionde upplagan (1884).

20 malar pro mal, böjningen allmän i finländsk svenska.

20 choklad (sjoklad) Stavningen inom parentes är sannolikt tänkt som uttalsanvisning.

20 chokladkakorna kakaon i form av pressade kakor som revs före användning. Casparus van Houten lyckades 1828 utvinna kakao i pulverform, som blev vanligare först mot slutet av 1800-talet.

21 tagit in kina fått kina. Dekokter av kinabark, barken av arter i mårväxtsläktet Cinchona, användes som febernedsättande medicin, i synnerhet mot den s.k. frossan.

21 kamfert kamfer.

21 kautschuk eller gummi elasticum rågummi.

21 gutta percha guttaperka, intorkad mjölksaft av vissa trädarter. Blir vid uppvärmning mjuk och används som gummimaterial.

21 bresilieträdet bresiljan.

22 oljeträdet olivträdet.

24 thé te.

26 täcka vackra.

27 inläggas i socker och kallas krukrussin russin som torkade och kvarsittande på stjälken importerades inpackade i krukor. Även kända som blårussin, ansågs större och smakligare än andra russin.

27 murgrön murgröna (Hedera helix).

30 sängar trädgårdsland.

30 krydder kryddor, formen har använts i Finland, ändrat till »kryddor» i sjätte upplagan (1870).

31 Ännu finnas [...] af rödlöken roten; [...] vexa ur rötter, som likna löken. Redan i andra upplagan (1857, s. 86) tillades i slutet av stycket meningen: »Men löken är ingen riktig rot, utan en knubbig stam, som skjuter rot-trådar nedåt.» Först efter Topelius livstid specificerades att man av rödlöken äter »nedre delen av stammen».

33 rhabarber Av medicinalväxten rabarber användes roten, främst som laxermedel.

33 kräkrotCarapichea ipecacuanha, använd som hostmedicin och som kräkmedel.

33 ålandsrot alant (Inula helenium), använd mot diarré.

33 Källarhalsbären tibastbären.

33 Ormbär, trollbärParis quadrifolia, trollbär eller trollbärs-ört är gängse namn, men på 1900-talet blev ormbär huvudnamnet på denna ört (Svensk botanik 1, 1802, s. 26 f. och http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/trillia/paris/pariqua.html 30/5 2017).

34 fönsterna fönstren, talspråklig form.

34 perlträdet pärlväxten (Canna), svenskt namn föranlett av de runda fröna.

34 lackfiolen lackviolen eller gyllenlacken, ändrat till »lackviolen» i sjätte upplagan (1870).

34 lökvexter [...] dahlian Dahlian är inte en lökväxt, men »lökväxter» korrigerades till »växter» först efter Topelius död.

35 styfmorsblomman styvmorsviolen.

35 smörbollenTrollius europaeus.

35 rågblomman nagelörten (Erophila verna).

35 gula vattenliljan (pumpan) Gul näckros (Nuphar lutea, jfr eng. Yellow Water-lily), vars blomma anses likna en pumpa, eller svärdslilja (Iris pseudacorus).

35 den store mannen Linné Carl von Linné (1707–1778), botaniker, läkare.

36 bråka [...] häckla Vid bråkandet krossas linets inre vedämnen och rensas sedan bort (skäktning). Häcklingen görs med ett slags kammar och skiljer kortfibrer och blånor (sämre kvalitet) från långlin.

36 skäftorna skävorna, stjälkarnas vedämnen.

36 blårna blånorna.

37 ängskampen kampegräset.

38 ärfver sig beständigt tar ständigt över, sprider sig ihärdigt.

38 lergräs svinmålla (Chenopodium album), även kallad mjölmålla eller vitmålla.

38 vattuarf antagligen våtarv (Stellaria media), även känd som nate/natagräs.

40 spisöl, dricka svagt öl, svagdricka.

40 mannagryn gryn av mannagräs (Glyceria fluitans).

41 utländska rör, som far spjelkte till väfskedar Vid tillverkning av vävskedar användes spjälkta strån av rörväxter, bl.a. bambu.

41 hvitbetan här: sockerbetan.

42 drifver tätar.

42 islandsmossan islandslaven.

42 renmossan renlaven.

42 stenmossan färglaven.

43 vattputten vattenpölen.

44 käringsvampen folklig benämning på röksvampen.

46 gräsbänken gräsbeklädd jordvall.

46 »Sannerligen [...] en af dem!» Matt. 6:29.

48 I de varma länderna [...] brödträdet Jfr »Om åker och äng» nedan, där Topelius antyder slitet för brödfödan i Norden. Han hade tidigare kontrasterat den generösa naturen i södern med kargheten i norden i t.ex. »Trollkarlens Dotter» (1845), (se Noveller, ZTS IV, »Trollkarlens Dotter», stycke 1–14 där Topelius jämför den eviga kölden med tropikerna, och kommentaren).

48 brödträdet brödfruktträdet eller brödfrukten, en skenfrukt med ätbart fruktkött som kan tillredas på olika sätt eller krossas och bakas till bröd.

48 Sagupalmen sagopalmen.

49 dalen här: tjärdalen.

49 katar avbarkar för att öka avsöndringen av kåda.

49 betäcker täcker.

49 låge parallellform till låga.

49 De fyllda tunnorna [...] främmande landet. Tjärbränning och -handel var av central betydelse för österbottnisk ekonomi och en viktig del av landets export, och nådde sin kulmen på 1860-talet. År 1856 exporterade Finland 138 798 tunnor (Kustaa Hautala, Suomen tervakauppa 1856–1913. Sen viimeinen kukoistus ja häviö sekä niihin vaikuttaneet syyt 1956, Taulukko 24, s. 343).

50 Ännu länge, sedan han är död Långt efter hans död.

53 långa tider tillbaka länge sedan.

54 Då hade vi ej [...] allmänt bekanta. Potatis odlades i liten skala i sydvästra Finland på 1730- och 1740-talet, men blev bekant i vidare kretsar genom soldater som kom hem från Pommerska kriget (1757–1762). Allmän blev den vid sekelskiftet 1800. Topelius omtalar potatisens segertåg kort i Hertiginnan af Finland, ZTS V, »Helenadagen på Runsala», stycke 36.

Rubrik Nässlan och törnrosen Dikten är en lätt bearbetning av Carl Gustaf af Leopolds (1756–1829) fabel från 1794, men utan sensmoralen: »Elakheten, satt i dagen, / Mindre fara med sig bär; / Men bemantlad af behagen, / Det är då hon vådlig är.» Se Samlade skrifter av Carl Gustaf af Leopold I:2,1 s. 284.

56 länder kommer.

Rubrik Liljan i dalen Dikten är ordagrant återgiven efter Frans Michael Franzéns (1772–1847) Skaldestycken VI, 1853, s. 131.

Rubrik Gretas blomma Efter Johan David Valerius (1776–1852) »Kom, sköna Maj, och blicka», som återgår på Christian Adolf Overbecks (1755–1821) »Komm, lieber Mai und mache die Bäume wieder grün», till musik av Mozart.

64 Nog visst.

Faksimil