3. Fäderneslandet.

Första Läsningen. Landet

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

Rubrik Morgonsång Ingår även i diktsamlingen Ljung (1889) med dateringen 1875. Av manuskriptet, daterat 13/8 74, framgår att dikten är skriven »för Läseboken».

Rubrik Lyssna på [...] bo är fästadt! Finskt ordspråk (fi. Sitä kuusta kuuleminen, jonka juurella asunto.), inkluderat även på titelsidan till Mathias Castréns översättning av Kalevala 1841 (Pelle Holm, Bevingade ord, 1955, s. 106).

9 Der har min fader [...] wackra wisor. Jfr Naturens Bok (1856) där både mor och far arbetar »för sina barn», enligt vedertagna roller. Far arbetar för sitt land, Guds ära och det dagliga brödet, medan mor syr kläder och kokar mat. Naturens Bok, »Om Menniskan», stycke 4.

9 »Gud, som hafwer barnen kär ...» Gammal bön av okänd författare. Trycktes första gången 1780 som »En allmän bön för små barn» i Barnabok, hans Kongl. höghet kronprinsen i underdånighet tilägnad afSamfundet Pro fide et Christianismo (Oscar Lövgren, Psalm och Sånglexikon 1964, spalt 484).

Rubrik Flytta icke de gamla råmärken, som dina fäder gjort hafwa. Topelius har förtydligat bibelstället: För icke tillbaka de förra råmärken (fortsättningen är identisk).

15 Före din fader bodde [...] sitt lif. Topelius parafraserar Runebergs psalm »Fosterlandet»; »Här hafva våra fäder bott, / Arbetat, kämpat, hoppats trott; / Här äfven vi vår boning fått /» (SS IV:1, s. 118 f.) samt »Vårt land»; »Här striddes våra fäders strid / Med tanke, svärd och plog. / [...] Och det var här sin fröjd det njöt, / Och det var här sin suck det gjöt, / Det folk, som våra bördor bar / Långt före våra dar.» (SS V, s. [1] ff.).

16 såsom wi hedra fader och moder, [...] gifwit oss. Fjärde budet, nästan ordagrant (2 Mos. 20:12).

17 Ty detta landet har Gud beskärt oss [...] kärt på jorden. Topelius parafraserar Runebergs »Vårt land»; »Här är oss ljuft, här är oss godt, / Här är oss allt beskärdt; / Hur ödet än kastar vår lott, / Ett land, ett fosterland vi fått, / Hvad finns på jorden mera värdt / Att hållas dyrt och kärt?» (SS V, s. 3).

18 hans wilja må ske, såsom i himmelen, så ock på jorden Matt. 6:10, del av bönen »Fader vår».

18 Han skall engång säga [...] förwaltat mitt land? Anknyter till Luk. 19:11–15.

Rubrik Ditt land Sången är en något reviderad version av »O barn af Hellas ...» från skådespelet Prinsessan af Cypern. Bearbetningen betraktades som mindre lyckad (av Henrik Melander, som recenserade Boken om Vårt Land i Tidskrift utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland 1876, s. 31). Topelius omarbetade dikten radikalt till femte upplagan 1886.

23 Ödgrim och Solgrim Namnet Ödgrim bars av en biskop i Skara på 1100-talet, som Topelius nämner i föreläsningarna.

24 utsugat all markens must utarmat marken.

24 rik till en tid rik för en tid.

25 på sistone slutligen.

31 handsyssla handarbete (Ordbok över Finlands svenska folkmål II, 1992).

32–33 måste jag mycket älska mitt fädernesland? [...] ditt samwete. Jfr den inledande, starkt uppfordrande dikten »Hvad skall du älska» i fjärde delen av Läsning för barn (1871).

41 Hwad Gud har sammanfogat, det skall menniskan icke åtskilja. I Matt. 19:6 handlar citatet om äktenskapet.

Rubrik Eget land är [...] blåbär. (fi. Oma maa mansikka, muu maa mustikka.), ingår i Elias Lönnrots Suomen kansan sananlaskuja, 1842.

45 Norige Norge.

45 Liffland Livland.

47 färgstofter färgstoffer.

49 Reser någon [...] till främmande land. Jfr »Vårt land»: »Och fördes vi att bo i glans / Bland guldmoln i det blå, / Och blef vårt lif en stjernedans, / Der tår ej gjöts, der suck ej fanns / Till detta arma land ändå / Vår längtan skulle stå.» (Runeberg, SS V, s. 3 f.). Topelius anspelar mycket medvetet på Runeberg i sina verk, inte minst genom titeln Boken om Vårt Land. Följande dikt, »Sjömannens hemlängtan», uttrycker också denna kärlek till det fattiga men älskade fosterlandet.

Rubrik Sjömannens hemlängtan Tema och motivkrets ansluter sig till »Sylvias helsning från Sicilien» där flyttfågeln uttrycker sin längtan till det älskade Norden (Ljungblommor ZTS I, »Sylvias helsning från Sicilien», även »Fågelperspektiv»).

Rubrik 10. Wårt lands begynnelse. [...] 12. Östersjön. Landhöjningen är ett tema som ofta återkommer hos Topelius, bl.a. i Finland framställdt i teckningar (1852, ZTS XII, kap. VIII, stycke 2–3), Fältskärns berättelser. Första cykeln (1853), s. 126 f., föreläsningarna höstterminen 1861, En resa i Finland (1872, ZTS XIII, »Landet», stycke 16–23), och i Läsning för barn 7 (1891, »Huru Gud skapade Finland»).

60 den underjordiska elden Vid mitten av 1800-talet var den vulkanistiska teorin, som Topelius omfattade och här beskriver, den mest vedertagna teorin om landhöjningen. Han hade ägnat fem föreläsningar (14–28/3 1855) åt landhöjningen och dess orsaker (istidens inverkan lanserades 1865 men slog igenom senare, på 1890-talet). Se även Jens Grandells inledning till Föreläsningar i historia och geografi, ZTS XV, stycke 74–75.

63 små träsk mindre insjöar (provinsiellt).

74 200 famnars 356 m. En svensk famn motsvarar 1,78 m.

75 långs längs.

77 Till följd af denna Östersjöns skapnad, [...] plaskar kring Danmark. Topelius beskriver Finland på nästan samma sätt i bildverket En resa i Finland, som utkom 1872–1874, ZTS XIII, »Landet», stycke 12–13.

78 10 alnar (20 fot) en svensk aln motsvarade 59,3 cm, en fot 29,7 cm.

79 skidbord skibord, skvättbord på fartyg.

Rubrik Ålandsvisa Visan ingår i andra akten av Kung Carls Jagt, Topelius skrev librettot och Fredrik Pacius musiken till operan som hade premiär 1852 i Helsingfors.

86 Maanselkä eller Landtryggen åsen Maaselkä, Topelius benämning är ordagrant översatt från finska.

87 Lohjanselkä (fi.) Lojoåsen.

89 insjöar – ja, långt flera än tusen Anspelar på nästsista strofen i J. L. Runebergs dikt »Vårt land» från 1846: »O land, du tusen sjöars land ...».

94 efterfikadt eftertraktat.

95 Storkyro åker och Limingo äng Syftar på talesättet »Storkyro åker och Limingo äng ha icke sin like i bredd eller längd», som Topelius återgav flera gånger, först i Finland framställdt i teckningar 1845–1852 (ZTS XII, kap. VIII, stycke 30) och i »Fältskärns Andra Berättelse. Svärdet och Plogen» i Helsingfors Tidningar 28/1 1852 (Fältskärns berättelser 1853).

102 forman körsven, kusk.

102 Wuoksi (fi.) Vuoksen. Topelius använder sig av den finska grundformen, men svenska genitivformen (Wuoksens).

102 gamla runor här: runosång.

104 Päjäne Päijänne.

107 Mathias Castrén [...] Lappland Etnografen och språkforskaren Matthias Alexander Castréns (1813–1852) beskrivning ingår i Nordiska resor och forskningar af M. A. Castrén I, 1852. En skildring av samma resa publicerades första gången som följetong i Helsingfors Morgonblad i januari 1839, men Topelius citerar här, med en del mindre redigeringar, den omarbetade texten från 1852, s. 31 ff.

110 man känner en stum häpnad här: man känner sig överväldigad.

111 trettio år [...] fann guld Se kommentar till kapitel 44 »Lapplands guld» för mer information om guldfynden vid Ivalo älv.

Rubrik Enare sjö pro Enare träsk.

114 Engång [...] Det djupet än engång. I fråga om Enares omätliga djup återger Topelius också i föreläsningarna, den 21 mars 1857, en sägen där vattnets ande sägs förhindra mätningen, troligen efter M. A. Castrén, Nordiska resor och forskningar I, 1852, s. 38. – K. J. Hagfors nämner i förordet till den tionde upplagan (1903), bearbetad av honom, att han ville utesluta dikten, »då dess innehåll ej stämde med verkligheten», men att dikten omarbetades av Topelius döttrar och ingår i deras redaktion. Den fjärde strofen uteslöts 1903 och i den första gjordes klimatet mildare: Topelius »Julidag» i vers 5 och »Septembernatten» i vers 7 ändrades till »junidag» resp. »oktobernatten» (Hagfors ickepaginerade förord samt dikten, s. 30).

Rubrik Luoppiowaara Luppiovaara.

116 underligt förunderligt, fantastiskt.

117 lyftar sig reser sig.

117 På Awasaksas topp [...] andra lärde. Franska vetenskapsakademin sände 1736 ut en gradmätningsexpedition under ledning av P. L. de Maupertuis för att göra observationer från Aavasaksa. År 1838 stod en annan fransk vetenskaplig expedition under Paul Gaimard i tur att göra mätningar där.

119 Karl XI [...] upprest till Torneå Karl XI (1655–1697) besökte Torneå 1694.

121 Ämmä fall wid Kajana Topelius skildrade Ämmä fall redan i Finland framställdt i teckningar 1852 (ZTS XII, »114. Ämmäkoski»), och Fältskärns berättelser i Helsingfors Tidningar samma år.

121 390 fot knappt 116 m.

122 tjärbåtar båtar som transporterar tjära.

122 timmerflottor timmerflottar, timmer som framforslas på vattendrag.

124 pator fasta fiskeanordningar för fångst av vandrande fiskar i strömmande vatten.

124 Då kommer kyrkoherdens ombud [...] tillfaller honom. tionde, den kyrkliga skatt som betalades i naturaprodukter.

129 trefna trevliga.

129 höga fönster Ett tecken på burgenhet, 1800-talets empirestil kännetecknas av fönster med sex rutor, tre på höjden. Se kommentar till Topelius »Vargen», Noveller, ZTS IV.

130 alla de sorger och försakelser [...] de fattiga inlandsbygderna Missväxt eller dåliga skördar förekom ofta, särskilt i norra Finland, på grund av frostlända marker eller bristfälliga odlingsmetoder. Direkt hungersnöd med epidemier rådde allmänt 1866–1868 då befolkningen minskade med över 100 000 (enligt K. E. F. Ignatius Statistiska anteckningar om Finland, som ingår i sista häftet av Topelius En resa i Finland 1874, se ZTS XIII, »Statistiska anteckningar om Finland», stycke 14).

130 godhet här: kvalitet.

133 kungsådern Den mellersta delen av strömfåran som inte fick avstängas eller disponeras av strandägarna. Namnet kommer av att det betraktades som kungens och kronans egendom.

134 Pyhäjärwi Jfr Topelius omnämnande av vattenhöjden i Pyhäjärvi i Finland framställdt i teckningar, ZTS XII, kap. III, stycke 4.

134 Härom säger [...] Fredrika Bremer Topelius citerar nästan ordagrant Fredrika Bremer, En dagbok (Nya teckningar utur hvardagslifvet. Del 6, 1843), s. 30 f.

Rubrik En winterdag på Åland I fjärde upplagan (1883) ändrades kapitlets namn till »Lif på Åland», och texten utökades något.

136 Posten måste öfwer [...] Eckerö. Posten transporterades med ångbåt från maj till november och under vintermånaderna sändes den via Åland, med s.k. isbåt eller hästskjuts mellan Eckerö och Grisslehamn (eller via Sankt Petersburg), se Carola Herberts inledning till Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, ZTS XX, stycke 242.

139–140 En del af Uskela socken [...] jordras inträffat. Jordraset i Halikko nämns även i Naturens Bok, läsning 9, stycke 20, men här återger Topelius texten i Finland framställdt i teckningar något utvidgad (ZTS XII, kap. I, stycke 243).

141 Drottningberget Berghamnsholmen, från 1790-talet Drottningberg efter det nyuppförda fästningsverket.

141 gamla inskrifter i hällarna På klipporna vid sundet Gäddtarmen (naturlig hamn) har sjöfarare som väntat på vind gjort hundratals hällristningar från slutet av 1500-talet framåt: initialer och bomärken, adelsvapen m.m. har huggits in i klipporna. Se Torsten Edgren, artikeln Gäddtarmen; http://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Gaeddtarmen (6/3 2017).

141 Nu går en jernwäg [...] ny stad. Järnvägen blev färdig 1873 och Hangö fick stadsrättigheter 1874.

Rubrik Hangös öga Hangö fyr eller Russarö fyr, uppförd 1863. Dikten trycktes först i barntidningen Trollsländan 11/11 1871 (nr 45). Topelius återanvänder titeln; »Hangös öga. Äfventyr i tre berättelser» ingick i Svenska Familj-journalen nr X–XII 1867. Andra strofen använder Hangö stad i marknadsföringen av staden som turistmål http://tourism.hanko.fi/sv/hanko-kautta-aikojen/ (6/3 2017).

Rubrik Pyynikkä Pyynikki.

145 90 famnar drygt 160 m.

145 Tamperikoski Tammerkoski.

146 en engelsman [...] nästa lyckliga fångst. Topelius skildrar en sportfiskande engelsman som originell i följetongen »Toriseva» i Helsingfors Tidningar 22/1–12/2 1851. Företeelsen blev så vanlig att Hufvudstadsbladet 7/10 1870 rapporterade att »Laxfiskande engelsmän hafwa icke i år besökt oss», men att »flere af strandsittarene utaf engelsmännen lärt sig att fiska med spö och sjelfwe fabricera fjärilskrokar dertill».

147 Pyynikkä-gubben Pyynikkigubben.

148 en stor fabrik, som slipar träd Nokia Träsliperi, grundat 1868. Bruket ombildades till Nokia Aktiebolag 1871.

154 Fyra werst knappt 4,3 km. Den finländska versten, 1 069 m, togs i bruk 1827 och utgjorde en tiondels svensk mil, medan den äldre ryska versten motsvarar 1 067 m.

155 sockneskräddare skräddare verksam på landsbygden.

156 Elias Lönnrot [...] längre fram uti denna bok. Elias Lönnrot (1802–1884), läkare, senare professor i finska språket, folkdiktssamlare, sammanställde Kalevala (1835, 1849), se kapitel 96 »Om Kalewala och Elias Lönnrot».

157–159 »Saarijärwi socken [...] deröfwer ...» Citatet ingår i Runebergs artikel »Några ord om nejderna, folklynnet och lefnadssättet i Saarijärvi Socken», i Helsingfors Morgonblad i juli 1832 (Samlade Skrifter VIII:2, s. 43). Topelius har ändrat något i språk och kommatering och gjort några små uteslutningar för en mera lättläst text.

161–164 Pihtipudas kapell [...] Lowisa. Topelius var, som tidigare framgått, fascinerad av insjösystemen och vattenvägarna i Finland. Dels ger han här en presentation av Päijännestråten, dels nöter han in centrala geografiska namn i insjöfinland, från Pihtipudas i norr (i stort sett i höjd med Nykarleby) till den nyländska kusten. Kymmene mynnar i väster ut vid Abborfors, halvannan mil öster om Lovisa, och »kommer till staden Lowisa» ändrades i andra upplagan (1876) till »närmar sig staden Lowisa».

162 8 mil långa, 17 famnar djupa 85,5 km långa och dryga 30 m djupa.

164 12 mil [...] 3 mil bred drygt 128 km lång och 32 km bred.

164 Kalkis ström Kalkkis, fors och egendom i Asikkala.

165 16½ mil [...] gör 44 mils drygt 176, 128 resp. 165 km [...] inalles drygt 470 km.

165 348 fot drygt 103 m.

165 263 fot drygt 78 m.

167 swed sved, svedjebränning.

170 flätar sig det ena silfwerbandet [...] så långt ögat kan se Jfr »Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt» (1853, sedan 1860 med titeln »En sommardag i Kangasala»), både allmänt om landskapets skönhet och särskilt första strofen: »Vidt skina de blåa vatten, / Så långt de af ögat nås. / Af Längelmänvesis fjärdar / Der skimrar ett silfverband,» (Ljungblommor, ZTS I, »Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt»).

177 på högra stranden ser man ett prydligt wärdshus År 1871 uppfördes ett hotell på platsen där ett anspråkslöst värdshus verkat sedan 1846. (Detta hotell brann upp 1901, och nuvarande Valtionhotelli, sv. Statshotellet, uppfördes 1903 på samma plats.)

181–184 De hade flera gånger [...] förut warit torr. Jfr den mera omfattande beskrivningen i Finland framställdt i teckningar, som Topelius återanvänder här (ZTS XII, kap. V, stycke 56).

182 Georgsdagen den 23 april eller 4 maj beroende på kalender, efter Sankt Georg/Sankt Göran.

183 Suwantos lugna spegel (fi.) suvanto betyder lugnvatten.

184 en mil lång och 75 fot bred motsvarande 10,7 km resp. drygt 22 m.

185 10 alnar en svensk aln motsvarar drygt 59 cm.

186 mycket djup 230 m, därmed Europas både största och djupaste insjö.

188 kare eller maininki (fi.) krusning respektive dyning; från fjärde upplagan (1883) ändrat till »Den låga wågen kallas kare, den höga maininki».

188 sjel-art sälart, sjel ändrat till säl i fjärde upplagan (1883).

188 Ladoga-sjelen (norppa) Ladogasälen (Pusa hispida ladogensis), en underart av vikaren (fi. norppa).

189 täcka vackra.

189 grekiska trosbekännelsen den grekisk-ortodoxa trosbekännelsen; här avses den ryska ortodoxa kyrkan.

189 klostret, som är nära niohundra år gammalt Valamo grundades på 1300-talet, men enligt traditionen ska det ha skett redan 992.

189 deras sina.

Rubrik På blank is Dikten ingår i Läsning för barn 3 (1867), med J. A. Josephsons tonsättning som bilaga.

Rubrik Ljus är Guds klädnad Mottot anpassat; »Ljus är din klädnad, [...]».

200 förklarade överjordiska, himmelska.

202 det finaste sammet neutrum mindre vanligt men dock förekommande genus.

202 talltrastens taltrastens (Turdus philomelos).

203 En timma eller par en eller ett par timmar; provinsiellt uttryck.

203 herrefolk ståndspersoner, herrskap.

Rubrik Svanen Dikten ingår i J. L. Runebergs debutsamling Dikter (1830; SS I, s. 38 f.).

211 reglor regler, parallellform.

211 almanackan [...] månskiftena efter nitton år inträffa på samma tider Trots att prognostika eller förutsägelser i almanackor förbjudits redan 1707 antogs länge att månens faser, som alltså återkom på samma dagar med 19 års mellanrum, kunde inverka på vädret. I svenska almanackor uteslöts dock uppgifterna om månfaserna som värdelösa 1870, i finländska efter 1886.

213 bläddror bubblor.

214 galar gal; svag böjning provinsiell och vanlig i Finland.

216 Molnens färg [...] helst ses i spegel. Grunden för denna uppfattning har inte kunnat härledas.

217 Wädersolar bisolar, halofenomen.

219 Wid Michaeli tid Mickelsmäss, den 29 september.

224 Den tiden [...] eröfrat Wiborgs län under stora nordiska kriget 1700–1721.

225 55 fot en fot motsvarar 29,7 cm, således 16,34 m.

225 den stenpelare [...] kejsar Alexander I Alexanderkolonnen (Александровская колонна), en monolit av rödgranit som bröts ut i Pyterlax i Vederlax 1830–1831, skeppades och upprestes 1832.

225 52 alnar hög och 3½ aln tjock; dess fot är nära 11 alnar motsvarar knappt 31, resp. drygt 2 och 6,5 meter.

Rubrik Ruskiala pro Ruskeala, marmorbrott norr om Ladoga i Karelen.

235 Wid samma tid, [...] till Kalifornien och Australien Avser guldrusherna till Kalifornien 1849 och Australien 1851.

236 Finska regeringen utsände ånyo kunnige män, [...] Lapplands skatterÅbo Underrättelser införde 20/10 1868 en notis om de guldfynd bergsingenjören Johan Conrad Lihrs expedition hade gjort vid Ivalo älv. Topelius kommenterade fyndet i augusti 1869 i Finlands krönika (2004, s. 207; se även Christoffer Sundman, »Anders Mauritz Jernström och guldet vid Ivalo älv», 2006, s. 125–145).

237 tomhände tomhänta. Familjärt uttryck enligt Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1853).

237 slitit mycket ondt utstått många strapatser, svårigheter.

237 skålpund Ett skålpund motsvarar 425 g.

239 trefna finska nybyggen, som Castrén beskrifwit Se Castréns reseminnen från 1838 i Nordiska resor och forskningar af M. A. Castrén I, 1852, s. 33 ff.

248 potäter den numera vardagliga pluralisformen potäter var den korrekta enligt Dalins Ordbok öfver svenska språket (1853) och SAOL (första upplagan 1874).

255–258 Finlands skog [...] wexande träd icke är egendom. Topelius oroade sig tidigt för slöseriet med skogsresurserna, se t.ex. artikeln »Skogens förstöring är Finlands förderf» i Helsingfors Tidningar 24/10 1857. Se även kommentaren till följande kapitel.

Rubrik Skogselden I den tidiga novellen »Huruledes Herr Henrik kuskade himlavagnen till Helsingfors» beskriver Topelius med liknande formuleringar både en skogsbrand och allmogens nonchalanta inställning till den, jfr Helsingfors Tidningar 8/4 1843.

262 låge låga, parallellform.

265 Emellertid under tiden.

267 kytta här: glöda, pyra (finlandism); SAOB har detta belägg av Topelius.

270 linda träde.

275 eller wattna de honom genom tegelrör, som nedläggas under gräswallen ändrat till »och försörja honom med lagom wäta» i andra upplagan (1876).

279 helst åtminstone (finlandism).

Rubrik Tålamod och försakelse Dikten ingår i sviten »Idyll och epigram» i Runebergs andra diktsamling från 1833. Titeln »Tålamod och försakelse» är Topelius bidrag, han har också brutit upp den stikiska versen, ersatt originalets svenskt stavade Pavo med Paavo och uteslutit verserna »Svår är döden, men att lefva, värre» och »Nu är tid att lefva glada dagar».

300 koswampen kosoppen, folkligt namn på örsopp och flera andra arter soppar.

300 fårswampen fårtickan.

300 smörswampen smörsoppen.

300 potatesknoppar s.k. ögon i sättpotatisen.

300 potäternas skal och knoppar innehålla [...] blåsyra vätecyanid; skalet och knopparna innehåller den giftiga alkaloiden solanin.

302 cikoria gammal medicinalväxt; roten kan användas som kaffesurrogat.

313 utmärkt stridshäst [...] bidragit till glänsande segrar Topelius uppmärksammade den finska hästens duglighet redan på 1850-talet, i Fältskärns berättelser. Första cykeln (1853), s. 21, 107. Den finska hästens goda egenskaper hade lyfts fram redan av Olaus Magnus i Historia om de nordiska folken (Historia de gentibus septentrionalibus 1555) och av flera av trettioåriga krigets samtida skildrare (G. Rein, Suomi ja suomalaiset ulkomaan kirjallisuudessa 1500-luvulla ja 1600-luvun alkupuoliskolla 1909, s. 39, 174).

314 syrpa sörpa.

314 hästgråtare personer som anses överdrivet skonsamma med hästar.

314 måne måna, angelägna om.

319 kanna volymmått, motsvarar 2,6 liter.

320 som fruar som fint folk.

324 badstun bastun.

324 Sio lockrop på djur.

Faksimil