Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Religiösa skrifter och psalmer

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Evangelium för Barnen
  • Till de äldre i hemmet
  • 1. Jesus kommer
  • 2. Guds rike kommer
  • 3. Vi veta på hvem vi tro
  • 4. Att vittna om sanningen
  • 5. Ingen jul utan Jesus
  • 6. De små gossarne i Betlehem
  • 7. Resan till Egypten och Guds världsstyrelse
  • 8. Det ofruktbara trädet
  • 9. Du är döpt till Guds barn
  • 10. Betlehems stjärna
  • 11. Jesus vid tolf år
  • 12. Zakeus
  • 13. Qvinnan vid Jakobs brunn
  • 14. Jesus på hafvet
  • 15. Hvetet och ogräset
  • 16. Elfte stunden
  • 17. Guds åkerfält
  • 18. Ärelystnaden
  • 19. Frestelsen
  • 20. Gud pröfvar vår tro
  • 21. Nattsidan af lifvet
  • 22. De femtusen på berget
  • 23. De, som hata Jesus
  • 24. Nattvarden och Judas
  • 25. Jesus på korset
  • 26. Uppståndelsen
  • 27. Vägen till Emmaus
  • 28. Thomas tviflade
  • 29. Den gode herden
  • 30. I min Faders hus äro många boningar
  • 31. Skilsmässans bön
  • 32. Fader vår
  • 33. Från svaghet till kraft
  • 34. Guds treenighet
  • 35. Guds Andes gåfvor
  • 36. Den högsta kärleken
  • 37. Den nya födelsen
  • 38. Rike mannen och Lazarus
  • 39. Konungens gästabud
  • 40. Lammet, penningen och den förlorade sonen
  • 41. Afguden Jag själf
  • 42. Fiskafänget
  • 43. Den fullkomliga kärleken
  • 44. Kristi förklaring
  • 45. Kärleken mot alla
  • 46. Var trogen!
  • 47. Jesus gråter öfver Jerusalem
  • 48. De två bröderne
  • 49. Af frukten känner man trädet
  • 50. Den barmhertige samariten
  • 51. Hvar äro de nio?
  • 52. Liljorna på marken och fåglarna under himmelen
  • 53. Lazarus uppväckes från de döda
  • 54. Upphöjelsen och förödmjukelsen
  • 55. Den rike ynglingen
  • 56. Den blindfödde
  • 57. Skatten och pärlan
  • 58. De, som ej se och dock tro
  • 59. De tiotusen punden
  • 60. Skattepenningen
  • 61. Talitha kumi
  • 62. Tusenåriga riket och världens ände
  • 63. Gud vill hafva oss hela
  • 64. De tio brudtärnorna
  • 65. Ett svärd skall ock gå genom din själ
  • 66. Sommarens första budbärare
  • 67. Guds englars vakt
  • 68. Saligheternas berg
  • Blad ur min tänkebok
  • Förord af utgifvarne
  • Huru tankar vissna
  • Min tro
  • Tro och vetande
  • Odödlighet
  • Evigt lif
  • Synd, nåd och samvete
  • Det onda
  • Solidaritet
  • Försyn
  • Underverken
  • Englarna
  • Det tusenåriga riket
  • Domen och verldens ände
  • Jorden i verldsalltet
  • Menniskan i verldsalltet
  • Ljuset
  • Lifvet
  • Slägtet och individen
  • Jag
  • Barnet
  • Ungdomen
  • Lifvets sommar och höst
  • Kärleken
  • Hemmet
  • Skolan
  • Folk och fädernesland
  • Kyrkan
  • Predikanten
  • Läraren
  • Det tryckta ordets ansvar
  • Pressen
  • Partierna
  • Penningen
  • Arbetet
  • Tanken
  • Storheten
  • De glömda
  • Rykte
  • Minnesstoder
  • En bok
  • 85 Förläna, Gud, i wåra dagar
  • 96 En liten tid wi wandre här
  • 420 Wäl den, som bittida har lärt
  • 421 Hjelp oss, o Herre Jesu Krist!
  • 423 Salige de, som ifrån werldens öden
  • 424 Om jag ej hafwer dig
  • 434 Gud hafwer ej till dem behag
  • 438 Hwi suckar du, min själ, i banden?
  • 439 Om jag än talade med dödlig menskotunga
  • 443 Hwem är den herre du will tjena?
  • 444 Haf akt på ditt hjerta, du menniskobarn!
  • 446 O menska, har du ock wäl betänkt
  • 448 Är du Guds barn, så far ej will
  • 449 Gud will af sitt werk ha ära och tack
  • 453 Din Herre Gud i himlen skall du tjena
  • 460 Min Gud, hur är min själ från dig
  • 468 Wak upp, mitt hjerta, prisa Gud
  • 473 Herren Gud ske lof och ära
  • 475 Hur herrligt wittna land och sjö
  • 477 Wårt hus är från oss taget
  • 478 Wår Gud är stark och stor i makt
  • 480 Du store Gud, jag prisar dig
  • 481 Min Gud, du hafwer kallat mig
  • 482 Min Gud, jag är för dig
  • 484 Gud, i mina unga dagar
  • 485 O huru wist och fullt af nåd
  • 487 Wi tacke dig, wår Fader blid
  • 490 Min Skapare, som gaf mig lifwet
  • 492 Du lifwets ljus, o Jesu Krist
  • 495 Gud mäter icke med wårt mått
  • 504 Jag brukar jorden, besår mitt land
  • 505 Hwar är den skatt, som blifwer
  • 506 Wi segle på det wida haf
  • 507 O Fader wår, som i höjden bor
  • 508 Gud är wårt säkra roder
  • 509 Säll den, som här i Kristi tro
  • 510 Högtlofwadt ware, Gud, ditt namn!
  • 511 Wi lägge ut näten wid klippor och skär
  • 521 Jorden oss alla skall engång församla
  • 522 Gud, som all wishets källa är
  • 523 Sanningens Ande, som af höjden talar
  • 524 O Gud, som har i dina händer
  • 527 Lof ske dig, Herre Jesu Krist
  • 1868 års förslag till Swensk Psalmbok för de evangeliskt- lutherska församlingarne i Finland. Anmärkningar och Rättelser
  • Förord
  • 1. Hwarför en reform af psalmboken icke länge bör uppskjutas
  • 2. Om psalmens wäsende och grundwilkor
  • 3. Gamla Swenska Psalmboken och dess bearbetare
  • 4. Rättelser i 1868 års Psalmboksförslag
  • Postscriptum
  • 1868 års Svenska Psalmboksförslag för Finland. (Belysning och anmärkningar.)
  • De nya psalmboksförslagen vid kyrkomötet
  • Anteckningar om och ur det fördolda lifvet
  • Själarnas ursprung
  • 1. Barnet i Nykyrka
  • 2. Barnet i Ingå
  • 3. Andra tilldragelser
  • 4. Barnet i Teisko
  • 5. Skickelse
  • 6. Barnet i Haapavesi
  • 7. Barnen i Nurmis
  • 8. Järtecken
  • 9. Profetian i Blois
  • 10. Fångne andar
  • 11. Frankrikes öde
  • 12. Paris
  • 13. Nemesis Divina 1
  • 14. Treenighet
  • 15. Solidaritet
  • 16. Nemesis Divina 2
  • 17. Nemesis Divina III
  • 18. Naturens tecken
  • 19. Barnet i Berlin
  • 20. Mystiska eldsvådor
  • 21. Tidernas tecken
  • 22. Trolldom
  • 23. Naturens tecken (b)
  • 24. Melodier i luften
  • 25. Ett barn i Helsingfors
  • 26. Barnet i Wambula
  • 27. Materialismen är nonsens
  • 28. Slocknade ljus
  • 29. Moskéen i Damascus
  • 30. Ingmans dufva
  • 31. Från Wasa brand
  • 32. Barnet i Wallgrund
  • 33. Barnet i Gamlakarleby
  • 34. Barnet i Anjala
  • Anteckningar ur Nya Testamentet
  • I. Om Christi Gudom
  • II. Om andarne
  • III. Reincarnation
  • IV. Spiritismen
  • V. Trons under
  • VI. Profetior
  • VII. Uppståndelsen
  • VIII. Påfvedömet
  • IX. Werldens Ände
  • IX. a) Den osaliga evigheten
  • X. Dunkla Ställen
  • X a) Högmod
  • XI. Treenigheten och Den helige Ande
  • XII. Döpelsen
  • XIII. Nattvarden
  • XIV. Guds kraft, läkedom
  • XV. Jesu slägt m.m.
  • XVI. Lutherska kyrkan
  • XVII. Arfsynden. Det ondas upphof
  • XVIII. Barnen
  • XIX. Guds rike
  • XX. Taflor
  • XXI. Andar i Naturen, Kreaturens Suckan
  • XXII. Mot särskilda synder
  • XXII. a) Särskilda synder
  • XXIII. Fast förtröstan
  • XXIV. Naturhistoria
  • XXV. Guds lof
  • XXVI. Landsplågor
  • XXVII. Hades
  • XXVIII. Werldarnes Mångfald
  • XXVIX. Diverse Anteckningar
  • XXX. Antichrist
  • XXXI. Det tusenåriga riket
  • XXXII. Konsterna inför Gud
  • XXXIII. Afgudarna
  • XXXIV. Den eviga freden
  • XXXV. Rätte kristne och Skenkristne
  • XXXVI. Lärdomar
  • XXXVII. Menniskans storhet och litenhet
  • XXXVIII. Kunskapen
  • XXXIX. Mot rationalismen
  • XL. Judarne
  • XLI. Mörker och ljus
  • XLII. Prestadömet
  • XLIII. Himmelen
  • XLIV. Ämnen
  • Anteckningar ur och om Den Heliga Skrift
  • 1. Om Christi Gudom
  • 2. Om den helige Ande
  • 3. Guds lof
  • 4. Guds kraft
  • 5. Jesu Christi läkedom
  • 6. Jesu slägt och lefnadsförhållanden
  • 7. De goda andarne
  • 8. Om de onda andarne
  • 9. Om andarnes ursprung och utveckling. (Reincarnation)
  • 10. Om uppståndelsen och det eviga lifvet
  • 11. Om verldens ände
  • 12. Om Hades
  • 13. Om det tusenåriga riket
  • 14. Om Antichrist
  • 15. Om verldarnes mångfald
  • 16. Om himmelen och det nya Jerusalem
  • 17. Naturhistoria
  • 18. Menniskans storhet och ringhet
  • 19. Kreaturens suckan
  • 20. Om barnen
  • 21. Profetior om Judarne
  • 22. Profetior om Messias och hans rike
  • 23. Profetior om werldshändelser och om änden
  • 24. Om Guds rike
  • 25. Om afgudarne
  • 26. Mot trolldom och andebesvärjelse
  • 27. Trons och bönens kraft
  • 28. Fast förtröstan
  • 29. Landsplågorna, Nåden
  • 30. Järtecken
  • 31. Katholska kyrkan och påfvedömet
  • 32. Lutherska kyrkan
  • 33. Nattvarden
  • 34. Mot rationalismen
  • 35. Kunskapen inför Gud
  • 36. Konsterna inför Gud
  • 37. Mörker och ljus
  • 38. Mot särskilda synder
  • 39. Paris, kriget och vår tids skötesynder
  • 40. Köttets och andens strid
  • 41. Kärlekens kraft
  • 42. Hoppets kraft
  • 43. Väckelsen af synd
  • 44. Rätte kristne och skenkristne
  • 45. Guds barns saliga ro
  • 46. Särskilda lärdomar
  • 47. Särskilda anteckningar
  • 48. Dunkla ställen
  • 49. Ämnen för taflor och sång m.m.
  • 50. Böner
  • 51. Strålande äkta perlor
  • 52. Frid
  • 53. Bönhörelsen
  • 54. Försakelse
  • 55. Missionen och kyrkan
  • 56. Darvins lära
  • 57. Werlds-styrelsen
  • 58. Synd och Nåd
  • 59. Döpelsen
  • 60. Frihet
  • 61. Qvinnan
  • 62. Guds ord
  • 63. Guds rättvisa
  • 64. Det ondas ursprung och väsende
  • 65. Menniskan solidarisk inbördes och med Skapelsen
  • 66. Guds kallelse till menniskan
  • 67. Judarnes Karaktersdrag
  • 68. Slägt och fädernesland
  • 69. Underverken
  • 70. Om döden
  • 71. Anden
  • 72. De, som öfvervinna
  • 73. Djurverlden
423 Salige de, som ifrån werldens öden

424 Om jag ej hafwer dig

434 Gud hafwer ej till dem behag

424 Om jag ej hafwer dig

Lästext

424.

1 Om jag ej hafwer dig, Min Jesu, städs när mig, lemma startHwarthän skall jag mig wända, Hwem skall mig hjelpen sända,kommentar När syndens ångst mig wäcker Och döden mig förskräcker?

2 2. Ty utan dig är jag Förlorad, arm och swag. Mig kropp och själ försmäkta, Af onda sår betäckta; Mig synden helt förkrossar Och ingen mig förlossar.

3 3. Men när jag hafwer dig, Min tröst ewinnerlig, Mig intet mera felar: Du mina brister helar, lemma startDu frälsar mig ur nöden,kommentar Du wäcker mig af döden.

4 4. I tron will jag alltså Till dig, min Jesus, gå. lemma startTill dig will jag mig sluta,kommentar lemma startDu skall mig ej förskjuta;kommentar Din kärlek skall dig twinga Att skåda till mig, ringa.

5 5. Jag hör din milda röst: War, dotter, wid god tröst; lemma startDin tro dig hafwer helat. O Jesu, du, som delat Din tröst och hjelp åt arma, Dig öfwer oss förbarma!kommentar

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Psalmen hör till avdelningen »Psalmer öfwer några söndagsevangelier» och har Matt. 9:18–26 som utgångspunkt. Berättelsen handlar om hur Jesus botar en kvinna med blödningar när han är på väg att väcka upp synagogföreståndarens dotter från döden. Topelius har skrivit sin psalm med båda händelserna i åtanke.

    Motivmässigt är denna psalm besläktad med föregående (423); båda evangelietexterna handlar om Jesu makt att uppväcka döda. Den föreliggande psalmen handlar dock mera om hur tron på Jesus övervinner både syndanöd och dödsfruktan. Evangelietexten sammanfattas i den tredje strofens slutverser.

    Den musikhistoriskt betydelsefulla melodin är av den nederländske tonsättaren Jacob Regnart som hade studerat i Italien. Han komponerade melodin till en världslig text, »Venus, du und dein Kind». Sången ingår i hans samling Kurtzweilige teutsche Lieder (1574) och blev samtidens kanske mest spridda sång. Redan 1578 användes melodin till en andlig text, »Hilf Gott wie ist zu Gross». I de första psalmböckerna där melodin ingick förekom flera varianter, vilket enligt Hans Bernskiöld (2014, s. 277 f.) vittnar om att melodin var spridd och användes i vitt skilda sammanhang, till och med i en nidvisa. Regnarts melodi, i tysk koraltradition känd som »Auf meinen lieben Gott», förknippas på svenskt språkområde mest med adventspsalmen »Gläd dig, du Kristi brud» och användes till den texten redan i 1695 års psalmbok.

    Psalmen utmönstrades 1986.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 Hwarthän skall jag mig wända, Hwem skall mig hjelpen sända, 1868:425 v. 3, 4: »Hwarthän skall jag elända Uti min nöd mig wända,» I formuleringarna 1868 var människans nöd och elände på pietistiskt vis starkt sammanbundet med syndaångest och dödsfruktan. År 1879 uttrycks bönen om hjälp mer positivt.

    3 Du frälsar mig ur nöden, 1868:425 v. 5: »Du lisar mig i nöden,»; Verbet »lisa» betyder »lindra». 1879 års version är närmare evangelietextens tanke.

    4 Till dig will jag mig sluta, 1868:425 v. 3: »När jag dig efterföljer,».

    4 Du skall mig ej förskjuta; 1868:425 v. 4: »Ditt anlet du ej döljer:» Formuleringen i 1879 kommer närmare evangelietextens tanke. Varken synagogföreståndaren och hans döende dotter eller den blödande kvinnan blev förskjutna av Jesus när de litade på honom.

    5 Din tro dig hafwer helat [...] öfwer oss förbarma! 1868:425 v. 3–6: »Din tro dig hulpit. Amen. Ja, gif oss allesamman, Att wi, o Jesu käre, I din tro frälste äre!» Versuppbyggnaden i 1868 års version var knagglig enligt Rosenqvist (1918, s. 85): »Redan det i mitten förekommande Amen gör avfattningen icke fullt tillfredsställande. Även i annat avseende har versen i sin nya form vunnit icke så litet.» Versen i 1879 års version flyter bättre och innehåller tanken att människan ständigt behöver Herrens förbarmande.

    Bibliografi

    Bernskiöld, Hans, »104 Gläd dig, du Kristi brud», Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, Band 1, Visby: Wessmans 2014, s. 277 f.

    Rosenqvist, V. T., »Z. Topelii psalmdiktning», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland 1918, s. 29–101.

    Faksimil

    Ny kolumn