477 Wårt hus är från oss taget

Lästext

477.

1 Wårt hus är från oss taget, Wårt bo är nederslaget Af Herrens starka hand. lemma startWi fröjdat wåra själar Åt gods och ägodelarkommentar: Allt är förödt af eld och brand.

2 2. Nu är oss fördt till minnes, Att här i werlden finnes lemma startEj en waraktig stad.kommentar Allt menskowerk förswinner, Som gnistan fort förbrinner; lemma startSjäl, war i Gud allena glad!kommentar

3 3. lemma startTy han densamme blifwer,kommentar Han ensam åt oss gifwer En oförgänglig ro: lemma startSäll är den man, som bygger, I med- och motgång trygger, Uppå Guds nåd sitt fasta bo.kommentar

4 4. lemma startlemma startDu, Herre, slår och helarkommentar, Du böjer menskors själar Som bäckars wattudrag. Du krossar och upprättar, Gör bördan tung och lättar, Gör arm och rik af ditt behag.kommentar

5 5. Stark är blott du allena, lemma startEldslågorna dig tjenakommentar, Och stormen bär ditt bud. Se, när du dem utsänder, Ej mäkta menskohänder Stå dig emot, allsmäktig Gud!

6 6. O Herre, dig förbarma; För oss, huswilla, arma, War du wårt tak, wårt stöd. Fräls oss från timlig fara Och nådeligt bewara Wår själ från ewig eld och nöd.

7 7. Uppbygg wår brända hydda Och wärdes henne skydda; Bo när oss mildelig Samt med ditt ord, det klara, Uppbygg wår själ att wara Ditt tempel, Gud ewinnerlig!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Psalmen står under rubriken »Efter swår eldsnöd» i huvudavdelningen »Psalmer i timlig nödtorft».

    Topelius hade själv erfarenhet av eldsvådor eftersom han år 1864 gick med i den nybildade frivilliga brandkåren i Helsingfors. Han deltog i släckningsarbetet hösten 1864 då fyra eldsvådor inträffade i närheten av familjen Topelius hem (se »Marsch för Helsingfors Frivilliga Brandkorps»).

    Topelius kallade psalmen för »brandkorpslofsången ’efter eldsnöd’» i ett brev till sin hustru Emilie, och uttryckte sin tillfredsställelse över att det gick att grunda även denna psalm på bibeltexter.

    En eldsvåda föröder hus och hem och påminner om att det inte finns någon varaktighet i det som hör jorden till, men Gud är och förblir densamme i medgång och motgång. Till och med en eldsvåda kan tjäna Guds syften och bli orsak till ett andligt uppvaknande. Texten i strof 2–4 i 1868 års förslag bearbetades något för 1879 års förslag.

    Melodin i 1868:475 är »Innsbruck, ich muss dich lassen» som möjligen är från 1490-talets slut och har tillskrivits Heinrich Isaac. Den har haft en instabil tradering genom seklerna och finns i många varianter (Haapalainen 1976, s. 235 f.; Göransson 1979, s. 100–106; Bernskiöld 2014, s. 486 f.). Den användes till 1695:249 O Gud! hwem skall jag klaga och även till 1695:375 Nu hwilar hela jorden, som fortfarande ingår i 1986 års psalmbok. Psalmen fick alltså en för allmänheten bekant melodi.

    Psalmen hörde till dem som enligt Rosenqvist (1918, s. 89) hade att alltför speciellt syfte för att tas med i en psalmbok, och den intogs inte heller i 1886 års psalmbok.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 Wi fröjdat wåra själar Åt gods och ägodelar Luk. 12:19.

    2 Ej en waraktig stad. Hebr. 13:14.

    2 Själ, war i Gud allena glad! 1868 v. 6: »Själ, hur kan det dig göra glad?» Formuleringen i v. 6 1879 ändrades enligt Fil. 4:4.

    3 Ty han densamme blifwer, 1868 v. 1: »Men du, wår Gud, förblifwer;» Formuleringen 1879 har anknytning till Hebr. 13:8.

    3 Säll är den man, som bygger [...] Uppå Guds nåd sitt fasta bo. Psalt. 127:1.

    4 Du, Herre, slår [...] Gör arm och rik af ditt behag. Innehållet i strofen som helhet för tankarna till Job.

    4 Du, Herre, slår och helar 5 Mos. 32:39.

    5 Eldslågorna dig tjena Psalt. 104:4.

    Bibliografi

    Bernskiöld, Hans, »186 Nu vilar folk och länder», Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, Band 1, Visby: Wessmans 2014, s. 486 f.

    Göransson, Harald, »Några anteckningar kring Innsbruck-visan i Norden», Chorus et Psalmus. Juhlakirja Harald Andersénille 4.4.1979 Festskrift till Harald Andersén, Helsingfors: Sibelius-Akademin 1979, s. 100–106.

    Haapalainen, T. I., Die Choralhandschrift von Kangasala aus dem Jahre 1624. Die Melodien und ihre Herkunft, Acta Academiae Aboensis Vol. 53, diss, Åbo 1976.

    Rosenqvist, V. T., »Z. Topelii psalmdiktning», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland 1918, s. 29–101.

    Topelius, Zacharias, Nya Blad och Ljung, Helsingfors: SLS 2019. http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-494-2 (hämtad 27.1.2021).

    Topelius brev till hustrun Emilie 30.3.1868.

    Faksimil