Wasa Marsch

Lukuteksti

|14|

Wasa Marsch.

lemma startI högan nordkommentar vår vagga stod

Vid stormigt haf och skummig flod.

Vi vexte upp ur frostig bädd

Som vintergran, i drifvor klädd.

5Han står så grön

I hvita snön,

|15|

Han reser stark

Sin kronas park

Ur armod och ur ödemark.

10När våren kom med fågelsång,

När solen glömt sin nedergång,

När blomsterkrönt stod polens rand

Och fritt var haf och grönt var land;

Då blef vår håg

15Som strand och våg,

Då vardt oss sagdt

Att stå på vakt

För lifvets och för ljusets makt.

Här är hvart fält af strider rödt,

20Här, här har lemma startFinlands lejonkommentar blödt,

Här stod det stolt, med pannan höjd,

I blodig sorg och segerfröjd.

Här sjöng engång

|15|

lemma startDess bardkommentar sin sång

25Och, väckt af den,

Skall här det än

Ur grafvarna stå upp igen.

Och hädan drog i fridens dar

En stark falang med panna klar

30Till mensklighetens stora strid

Mot mörker, synd och död all tid.

lemma startEn lyrakommentar blef

Vårt adelsbref,

lemma startEn vase huld

35Af ax i guldkommentar

Har gäldat ljusets makt vår skuld.

Och lemma startWasa gossarkommentar äro vi;

Vårt namn skall ej förgätet bli.

Vårt namn är stort och ärorikt;

40Till ädel bragd har det oss vigt.

|16|

Det vigt vårt bröst

Åt ärans röst,

Det har oss dömt,

Om vi det glömt;

45Det har mätt högt det mål vi drömt.

Som tusen vågor sammangå

Kring Finlands bygd i gördel blå,

Så mötas hjertan, mötas namn,

O, fosterland, uti din famn.

50Att bära gladt

Din fanas skatt,

Att kämpa med

Ditt främsta led,

Var fäders bragd och Wasa sed.

|16|

55lemma startVårt land! Vårt finska fosterland!kommentar

Din fasta botten är vår strand.

Så lär oss bli din starka vall,

Som hafvets våg ej bryta skall.

Slå högt, vår barm!

60Vex stark, vår arm!

Vex stor i skygd

Af söners dygd,

Vår höga nord, vår finska bygd!

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Två manuskript är kända: ett arbetsmanuskript med dateringen jan. 1864 (se variantförtvisningen) och en renskrift i brev till Wasa gymnasister daterat Helsingfors 1 Maj 1864. Dikten publicerades 1864 som separattryck (ej hittat) och i Joukahainen.

    Dikten beställdes av Vasa gymnasister. Gymnasiet hade efter Vasa brand 1852 verkat i Jakobstad men återvände hösten 1863. För att fira tilldragelsen ombads skolans mest berömde elev J. L. Runeberg om en sång. Skalden tackade nej till uppdraget och uppmanade dem att vända sig till Topelius. I brevet till honom, avsänt 19 september, efterlystes en sång som skulle avsjungas vid gymnasisternas sammankomster och uppmuntra till »stegrade ansträngningar» under deras »sträfvande på vetandets bana». Eleverna uppger att de har för avsikt att låta Fredrik Pacius tonsätta dikten. I mars 1864 meddelade Topelius att den var så gott som färdig och första maj sände han dikten och en tonsättning av Karl Collan till gymnasisterna och bad dem betrakta sången som sin egen, att sjungas »slägte efter slägte». Vasa marsch har sedan dess kommit att uppfattas som Österbottens landskapssång.

    Liksom »Ynglingens drömmar» uttrycker dikten Topelius studentideal (Alhoniemi 1969, s. 146 f.) och ideella dyrkan av ljus och bildning (Castrén 1918, s. 255). Dikten anspelar på olika sätt på Österbotten men det nationella perspektivet lyfts fram (vers 46–49, 55, 63) – skildringen av landskapet (vers 1–18) kan också beskriva det nordligt belägna fosterlandet. Allusionerna på Runeberg och de vid tiden aktuella Fänrik Ståls sägner är uppenbara, inte minst i tredje strofen. Här uttrycks träffsäkert de känslor av historiskt medvetande som rörde sig inom den bildade eliten i Finland, framhåller Henry Rask. Fjärde och femte strofen syftar direkt på sångens beställare. Stroferna 3–5 har ofta utelämnats i senare tryck (2011, s. 18 f.).

    Versen är jambisk med taktschemat 4–4–4–4–2–2–2–2–4 och rimflätningen aabbccddd.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    1 I högan nord Jfr versen »mer älskad än vår bygd i nord» i »Vårt land» av Runeberg (Fänrik Ståls sägner I, 1848).

    20 Finlands lejon Symbolen, även på Gustav Vasas sarkofag, togs fram på lantdagen i Borgå 1809 och fick ny aktualitet på Floradagen 1848 (Rask 2011, s. 18). I diktens ursprungliga ordalydelse 1864 fanns inte denna bild (se variantförteckning).

    24 Dess bard Runeberg; upprepningen »Här» i denna strof knyter an till »Vårt land» där ordet förekommer 15 gånger, syftande på fosterlandet (jfr komm. i Runeberg SS XIV:1, s. 60 f.).

    32 En lyra bildningen.

    34–35 En vase huld / Af ax i guld Vasa stads vapen (jfr komm. till vers 70 i föregående dikt.)

    37 Wasa gossar Jfr komm. till vers 62 i föregående dikt. Österbottningarna skildras här som tappra soldater (Tiitta 1994, s. 261).

    55 Vårt land! Vårt finska fosterland! alluderar på Runebergs dikt och understryker samtidigt det nationella perspektivet.

    Bibliografi

    Alhoniemi, Isänmaan korkeat veisut 1969, s. 146 f., 226 f.; Castrén, »Topelius’ fosterländska lyrik» 1918, s. 246, 253 ff.; Häggman, Stora sångboken 2001, s. 351; Rask, »’I högan nord . . .’ Zacharias Topelius patriotiska lystringssång för Wasa gymnasister 1864» 2011, s. 11–28; Tiitta, Harmaakiven maa 1994, s. 261 f.; Vasenius III, s. 264; IV, s. 321

    Faksimile