5. Vårluft

Lukuteksti

|131|

Nordiska taflor.

5. Vårluft.

Der susar en storm öfver sjöar och land,

Och han skingrar den vintriga sky.

Han bräcker de brusande böljornas band,

|168|

Och han bådar, att verlden är ny.

5Hur han hviner med makt uti tackel och tåg!

Hur han hvirflar i drifvornas flock!

Och han fläktar i ynglingens fladdrande hår,

Och han leker med tärnornas lock.

Det dagas i nord, och det löfvas i lund,

10Och det qvittrar i grönskande dal;

Der duggar en dagg uti morgonens stund

Öfver ängarnas lemma startmöjadekommentar sal.

Der är lif, der är ljus, der är glans, der är sång,

Der är helsa och strålande ro,

15Och hvar sorg du begrof uti drifvan engång

Som en blomma i våren skall gro.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Se kommentar till diktsviten »Nordiska taflor», s. 440 f.

     

    Inget manuskript är känt, däremot en renskrift av Emilie Topelius hand (se eZTS).

    Dikten var en av dem som Topelius skrev för sviten Norden. När manuskriptet sändes till kompositören J. A. Josephson fogades »Romans» till denna dikt. I Nya blad är de separata dikter (s. 160).

    Versen är anapestisk med taktschemat 4–3–4–3–4–3–4–3 och rimflätningen ababcdcd.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    12 möjade (brukligt i Finland) majade: prydde med gröna kvistar.

    Faksimile