Nebulosan

Lukuteksti

|149||117|

lemma startNebulosankommentar.

Bra, glasmästare, bra! Lägg än en skifva

Af den vattenklara kristall i tuben!

Större! Större! Mins, att med hvarje linie

Går jag tusen millioner mil i rymden,

5Röfvar nattens begrafna hemligheter,

Fångar aldrig anade solars strålar

Och uppdagar alltets fördolda mått.

Stolt mot himlen reser sig teleskopet,

lemma startMörsarenkommentar, som beskjuter fästets vallar.

10Menskoandens forskande, lystna öga

Spejar verldarna, löser rymdens gåtor,

Genomborrar tyst ett omätligt fjerran

Och de hisnande höjder sammanrullar,

Liksom stoftkorn spaka, i ziffrans våg.

15Dagas, Skaparens ljusa väg i ethern!

Vintergata, lös dig i stjernsystemer!

Fyrtitusen gnistrande sköna solar

På en fläck, som min flata hand betäcker!

O, triumf, triumf! I min hand jag håller

20Alltets tumstock; jag har bestormat himlen:

Det oändliga finns för mig ej mer!

Dock ... hvad är det töcken mitt öga varsnar,

Dunkelt, gåtlikt, trotsigt och oupplösligt?

Tiotusende år behöfver ljuset,

|150|

25Att från dessa rymder mitt synrör hinna,

Och den vall, som gäckar lemma startGigantens anfallkommentar,

Är ett lemma startIxions molnkommentar, som tanken tröstlös,

Mållös famnar; – lemma startJunokommentar är icke der.

Alltså finns ännu uti universum

30Ett, som forskningen ej förmår utgrunda,

En ofantelig, olöst nebulosa,

Minst så stor, som ett solsystem i omfång?

|118|

... Hvad? Hon rör sig? Flyttar sig fram i rymden?

Störta himlarna ned från deras fästen? ...

35Nej ... det är en mygga på tubens lins!

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Inget manuskript är känt. Olof Enckell uppger att dikten är daterad 1870.

    »Nebulosan» är, liksom den följande »Verldarnas daning», en av samlingens dikter där Topelius angriper vetenskapen och tidens positivistiska strömningar. Topelius gör ett försök att gyckla med det teleskop som gör anspråk på att lösa vintergatans och stjärnhimlens hemligheter, noterar Enckell. Med hjälp av teleskopet, »mörsaren», vill vetenskapsmannen bestorma himlen, och blir, liksom mytens Ixion, gäckad (1970, s. 248).

    Versen är jambisk-anapestisk orimmad pentameter.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    Titel Nebulosan töckenaktig bildning i rymden.

    9 Mörsaren artilleripjäsen eller granatkastaren; SAOB har detta belägg.

    26 Gigantens anfall Enligt Hesiodos försökte de vilda giganterna förgäves storma Olympen.

    27 Ixions moln chimär, synvilla; enligt en grekisk myt fick Ixion som straff omfamna ett moln istället för gudinnan Juno.

    28 Juno (Hera) romersk gudinna och himmelsdrottning.

    Bibliografi

    Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 246 ff.

    Faksimile