423 Salige de, som ifrån werldens öden

Lukuteksti

423.

1 Salige de, som ifrån werldens öden lemma startSomna i Jesu Kristi tro i döden.kommentar Herren skall föra deras själ ur nöden lemma startHem till sin glädje.kommentar

2 2. Dem skall ej dödens mörker mer förskräcka, Dem skall Guds frid i grafwen öfwertäcka. Kristus, Guds Son skall dem engång uppwäcka, lemma startEwigt förklara.kommentar

3 3. Gråt icke, moder, Herren torkar tåren. Si, han är när, han tager uppå båren: Döde, statt upp! Då läkas bittra såren: Kristus är lifwet.

4 4. Pris ware dig, att hoppet är oss gifwet, lemma startAtt ock wårt namn i lifwets bok är skrifwet;kommentar Pris ware dig, uppståndelsen och lifwet, O Jesu Kriste!

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Psalmen är placerad under rubriken »Psalmer öfwer några söndagsevangelier» och har skrivits utgående från Luk. 7:11–16 som berättar om hur Jesus uppväckte änkans son i Nain från döden. Evangelietexten kommer tydligt fram i psalmens tredje strof, som från och med 1943 års psalmbok är utmönstrad, sannolikt för att göra psalmen mer användbar som begravningspsalm. På bibliskt vis kallar Topelius döden för sömn. Psalmen är genomsyrad av hoppet om det eviga livet.

    För 1868:424 användes en melodi som ingick i Petrus Tritonius samling Melopoiæ sive harmoniæ från 1507. Den går i dur med ett kvartsprång mellan de första två takterna och kan åtminstone i första strofen tänkas som en triumferande trumpetstöt som framhäver ordet »de» i »Salige de» som dör i tron på Kristus. Då psalmen placerades bland begravningspsalmerna 1943 ändrades melodin till en i f-moll från 1552, för att i koralpsalmbokstillägget 1968 och i 1986 års psalmbok få Johann Crügers melodi »Herzliebster Jesu, was hast du verbrochen», som ingår i samlingen Newes vollkömliches Gesangbuch Ausburgischer Confession från år 1640 (Bernskiöld 2017, s. 262).

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 Somna i Jesu Kristi tro i döden. 1868: »Somna på Christi helga kors i döden.» Detta uttryck torde betyda att somna i tro på Kristus, men det är ett mer kryptiskt uttryck än det som användes 1879. Döden kallas sömn av Jesus i Luk. 8:52 och Joh. 11:11.

    1 Hem till sin glädje. 1868: »Till fridens hyddor.» Det som framför allt utmärker det eviga livet är enligt Uppenbarelseboken glädjen och lovsången, men 1868 används »frid» i stället om tillståndet i graven (strof 2 v. 2).

    2 Ewigt förklara. 1868: »Till ewig glädje.» I förslaget 1879 hade »glädje» redan använts i första strofen. »Ewigt förklara» är hämtat från berättelsen om Kristi »förklaring» (Matt. 17:1–8), då Jesus förvandlades inför sina lärjungars åsyn: »Och wardt förklarad för dem, och hans ansikte sken som solen, och hans kläder wordo hwite som et ljus». I avsnittet »Evigt lif» i Blad ur min tänkebok skrev Topelius: »Kristi förklaring är den enda bild vi hafva af det eviga lifvet.»

    4 Att ock wårt namn i lifwets bok är skrifwet; Fil. 4:3; Upp. 3:5; 13:8 m.fl. ställen i Upp.

    Bibliografi

    Andersén, Harald & Haapalainen T. I., »Korta uppgifter om melodiernas ursprung», Svensk koralpsalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1968, Helsingfors: Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland rf, 1972, melodi nr 194, s. 700.

    Bernskiöld, Hans, »305 Var är den Vän», Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, Band 2, Visby: Wessmans 2017, s. 262.

    Topelius, Zacharias, Blad ur min tänkebok, Helsingfors: Edlund 1899. 2 uppl.

    Faksimile