511 Wi lägge ut näten wid klippor och skär

Lukuteksti

511.

1 Wi lägge ut näten wid klippor och skär Allt på en förhoppning i fjerran, Men mödan ej lönar, hur tung hon oss är, Om fångsten ej kommer af Herran, Som allt af sin nåd åt oss gifwer.

|334|

2 2. De helge apostlar, de skötte sitt nät, När Herren dem kom till att kalla. De lemnade näten och följde hans fjät, Och honom de tjenade alla Som fiskare uti Guds rike.

3 3. Ack, gifwe nu Gud, att wi kunde också Wår Mästare Kristus så tjena, Att, när han oss kallar, wi glade må gå Från näten till honom allena, Som kan oss ewinnerligt mätta.

4 4. Han säger till oss, som till Petrus han sagt: På djupet nu läggen ut näten! Och si, när hans ord i wårt hjerta wi lagt Och icke han warder förgäten, Så få wi en rikelig winning.

5 5. Men om wi arbete än natten så lång Och Herren är icke i båten, Så blifwer till intet wår möda och fång Och djefwulen ställer försåten Och frestar wårt hjerta till otro.

6 6. Gud tröste, hur mången i brusande sjö Dock icke till Herren sig wänder, Men kifwas i afund om stränder och ö Och gifwer sig satan i händer: Han får en bedröfwelig ände.

7 7. Så tage oss Herren wår Gud i sin hand, Oss fattige fiskare alle, Att wi honom tjene på watten och land Och alltid oss honom befalle I Kristus, wår Frälsare. Amen.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Psalmen står under rubriken »För fiskare» i huvudavdelningen »Psalmer för särskilda personer och tillfällen» och är en av de första originalpsalmer som Topelius skrev.

    Psalmen är en parafras på Luk. 5:1–11. Apostlarna, av vilka en del var fiskare, ses som förebilder i fiskarens värv, framför allt i religiös mening.

    1868 års version skiljer sig på några ställen från 1879 års. Framför allt gäller detta inledningsversen. »Wi kaste wårt nät i den brusande wåg» blev efter psalmbokskommitténs ändring »Wi lägge ut näten wid klippor och skär» med motiveringen att nät endast undantagsvis läggs i brusande vågor. Karl-Erik Forssell (1955, s. 107) medger att ändringen är riktig ur rent saklig synpunkt, men vittnar inte »om någon förståelse för en skalds bildspråk». Tredje versen krävde följaktligen också omformulering, inte minst på grund av att slutrimmet blev ett annat.

    Melodin var populär och användes också till andra texter i förslaget 1868, till exempel i botpsalmen 249. Se f.ö. kommentaren till psalm 444 Haf akt på ditt hjerta, du menniskobarn.

    Psalmen infördes inte i 1886 års psalmbok vilket Topelius anmärkte på. Rosenqvist (1918, s. 89) ansåg att psalmen kunde ha fått vara kvar med »tanke på den talrika fiskarbefolkningen i vårt land och med hänsyn till psalmens egen beskaffenhet».

    Bibliografi

    Forssell, Karl-Erik, Studier i Finlands svenska psalmbok av år 1943, diss., Helsingfors 1955.

    Rosenqvist, V. T., »Z. Topelii psalmdiktning», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland 1918, s. 29–101.

    Topelius brev till hustrun Emilie den 21 mars 1868.

    Faksimile