Släkten

Topelius far, Zacharias Topelius d.ä., härstammade från Uleåborg och hans mor Sofia tillhörde köpmannasläkten Calamnius från Nykarleby. Släktingarna spelade en stor roll i Topelius liv, speciellt under hans barndoms- och ungdomstid.

Släkten Toppelius

Topelius farfar Michael Toppelius var kyrkomålare i Uleåborg. Han och hans fru Maria Magdalena Ocklawitz fick elva barn varav åtta levde till vuxen ålder. Tre av sönerna gifte sig och fick barn. Den äldste, Johan Gabriel, blev präst och kaplan i Ilmola. Både han och tre av hans fyra barn dog 1808. Brodern Zacharias blev läkare, bosatte sig i Nykarleby och blev far till Zacharias Topelius d.y. Det var endast han som började stava familjenamnet med ett p. Den yngste sonen, Gustaf, blev också han läkare och bosatte sig i Uleåborg. Gustaf gifte sig med brodern Zacharias svägerska Maria Calamnius. De tre döttrarna Margareta, Johanna och Brita förblev ogifta och var bosatta i Uleåborg.

Zacharias Topelius d.ä. studerade i Åbo (bl.a. för Henrik Gabriel Porthan), i Uppsala och Lund och blev medicine- och kirurgiedoktor 1813. Han arbetade bland annat som fältskär under kriget 1808. Under sina vaccinationsresor i Uleåborgs län samlade han in finska runosägner som han också utgav. År 1811 blev han stadsläkare i Nykarleby och 1812 utnämnd till provinsialläkare. Samma år gifte han sig med Catharina Sofia Calamnius och två år senare inropade han Kuddnäs gård och hemman på auktion. Zacharias den yngre föddes 1918 och systern Sofia 1820. Familjens två äldsta söner Johan och Gustaf dog som spädbarn.

Topelius kusiner, barn till Gustaf och Maria Toppelius, vistades alla längre tider på Kuddnäs hos sin moster. Johan Gabriels son Frans bodde också ofta på Kuddnäs och var Topelius första informator. Då han dog endast 35 år gammal blev hans dotter Fanny fosterdotter i familjen Topelius.

Översikt över Zacharias Topelius fars släkt (pdf)

Svartvitt fotografi av en soffgrupp, en bokhylla och Topelius som sitter och läser en tidning vid ett bord intill ett fönster.
Topelius i biblioteket på Björkudden 1884. SLSA 801, Svenska litteratursällskapet i Finland.

Släkten Calamnius

Zacharias Topelius mor Sofia var dotter till handelsmannen i Nykarleby Samuel Calamnius och Anna Sofia Backman. Samuel Calamnius dog när dottern var fem år och efter det växte hon huvudsakligen upp hos sina förmögna farföräldrar Josef Calamnius och Margaretha Skrifvar. Sofia fick undervisning av sin blivande svåger Johan Gabriel Toppelius och besökte sedan en flickpension i Stockholm. Efter Samuel Calamnius död gifte hans änka om sig med köpmannen Johan Turdin d.y. som hade varit anställd av Calamnius. Turdin byggde upp en ansenlig förmögenhet, främst inom skeppsfarten och blev småningom rådman och kommerseråd.

Topelius kusiner från hans mors sida kom att bli de närmaste barndomsvännerna. Mostern Margareta Christina Calamnius fick i sitt äktenskap med handelsmannen Mathias (Matts) Lithén tolv barn, men bara döttrarna Rosalie och Mathilda levde till vuxen ålder. De två systrarna Lithén hörde till Topelius närmaste vänner. Mathilda var jämngammal med Topelius och hans stora ungdomskärlek. Moderns halvbor Gustaf Turdin gifte sig 1831 med Emilie Backman från Stockholm. Med Emilie till Nykarleby följde hennes yngre bror Henrik Backman, som blev Topelius bästa vän efter att kusinen Alexander Lithén dog i lungsot 1831. Topelius »halvmoster» Augusta Turdin gifte sig 1834 med friherre Carl Rosenkampff. De bodde på Fabiansgatan i Helsingfors och under studietiden besökte Topelius dem nästan dagligen.

Topelius växte alltså upp i en stor och förmögen borgarfamilj med starka nätverk. Familjen och den lyckliga barndomen i Nykarleby präglade Topelius under hela livet.

Översikt över Zacharias Topelius mors släkt (pdf)

Lästips

Woldemar Backman, Ett bidrag till Nykarleby stads personhistoria. Borgare och borgarsläkter 1721–1857, särtryck ur Vasabladet, Vasa 1938.
Zachris Schalin, Kuddnäs. Skalden Z. Topelius’ forna hemgårds historia, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 251, Helsingfors 1935.
Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja, toim. Axel Bergholm, Suomen muinaismuistoyhdistys 1901.