En historisk-kritisk utgåva

Zacharias Topelius Skrifter (ZTS) är en historisk-kritisk utgåva. Texten har etablerats antingen efter första upplagan av ett verk eller efter manuskript, om flera manuskript föreligger efter det mest fullständiga (oftast det senaste). Utgåvan redovisar Topelius ändringar och tillägg under arbetsprocessen (tillkomstvarianter) och de ändringar som han gjorde i senare upplagor (traderingsvarianter). Delutgåvorna är försedda med inledningar och kommentarer som placerar in verken i sin samtida kontext, kartlägger influenser och redovisar verkningshistorien (reception och forskning). Därtill har de flesta delutgåvor punktkommentarer som förklarar enskilda textställen.

Material och urval

Tryckt material

I utgåvan Zacharias Topelius Skrifter ingår alla Topelius verk som utkom i bokform under hans livstid: diktsamlingar, noveller, historiska romaner, bildverk, barnböcker, skådespel och läseböcker (se verkregister). Utgåvan upptar också material som enbart trycktes i tidningar: artiklar, noveller och dikter. Dessutom ingår Topelius bidrag i bildverket Finland i 19de seklet (1893), där många andra författare medverkade, och hans psalmer i psalmboksförslaget från 1879 (Religiösa skrifter och psalmer).

Topelius bidrog under flera årtionden med artiklar i flera kalendrar och publikationer, oftast på beställning. Några återges i delen Academica, de övriga, ett dussintal, ingår inte i utgåvan.

Manuskript

Största delen av Topelius manuskript och korrespondenser finns i Topeliussamlingen på Nationalbiblioteket. Samlingen omfattar 132 arkivkapslar som upptar 8,6 hyllmeter. En stor del är manuskript till sådant som har tryckts, men en hel del har aldrig utgivits. Av dessa handskrifter ingår följande i utgåvan: Topelius ungdomsdagböcker, föreläsningar, korrespondens med föräldrarna, korrespondenser med förlag och översättare, uppsatser och diarier som rör universitetet, häften med religiösa anteckningar och ett urval dikter.

I Topeliussamlingen ingår dessutom tusentals brev till och från Topelius, flera anteckningsböcker, journaler och krönikor, och en mängd tillfällesskådespel. Handskrifter av Topelius finns också i andra arkiv, framför allt hos Svenska litteratursällskapet i Finland och Finska Litteratursällskapet samt i Bonniers förlagsarkiv, Stockholm. Brev av Topelius finns i många skandinaviska vetenskapliga bibliotek och sannolikt också i privat ägo.

Etableringsprinciper

Detaljerade principer för etableringen av lästexten redovisas för respektive delutgåva. Här är de viktigaste riktlinjerna:

Tryckta texter

Den etablerade texten återger grundtexten. Uppenbara sättningsfel eller tryckfel har korrigerats, om möjligt med stöd i senare upplagor, och redovisas som utgivarändringar. Inkonsekvenser i stavning, interpunktion och ortografi har i regel normaliserats. Typografiska citattecken (”) återges genomgående med gåsögon (»). Utgivarändringar och normaliseringar visas i den digitala utgåvan med alternativen ”Utgivarens ändringar” och ”Normaliseringar” påslagna (under ”Alternativ” i övre högra hörnet).

Manuskript

Ortografi och interpunktion bibehålls i regel, men avsaknad av punkt i slutet av mening har supplerats. Gemen initial i början av mening har ändrats till versal. Oavsiktlig dubblering av ord (dittografier) har korrigerats och saknade textdelar (haplografier, lakuner) supplerats, likaså avsaknad av inledande eller avslutande parentes- eller citattecken. Samtliga korrigeringar redovisas som utgivarändringar. Supplering av diakritiska tecken har däremot gjorts stillatigande.

I breven har följande normaliseringar gjorts: dateringsfält (ort och datum) och hälsningsfras vänsterställs, likaså mottagarort, tryckt datumfält återges i kursiv, tryckt text på telegram och postkort återges inte, avskedsfras och signatur vänsterställs och inledande stycke återges utan indrag, övriga stycken med indrag.

En tryckt och digital utgåva

Alla 23 delar i utgåvan utges digitalt. De verk som utkom i bokform under Topelius livstid har också getts ut i tryck, därtill hans dagböcker, totalt tolv delar. Den digitala utgåvan har fler funktioner än den tryckta: här visas transkriberade manuskript (med ändringar synliga eller inarbetade), faksimil av grundtext och manuskript, samt varianttexter (manuskript och tryck) med varianterna markerade (substantiella skillnader och skillnader i interpunktion och stavning). I den tryckta utgåvan är det endast lyrikdelarna och Hertiginnan af Finland som har förteckningar över substantiella skillnader.

I den digitala versionen ges upplysningar om omnämnda personer, orter och verk i pop up-rutor, och via registerfunktionerna kan man se var i utgåvan en person eller en ort omnämns.

Metoder, textkodning och verktyg

Topelius tryckta verk och handskrifter har skannats, varefter de tryckta OCR-behandlats och handskrifterna transkriberats. Dessa digitala texter har kontrollerats och kodats i XML. Utgåvan följer den internationella standarden för kodning av texter, TEI (Text Encoding Initiative).

Utgåvans textkodningspraxis och arbetsmetoder finns beskrivna i en manual som tagits fram inom redaktionen mellan 2008 och 2017. Manualen innehåller en presentation av de verktyg som använts, detaljerade anvisningar om kodning av texter och instruktioner för ifyllandet av poster i databaserna. Manualen har inte hållits uppdaterad sedan oktober 2017, och en del beskrivningar av verktyg och databaser gäller inte för den förnyade digitala utgåvan på denna webbsida.

› Metoder_textkodning_verktyg.pdf (4,76 MB)

Historik

Bakgrund

Tanken på en utgåva av Zacharias Topelius arbeten förefaller att ha vuxit fram under senare delen av 1990-talet. Dels framlade då den kommitté som hade tillsatts av Statsrådet för att förbereda Topelius jubileumsår 1998 en plan för en »Nationalupplaga av Zacharias Topelius Samlande skrifter» i 36 band. Dels höll den textkritiska utgåvan av J.L. Runebergs Samlade Skrifter på att färdigställas inom Svenska litteratursällskapet i Finland till skaldens 200-årsjubileum 2004. Förlaget hade således en editionsfilologisk kompetens och tanken på en fortsatt satsning på Finlands andra stora författarskap låg nära till hands. En stor mängd manuskript av Topelius finns i Nationalbiblioteket i Helsingfors, varav en betydande del var opublicerat.

Föreberedelse och planering

I början av 2003 började planerna på en utgåva av »Zacharias Topelius samlade arbeten» ta form. Den 16 januari 2003 behandlades frågan av Svenska litteratursällskapets publikationsutskott och styrelse. Vid sitt följande möte den 20 februari enades styrelsen om att stå som huvudman för en genreindelad historisk-kritisk tryckt utgåva »med anslutande text- och materialdatabas i elektronisk form». Man tänkte sig att finansiering skulle skötas inom ett nätverk av aktörer utanför SLS och beslöt att inleda förhandlingar med projektfinansiärer. En planeringsgrupp tillsattes för två år under ledning av ordföranden Håkan Andersson med Max Engman, Ann-Mari Häggman, Matti Klinge, Rainer Knapas och kanslichef Magnus Pettersson som medlemmar. Finska Vetenskaps-Societeten beviljade medel för att inventera Topelius manuskript och verk med tanke på en utgivning. Bidraget överfördes till SLS och arbetet med att kartlägga Topelius material påbörjades 1 mars 2003.

Planeringsgruppens förslag och riktlinjer för utgivningen godkändes av SLS styrelse den 16 maj 2004. Samtidigt tog styrelsen ett principbeslut om att ta ekonomiskt och administrativt ansvar för utgåvan. Utgåvans namn fastställdes till Zacharias Topelius Skrifter (ZTS). Planeringsgruppen fick fortsatt mandat t.o.m. 2007.

Organisationsmodell

Planeringsgruppens arbete resulterade i ett förslag till organisationsmodell för utgåvan vilken godkändes av Svenska litteratursällskapets styrelse den 20 december 2007.

Det vetenskapliga arbetet ska enligt förslaget ledas av ett »representativt samt funktionellt och effektivt arbetande redaktionsråd, vars medlemmar skall företräda hög akademisk kompetens». Rådet ska bestå av en ordförande och förslagsvis sex ledamöter med en mandatperiod på tre år. SLS styrelse ska vara företrädd.

Ansvaret för den löpande administrativa och operativa ledningen innehas av en redaktionschef som ansvarar för planering, budget, rekryteringar enligt årligen fastslagna budgetramar.

Redaktionsrådet tillsätter ansvariga redaktörer för varje band, definierar innehåll, omfattning och tidtabell, samt utser författare till inledningar och kommentarer. Redaktionen skall utforma textkritiska principer, beskriva manuskript och tryck, etablera text, kollationera, upprätta register och materialbanker i databaser, digitalisera, författa kommentarer, koda och korrekturläsa. Ledande editionsredaktören redigerar de redaktionella texterna och »ansvarar med redaktionsrådet för att de textkritiska riktlinjerna som gäller hela utgåvan följs samt för utgåvans vetenskapliga nivå».

Arbetet med utgåvorna

Från 2003 gjordes förberedande inventeringsarbeten av några redaktörer på förlaget.

Våren 2005 anställdes en projektsekreterare och en redaktion tillsattes formellt.

Under 2006 skapades databaser för metadata om Topelius manuskript, publicerade verk, brev, sekundärlitteratur samt en kronologidatabas. Samtidigt utvecklades projektets webbplats med texter om Topelius liv och litterära produktion samt information om den kommande utgåvan. Webbplatsen www.topelius.fi lanserades vid bokmässan i Helsingfors i oktober 2007.

Redaktionen har haft såväl heltidsanställda redaktörer som deltids- och timanställda. De flesta som anställts har varit historiker och litteraturvetare, några traditionsvetare och språkvetare. År 2006–2007 hade redaktionen 8–9 årsverken, 2008–2017 11–12 årsverken, 2018–2020 13 årsverken och 2021–2022 två. Se förteckning över anställda.

Ledamöterna i redaktionsrådet, som sammankommit två gånger per år, har representerat litteraturvetenskap, historia, språkvetenskap, etnologi och textkritik. Två representanter från Sverige har suttit med. Se redaktionsrådets sammansättning.

Medlemmarna i redaktionsrådet har läst och gett synpunkter på inledningar och kommentarer till delutgåvorna innan de har sänts till två sakkunniga externa granskare utsedda av Publikationsutskottet (senare Utgivningsnämnden).