Student i Helsingfors

Efter avslutad skolgång vid trivialskolan i Uleåborg fortsatte Topelius att läsa som privatelev i ett s.k. studentbageri i Helsingfors. Detta var ett vanligt sätt att nå den eftertraktade studentexamen och snabbare än gymnasievägen. På kusinen och den f.d. informatorn Frans Toppelius inrådan blev magister Johan Ludvig Runeberg den som förberedde Topelius för studentexamen. Resan till den nya huvud- och universitetsstaden hösten 1832 var den längsta och mest äventyrliga Topelius upplevt dittills och han beskriver den också livfullt i sin dagbok.

Hos Runebergs

I Helsingfors flyttade Topelius in i paret Runebergs rymliga våning i Kronohagen. Förutom Topelius var ytterligare sju skolgossar och studenter inackorderade hos familjen. Runeberg var redaktör för Helsingfors Morgonblad och hade nyligen utgivit Elgskyttarne (1832), sin stora folklivsskildring på hexameter. Samtidigt som Topelius förberedde sin studentexamen arbetade Runeberg med sin andra samling Dikter (1833). Topelius poetiska försök från denna tid vittnar om att han lät sig inspireras av sin lärare. De två hade också ett gemensamt intresse för musik.

Den 15-årige Topelius hade under sitt första år i huvudstaden gott om tid att ägna sig åt egna intressen och umgås med nya bekantskaper. Han besökte ofta den s.k. teaterladan i Esplanadparken och antecknade noggrant de stycken han såg för att sedan kunna framföra dem i egen tappning hemma i Nykarleby. Han tog också lektioner i pianospel och fäktning samt gick i dansskola. Nu liksom senare besökte han så gott som dagligen sin moster Augusta Rosenkampffs familj för middagar och samvaro. I den Rosenkampffska gården vid Kaserntorget fick Topelius en möjlighet att umgås också i de högre samhällsklasserna.

I juni 1833 avlade Topelius studentexamen och kunde därefter skriva in sig vid universitetet och i Österbottniska avdelningen.

Vid universitetet

Hösten 1833 inledde Topelius sina studier vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i dess nyligen invigda huvudbyggnad. Tillsammans med sin f.d. informator Fredrik Blanck hyrde han ett par rum vid Södra Esplanadgatan, där han bodde de följande fyra terminerna, och mellan 1839 och 1841. Under de övriga terminerna hade han sitt kvarter på fyra olika adresser i staden.

För studenten Topelius blev umgänget inom Österbottniska avdelningen betydelsefullt. Nationsfesternas tal, skålar, uppläsningar och kamratskap gjorde stort intryck och de fosterländska känslorna väcktes till liv. Han sjöng med i avdelningens sångsällskap, var medlem av tidningsredaktionen och blev utnämnd till avdelningens poet. Engagemanget för studentnationerna följde honom livet ut.

Hösten 1839 studerade Topelius intensivt inför sommarens promotion och jubelfesten till universitetets 200-årsminne. I maj 1840 blev han filosofie kandidat och i juli, under den sex dagar långa jubelfesten, promoverades han slutligen till magister i den ännu oinvigda Nikolaikyrkan.

Jul- och sommarloven tillbringade Topelius hemma i Nykarleby och på sina släktingars sommarviste på Alörn. Under ferierna utgav han en egen handskriven tidning, Ephemerer, för sina släktingar och vänner. Förmodligen hade han inspirerats av Runebergs arbete som tidningsredaktör. Hösten 1838 stannade Topelius hela terminen i hemstaden för att studera, men minst lika mycket tid gick åt till sällskapsliv, eftersom teaterföreställningar och danser i snabb takt avlöste varandra denna höst. I juli samma år hade Topelius publicerat sin första dikt »Den stolta Rosen» i Helsingfors Morgonblad. Dikten hade tidigare ingått i Topelius Ephemerer.

Topelius svärmade för flera unga damer i Helsingfors och Nykarleby. Vid sidan av kusinen Mathilda Lithén och senare Emilie Lindqvist var det allmogeflickan Greta på Kahra gästgiveri i Alavus som gjorde starkast intryck på honom. Flera av hans tidiga kärleksdikter har sitt ursprung i de konfliktfyllda känslorna för gästgivardottern. En annan händelse som satte spår i Topelius tidiga poesi var bästa vännen Henrik Backmans död 1842 i Nykarleby. De två vännerna hade stått varandra mycket nära och brevväxlat flitigt under Topelius vistelse i Helsingfors.

Lästips

Gunnel Biskop, Zachris Topelius i dansens virvlar. En studie i den unge Topelius upplevelser i dansnöjena på 1830-talet, Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut nr 26, Vasa/Helsingfors: Finlands svenska folkmusikinstitut och Finlands Svenska Folkdansring rf 1998.
Granér, Martin, Zacharias Topelius’ kärlekslyrik, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 307, Helsingfors 1946.
Arne Törnudd, Flickan från Kahra i Topelius liv och diktning, Åbo: Bro 1948.