Avsnittet ingår i HT 24/4 1860:|2||224|

Simeon Levis resa till Finland år 5 870konsekvensändrat/normaliserat efter verldens skapelse, efter de kristnes tideräkning det 1 900:de.konsekvensändrat/normaliserat

Företal.

1 Det märkvärdiga dokument, som vi här framlägga för våra läsare och som innehåller många skattbara upplysningar och förvånande upptäckter, kan visserligen för mången synas mindre trovärdigt, i anseende dertill, att tiden för denna högst intressanta resebeskrifning infaller enligt vår räkning år 1 900,konsekvensändrat/normaliserat eller jemnt 40 år efter nuvarande tid. Men alla deraf föranledda tvifvelsmål bevisa endast att tviflaren icke följt med tidens framsteg, hvilka redan bordt säga honom, att sådana tilldragelser snart skola höra till de allra alldagligaste; och om redan Fuselbrenner för 47 år tillbaka företog sin ryktbara resa till Stockholm år 1 913,konsekvensändrat/normaliserat torde Simeon Levis resa så mycket mindre anses för ett elakt skämt på bekostnad af läsares godtrogenhet, då man så nyss i historien om »den flygande skyn» förnummit saker, som icke äro mindre förunderliga och likväl icke mindre sanna, än denna resebeskrifning.

2 Upptäckten af vårt dyrbara dokument är i korthet följande. Konkurrensen, en moder till alla industrins underverk, har, som man vet, blifvit drifven till en förvånande höjd i Amerika, besynnerligen bland tidningarna. Att förr än andra erhålla en god nyhet, betyder der detsamma som en god affär, och en god affär betyder åter mer än allt annat. Intet under således, att man ansträngt alla medel för att erhålla nyheterna så färska som möjligt. Det ansågs icke längesedan för något utomordentligt snabbt, när man, en timma efter det att presidenten Buchanan aflåtit sitt budskap till kongressen i Washington, läste samma budskap tryckt i Boston eller Filadelfia. Numera skulle detta anses för höjden af söleri. Telegrafen är nemligen bragt till den fullkomlighet, att den meddelar budskapet redan innan det blifvit afgifvet, innan det blifvit uppsatt och renskrifvet, ja innan det ens|225| blifvit tänkt. Och på samma sätt förkunnar telegrafen numera alla vigtiga dokumenter, jemte många andra tilldragelser, en rund tid innan de verkligen skett eller antecknats, hvilket allt i Amerika är likaså vanligt före tilldragelserna sjelfva, som att man här ser tidningarna redogöra för märkeliga händelser flera månader och stundom år efter den tid, när de tagit sig friheten hända.

3 Med någon insigt i dessa kända framsteg bör man|3| derföre icke finna det synnerligen förvånande, att telegrafen numera bragt sin snabbhet derhän, att den berättar oss händelser, hvilka tima 40 år härefter. Snarare kan förmodas, att detta innan kort skall anses alldeles för långsamt; hvarefter man utan tvifvel skall bringa nyheterna till den fullkomlighet, att de erhållas hundrade, ja tusende år förrän de tilldraga sig; och när äfven detta anses otillräckligt, skall, under tingens vanliga kretsgång, telegrafen slutligen komma till samma höjd af fulländning, som det muntliga ryktet (ofta äfven tidningarna) kommit i våra dagar, nemligen att förkunna händelser, som hvarken händt, eller någonsin skola hända i denna verlden.

4 Läsaren kan häraf utan svårighet finna, att vi per telegraf upptäckt och erhållit nedanstående dyrbara urkund, hvilken ensam är värd mer än tjugu volymer statsekonomi, emedan den så att säga ger oss verkningarna utan orsaker och vigtiga resultater utan något föregående hufvudbry. Vi behöfva ej påpeka hvilket rikt fält, som härigenom yppas för spekulanter af alla slag, hvilka här finna en fingervisning hvarest de med största framtida fördel kunna nedlägga sina kapitaler och rikta sina efterkommande, äfvensom för kommunerna, hvilka häraf klarligen inse de företag, som framför andra förtjena deras uppmuntran och understöd.

5 Här bör tilläggas den upplysning, att Simeon Levi, – hvilken, derest han ännu är född, torde för närvarande ligga i vaggan som andre framtidsmän – år 1 900konsekvensändrat/normaliserat är agent för huset Rothschild i London och, som man finner af hans berättelse, genomreser större delen af Finland i ändamål att förskaffa sin principal en öfverblick af detta lands dåvarande tillgångar, troligen för att öfvertyga sig, hvilken säkerhet landet äger att bjuda för något då tillämnadt större statslån eller annan för huset Rothschild lönande affär. Desse vandrande judar göra i sanning intet för intet. Oaktadt här och der någon literär notis m. m. inflyter på sidan om hufvudsaken, finner man tydligt, att denne Simeon Levi har affärer i kikaren; hvarför han också med en berömvärd försigtighet undviker alla politiska förhållanden och yttrar sig om de nationela med en hos judar ganska förklarlig likgiltighet. Likaså finner man lätt, hvarföre Helsingfors i hans skildring intager en så betydande andel.|226| Sakerna ha år 1 900konsekvensändrat/normaliserat utvecklat sig derhän, att vi här ha en judisk synagoga i större stil; och behöfves väl mer för en Simeon Levi, som visserligen i främsta rummet är affärsman, men dernäst en mycket rättrogen Moses’ lärjunge? ...

6 Dock det är tid att låta det märkvärdiga dokumentet tala. Det utgöres af en liten brefsamling från olika orter och lyder som följer:

Första Brefvet.original: brefwet.

7 Alexandria 29 Maj 5 870.konsekvensändrat/normaliserat*)Simeon Levi underlåter aldrig att anföra den judiska tideräkningens dag och månad; hvilken besynnerliga envishet må nämnas, utan att vidare här citeras. Originalet är skrifvet på den dialekt af hebreiskan, som brukas i Talmud.

8 Rabbi!

9 Din mun har talat och sagt till din tjenare: drag ut till österlanden och förkunna mig hvad i dem är, att jag må beskatta deras ägodelar till fromma för Israels barn. Räkna deras håfvor och hjordar och lägg märke till deras klokskap i denna tidens angelägenheter, att jag må veta hvad med dem kan uträttas; ty Israels barn skola besitta jorden.

10 Rabbi, din tjenare hörde ditt ord, gick i London ombord på caloric-klippern Flying fishspråk: engelska och kom till det skandinaviska rikets hufvudstad Götheborg. Derefter reste din tjenare på jernväg till Stockholm och derifrån åter på caloric-fartyget »John Erikson» sjöledes till en stad på svenska kusten benämnd Piteå; men emedan en annan af dina tjenare dragit ut att beskatta Sverige, aktar jag rådligt att icke borttaga orden ifrån hans mun och vill derföre icke trötta dina öron med tal om detta märkvärdiga landet.

11 I Piteå mötte oss hafvets isar, hvilka här råda öfver vattnen långt in på våren. Dessa nordbyggare ha ännu icke hunnit förskaffa sig den nya amerikanska värmegeneratorn, som uppsamlar och tillgodogör solens strålar under den blidare årstiden; hvarföre de ännu dragas med mycken köld. Din tjenare kunde för isen ej komma längre till sjös, utan nödgades förhyra en luftklipper, som förde honom öfver hafvet till Alexandria på den finska kusten. Äfven luftklippern är här ännu icke bragt till någon större fullkomlighet, hvarföre din tjenare utstod mycken fara för stormarna, frös mycket och kom i ett nästan redlöst tillstånd till Alexandrias hamn. Din tjenare var ganska glad att här kunna värma sig med champagne af rönnbär, för hvilket här finnes en större fabrik som förser hela norden. Rabbi bör nemligen veta, att sedan man för omkring 40 år tillbaka upptäckte vinernas beståndsdelar,|227| har det förut här i landet allmänna bränvinet, som motsvarade vårt whisky och gin, nästan alldeles försvunnit och erhålles numera endast på apotheken. I stället dricker förmöget folk inhemsk champagne och johannisberger, men bönderne nöja sig med madera, sherry, chateaux margaux och rüdesheimer, tillverkade af allehanda nordiska bärsorter, försatte med renmossa och björklake, hvartill ännu kommer ett ypperligt öl, som exporteras till Australien och, liksom vinerna, kommer dryspråk: engelska öfver linien tillbaka.

12 Alexandria, som anlades för omkring 30 år tillbaka söderom mynningen af en stor elf vid namn Kemi, har ännu icke mera än 20 000konsekvensändrat/normaliserat invånare, men lofvar att med tiden blifva den yttersta nordens största handelsstad. Man finner här en mängd välbyggda hus, likväl för det mesta af träd, och fyra stora skeppsvarf, som, för den större tillgången på virke, förse en stor del af landet med fartyg. Man berättade mig att förlidet år härifrån utgått 94 större skeppslaster med plankor och battens, förutom stora partier tjära, tillverkad af rötter och stubbar, och tullintraderna, förnämligast af exporten, skola ha stigit till 364 591konsekvensändrat/normaliserat mark 80 pencespråk: engelska eller penni, förutom kronans inkomst af skogarna, hvilken beräknas till omkring 500 000konsekvensändrat/normaliserat mark om året. Dessa skogar sägas i början icke ha motsvarat de stora förhoppningar man gjorde sig, alldenstund de befunnos illa medfarne af kälröta och vanvård; men sedan man erhöll ett forstväsende, lofva de om 60 eller 80 år en god afkastning.

13 Fabriker finnas här, utom den på renmossa grundade vinfabriken, ännu ganska få. Den betydligaste är en för tillgodogörande af s. k. skogsull, hvilken förser en stor del af norden med säckar och äfven exporterar finare tyger. Det är skada att tyger af detta ämne icke äro så varma som ylle och derföre icke här kunna undantränga denna mycket dyrare vara; men man har funnit skogsullstygerna för deras svalhet, lätthet och billighet mycket begärliga i varmare länder, och fabriken, som går med varmluft, utsänder i år på försök ett större parti till Sidney.

14 I detta kalla klimat ser man ännu stundom s. k. brasor af tall och gran brinna i en gammaldags inrättning, som kallas spisar och äro ganska kostsama inrättningar. Man har likväl sagt mig att spisarna numera i största delen af Finlands städer komma nästan alldeles ur bruk och ersättas, allt hvad de hinna, dels med rörledningar för varmluft, dels med trädgas. Så otroligt det låter, bränner man ännu ved i byar och enstaka landtmanna boningar; men detta folk har en utomordentlig seghet i sina vanor, hvarpå Rabbi snart skall erhålla de mest förvånande prof.

Avsnittet ingår i HT 26/4 1860:|3||228|

Andra Brefvet.original: brefwet.

15 Uleåborg 31 Maj 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

16 Rabbi!

17 Oaktadt all sin skyndsamhet, hade din tjenare tappat fem dagar på resan från London till Alexandria, hvilket är mer än andra dina tjenare i vår tid behöfva för att tillryggalägga vägen från London till San Fransisco. Jag beder att rabbi måtte tillräkna sådant dessa nordliga länders ofullkomliga kommunikationer och icke någon min försumlighet, alldenstund din tjenare väl vet att hvarje minut af dig uppskattas till 24 pund, 8 skillingar, 6 pence. Fördenskull har din tjenare sofvit endast 4 timmar 35 minuter och 15 sekunder i dygnet samt tillbragt 49 minuter med ätande och drickande, hvilket allt du ville påföra resekonton. Resten af tiden är använd till Israels barns framtida nytta.

18 I denna trakt af verlden finnes nuförtiden alldeles ingen natt, allenast klar dag i 24 timmar, och likväl arbeta de flitigaste bland invånarne knappast 15 timmar i dygnet. Du bör derföre icke förundra dig öfver att detta landet ännu är ganska fattigt. Efter den nogaste beräkning jag kunnat anställa, gäller tiden i medeltal här icke mer än vidpass 1 mark 20 pencespråk: engelska i timmen, hvilket gör 2 pencespråk: engelska för hvar minut. Man har sagt mig att för en mansålder sedan kunde tiden knappt uppskattas till en half penni i minuten; ja upplåt dina öron och förvånas: det ges årstider, när man i detta landet sofver eller annars förspiller 14 timmar i dygnet. Det gafs ännu för en kort tid sedan folk som talade om »tidsfördrif». Detta folk är icke födt till rikedom; dess förlustkonto är såsom Kidrons bäck om våren, när han uppslukar dalarna.

19 Din tjenare for från Alexandria hit på caloriclokomotiv, som numera allmänt begagnas här i landet. Jernvägar finnas här endast omkring 400 engelska mil, allesamman i landets södra och medlersta delar. Man begynte dermed för omkring 40 år tillbaka, nedgräfde efterhand omkring 52 millioner mark på dessa kostsama inrättningar, som för deras tid ansågos vara de ändamålsenligaste transportmedel, och fortfor dermed ännu i tjugu år, sedan uppfinningarna redan lemnat alla jernvägar långt bakom sig. Först sedan varmluftsvagnarna, hvilka gå på vanliga vägar, i hela det öfriga Europa rivaliserat med jernvägarne, begynte man äfven i Finland införa detta billiga transportmedel och använda 10 procent af jernvägskostnaden på backars utjemnande, broars byggande och chausséers anläggande. Första platsen i en af dessa waggoner kostar från Alexandria till Viborg endast 80 mark; månne af orsak att luften är billigare här, än i andra länder? Gammalt folk påminner sig ännu, att man här brukat en inrättning vid namn hållskjuts, hvilken be|229|drefs med hästar och ett instrument som kallas piske; rabbi kan häraf döma huru djupt detta land ännu för kort tid sedan var sjunket i barbari.

20 Uleåborg är en liten välmående stad om 15 000konsekvensändrat/normaliserat invånare vid en bugt af Bottniska viken. Orten har förr drifvit skeppsbyggeri och ansenlig handel med tjära, plankor och lax. Af dessa näringsgrenar återstår nu endast laxen. Jag har i dag med nöje besett de stora fiskfabrikerna, hvilka upptaga en lång sträcka af låga byggnader strax ofvanom forsen och der årligen omkring 15 billioner rommkorn kläckas, för att utsläppas i strömmen. Staden säges använda mer än 40 000konsekvensändrat/normaliserat mark om året på dessa inrättningar; fångsten går till det otroliga, och elfven hvimlar till den grad af fisk, att man i de s. k. patorna utgallrar endast de största och fetaste, som väga minst ett lispund stycket, men låter de öfriga simma, tilldess att de uppnått den rätta storleken. Rabbi torde mer än engång ha anträffat Uleåborgsoriginal: Ulåborgs lax på den engelska marknaden. Den mesta fångsten inlägges i lufttäta blecklådor – en redan gammal uppfinning – och försändes sålunda färsk kring större delen af Europa. Man beräknar stadens årliga inkomst ensamt af denna vara till omkring 500 000konsekvensändrat/normaliserat mark.

21 En annan inkomstkälla är jernexporten från åtta eller nio stora jernbruk i det inre af landet, bland hvilka ett, vid namn Kurimuskoski, ensamt tillverkar 80 000konsekvensändrat/normaliserat skeppund om året. Alla dessa inrättningar äro grundade på sjö- och myrmalmer, som efter 20 till 30 års förlopp vexa ånyo på samma ställe. Man har sagt mig, att de inre trakterna fordom varit ytterst fattiga genom täta missvexter och en håglös befolkning; men numera ha de blifvit ganska välmående genom jernmanufaktur och boskapsskötsel. Man har anlagt renafvel i stor skala, och Maanselkä ost säges vara de sydligare gourmandernes största läckerhet.

22 Regeringen har för tredje eller fjerde gången gjort försök med de nya guldvaskningsmethoderne vid Maanselkäs sluttningar, och alltid med samma framgång. Finnar, som tjent i guldvaskerierna vid Ural, ha gjort de mest förtviflade ansträngningar, och resultaterna ha varit ett par skålpund guld om året, af hvilka man präglat 20-marksstycken.original: 20marksstycken. Mera lönande lära de nya koppar- och platinagrufvornaoriginal: platina grufworna visa sig. Försöken att tillverka silfver af hafsvatten ha här på orten alldeles misslyckats, i anseende till hafvets starka uppblandning med flodvatten; men man berättade mig att försöket lyckats bättre vid Åland.

23 Uleåborg har ett större handelsinstitut med lärare i sex språk; ett teknologiskt institut; en hofrätt; ett gymnasium (alla gymnasier äro förenade med skolor); ett bergskontor; en privatbank; en lifränteanstalt; en theater|230| med 800 sittplatser; ett sjö- och ett eldassuransbolag, tre caloricbolag (alla fartyg äro numera mixtes och begagna både segel och varmluft), två bomullsspinnerier, två pappersfabriker samt den största mekaniska verkstad i norra Finland. Ehuru staden, allt hvad det lider, öfverflyglas af Alexandria, märkte din tjenare genast på den finare gentlemannahållningen Uleåborgs äldre anor. Din tjenare förplägas här såsom Josef i Egypten, när han uttydt konung Faraos dröm, och hvar han upplåter sin mun, simmar en stekt lax derin. Din tjenare mår mycket väl i Uleåborgoriginal: Ulåborg och råder dig, rabbi, att låna pengar åt denna staden.

24 I det inre af landet, närmare bergverken, skall finnas en liten stad om 3 000konsekvensändrat/normaliserat invånare vid namn Kajana, hufvudstad i provinsen Kajanien. Orten skall i forntiden varit bebodd af amazoner, och sedan qvinnan förklarades myndig i Finland, tillhör största delen af Kajanas befolkning det svagare könet. I fråga om giftomannarätt gäller här i Kajanien det visa stadgande, att ogift qvinna råder sig sjelf från 18 till 25 år; derefter och ända till 40:de året måste hon hafva målsmans samtycke till äktenskap, men efter den tiden råder hon sig sjelf intill änden.

Avsnittet ingår i HT 28/4 1860:|3|

Tredje Brefvet.

25 Brahestad 1 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

26 Rabbi!

27 Din tjenare lemnade i dag med mycken saknad Uleåborg och var två timmar derefter i en liten stad om 7 000konsekvensändrat/normaliserat invånare vid namn Brahestad. Under vägen passerades en vidsträckt, med konst vattnad äng af 144 (eng.) qv.mils yta, afbruten af fem eller sex stora, välbyggda mejerier. Brahestad exporterar från denna trakt många tusen lispund ypperligt smör till England och Ryssland, inlagdt i kaggar af asp, för hvilket ändamål hela skogar af denna trädsort underhållas. Talg, hudar, horn och benmjöl utgöra stadens öfriga bästa exportartiklar.

28 Din tjenare var här i tillfälle att se någonting ganska gammalmodigt, nemligen ett ångväfveri för tillverkning af näsdukar. Detta folk står i allting efter sin tid. Din tjenare såg i Uleåborg en vattenqvarn, hvilket dock kunde försvaras med nödvändigheten att icke låta en stor vattenkraft gå till spillo; men en ångmaskin tjugu år sedan Eriksons varmluft i hela verlden utträngt ångan, denna syn, rabbi, hade nästan förledt din tjenare att utbrista i en högst opassande munterhet.

29 För öfrigt står denna stad i många stycken efter Uleåborg, bland annat också deri, att gatorna här äro belagda med ohuggna besvärliga gråstenar,|231| men i Uleåborg med asfalt, och att Brahestad upplyser sina gator med trädgas, medan Uleåborg begagnar det elektriska ljuset.original: ljuset Menniskorna ha här i Finland en besynnerlig sed att taga hatten af sig, när de helsa hvarandra, hvilket torde få tillskrifvas ett behof af frisk luft, i anseende till deras långa hårvext. De äro för samma orsak, likasom Israels hjelte Simson, otroligt starka och hafva för sed att taga en främling i handen, så att denna ledamot kommer i fara att lossna ur sina fogningar. Man berättar att de stundom afplocka hvarandras armar som flugvingar; men din tjenare kan icke annat betyga, än att de äro ett ganska godsint folk. Brahestad torde knappast behöfva pengar, emedan det deraf har nog till husbehof.

30 Sedan några år skyddas hamnen af en långt framspringande damm med vackra björkplanteringar, hvilket ger en mycket prydlig anblick.

Fjerde Brefvet.

31 GamlaCarleby 2 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

32 Rabbi!

33 Din tjenare tillbragte 4 timmar på de 84 eng. milen från Brahestad söderut till denna station. Landet är slätt och väl odladt med artificiela ängar, men ganska ringa åker, hvarföre boskapsskötseln långs hela denna kust är hufvudnäringen. Man berättade mig att landet ännu för tjugu år sedan var afdeladt med en mängd besynnerliga hägnader, som kallades gärdesgårdar, och andra besvärliga stängsel, som kallades grindar. Numera finnas här inga andra hägnader, än häckar af klippta rönnar och stundom stenmurar. Din tjenare såg ganska talrika boskapshjordar af liten, men vacker race, vallade af barn och stora hundar, afbeta det späda gräset i beteshagarna. Skogsbristen är så stor, att äfven bönderne begynt uppföra sina hus af konstgjord sandsten och elda med bränntorf. Fordom säges här och öfverallt ha varit ett ursinnigt slöseri med skogen; men der nu en sträcka skog återstår nära chaussén, är den skyddad af stränga viten och täta skogsvaktarekojor samt försäkrad mot brandskada, hvarje moget träd, så björk som barr, värderadt i medeltal till 5 mark. Tjärbränningen har i dessa trakter nästan upphört.

34 GamlaCarleby, en stad om 6 000konsekvensändrat/normaliserat invånare, drifver handel med samma artiklar som Brahestad. Största fabriken tillverkar alabasterljus af det skönaste vatten; en annan gör cigarrer af Virginia tobak, vuxen på stället i vidsträckta drifhus; ett stort krutbruk (saltpeterkrut) är anlagdt ett stycke från staden. Tätt utanför densamma ser man en rad af stora stenhus, som tillhöra det nya institutet vid namn Hakalaks, inrättadt för blinda och|232| döfstumma i norra Finland. Landet säges för närvarande hafva tre sådana: ett i GamlaCarleby, ett i Åbo och ett i Kuopio.

35 Staden har ett gymnasium, en teknisk skola, en liten theater och 26 fartyg mixtes.

36 Man frågade din tjenares mening om den stora planen att resa en 500 fot hög mur öfver den nordliga sträckningenoriginal: sträckningeu af Maanselkä fjällrygg, hvars höjd beräknas till 800 à 1 200konsekvensändrat/normaliserat fot, hvarigenom man vill skydda landet – och bland annat äfven GamlaCarlebys tobaksplantager – mot Ishafvets härjande vindar. Din tjenare ansåg detta alldeles icke omöjligare, än den nya tunneln under kanalen från Dover till Calais, men önskade veta kostnaden. Man svarade, att förslaget uppgick till 440 millioner mark, hvilka man ämnade låna utomlands mot 4 procent, och att arbetet borde inom 40 år vara färdigt. Din tjenare frågade vidare, hvarmed man ämnade amortera ett så stort kapital med ränta, och man svarade, att emedan landets fruktbarhet härigenom skulle fördubblas, ville man i hela Finland fördubbla grundskatten och derigenom betala lånet inom 80 år. Din tjenare upplät sin mun och frågade om Finland icke ägde någon annan statsskuld. Man svarade, att landet visserligen för 40 eller 50 år sedan var så barbariskt och efter sin tid, att det icke ägde någon skuld alls; men efterhand har man sökt afhjelpa denna olägenhet och småningom – enligt den årligen tryckta budgeten eller öfversigten af statsverkets ställning – lyckats sammanbringa en skuld af för närvarande 110 millioner mark, hvars räntor, i likhet med andra civiliserade länder, medtogo ungefär hälften af statsverkets årliga inkomster. Men då i mångas tanke framstegen icke gingo nog raskt, ville man nu på engång femdubbla skulden och vore just i begrepp att för detta ändamål tillställa en monsterpetition till regeringen. Man tillade att tvenne af landets största opinionsfabrikanter, tidningen Turja i Uleåborg och tidningen Joukahainen i Vasa, som bäst agiterade denna fråga och framställde förslaget såsom en guldnyckel till Finlands framtid.

37 Din tjenare, rabbi, tänkte på Israels barns bästa och förklarade högljudt sitt bifall till denna storartade plan. Din tjenare talade din egen muns ord och lofvade penningar mot 4 procent och hypothek af all kronans jord uti landet; dock behöfver jag icke säga din vishet, att kapitalet icke bör utbetalas med mer än 60 procent, ehuru förskrifningen lyder på 100.

38 Din vishet skall tyda mina tankar: rabbi äger för närvarande en tredjedel af Europa och utbjuder det fordna kejsaredömet Österrike på arrende åt den mestbjudande. Rabbi skall äfven köpa Finland, och det skall blifva en liten knapp uti rabbis vest. Ty Israels barn skola besitta jorden.

|233|

Femte Brefvet.

39 Jakobstad 3 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

40 Rabbi!

41 Din tjenares skägg blomstrade i går såsom ett oljeträd, och nordpolens himmel syntes honom förgylld. Han fortsatte resan och kom efter en timma till denna ort, som har 5 000konsekvensändrat/normaliserat invånare och är en liten täppa i ditt tillkommande nya rike. Staden har för några år sedan blifvit flyttad till ett sundare och beqvämare läge på en af holmarna och drifver en icke ringa sjöfart. Här finnes en stor fabrik för öl, porter och mumma, för hvilket ändamål man hade för afsigt att borra en artesisk brunn. Vattnet, som derur strömmade ut ifrån jordens innanmäte, var visserligen icke tjenligt till öl, ty det befanns till allas förundran vara kokande hett och af stark mineralhalt. Men ölets förlust blef rikligen ersatt, ty sedan tjugu år är denna brunn den berömdaste helsokälla i Finland, S:t Peders källa, och orten drar deraf betydlig inkomst, dels genom brunnsgäster, dels genom vattenexport, hvartill 400 000konsekvensändrat/normaliserat buteljer årligen utskickas.

42 En annan större inrättning är den härvarande timmer- eller trädslöjdskolan. Elever från alla delar af landet hitsändas för att lära skeppsbyggeri och allt slags trädarbete. Orten har särskildt företräde att erhålla virkeoriginal: erhållwirke från kronoskogarne i det inre af landet, och dessutomoriginal: dessa utom har regeringen låtit här plantera betydliga lärkträdsskogar,original: läreträdsskogar, men dessa äro ännu för unga till virke.original: wirkk. Här, rabbi, skall man i en framtid bygga dig ganska vackra klipperfartyg.

43 Staden har äfven ett flicklyceum, det första jag sett uti detta landet. Inrättningen begynner med en trädgård för barn ända från 2 års ålder framåt och fortgår sedan genom 9 klasser ända till guvernantsklassen, som är den högsta och fullkomligaste. Omkring 200 flickor besöka denna anstalt, som är förenad med en liten fristad för fattiga barn, dem eleverna turvis vårda och undervisa. Dessa kristne hafva stundom lyckliga ingifvelser.

Avsnittet ingår i HT 3/5 1860:|3|

Sjette Brefvet.

44 NyCarleby 3 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

45 Rabbi!

46 Din tjenare har under 160 (eng.) mils sträcka genomfarit ett land, som hämtar sitt mesta välstånd från boskapsskötseln, och kommer nu till ett område, som hämtar sin rikedom främst af åkerbruk. Denna trakt är vid kusten icke bördigare än andra, men står genom en elf i förbindelse med stora odlade trakter i det inre af landet. Mina ögon hafva sett ansenliga förråder af spannmål nedflyta i långa flata pråmar långs elfven och derefter|234| utskeppas till andra orter. Äfven skogsprodukter nedkomma på samma väg från kronoskogarna och tillgodogöras i tre skeppsvarf och 11 sågar med varmluft; men spanmålen förmalas till en del på stället och försändes i prydliga mattor af skogsull vida omkring.

47 Din tjenare fann här en liten vackert belägen stad med 5 till 6 000konsekvensändrat/normaliserat invånare, hvars blomstring daterar sig från flodens rensning och vattenreglering för 30 år sedan. Långa alléer af björkar, rönnar och lindar mellan de låga trädhusen gifva snarare anblicken af en vidsträckt park, än af en idog stad; men i söder om den nya hvälfda bron resa sig en pappersfabrik (dels träd- dels lump-papper), ett ylleväfveri, ett glasbruk, en tändsticksfabrik och 8 större mjöl- och grynqvarnar, dels med vattenkraft, dels med varmluft. Ett litet perlfiskeri och en fiskodlingsanstalt äro anlagda norrom staden på holmar, kringflutna af elfven. Här är äfven en större telegrafstation med 4 trådar: två i norr och söder samt två i öster och vester, ledande från det inre af landet under hafvet till svenska sidan. Din tjenare skickar dig härifrån ett band finska perlor för miladyspråk: engelska, såsom första tributen från ditt tillkommande rike.

48 Sedan din tjenare intagit sin aftonmåltid vid en helsokälla, benämnd Blommans bad, fortsatte han resan i den ljusa sommarqvällen och nalkades snart ett kolossalt monument, en staty på en klippa, omgifven af björkar vid venstra elfstranden, och erfor att en krigare fordom, troligen under trettiåra kriget, vunnit här en seger öfver kroaterne. Varmluftsvagnen höll stilla, såsom den säges alltid göra på detta ställe, och din tjenare nödgades stiga af, för att inlägga ett fyramarksstycke i en här inrättad sparbössa för gamla finska krigare. Den stora bronzstatyn, som föreställde en fältherre med ombunden panna, var kransad med friska blommor, och man sade mig att sådana kransar hvarje morgon turvis knötos af nejdens unga tärnor. Din tjenare fann denna uppmärksamhet ganska öfverflödig, alldenstund sådana fältherrar vanligen icke lemna en skilling efter sig, och förmodar att man framdeles skall uppställa din bild, o rabbi, såsom värdigare föremål på samma klippa.

Sjunde Brefvet.

49 Vasa 4 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

50 Rabbi!

51 Din tjenare ankom hit efter två timmars färd i natt kl. 1 och blef icke litet förvånad att genom en bred allé af björkar åka in i en präktig stad med långa rader af sköna stenhus och mer än 20 000konsekvensändrat/normaliserat invånare. Staden lärer för knappast 40 år sedan blifvit flyttad till dess nuvarande beqväma plats invid hafvet och en tid bortåt likasom lemnat hälften af sig sjelf på dess förra plats,|235| som nu utgör en betydlig köping vid namn Korsholm. Men sedan de nya uppfinningarna begynte göra alla vägar lika med jernvägar, tillströmmade hit en så betydlig export af spannmål från Finlands rikaste kornländer, att Vasa årligen utskeppar mer än 100 000konsekvensändrat/normaliserat tunnor af denna vara. Sedan ofantliga kärr blifvit odlade och de nya methoderna fördubblat jordens afkastning, skall en enda socken vid namn Ilmola nu frambringa lika mycken spannmål, som fordom en hel provins, och emedan Vasarågen anses bland alla ypperst till utsäde, försäljes den till högt pris kring alla Östersjöns kuster. Denna inkomstkälla, som omsätter öfver tre millioner mark om året, har vidare gifvit upphof åt en icke obetydlig industri. Man har här ett bomulls- och ett linnespinneri, som exportera garn och förse halfva Finland med väfnader; en stor segelduks- och tågfabrik; två fajancefabriker, som underbjuda hvarandra; en mekanisk verkstad, två skeppsvarf, hofrätt, gymnasium, privatbank, flera assuransföreningar, en landtbruksakademi, ett handelsinstitut, en centralförening för inre mission, en krigsskola, en konstförening, en theater, fyra tryckerier, fyra tidningar, en centralhandtverkareförening för norra Finland, fem konsumföreningar och ett hatte-icke-aftagelse-sällskap.

Avsnittet ingår i HT 5/5 1860:|3|

52 Din tjenare fann i dag på morgonen en stor folksamling utanför det prydliga rådhuset. Vid dess trappa var uppställd en stor valurna, bevakad af en hedersvakt, och den ena efter den andra ur hopen framträdde, uppgaf sitt namn för en tjensteman, som satt med en lång vallängd, och lade en tryckt sedel i urnan. Din tjenare hade hört talas om att prestval skedde i fordna tider med en viss högtidlighet och trodde i början att församlingen valde sig ny pastor. Men när den ena tidningen efter den andra utdelades, ännu våt, ibland folkmassan, när den ena hopen efter den andra drog med fanor genom staden, och på en fana stod »REFORM»,konsekvensändrat/normaliserat på en annan fana de obegripliga orden »OLKOON VANHOILLAANspråk: finska»,konsekvensändrat/normaliserat fann din tjenare att här måste vara en votering om vigtigare frågor. Tvenne talare uppträdde på torget och talade turvis, med stor liflighet och skicklighet, mot hvarandra. Folkhoparna delade sig; man hörde sorl och ordvexlingar; din tjenare väntade att få se knifvarna dragna ur deras korta slidor, såsom förr lärer varit sed uti dessa nejder. Men icke en arm höjdes, icke ett slag utdelades; valsedlarna föllo allt tätare i urnan; detta folk, rabbi, har mognat hastigare än man kunnat vänta i de nya tidernas luft. När valet var slut, befanns att reformen segrat, och dess anhängare drogo ånyo muntert kring staden, sjungande en gammal visa, af hvilken din tjenare blott kunde uppfatta de första orden:

Detoriginal: »Det var den tappre löjtnantoriginal: löjnant Zidénoriginal: Zidén» ...

|236|

54 Förmodligen också en slagskämpe från trettiåra kriget.

55 Medan din tjenare följde hopen åt för att gå till hotelet, nalkades en ärevördig gubbe med snöhvitt hår, och hvar han framgick, gåfvo folkmassorna sjelfmant med vördnad plats. Det var biskopen öfver Österbotten; han gick utan all ståt till det stora folkläraremötet i en annan trakt utaf staden. Här var en fredlig församling af lärare från icke mindre än 85 folkskolor i norra Finland. Man hade nyss afhandlat frågan om slöjdskolornas sammanslående med folkskolan och anförde som bevis för slöjdskolornas inverkan, att tidens värde, sedan deras införande, stigit på trettio år med nära en penni i minuten. Man hade äfven från centralskolstyrelsen införskrifvit noggranna upplysningar öfver elevernas antal i alla landets folkskolor och funnit dem utgöra 18 procent af hela befolkningen, som för närvarande lärer stiga till vidpass 2 910 000.konsekvensändrat/normaliserat

56 Vid biskopens inträde röjdes hos många en märkbar förlägenhet, ty den följande frågan, som just skulle komma under förhandling, var ett radikalt förslag att ställa kyrkan under skolans inseende. Några yrkade nemligen att presterskapet för hvarje befordran borde underkasta sig förhör inför skolstyrelsen i stiftsstaden; men den ärevördige biskopen bevisade klart, att sedan skolan erhållit sin frihet, borde den äfven medgifva kyrkan dess oberoende och icke göra något försök att åter införa den längesedan afskaffade pastoralexamen. ...

57 Din tjenare gaf sig icke tid att afbida förhandlingens slut, utan gick dädan, men tog miste om utgången och befann sig oförmodadt i en bakom möteslokalen belägen stor barnträdgård. Här voro inemot hundrade barn, frånoriginal: irån 2 till 7 års ålder, under lärarinnornas tillsyn i ifrigt arbete att tillreda och plantera hvar sin lilla trädgårdssäng. Också de minsta gjorde noga skillnad mellan mitt och ditt och skötte sitt eget med ordning och nöje; men deremellan hjelpte de hvarandra att jemna sängarna och så ärter. Din tjenare måste erkänna att dessa barn bli dugliga arbetare, men om de med tiden bli affärsmän, lemnar jag osagdt. Man hade bordt lära dem att låna hvarandra ärter mot ränta, en ärt af tio, och långifvaren hade bordt taga inteckning i låntagarens täppa. En sådan uppfostran från två års ålder, se det hade betydt något för menskligheten. Men törhända är det bättre för Israels barn, att de otrogne uppvexa i okunnighet om affärslifvets yppersta dygder.

|237|

Åttonde Brefvet.

58 Kaskö 5 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

59 Rabbi!

60 Man rådde din tjenare i Vasa att taga vägen genom det inre af landet öfver de två nya städerna Suomensydämen och Suomentoivo, hvilka de sednare åren blifvit blomstrande upplagsorter för rörelsen vid de nordvestra insjöarna. Men tillika sade man mig, att jag på en del af dessa vägar skulle nödgas åka med hästar, endast 6 (eng.) mil i timmen, och jag föredrog derföre caloric-vagnarna här vid kusten, hvilka, så långsamt de gå emot våra, dock fortskaffa en resande fyra gånger fortare än hästfötterna. Din tjenare färdades genom ett mycket bördigt åkerbrukande slättland och kom efter två timmar till en stad vid namn Kaskö med 7 000konsekvensändrat/normaliserat invånare samt tvenne citadeller för att försvara inloppen. Denna ort är belägen på en ofruktbar klippö med djup och ypperlig hamn, hvarföre största delen af det närbelägna Kristinestad öfverflyttat hit med sina betydliga ägodelar och inom tio år förvandlat dessa fordom fattiga fiskarekojor till en förmögen handelsplats. Här utskeppas spanmål, fisk och skogsprodukter. Kaskö har endast en fabrik af betydenhet, den stora fajancefabriken på Benvik med 300 arbetare, hvilken försänder sina fabrikater kring alla Östersjöns kuster. Skeppslaster af dess fina lera gå dessutom utomlands, till trots för den höga exporttulln på detta råämne. Här är ett stort rederibolag, som utskickar sex vackra caloric-skepp på vestfinska linien och 14 fartyg mixtes på England, Medelhafvet och Japan, hvarifrån man hämtat verkmästarne till fabriken på Benvik.

61 I Kaskö finnas vestra Finlands berömdaste sjöbad. De äro inrättade efter baden i Dieppe och stå i förbindelse med kallvattenkur, luftbad och solbad. Din tjenare fann här flera engelsmän, hvilka berömma dessa klippor såsom spleenspråk: engelskastärkande; hvilket likväl icke hindrat dem att här införa en ny industri för deras läckra gom, nemligen Kaskö bökling, inlagd i raffineradt skjälspeck. Lord Sommerset har här uppfört en villa och besöker den alla år med sin lustjakt. Kanhända rabbi också finner behag i speckad bökling?

62 P. S. Kristinestad 5 Juni.

63 Din tjenare har stadnat här 48 minuter för att bese ortens största märkvärdighet, den ansenliga aluminiumfabriken. Detta landets invånare anade säkert icke för en mansålder tillbaka att de sorglöst trampade på stora rikedomar, dem de icke begrepo. Rabbi har sig bekant, att metallen aluminium utgör grundämnet i den vanliga leran, som vid dessa kuster finnes i stor ymnighet och af en sällsynt renhet. Sedan man år för år lyckats förenkla|238| beredningen, har aluminium nu blifvit lika allmän och oumbärlig som jern och silfver, och förbrukas, legerad med jern, tenn eller koppar, till de mångfaldigaste ändamål. Härvarande fabrik tillverkar af denna högst lätta metall öfver tusen skeppund om året, hvilket àoriginal: a 400 mark skeppundet ger en brutto behållning af mer än 400 000konsekvensändrat/normaliserat mark. Alla waggonhjul, alla skeppsbultar, alla bättre redskap i Finland, kort sagdt allt som fordrar en utomordentlig fasthet äro nu smidda af aluminium med jern.original: tern. Sjelfva det nya pennimyntet består af tre delar koppar och en del aluminium. På dess tillverkning och på en vinfabrik lefver denna ort med dess 3 000konsekvensändrat/normaliserat invånare. »Kristinas tårar» anses original: anses af alla moderna vinsorter vara den som närmast kan täfla med Syracusan och Cypervinet. Din tjenare var nära att för dessa balsamtårar förglömma Moses lag.

Avsnittet ingår i HT 8/5 1860:|3|

Nionde Brefvet.

64 Björneborg 6 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

65 Rabbi!

66 Din tjenare fann här en förmögen handelsstad med 10 000konsekvensändrat/normaliserat invånare. En bred, vacker elf, försedd med en kedjebro, tillför orten trädvirke från kronoskogarne och Bessemer stål från stålfabrikerna. Här finnas stora fiskodlingsanstalter och en berömd fabrik för elektriska ljus. I den stora tekniska verkstaden tillverkas kalkljusapparaterna för Bottniska vikens 58 fyrar. En mängd små grunda caloricbåtar gå uppför elfven långt in i landet och passera förbi de värsta forsarna på jernväg.

67 Din tjenare fann här en provinshöfding, fyra eller fem banker, lika många assuransföreningar – bland hvilka en ansvarar för brandskador, som aldrig inträffat, men möjligen kunnat ske; en högst besynnerlig inrättning, som mycket prisades; – vidare tre laxsalterier, fyra stora porterbryggerier och ett litet tryckeri, som utskickar en tidning för krigsvetenskapen och en för handeln. En del gator äro belagda med qvarnstenar från Säkylä. Ortens största märkvärdighet är likväl dess polytekniska skola med omkring 200 elever, af hvilka en del bli officerare, en del mekanici, en del jordbrukare, en del fabrikanter och en del sjöfarande.

68 Din tjenare bevistade i dag en stor sammankomst på börsen. Alla städer på vestkusten hade hitskickat ombud till fria vestfinska ekonomiska sällskapets alla år sammankallade möte, som denna gång hålles i Björneborg. De mest jättelika företag äro å bane. Ombuden från Uleåborg drefvo med all flit på den redan omtalade muren öfver Maanselkä. Ombuden från Alexandria föreslogo att bryta en isväg genom fjällarna från Tanas källor|239| till Muonios, hvarigenom Ishafvet skulle ställas i regelbunden förbindelse med Bottniska viken. Ombuden från Vasa, understödde af ombuden från Mariehamn, yrkade på anbringandet af tvenne starka galvaniska batterier, ett på Replot öar och ett på Åland,original: Aland, hvarigenom man skulle spränga en öppen ränna i Bottniska viken hela vintern igenom. Ombuden från Åbo yrkade deremot på ett stort luftklipperbolag, ställdt på aktier och hvars bestyrelse skulle hafva sitt ständiga säte i Åbo. Björneborgarne erbjödo sig att för dessa företag uppnegociera lån mot 15 procents kommission och rättighet att dessutom utfärda räntebärande obligationer till så många millioner, som kunde behöfvas.

69 Din tjenares skägg blomstrade, när han hörde dessa förhandlingar, som dock ej hunno afslutas i dag. Allenast beder jag dig, rabbi, att ögonblickligen gifva dina tjenare i Hamburg nödiga instruktioner. Ty under förhandlingarna spelade två telegrafer utan afbrott i börssalen. Den ena inberättade genast till börsen i Hamburg förhandlingarnas gång; den andra återberättade ögonblickligen dessa frågors inverkan på finska kursen, och i samma stund uppslogos här stora förgyllda ziffror på en svart tafla i salen, och dessa ziffror utvisade kursnoteringarna. Allteftersom det ena stora förslaget efter det andra bragtes å bane, såg din tjenare med förskräckelse den finska marken hastigt och oerhördt falla i Hamburg: från 8¾ till 8¼, från 8¼ till 7¹⁵⁄₁₆, så ytterligare till 7⅜, slutligen till 7 sch. Detta, o rabbi, är ganska oförsigtigt. Din tjenare såg det fria ekonomiska sällskapets ansigten blifva så långa som de filistéers, när Simsons räfvar tände an deras hveteåkrar; och derest du icke ger befallning att kursen åter bör stiga minst till 7¾, intilldess att penningarna äro upplånade och säkerheten i dina händer, befarar din tjenare att desse filistéer skola akta sina hveteåkrar. ....

Avsnittet ingår i HT 12/5 1860:|3|

Tionde Brefvet.

70 Åbo 8 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

71 Rabbi!

72 Det finnes ännu en reaktion af gamla föråldrade idéer i detta ekonomiska tidehvarf. Kursens fallande försatte Björneborg i alarm, och man ringde i stormtrianglarna såsom vid en eldsvåda. Din tjenares dervaro blef bekant, och jag eskorterades af en deputation till fria ekonomiska sällskapets samlingsrum. Här fann jag de fyra partierna: murpartiet, isvägspartiet, luftklipperpartiet och bottniska rännpartiet i harnesk emot hvarandra. Man hade förklarat sessionen permanent och valde din tjenare till skiljedomare. Salomos dom kunde icke vara visare. Din tjenare förklarade att alla förslagen|240| borde utföras, ett i sender, och erbjöd nödiga lån mot hypothek endast af handelsflottan, bergverken, trädexporten, tullintraderna och tre fjerdedelar af landets odlade jord, under förbindelse att låta kursen stiga till 7¾. Din tjenare sådde manna för Israels barn i denna polaröken.

73 Då uppstod ett larm på torget utanföre. Polytekniska skolans elever tågade fram med flygande fanor, klingande spel, och omringade sessionslokalen under afsjungande af en gammal sång. Det otroliga skedde, att björneborgarne för denna sång förglömde kursen. En ung man inträdde i salen och förklarade att, om fria ekonomiska sällskapet ämnade så förfara skulle polytekniska skolan aldrig tillåta det. Ja, den unge mannen djerfdes tillägga, att nyttan och penningen ingalunda vore lifvets högsta ändamål, och uppmanade församlingen att icke allenast afstå från de fyra förslagen. Tills detta vore beslutet, skulle församlingen, likasom konklaven vid ett påfveval, instängas utan mat och alla utgångar bevakas af den polytekniska härskaran.

74 Din tjenares skägg förtorkade vid dessa bespottelser, och jag upphof min röst för att varna detta olyckliga, förvillade folk, som icke ville lyda under Israel och den store rabbi i London. Men mina ord fördunstade såsom daggen i Josafats dal; man ledde mig höfligt ur salen, placerade mig lika höfligt i ett just afgående snälltåg, de fyra jätteplanerna förgingos såsom en skugga, och nästan utan att veta huru, befann sig din tjenare i Åbo. Jag fruktar, o rabbi, att du förlorat Finland. Börsen i Hamburg, som med sin lättsinniga kurs bortskrämde villebrådet, vore förtjent att utstötas ur synagogan.

75 Så hastig var färden hit, att jag knappt hann skänka en blick åt tvenne mellanliggande städer vid namn Raumo och Nystad. Man sade mig att dessa orter med stor envishet hänga vid föråldrade bruk, såsom ångfartyg, gaslysning, jernvägar m. m. Raumo säges äga en berömd spetsfabrik, och här residerar den katholske biskopen öfver Finland in partibus infideliumspråk: latin. Nystad tillverkar patenterade ölfastager och juliniserade köttunnor samt lärer under kejsar Napoleon III:s krig varit säte för en europeisk kongress, hvars resultat ännu kan beses dersammastädes och består i en gammal sporre, som säges hafva tillhört nämnde kejsare.

76 Genom en odlad och tätt befolkad nejd kom din tjenare till Åbo,original: Abo, som är en ganska välbyggd stad om vidpass 25 000konsekvensändrat/normaliserat invånare, någorlunda väl befästad mot sjösidan. Här är hufvudstationen för den finska örlogsflottan, hvilken består af omkring 50 caloricslupar och några s. k. Kalevaskepp, bevärade dels med Withsworths kanoner af aluminium-jern och s. k. östermanska|241| refflade kulor, dels med den af qväkarne uppfunne verldspacifikatorn eller allmänna fredsstiftaren, hvilken i sednaste kriget borrade alla linieskepp i sank. Sidor och skidbord på dessa Åboslupar äro af tre tum tjockt aluminiumjern, för att motstå de 200-pundigaoriginal: 200 pundiga Cobden-bomberna. Hvad angår de här byggda Kalevaskeppen, sägas de för öfrigt vara förträffliga, men för korta för att hålla sjön och för djupgående för att kunna begagnas vid kusterna.

77 Åbo drifver en ganska betydlig sjöfart på Amur och Yeddo samt exporterar ansenliga laster is till Levanten. Här finnas flera större fabriker och spinnerier. Ett stort bruk vid namn Aura tillverkar socker af rönnbär och palsternackor. Ett af spinnerierna gör subtila saker af spindelväf; en mekanisk verkstad gör lösben och skridskor; en trikotfabrik gör damasker för militären. Märkvärdigast af alla härvarande inrättningar fann din tjenare den stora hvalfiskodlingsanstalten vid Runsala, hvilken sedan några år arbetat med stor framgång.

78 Din tjenare gick ut att betrakta Åbo. Han fann här en liten flod med sköna quaier af granit och asfalt samt långa alléer af lönn och lind på båda stränderna.original: ständerna. Öfver floden leda tre broar: finnbron, svenskbron och ryssbron; under dem gå ständigt caloricpråmar fram och åter och kallas hallisgubbar. På venstra flodstranden står en ganska gammal och ärevördig kyrka, der riksbaneret förvaras, och der äro många klenodier, målningar, marmorstoder och hjeltegrafvar, hvilka måste ha kostat stora penningar. Framför kyrkan sitter en liten gubbe af bronz, omgifven af cypresser; förmodligen bilden af någon biskop i fordna tider och ganska skönt arbetad, men framför det höga tornet ser han ut som David Isai son vid den filistéern Goliaths sida.

79 Här finnes också ett gammalt hedniskt slott, som blifvit mycket förskönadt och ombyggdt de sednare åren, hvartill man användt en del af den stora skatten, som för tio år sedan upptäcktes vid en gräfning i klosterkällrarne. Slottet utgör nu, som i fordna tider, höfdingens residens och är invändigt beprydt med alla finska biskopars och storfurstars bilder i marmor. Här finnes äfven det så kallade Ekmanska galleriet, som i 64 stora väggmålningar framställer den fordna finska gudasagan; hvilket allt måste ha kostat en ansenlig del utaf slottsskatten.

80 Din tjenare for derifrån ut till en ö eller halfö benämnd Runsala, hvarest man anlagt en fruktpark och den förut omtalade hvalfiskodlingen. Här är en förstad af sköna hus och villor, bebodda af allt hvad Åbo äger rikt och lysande, och man bjöd din tjenare dricka ur en källa, som skall hafva den|242| underbara verkan att göra en affärsman poetisk. Jag behöfver icke säga dig, rabbi, att din tjenare icke smakade detta vatten, om det ock varit förgylldt. Detta vatten måste vara förgiftadt af någon trollkarl, efter det har en så bedröflig och sinnesförvirrande verkan på den bästa delen af menskligheten. Också lät jag mig berätta att de trafikerande i Åbo frukta ingenting högre än denna försåtliga dryck, hvilken anlitas mest af studenter, unga flickor, älskande och förlofvade. Törhända kan man ock tillskrifva verkan af denna källa, att här som bäst uppföres ett stort dårhus vid sidan af den berömda centralanstalten för döfstumma och blinda.

81 Deremot tog din tjenare med nöje ett bad i den eleganta marmorbassinen vid en anstalt benämnd Kuppis, der man fordom skall ha bedrifvit allehanda vidskepelse med vederdöperi uti en såkallad vattenkur. Utom bassinen äro nu alla öfriga dithörande inrättningar förvandlade till en kläckningsanstalt för mörtar. Rabbi känner att luft- och solbaden längesedan utträngt vattenkuren, och för sådana har man vid Kuppis uppfört höga vindburar med spolverk och prismatiska glas, som bryta solstrålarna, alltefter den kemiska verkan man önskar af dem för de många hitresta badgästerna.

Avsnittet ingår i HT 19/5 1860:|2|

Elfte Brefvet.

82 Åbo 9 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

83 Rabbi!

84 Åbo har, liksom alla städer af betydenhet här i landet, ett offentligt bibliothek. Din tjenare sökte der några upplysningar om landets fordna tillstånd och fann bland samlingarne en äldre årgång af ett litet dagblad, hvars namn undfallit mig. Här voro införda icke allenast de bref jag redan skrifvit till dig om detta landet, utan äfven de jag framdeles ämnar skrifva. Jag hade icke förmodat, att den skandalösa amerikanska uppfinning, som kallas »framtidstelegrafen» och som nu är så strängt förbjuden, varit i bruk redan för 40 år sedan. Rabbi känner den förderfliga konfusion, som genom denna olyckliga uppfinning hotat tillintetgöra det närva|3|rande, genom att blotta det tillkommande. Rabbi vet huru man redan nästan dödat all spekulation, genom att på förhand trycka kursalmanackor för det nästföljande året, med noga angifvande af kursens förestående fall eller stigande dag för dag. Rabbi mins huru politiken blifvit ställd på hufvudet, genom att på förhand få kunskap om alla verldshändelser. Man vågade dåmera icke ens låna penningar till ett krig, när man på förhand kände hvem som skulle segra i den eller den bataljen, hvem som skulle få betala fiolerna och hurudana vil|243|koren måste blifva vid det förestående fredsslutet. Vetenskapen, konsten, industrin sågo sina nya upptäckter på förhand utbasunade; köpmannen kunde på dagen förutsäga sin bankrutt, landtmannen sina skördar, modet sina nya dårskaper, tidningarna deras nyheter. Kort sagdt, verlden och lifvet hade förlorat nyhetens behag, och en öfverhandtagande mjältsjuka höll på att gnaga mensklighetens rot. Lyckligtvis sökte man i tid ett botemedel. Regeringarne sammankallade en verldskongress i denoriginal: ten stora Grekiska Unionens hufvudstad Athén, och framtidstelegrafen blef vid lifsstraff förbjuden. Men på det att denna verldens största, ehuru tillika farligaste uppfinning måtte kunna rådfrågas i utomordentliga fall, som rörde mensklighetens framtida väl, inrättades en enda, uteslutande privilegierad framtidstelegraf i största skala vid Pythias trefot på det Delfiska oraklets fordna plats; och dess telegrammer blefvo i djupaste hemlighet antecknade, år efter år, i de yttersta tidernas sibyllinska böcker; hvarefter ofoget afstadnade och verlden åter, för första gången på tiotal år, kunde njuta den oskattbara lyckan att ännu äga surpriser, att ännu erfara någonting nytt!

85 Din tjenare blef emellertid ganska obehagligt öfverraskad af dessa telegrammers förtidiga publicerande i ett obskurt dagblad, så mycket mer som de ingalunda blifvit der fullständigt meddelade, utan i ganska väsentliga punkter dels ändrade, dels öfverkorsade; hvaraf synes att den olyckliga uppfinningen måste för 40 år sedan ännu ha varit uti sin barndom. Kanske får jag deraf förmoda att mina förtidiga meddelanden blifvit dåförtiden föga bemärkta och ännu mindre trodda; hvilket vore rätt väl för vissa orsakers skull, dem jag ej mera vågar anförtro åt denna högst indiskreta telegraf.

86 Men jag återkommer till Åbo. Man har sagt mig att här är af ålder den finska kyrkans medelpunkt. Emedan presterskapet ännu har mycket inflytande och desse otrogne vidhänga med stor envishet deras ärfda föreställningar, ansåg din tjenare nödigt att härom inhämta några upplysningar. Landet är deladt i fyra lutherska stift eller kretsar; primas eller furstbiskopen residerar i Åbo; de öfriga tre i Borgå, Kuopio och Vasa. Dessutomoriginal: Dessutow residerar i Alexandria en superintendent öfver Lappmarkerna. Sedan religionsfriheten efter heta strider blef införd vid tredje allmänna landstinget, residerar dessutom en grekisk biskop i Viborg samt en katholsk biskop, en reformert biskop och en rättrogen judisk rabbin i Helsingfors, hvardera med sina kyrkor och synagogor. Enhvar kan, utan hinder i sina medborgerliga rättigheter, bekänna sig till hvilken tro han anser bäst; men proselytmakeri är strängt förbjudet. Dissenterförsamlingar, såsom vederdöpare, qväkare, herrnhutare och s. k. frikyrkor, som just icke bekänna nå|244|gon religion alls, ha blomstrat här och der och hastigt åter förvissnat, utan att lyckas fatta rot hos detta envisa folk. Mammondyrkare finnas här som öfverallt; deras gud heter Mark och deras kyrka Börs. När jag afräknar de sistnämnde, som ingå bland alla bekännelser, utgöra lutheranerne femton sextondedelar af hela befolkningen. Vid biskoparnes sida stå synoder, valde af presterskapet på sex år; men presterne sjelfve väljas af församlingen och stadfästas af biskopen. Deras lön uppbäres af församlingen genom kronans tjenstemän; efter 55 års ålder kunna de icke mera söka annan lägenhet, och vid 65 år afgå de med pension. Verldsligaoriginal: Werdsliga bestyr hafva de icke, förutom ordförandeskap i kyrkorådet och ledamotskap i fattigvården; andra bestyr skötas af kommunens tjenstemän. Stiften äro indelade i kretsar eller kontrakter; der hållas konferenser engång i månaden; engång om året har hvarje stift prestmöte, och hvart tredje år är allmänt landsmöte turvis i stiftens residensstäder. Här finnes en yttre mission, som från Kiachta utbreder kristendomen i norra Kina; en inre mission, som hemma i landet ligger i krig med mammondyrkarne och frikyrkorna; ett bibelsällskap, fyra kyrkotidningar m. m., hvaraf man skulle förmoda att desse otrogne flitigt arbeta på deras hälleberg. Lyckligtvis äro de för litet affärsmän, för att med framgång täfla med Israels barn. Fordom var presten en smörhandlare och en spanmålshandlare, hvarigenom affärslifvet fick en nyttig utbredning i det andliga ståndet. Nu, sedan kronan öfvertager presternes spanmål efter markegång, sedan landthandlarne på förhand ackordera ost och smör, och sedan bränvinspannan upphört att rinna, har denna praktiska tendens gifvit vika för ett onyttigt läseri. Ja, presterne ha till och med lagt af att processa; – rabbi, de skola bli våra! ...konsekvensändrat/normaliserat Skam få min penna, jag hade alldeles glömt den fatala framtidstelegrafen!

87 Vestfinska fria ekonomiska sällskapet, som fordom skall hafva kallats finska hushållningssällskapet, har i Åbo sin permanenta styrelse. Det är deladt i två sektioner, en för landtbruk och en för industri, hvardera med sina underafdelningar. Hvart tionde år utger sällskapet en liten bok, som kallas dess handlingar, och hvart tjugonde år har det mycket besvär med sitt penningeverk. Dess »handlingar» äro likväl af större inflytande, än rabbi torde sig föreställa. De fyra förslagen i Björneborg vittna nogsamt derom, att industrins och spekulationens revolutionära idéer numera ha sin brännpunkt i detta fordom så strängt konservativa samfund. Man sade mig att samma sällskap har på det märkvärdiga tredje landstinget genomdrifvit näringsfriheten, så att allt lofligt arbete numera är fritt i Finland. Skråväsendet gjorde ett ytterst envist motstånd, som ännu fortfar och funnit ett stöd i den vid|245| samma tillfälle erkända allmänna associationsrätten. De fordne skråmännen ha förenat sig i tätt slutna förbund, med centralförening i Åbo, för att göra all täflan omöjlig från de frie arbetarnes sida. Desse å deras sida ha slutit ett stort antal motförbund med centralförening i Tammerfors, och båda partierna föra mot hvarandra ett hårdnackadt krig, der mången kämpe stupar i ledet, men industrin tager fart och folkets medfödda tröghet förvandlas efterhand i en förroriginal: för okänd drift. Tiden gäller här 2 penni i minuten. Arbetslönerna ha stigit, men emedan hvarje arbetare uträttar 30 procent mer än förr, ha varupriserna fallit, konsumtionen och produktionen fördubblats.

88 Din tjenare besökte här ett aftonnöje i theatern. Der uppträdde en sångerska, tolf år gammal från Kajana, biträdd af en harmonist, femton år gammal från Kexholm. Efter musiken gåfvos fata morganaspråk: italienska. Entré 2 mark, åhörare 50; börspresidenten gaf bal samma afton. En musiktidning, som utkom senare på aftonen, berättade att de unga artisterne gjort i Åbo ett europeiskt uppseende.

89 Din tjenare gick från theatern till börsbalen; 600 personer inviterade. En springkälla, omgifven af najader i marmor, sorlade midti salen. För öfrigt stor toilett; herrarne i långa hvita rockar, som räckte till hälarna, håret benadt på midten och pudradt; damerna àoriginal: a la Amur, i åtsittande röda och ljusblå klädningar af spindelväf, lifvet högt under armarna, håret snöhvitt, allt struket från venster till höger och sammanhållet af platina pilar. En Victoriakadrill och en Eugeniekadrill uppträdde i kostym från fordna tider. Man roade sig ofantligt åt ett plagg, som kallades frack, och en ballong, som kallades krinolin. Balen begynte, efter nutidens bruk, med souper och fortsattes med promenad efter skottskt klockspel. Derefter serverades is, hjortron och Kristinas tårar. En del af damerna rökte pulveriserade rosenblad. En del af herrarne drogo sig tillbaka till en estaminetspråk: franska, der några rökte virginia, några opium. I nattupplagan af tidningen Aura lästes en beskrifning på två täta spalter om denna högtidlighet.

90 Din tjenare fick här ett begrepp om landets import; denoriginal: Den är stor, och likväl ännu icke stor nog – för oss. Minutens stigande värde uppväger millioner.

91 Åbo har en mängd embetsverk och banker; bland annat en sparbank, som underhåller ett arbetshus, två lasaretter och tre barnträdgårdar. Den märkvärdigaste inrättningen är likväl dess luftklipperbolag. Uppfinningen är helt ny, som rabbi väl vet, och daterar sig från det ögonblick man kom på det lyckliga infall att begagna upphettad luft på engång till stigkraft och drifkraft.

|246|

92 Din tjenare tog i dag på morgonen ett luftbad vid Kuppis och steg sedan, jemte andra passagerare, i en liten gondol, som hastigt förde oss till en höjd af observatoriibergen, benämnd Larskrona. Här, vid en vacker promenad, hade man uppfört det första luftklippervarfvet i hopp om en stor aktieteckning. Första klippern, liknande en ofantelig hvalfisk med utbredda örnvingar, gör i morgon sin profresa norrut ....

Avsnittet ingår i HT 24/5 1860:|3|

Tolfteoriginal: Elfte Brefvet.

93 Brahestad 11 Juni 5 870.original: 5,820.

94 Rabbi!

95 Din tjenare har som hastigast gjort en liten lusttur till norden. Luftklippern Ilmatar afgick från Åbo i går kl. 6 på morgonen. Vi voro 30 passagerare, utom besättning och musik ombord. Vid uppstigandet blåste en lindrig sunnan, men tilltog fram på dagen alltmera i styrka, så att vår i början angenäma resa snart nog blef vådlig. Vi genomilade rymden på vidpass 3 000konsekvensändrat/normaliserat fots höjd öfver marken och kunde ganska tydligt urskilja skogar, sjöar och åkerfält, som hastigt omvexlade långt under våra fötter. Stormen tilltog; det blef snart omöjligt att styra klippern, som med förfärande hastighet framdrefs, än öfver, än under molnen; till råga på olyckan blåste förste maskinisten öfver bord. Ena vingen bröts af; alla våra försök att sänka oss till marken voro fåfänga. Ändtligen – ett fasans ögonblick! – förmådde ballongensoriginal: balongens sidentyg icke mera motstå det tilltagande lufttrycket;original: luftrycket; – vi hörde en explosion, och i nästa ögonblick störtade vi nedåt med en hastighet, som endast hejdades af stormhvirflarnas egen styrka, hvilka under sjelfva fallet fortforo att ständigt drifva oss alltmera framåt. När vi återkommo till oss sjelfva, var det sent på qvällen, och din tjenare befann sig original: sig i Brahestad, 360 eng. mil från Åbo.

96 Vi arme skeppsbrutne upptogos halfdöde och fördes till det vackra sjömanshuset, hvilket staden låtit uppföra vid hamnen. Här öfverhopades vi med allt slags välvilja. Detta folk, rabbi, är redbart; de hade kunnat försäkra våra lif och uppbära assuransen, men de föredrogo att återgifva oss lifvet. Affärsmän äro de icke, efter vårt sätt att se, ty de förstå icke att värdera barmhertigheten i mark och taxera deras godhet en penni för steget. Din tjenare har nu sett mera af Finland och märker att denna orten står icke efter andra, om icke uti import af spindelväf. Sjömanshuset är det rikaste och bäst inrättade i landet, med bibliothek, lasarett, caloric-kök och pensionskassa för sjöns invalider och sjömäns enkor.

97 Man rådde oss här att efter vårt vederfående och Ilmatars reparation fortsätta resan till en liten by i norden vid namn Torneå, dit man i nästa|247| vecka väntar prinsen af Wales. Engelske ingeniörer skola ock der i närheten, på ett berg vid namn Avasaxa, ha uppfört ett högt torn, från hvars tinnar man i mer än två veckor beskådar midnattssolen; och dessa två veckor sägas luftklipperfartygen ditföra halfva Europas förnäma turister. Men då solens guld icke är af den beskaffenhet, att det kan hypothiseras, diskonteras eller influera på kursen, beslöts att härifrån återvända öfver städerna i det inre af landet till Helsingfors.

Avsnittet ingår i HT 12/6 1860:|3|

Trettondeoriginal: Tolfte Brefvet.

98 Tammerfors 13 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

99 Rabbi!

100 Din tjenare återvände i förrgår med luftklippern Ilmatar söderut, och resan gick denna gång ljufveligt som ett moln öfver Hebrons fält, när skördarna stå i blomma. Vi reste i den lugna och dagklara sommarnatten tvåtusen fot öfver jorden, passerade öfver ett slagfält vid namn Lappo, der man uppfört en jättelik pelare af granit, och rastade i går på förmiddagen i en liten stad om 2 000konsekvensändrat/normaliserat invånare vid namn Suomen Toivo, belägen i en nejd, som kallades Virdois. Staden är hufvudort för trafiken på de vackra sjöarna i dessa trakter af Finland och underhåller med en flotta af 15 caloricfartyg, i förening med ett caloricbolag för landtransport, förbindelsen mellan Vasa vid kusten samt Tammerfors uti centern af landet. Din tjenare såg här för första gången i Finland en stor vacker skog, afdelad för trakthuggning och hvarje träd numreradt. Mycken tjära brändes af rötter och stubbar, och tätt invid staden var en större skogsullsfabrik.

101 Icke långt från staden är en besynnerligt vacker, helt smal sjö, eller rättare tre sjöar, vid namn Toriseva, under en mur af klippor, der man på branten uppfört ett litet värdshus. Här satt en landsman, lord Livingstone, metande från berget med ett ofanteligt spö, ref af galvaniserad jerntråd och vid kroken en fisk af silfver. Man berättade att han metat här tio somrar å rad, utan att få en enda fisk, eller ens ett enda napp, men det hindrar honom icke att meta här tio somrar ännu. Han väntar allt att fånga på sin krok den stora gäddan, som man påstår finnes i Toriseva och som bär i sitt inre ett rödt nystan. I nystanet skall finnas en gnista, som är bestämd att antända jorden, och den hoppas lord Livingstone rätt snart kunna bemäktiga sig; men om det är snillets gnista, torde han meta förgäfves.

102 Din tjenare gjorde en observation. Ju längre vi aflägsnade oss från kusten, desto glesare blef befolkningen, desto ålderdomligare blefvo dess seder. Här brändes ännu ved i stugorna, som alla voro uppförda af träd; här|248| funnos ännu ångsågar, ångqvarnar, vattenverk, väderqvarnar, resande färdades fram med hästar och tillhöllos att skrifva sina namn i en bok. Bonden plöjde sin åker med häst i stället för vanlig caloricplog. Icke under att åkern gaf endast 9:de kornet. Tidens värde uppgick ej till en penni i minuten; man sof sina sju timmar i dygnet. Män och qvinnor, de vackraste jag sett här i landet, kläda sig i handväfda tyger, tillverkade – tänk dig, rabbi! – hemma hos dem sjelfva.

103 Din tjenare förundrade sig öfver de många förträffliga fiskdammar, som naturen placerat i dessa nejder och som nu utgöra deras största rikedom. Man sade mig att dessa otaliga små sjöar förr voro af nästan intet värde, men numera säljas och utarrenderas de till samma pris som förmånliga betesmarker, alltefter fisksorten, som odlas i dem till stor myckenhet. Utom det att en stor del af befolkningen har från dessa sjöar sitt uppehälle, exporteras härifrån stora förråder saltad fisk till de norra och vestra nejderna, der sjöarna äro mera glesa. Mujkan, inlagd i lufttäta aluminiumdosor med en aromatisk olja af häggbärskärnor, skickas härifrån som en dyrbar delikatess till England och Ryssland. En sorts mycket små fiskar vid namn siniäisiäspråk: finska pressas tillsamman i kakor och utgöra under fastetiden en mycket eftersökt vara på den ryska marknaden; men exportörerne klagade att fastandet på sednare tider mer och mer kommitoriginal: kom ur bruk, så att afsättningen på siniäisiäspråk: finska icke så litet minskats.

104 I dag på morgonen ankrade luftklippern vid Thermopyle i nejden af Tammerfors. Din tjenare väntade här att finna en af dessa tysta småstäder, som glest äro sållade öfver landets yta, och fann i stället en betydande fabriksstad med 30 000konsekvensändrat/normaliserat invånare.original: inwånare Tvenne lika mäktiga drifkrafter, en stark fors och en klok näringsfrihet, sägas ha gifvit denna ort dess första uppkomst, och ur dessa källor utvecklade sig småningom andra och nya krafter, i främsta rummet varmluften och associationen, hvilka nu förvandlat denna ort till landets mest betydande fabriksstad. Redan en half dagsresa härifrån seglade vi öfver ändlösa ljusgröna fält, dem jag i början tog för kornåkrar; men efterhand märkte jag att de buro det yppersta lin, som i mjukhet icke eftergifver det egyptiska och i fasthet öfverträffar det belgiska. Denna förr så vårdslösade skatt af råämne behandlas nu från första utsädet med stor omsorg och förarbetas sedan i ett för detta land ofanteligt spinneri och väfveri med 6 000konsekvensändrat/normaliserat arbetare. Härifrån utgå de skönaste väfnader kring en stor del af Europa och öfver Ryssland ända till Kina. De finaste fabrikaterna till 3 mark alnen och deröfver höra till de mest eftersökta lyxartiklar; de gröfre ha till stor del utträngt bomullsgarnet. Här finnes visserligen också|249| ett betydande bomullsspinneri med 2 000konsekvensändrat/normaliserat arbetare, men tillverkningen har de sednare åren snarare gått tillbaka. Med linnespinneriet har man förenat en spetsfabrik, ett hampväfveri och en segelduksfabrik, som förse en stor del af landet. Utomdess finnes här ett pappersbruk med 1 000konsekvensändrat/normaliserat arbetare, två klädesfabriker, 2 stora glas- och fajansfabriker, 2 mekaniska verkstäder, landets största vapenfabrik, som tillverkar 10 000konsekvensändrat/normaliserat ypperliga gevär om året, ett bomullskrutbruk, en aluminiumfabrik, en hvitbetssockerfabrik, en champagnefabrik m. m. Två tredjedelar af invånarne äro fabriksarbetare. Här är centern för det fria associationsväsendet, som efterträdt skråen här och i hela verlden. Hvarje yrke har sin material- och konsumförening, sin pennikassa till inbördes understöd och sin söndagscirkel för andlig och verldslig bildning. Ur sparbankens fonder utgå medel för vackra arbetarebostäder; ingenstädes har jag sett arbetarne bo så väl. Arbetstiden för barn får icke öfverstiga 8 och för fullvuxne icke 14 timmar om dagen. Minutens värde är 1¼ penni.

105 Badhus, tvätthus och stora spisningsanstalter äro inrättade för arbetarne. Skolor och bibliotheker finnas af flera slag. Arbetaretidningen säljer ensamt i denna stad 2 000konsekvensändrat/normaliserat exemplar om dagen och ligger i fejd med industritidningen i Åbo, som för ordet för kapitalerna, medan Tammerfors tidningen alldeles för ensidigt talar för arbetet. En tredje tidning i Helsingfors söker försona dessa stormakter i samhället och bevisa att de i grunden äro ett och detsamma, men fejden är långtifrån slutad, och stundom förlöpa sig associationerna uti en eller annan strike. Regeringen aktar sig att reglementera i dessa frågor mer än det allra nödvändigaste; hon hyllar grundsatsen att kapital och arbete böra samverka fritt, och hon vet att dessa fejder äro lifsyttringar, som skumma och sjuda blott emedan ett stillatigande för dem är omöjligt. Jag behöfver icke tillägga, att kapitalernes män i Åbo äro bättre underrättade; din tjenare, o rabbi, sökte förgäfves öfvertyga desse frie arbetare, att endast vi guldets furstar äro verldens herrar, men erhöll det trotsande svar, att arbetet är Finlands enda guld. Jag sökte derefter, allt under nit för Israels folks välde, bevisa desse bångstyrige, att arbete utan guld måste leda till samma socialism,original: socialisw, som fyra gånger omstörtat Frankrike och dess kortlifvade regeringar, innan det nuvarande konstitutionela konungadömet der fick stadigt fotfäste; men man svarade mig att den finska marken, stelfrusen under mer än 6 månader, icke hann under den återstående tiden af året glödgas nog het, för att frambringa omstörtningens vilda törnen. Lyckligtvis kan man här lika litet som i den öfriga verlden umbära kapitalet. Jag råder dig, rabbi, att till en början inköpa några af dessa fabriker och|250| härifrån spinna ditt nät öfver ... Bel i Babel förstocke min tunga, jag hade åter glömt den fatala framtidstelegrafen, som eftersäger mina ord, innan de ännu hunnit till din faders sons öron i London!

Avsnittet ingår i HT 4/10 1860:|2|

Fjortondeoriginal: Trettonde Brefvet.*)Ändtligen har Garibaldi lyckats uppfiska framtidstelegrafen, som redan ansågs förlorad under de sicilianska oroligheterna. Läsaren vet utan tvifvel att tråden går in genom kratern af Etna till jordens innandöme, der Parcerna spinna framtidens härfva, och det är ganska naturligt att gäsningen på Sicilien äfven meddelat sig åt vulkanen, som en tid bortåt låtit alla profetior uppgå i rök. Numera, sedan lugnet är någorlunda återställdt och tråden ånyo kommit i tjenstbart skick, har den berömde generalen, med sin vanliga liberalitet, upplåtit densamma till allmänhetens begagnande, så mycket hellre som han sjelf lärer genom denna telegraf ha kommit till visshet om att påfven och turken skola ungefär samtidigt afsättas från deras verldsligaoriginal: werdsliga välde.

106 Tavastehus 15 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

107 Rabbi!

108 Efter att nära två dygn ha arbetat med ringa framgång för ditt blifvande välde i Tammerfors, anlände jag hit i går på e. m. med luftklippern Ilmatar. Denna ort har 12 000konsekvensändrat/normaliserat invånare och någon handel öfver Helsingfors på utlandet, för det mesta med spanmål och fisk, som odlas i myckenhet. Men orten har endast såsom militärdepot en större betydenhet. Din tjenare fann här en för 30 år sedan uppförd stark fästning, som från en brant höjd dominerar staden och utgör landets förnämsta vapenplats. Dels inom fästningen, dels utanför densamma i staden, finnas kaserner och kasematter för 20 000konsekvensändrat/normaliserat man; och en mil härifrån finnes landets yppersta stuteri, hvarifrån det berömda finska rytteriet remonterar sina hästar. Största delen af denna militär är s. k. indelt och har nu från olika delar af landet sammandragits här till ett öfningsläger. Din tjenare ligger icke inne i andra militära ärender, än kommissariatet, men befarar, efter hvad jag erfor vid mönstringen, att dina legotrupper, rabbi, torde behöfva tjockt kläde på ryggen, derest de ville försöka att intränga här i landet. Soldaterne här äro visserligen något uppnästa och nästan för feta, hvilket sednare anses för en af indelningsverkets största olägenheter, så mycket mer som hvarje man erhåller en butelj öl om dagen och ser sömnig ut, der han står uti ledet; men sådant kan afhjelpas med smidiga rönnkäppar. Jag har hört sägas, att de under fredens lugn gerna försofva appellen på bastulafven; men under kriget förstå de sällan att retirera.original: retirera Landtvärnet exercerar här jemte de indelta; en assessor är bataljonens major, en vis häradshöfding kapten, en bagare löjtnant och en paraplymakare|251| fanjunkare. Under sista kriget skola både indelte och landtvärn varit nog ohöfliga att slå fienden, och hvad värre är, de skola till den grad litet vara måne om sin egen välfärd, att de försmått fiendens välmenta anbud af 20 mark per man, om de velat utrymma landet.

109 Vidkommande fästningen, är konstruktionen något föråldrad för den nya belägringskonsten med petarder af bomullskrut. Ett gammalt slott står tätt invid staden och begagnas nu till museum för nejdens fornlemningar.

110 Din tjenare gjorde i dag en utflygt till stadens omgifningar och intog på en närbelägen hög ås det här brukliga smultronthéet. Rabbi bör nemligen veta, att sedan årliga importen af kaffe efterhand stigit till den för Finland betungande summan af 14 millioner mark,|3| har en vidtutgrenad association uppstått under namn af »smultronföreningen»,konsekvensändrat/normaliserat i ändamål att minska behofvet af nämnde importvara. Föreningen införskref tre kineser: en från det ryska Kina, en från det amerikanska Kina och en från det brittiska Kina, för att preparera späda smultronblad till ett välsmakande thé. Detta experiment har haft många öden och ansågs redan en tid totalt förfeladt; men sedan finska konsuln i Sidney hitsändt en ny art australiska smultron af fin arom, har smultronthéet inom några år mycket utbredt sig, hvaremot kaffeimporten för närvarande lärer nedgått till 8 millioner.

111 Öfverst på samma ås såg din tjenare en ofantlig pyramid af stenar, från storleken af ett hönsägg ända till storleken af ett tjurhufvud. Din tjenare kunde icke annat förmoda, än att detta kolossala monument vore upprest till minne af något här lefvereradt stort fältslag eller någon annan högst vigtig tilldragelse. I denna förmodan styrktes jag af ett på toppen af pyramiden anbragt besynnerligt föremål, som liknade en vallesisk klöfsadel och kunde anses häntyda på någon lysande kavallerifäktning. Döm, o rabbi, om min förundran, när jag erfor att pyramiden var sammanplockad af alla de lösa stenar, på hvilka resande ännu för 40 år tillbaka skakat sönder sig sjelfva och sina åkdon på landsvägarna här i nejden. Man berättade mig, huru en snillrik länsman slutligen gjort den lyckliga upptäckten,original: upptäkten, att ett par kringstrykande pojkbytingar kunde på ett par timmar borträfsa dessa impedimenter, som besvärat tusentals vägfarande; en upptäckt, hvarföre samme länsman icke allenast blifvit befordrad till kronofogde och erhållit medalj »för det allmänt nyttiga»,konsekvensändrat/normaliserat utan äfven hans namn blifvit till evärdelig hågkomst inhugget i pyramidens grundval. Det besynnerliga föremålet på toppen sades vara en af de märkvärdiga sadlar, hvilka ännu för en mansålder tillbaka prydt tavastländska hästryggar i stället för seldon och kunnat beundras i sjelfva Tavastehus hoteler. Följande inskrift i Ruskiala marmor|252| tolkade såväl sadelns, som hela pyramidens betydelse. Der stod med gyllene bokstäfver:

112 TILL. ETT. KÄRT. MINNE. AF. FINLANDS. KOMMUNIKATIONER.original: KOMUNIKATIONER. ÅR. 1860. RESTES. DENNA. VÅRD. AF. EN. BEUNDRANDE. EFTERVERLD.konsekvensändrat/normaliserat

113 Caloricvagnarna passera nu genom en tunnel under åsen, något på sidan om den åldriga jernvägen, som, snart ensam i hela Europa, ännu fortfar att trafikera med ånga. Det skall roa din tjenare som en sällsynt kuriositet att resa på denna jernväg till Helsingfors. Emellertid förutskickar jag dessa rader per telegraf och anmärker i förbigående, att portot till London härifrån är 4 mark, hvaraf det likformiga telegrafportot för alla distanser inom Finland utgör 2 penni för ordet.

Avsnittet ingår i HT 13/10 1860:|3|

Femtondeoriginal: Fjortonde Brefvet.

114 Helsingfors 17 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

115 Rabbi!

116 Sedan din tjenare färdats i detta besynnerliga landet på alla möjliga sätt: med luftklipper, caloricvagnar, caloricfartyg, ja till och med hästar, återstod ännu det sällsynta nöjet att resa med ånga på jernväg. Man har nemligen ännu bibehållit den första här i landet anlagda jernbanan Helsingfors–Tavastehus,original: Helsingfors-Tawastehus, som på sin tid ansågs för ett halft underverk och som verkligen är,original: werkligen, är i sin föråldrade genre, ett dugligt arbete. Hvarföre så skett, medan hela verlden numera åker med caloric på vanliga chausséer, är svårt att förklara, om icke genom den bekanta finska envisheten, som behåller sin gamla runda hatt ännu länge sedan den öfriga menskligheten burit trekantig hatt; men när den öfriga menskligheten åter börjar nyttja rund hatt, då komma sig ändtligen finnarne till att bära trekantig hatt. Så äfven med ångan och jernvägen. Din tjenare har hört sägas, att jernvägskapitalet ännu figurerar i statsskulden och att man envisas med dess amortering under första århundradet efter anläggningen. Men jag har många skäl att betvifla tillvaron af sådana gamla fördomar. Rabbi kan af föregående skrifvelser finna med hvilket nit för Israels barns bästa din tjenare uppträdt för denna lära som en profet bland de filistéer.

117 Sagde jernbanssträcka af 10 finska eller 60 engelska mils längd fordrar vanligen hela två timmar, som efter tidens medelpris på den engelska marknaden à 20 penni i minuten gör en tidsförlust af 24 mark; men här i landet à högst 2 penni minuten endast 2 mark 40 penni. En plats för hela sträckan i första klassens vagnar kostar 10 mark; alltså totalutgift för passagerare|253| efter finsk räkning 12 mark 40 penni, men efter engelskt tidsvärde 34 mark; hvilket är högt pris, då caloric på vanlig väg af lika längd blir 50 procent billigare. Detta endast för att gifva ett prof på huru man i detta landet ännu står efter i kommunikationernas billighet. Men jemförda med hvad de kostade t. ex. i det pyramidala året 1860, när man färdades med hästar (!) en finsk mil i timmen àoriginal: a 1 mark hästen och hvar mil således kostade, efter finskt tidsvärde, 2 mark 20 penni (nu 1 mark 24 penni), äro kommunikationerna nu ändock nära 50 procent billigare, än sagde småstensår 1860.

118 En stor del af denna jernväg skall vid anläggningen ha gått genom glestbebodda ödemarker, men numera har här uppstått ett bredt bälte af odlade sträckor på båda sidor om vägen. Man ser här väl vårdade skogar, goda betesmarker och vackra byar, till en del af sandsten, emedan skogsvärdet nu står fulla 200 procent högre, än när vägen anlades. Kring stationerna ha köpingar uppvuxit, som förmedla rörelsen under den numera frigjorda landthandeln.

119 Lokomotiverna äro af en på deras tid berömd konstruktion, men för vår tids anspråk högst obeqväma. Ingen restauration »ombord»,konsekvensändrat/normaliserat inga fjerrglas, inga reflexionsspeglar, inga vattenledningar, inga kabinetter, inga bibliotheker, inga tidningar, inga butiker, inga arbetspulpeter, inga vägmätare, inga inre kommunikationer mellan vagnarna i tåget, kort sagdt, intet af den komfort, som man nu begär af de vanligaste caloricvagnar. Den s. k. thermopneusten, eller varmluftsorgeln,original: warmlufsorgeln, som numera aldrig saknas i ett engelskt lokomotiv, är här i landet fullkomligt okänd. Vagnarna äro täckta, som fordom brukades, och passagerarne tillbringa sin mesta tid med att sofva i soffhörnen. Sofva bort tvenne timmar, hvilket slöseri! I vårt land, der sekunden har värde, för affärsmannen sin portfölj med sig till caloricvagnen, sätter sig der vid arbetsbordet och återvinner sålunda hvar minut han depenserar på resan. Men här, hvarest timman kostar, der den är dyrast, blott 1 mark 20 penni, bortkastar man den, som en värdelös trasa af lifvet, i svalget af evigheten.

120 För föga mer än en mansålder tillbaka lärer tiden här i Finland knappt kunnat beräknas i penningar. En stor del af året lärer då gått alldeles till spillo; en annan del har man beräknat efter dagar, 2 mark per dag, hvilket àoriginal: a 14 arbetstimmar, som brukas hos oss, gör obetydligt mer än ¼ penni minuten. Derefter lärer man börjat beräkna 20 penni för timman vid en del arbeten, såsom skeppsbyggeri, hvilket gör för minuten ⅓ penni. Detta pris har efterhand stigit till det nuvarande, som varierar mellan 60 penni och 1 mark 20 p. för timman; hvilket dock är ett framsteg, emedan intet|254| annat arbete, än tjenst inom hus, numera beräknas efter dag, utan allt efter timma. Men innan man i Finland kommit derhän att minuten får värde, kan landet aldrig komma till verkligt välstånd. I detta afseende vore nog att åberopa våra nyare statsekonomer, som med klara ziffror bevisa, att för hvarje penni minuten stiger i värde, ökas landets arbetskapital med vidpass 30 procent, och minskas i samma proportion der minuten står uti vanpris. Hvaraf din tjenare för Finland beräknat, att hvarje penni mer för minuten ökar nationalförmögenheten här i landet med 200 millioner mark.

121 Från nya theatern i Tavastehus – der din tjenare såg en förträffeligt utförd dram på finska språket vid namn »Pimentola»,konsekvensändrat/normaliserat som lärer vara öfversatt till engelskan och gifven för ett par år sedan i London – gick jag kl. 10 på aftonen ombord på jernvägen. Waggonerna ha inga gemensama salonger, som caloricvagnarna, utan äro efter gamla sättet afskilda i herr- och fruntimmersvagnar, 22 i raden, som här är ovanligt mycket; men passagerare strömmade till någon förestående högtidlighet i Helsingfors. Trainen var ett snälltåg och stadnade endast några minuter på tre stationer. Man berättade kostliga historier om den finska senfärdigheten. I början lärer det varit alldeles omöjligt att förmå folket passa på tiden för trainernas afgång, hvarföre gods och passagerare, som ämnat gå af med morgontåget, regelbundet sölat till aftontåget; och då hade man gjort försök med att annonsera trainens afgång en timma tidigare, än den verkligen gått af. Men såsnart folket kom underfundoriginal: underfnnd med att det ej var så noga menadt med klockslaget, blef sölandet sju gånger värre, och då var man nog djerf att låta trainen gå af en qvart timma förr än den utsatta tiden –|4| hvilket i England skulle framkallat en revolution. När också detta kraftiga medel blef utan verkan, försökte man premier, så att den som lyckades passa på rätta klockslaget betalade några penni mindre än andra. Detta hjelpte något, men ej tillräckligt. Man var ännu tvungen att afskjuta kanonskott med tre mellantider, innan trainen gick af, för att påskynda dem, som i sakta mak lunkade på vägarna fram till stationen; och vid några stationer lära ordentlige pådrifvare varit anställda, hvilka två eller tre timmar förut redo kring på vägarna. Ingenting hjelpte, ingenting annat än tiden sjelf. Det äldre slägtet var segt som gutta percha i sina gamla vanor; hellre än att komma fem minuter före slaget, utsatte de sig för att vänta halfva dygnet på nästa tåg och lade sig då helt lugnt att sofva. Först sedan ett yngre slägte småningom fått en dunkel aning om tidens värde, lärer påpassligheten de sednare åren något förbättrats.

122 Natten var ljus som en dag. Vi sågo på afstånd ett stort mejeri vid namn Hiitis, ett befästadt slott vid namn Haga, en stor kantelefabrik vid namn|255| Ryttilä och ett hvitt slott med förtjusande läge vid namn Erkylä, hvars ägare lärer nyligen på egen bekostnad inrättat en landtbruksakademi. Vid köpingen Hyvinge, som dessa dagar lärer fått stadsprivilegier, rastades 10 minuter, under hvilken tid jag hann kasta en blick på den der belägna sandstensfabriken, och närmare Helsingfors passerades ett stort kanongjuteri. »Den eviga freden» har icke ens i denna vinkel af verlden ännu blifvit en verklighet.

123 Detta gjuteri står i förening med betydande jernverk, som skulle hota att uppsluka bergen norrom den finska hufvudstaden, derest icke malmen lyckligtvis måste upphemtas 400 fot under jordytan och grufvorna derföre underminera hela nejden i granskapet.

Avsnittet ingår i HT 18/10 1860:|2|

Sextondeoriginal: Femtonde Brefvet.

124 Helsingfors 19 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

125 Rabbi!

126 Mitt första besök i Helsingfors var i ett af bibliothekerna, – stadens allmänna bibliothek, en stor byggnad på höjderna i norr – för att erfara hvad den s. k. framtidstelegrafen – som Astaroth förgöre i Gomorrhas svafvelrök – utspionerat om din tjenare. Jag fann här, liksom i Åbo, en del af min korrespondens införd i ett gammalt litet tidningsblad, dock med|3| åtskilliga blunders, som påtagligen haft för afsigt att undanhålla verlden mina statsekonomiska utopier. Så t. ex. låter den löjliga telegrafen din tjenare i sista brefvet uppträda som profet för »statslåns amortering under första århundradet»,konsekvensändrat/normaliserat då likväl hela Europa hyllar den åsigt, att statsskulder aldrig böra betalas, och att ju mera ett land är skyldigt till utlänningen, desto rikare anses det vara. Denna maxim för all statshushållning lärer för 40 år sedan ha ansetts för drift.

127 Men jag återgår till min resa.

128 Inträdet i Helsingfors från norra sidan på jernvägen påminner, i liten skala, om Canton eller Sidney. En något förfallen damm, som på sin tid betraktades med mycken förundran och som lärer haft sina nitton eller tjugu qvicka infall under tidernas lopp, bär lokomotivet öfver en liten vik till den i stadens medelpunkt belägna bangården. Till höger utbreder sig en liten, af quaier omgifven bassin, uppfylld af långa, platta lastbåtar och små, som vatteninsekter framilande caloricbåtar. Vid norra stranden af denna s. k. Thölö bassin ser man Djurgården med dess villor, luftbad och vattenkuranstalter, och bakom Djurgården vidtager den vidsträckta förstaden Norrfolk, som i långa rader af rymliga reguliera bostäder inrymmer större|256| delen af stadens arbetsklasser. I vester, bakom fabrikerna invid bassinen, upptages näset af den halfö, på hvilken Helsingfors är beläget, af en stor, i nyare tider tillkommen förstad vid namn Westend,original: Weständ, der den fashionabla verlden nedslagit sina bopålar i rader af eleganta stenhus, hälften land, hälften stad, emedan hvarje hus har en trädgård och några omgifvas af fridlysta parker på fordna begrafningsplatser. Denna del af staden intager nästan lika stort utrymme, som alla öfriga stadsdelar tillsammantagna, och sträcker sig öfver jemnade granitberg långt åt hafskusten. I söder om den lilla bassinen intaga bangården och dess byggnader medelpunkten af ett rymligt torg, bestämdt för tillförseln till lands; österom bangården höjer sig på en kulle den hvita façaden af de fria konsternas akademi, omgifven af en liten täck park, som bär det sällsamma namnet Kajsaniemi och lärer före Djurgårdens tid varit Helsingforsarnes favoritpromenad. Vidare åt öster går öfver sundet till Thölö bassin en lång bro, uppfylld af caloricvagnar, lokomobiler och hästar. Bakom bron framskymtar en hamn, prydd af tvenne täcka, med små lustslott prunkande holmar benämnde »Knekten» och »Fältmarskalken».konsekvensändrat/normaliserat Högt, och tätt vid branten af bergen på södra stranden af denna hamn, med fri himmel och fri utsigt öfver berg, haf och land, reser sig en hvit luftig byggnad i den ädlaste grekiska stil, och man sade mig att denna byggnad, öfver hvars port läsas orden AURA REDIVIVAspråk: latin,konsekvensändrat/normaliserat blifvit medelst insamlingar i hela landet uppförd till studenternes mötesplats samt lokal för bibliotheker, vetenskapliga gillen, sångföreningar, fäktsalar och ridskola.

129 Öfver alla dessa vyer höjer sig i söder det hvita tornet af en kyrka från byzantinska tiden. Efter ett starkt jordskalf för tjugu år sedan lutar detta torn knappast märkbart åt öster.

130 Din tjenare dröjde icke att från den stojande, snygga, men gammalmodiga och föga komfortabla bangården uppsöka ett hotel i centern af staden. Utskickade från fyra eller fem sådana inrättningar täflade om din tjenares ringa person, hvardera framräckande en fotograferad adress med matsedeln för dagen i guldtryck. Men mitt val var på förhand bestämdt efter mrspråk: engelska Bulldogs resehandbok, hvarföre jag tog ett lokomobil och sökte min fristad i Turjas hotel om fyra våningar, beläget vid hörnet af en åt öster löpande gata strax i söder om bangården. Detta hotel motsvarar i någon mån vår tids anspråkslösare fordringar, emedan här åtminstone finnasoriginal: finnns vertikala caloricvägar, telegrafer mellan våningarna, perspektiv glas i fönstren, frescomålningar,original: fresçomålningar, calorickök med glasväggar, ångtvätt, klädesmagasin, varmvattensledningar, goda badrum och passabla stöfvelborstnings|257|maskiner, med hvilket allt hotelets öfriga medtäflare lära vara sämre försedda. Men annan vanlig komfort, såsom sidentapeter, fiskfjällsmattor, aeropneuster, silkeshängmattor, luftpost, forelldammar, kycklingspensioneroriginal: kycklingspensiosioner m. m., söker man här i polens granskap förgäfves.

131 Turjas hotel är också det första här i landet, som upplyses med kondenseradt solljus. Den öfriga staden lärer – i trots af kalkljuset, qvicksilfverljuset, fosforoxygenljuset, diamantljuset, stjernljuset och hvad alla de hvarandra jagande uppfinningarna heta, som längesedan efterträdt gasen i den öfriga verlden – ännu begagna urgammal trädgas och konsumera deraf mer än tjugu millioner kubikfot, utom andra lysämnen. Men emedan sommarnatten i dessa nordliga nejder är klarare än mången middag i London, hade jag ej det sällsamma nöjet att njuta af en så ålderdomlig anblick. Ehuru jag anlände vid midnattstid, var ingen gas tänd, och man sade mig att gasverket, hvars kontrakt med staden löper till ända, skall innan hösten ombyggas till en varmluftsanstalt, som kommer att med kaloriferer uppvärma större delen af staden.

132 Rabbi torde icke ogerna höra några detaljer om den fashionabla lefnadsordningen i denna hyperboreiska hufvudstad. Man uppstiger klockan 6; tager derpå ett bad, luft eller vatten; promenerar derpå med caloric eller egna fötter; frukosterar kl. 8 buljong med pastej; kl. 12 middag; kl. 6 souper (motsvarande den fordna dinérn) och förtär sedan endast smultronthé, kaffe eller lättare inhemska viner.original: winer, Àoriginal: A la cartespråk: franska kostar en portion på detta stadens elegantaste hotel 80 penni, en table d’hôtespråk: franska 2 mark och en halfbutelj godt vin 1 mark; naturligtvis obetaget att reqvirera finare kuverter af ända till 100 mark. Men på de billigare spisningsanstalterna, som drifvas af bolag i större skala, kostar en middag af tre rätter 1 mark, och arbetarne erhålla vid de för dem bestämda caloricköken soppa och en rätt kött eller fisk för 40 penni.

133 Ett komfortabelt rum med betjening i Turjas hotel kostar per timme 20 penni, per dygn 2 mark. Inga drickspengar. Ett godt privatlogis i midten af staden kostar per månad (som är det vanliga) 10 mark och för år 100 mark. Butiker och praktrum något dyrare. Arbetarne betala vanligen 5 mark i månaden, eller billigare, om de logera i gallerier; men dessa bostäder komma som osunda alltmera ur bruk. I boningar efter gammal inredning med vedödande kakelugnar faller sig värmen dyr, emedan en famn ved med maskinhuggning kostar 20 till 30 mark; men alla nyare hus äro inredda med kaloriferer, och värmen kostar der knappt 25 procent mot de öfriga.

|258|

134 När jag tillägger att tyger och färdiga kläder, från spindelväfven ända till hampväfven, numera säljas för måttligt pris i butikerna; att bad, tvätt, uppfostran, lekamlig och andlig upplysning nu stå öppna också för de fattigaste, – så finner Rabbi att lefnadskostnaden här, ehuru dyrare än i London, likväl något förminskats, d. v. s. att penningen stigit i värde på samma gång som minuten. Arbetet är skenbart mycket dyrare än förr, emedan en daglön, som förr beräknades till 2 mark, numera àoriginal: a 2 penni i minuten gör för 12 arbetstimmar 14:40. Men emedan en arbetare nu producerar lika mycket om dagen som tre eller fyra arbetare gjorde förut;original: förnt; och emedan han nu har råd att sjelf konsumera arbetsprodukter mångfaldt mera; och emedan spekulationen ändtligen börjat lära sig också här att spara tid och kalkylera på stor åtgång, inträffar det förunderliga, att medan arbetslönerna stigit betydligt, har priset på produkterna fallit. Förhållandet är detsamma, som när spinnmaskinerna infördes i England: priset på spinnare steg, men priset på garnet föll.

135 Rabbi torde ursäkta att jag upprepar så bekanta saker, men här i landet äro de temligen nya. I skråordningens, maklighetens och dåsighetens lyckliga tidehvarf, när man lallade fram sin dag med minsta möjliga arbete och högsta möjliga pris för sämsta möjliga vara, utan konkurrens, utan spekulation och under det mest samojediska slöseri med »det ämne, hvaraf lifvet är gjordt», med tiden sjelf – i denna period, som här står helt nära bakom, var allting för dyrt, emedan arbetet och intelligensen, de båda makter som bära nyckeln till folkens välstånd, stodo i vanpris. Man jemrade sig öfver fattigdom, under det att man trampade liknöjdtoriginal: likuöjdt på rika tillgångar, som man icke ides kröka en arm för att upptaga från marken. Man skyllde på klimat, natur, sociala och politiska förhållanden, kort sagdt på Gud och hela verlden, medan största felet låg uti egen slentrian och egen håglöshet; man harmades öfver denna illa tillställda verldsordning, som icke lät stekta sparfvar och den tidens rublar flyga en uti munnen, medan man sof och gapade, och man invaggade sig i den barnsliga tron att man stod i jemnhöjd med andra nationer, under det att man i verkligheten stod oändeligen långt tillbaka.

136 Under samma lyckliga tid kostade t. ex. ett illa försedt privatrum i Helsingfors 150, 200 àoriginal: a 400 mark om året; alla ledo deraf; isynnerhet arbetarne sammanpackades, vantrifdes, söpo, sjuknade, befolkade kyrkogårdarna och drefvo upp fattigtaxorna. Men vaknade derföre spekulationen? Nej, det blef så dyrt att bygga. Och hvarföre blef det så dyrt att bygga? Först emedan man allt vidare ville bygga efter den gamla kostsama slentrianen,original: slenstrianen, med den gamla inredningen o. s. v. Dernäst emedan t. ex. en murare, som|259| dock den tiden hade 4 àoriginal: a 5 mark i daglön, icke orkade med mer än 350 tegel om dagen, stackars karl, medan hvarje van murare hos oss lägger tusen tegel om dagen. Ytterligare emedan materialerna blefvo dyra. Jag skall härom anföra ett kosteligt exempel bland många dylika från det förut nämnda pyramidala året 1860.original: 1860

137 I närheten af Helsingfors finnes mångenstädes ymnig tillgång på lera och ren sand. 1860 fanns äfven mångenstädes ymnig och billig skog till bränsle. Äfven med den tidens ofullkomligare redskaper tillverkades utan svårighet tusen tegel för 16, högst 20 mark (4, högst 5 rubel silfver). Med transport till stället hade de aldrig bort stå tillverkaren högre än 20, 24, högst 28 mark, och emedan behofvet var stort, hade stora affärer kunnat göras i denna vara. Men gjorde man det? Ingalunda; dertill var man, som vanligt, för loj. Der flera millioner behöfdes, knapprade man hop några hundra tusen om året och höll högt pris, som den tiden brukades här i landet. Tusen tegel köptes sällan i Helsingfors för 40 àoriginal: a 44 mark (10 àoriginal: a 11 rub.); vanliga priset var 48 àoriginal: a 52 mark (12 àoriginal: a 13 rub.), stundom 56, ända till 60 mark per tusen. Detta lockade till import, och då uppstod en konkurrens, som i England skulle väckt en oändelig munterhet. Estlänningarne köpte bränsle från Finland, brände tegel, befraktade finska fartyg, och skickade flera millioner tegel om året till Helsingfors, hvarifrån således stora kapitaler strömmade ut ur landet för det simplaste material, hvars råämne låg för fäfot i stadens närmaste omgifningar. Det skulle ännu fattats, att estlänningarne äfven hämtat leran och sanden från Finland.

138 Men sådana voro dessa finnar. De uppskörtades på alla håll af den fremmande spekulationen. Detta folk af jordbrukare köpte af främlingar mjölet till sitt bröd. Detta folk af smeder köpte af utlänningen låsen för sina dörrar, spikarna i sina golf. Detta folk, hvars timmermän voro så ansedde, att de förskrefvos till Ryssland, Estland och Liffland, köpte af andra de simplaste trädarbeten, leksaker m. m. Skorna på deras fötter, tygerna i deras enklaste kläder, allt köptes i stora massor utifrån, medan många tusende händer hemma voro sysslolösa; – och likväl har detta folk ansett sig fattigt! Fattigt var det också, det kan icke nekas; men blott genom sin otroliga lättja, sin håglöshet och sin okunnighet; – se der den verkliga fattigdomen!

139 Numera kosta förträffliga maskintegel, oaktadt arbete och bränsle stigit, 20 mark per tusen i Helsingfors. Bröd finnes tillräckligt; smiden, trädarbeten, väfnader, kort sagdt alla de första förnödenheter, tillverkas och säljas nu med största lätthet inom landet, blott emedan arbetet och intelligensen numera väckt detta folk ur dess sekellånga dvala.

Avsnittet ingår i HT 27/10 1860:|2||260|

Sjuttondeoriginal: Sextonde Brefvet.

140 Helsingfors 21 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

141 Rabbi!

142 I går på aftonen framlades för din tjenare följande med cylinderposten kringsända programmer:

143 Finska theatern: Kullervo, sorgespel i 5 akter;

144 Svenska theatern: Fänrik Stål, tablå i helioplastik; Alcibiades, lustspel i 4 akter; Esplanaderna, konversation;

145 Tivolitheatern: La reine de la crinolinespråk: franska, mimik i 2 förhängen; Metamorfoser; Gymnastik; Lapplands myggor, ballett;

|3|

146 Kristallpaviljongen: Symfoni af Mozart; Föredrag på kantele (för 30:de gången: Aallotar); vårvisa af Ingelius; romans för tetrapodion; festmarsch af von Schantz; ringdans af Miekka; ackorder af A. Lindberg; farväl till Finland, af Pacius;

147 Konstakademin: exposition af 300 taflor med elektrisk belysning;

148 Universitetet: föredrag öfver centralsolen;

149 Thölö bassin: regatta; första priset en vindmätare af platina;

150 Hotel Saima: kostym och lotteri; inkomsten tillfaller blind-institutet;

151 Hotel Päjäne: konversation och gåtor;

152 Sörnäs paviljong: folknöjen.

153 Då din vishet, o rabbi, ålagt din tjenare att göra bekantskap med folkets seder och förehafvanden, men konsten att vara på engång öfverallt ännu icke är uppfunnen, beslöt jag att fördela min afton på tre besök. Jag tillbragte en half timma vid expositionen i konstakademin, som är en täck liten byggnad midti en park, och fann der bland mängden några ganska utmärkta målningar, de fleste af finske målare, emedan akademien årligen uppköper för omkring 15 000konsekvensändrat/normaliserat mark en del af det bästa som penseln här lyckas frambringa. Ett bland gallerierna innehöll i kronologisk ordning sådana målningar från konstens barndom i Finland: altartaflor, porträtter m. m., några af ett antikt utseende. Derefter följde eldskensstycken, både genre och landskap, ytterst fint utförda djurmålningar, vinterstycken m. m.; sedermera mythiska figurer (till en del kopierade efter Ekmansgalleriet i Åbo); sedermera landskap af en förvånande fulländning, bland hvilka några (af Holmberg) betalts med 6 till 8 000konsekvensändrat/normaliserat mark); derefter åter genre i frisk omvexling och sedan ånyo landskap, bland hvilka de för norden egendomliga höst-, vinter- och vårvyerna alltmer fingo öfverhand. Först de sednare åren har historiemålningen, utgången ifrån den mythiska grunden, vunnit mera hållning och utbredning. Men landskapet förblir likväl alltid, i dess|261| episka lugn, den finska penselns hufvudsak och det enda, hvari här en egendomlig skola förmått utbilda sig. För närvarande säges en stark täflan råda härom mellan norrske och finske målare; en täflan lika naturlig, som den mellan fjället och mon. Det förra är lika lyriskt, som den sednare episk.

154 Man säger att penseln tagit broderlotten i konstakademin. Likväl hann jag kasta en blick på några så sköna och egendomliga arbeten äfven af mejseln i Finland, att de måste, såsom de äfven gjort, rikta hela den europeiska skulpturen med en mängd nya och friska idéer. Medan mejseln i södra och vestra Europa, hvarje gång den försökt att gå öfver den grekiska plastiken in på den kristna romantiken, mer eller mindre förirrat sig uti det sentimentala, har den rikedom af bilder, hvilka mejseln här lånat ifrån den finska mythen, lyckats behålla en stor del af sin ursprungliga friskhet. Formerna äro förädlade efter grekiska mönster; dessa gudar ha icke, såsom de skandinaviska, framförallt velat vara kraftiga och derigenom ofta nog blifvit hårda. Stridens element träder här i bakgrunden, och man finner snarare ett återsken af det odödliga lugn, som strålar kring de grekiska gudarnes panna, men på ett eget skönt sätt förmildradt af resignationen. Dessa finska gudar sakna herrskarens majestät, och bland dem vexer blott en enda titan, som omstörtar verlden, intilldess att han störtar sig sjelf på sitt eget svärd. Men deremot äga de i hög grad mildhetens majestät och tyckas, försjunkna i sig sjelfva, hellre drömma om att skapa nya verldar, än att eröfra de gamla.

155 Sedan jag i konstakademin mött två af våra landsmän, som jemte sex eller sju fransmän, tyskar och italienare hitkommit enkom för att studera Sjöstrands och Runebergs marmormyther, skyndade jag till finska theatern, för att der se samme »Kullervo»,konsekvensändrat/normaliserat som jag nyss beundrat i marmorn, framträda på scenen i lefvande gestalt.

156 Jag fann likväl här, som naturligt var, en menniska, icke en gud. Scenen må aldrig söka det sublima annorstädes än i det menskliga; gör hon det, så faller hon oundvikligt in i det löjliga, och hennes gudar blifva satyrer. Derföre träder också Kullervo, med allt sitt titaniska trots, helt mensklig på scenen och har det förstånd att emellanåt synas liten, för att i verkligheten vara stor. Din tjenare har icke ens i »den rasande Ajas» funnit en större hjeltesjäl, än uti denne träl med konungablick, som dödar och ödelägger allt, emedan kedjorna illa anstå hans friborna arm.

157 Språket tycktes mig äga ett grekiskt välljud. Stycket spelades också ganska väl, ehuru alltför lugnt och något berättande. Den sydländska lifligheten i gester och handling kunna dessa finnar aldrig lära sig. Din tjenare hade ej ringa nöje att se publiken derjemte. Här applåderades ganska litet,|262| men grets mycket, och de som somnat i länstolarna vaknade allt emellanåt upp och greto, och derefter togo de sig åter en lur. Theatern, som är belägen i esplanaderna söderom Turjas hotel och på sin tid lärer varit god nog, är nu redan gammal, inredningen mycket föråldrad och komforten ringa efter vår tids fordringar. Den nyligen restaurerade plafonden öfver salongen illustreras af de nio sånggudinnorna, de enda som här förblifvit evigt unga.

158 Finska theaterskolan lärer för närvarande räkna 18 elever och underhålles sparsamt dels genom räntorna af en donation, dels genom statsanslag.

159 Svenska theatern i Westend och tivolitheatern i Norrfolk medhunnos icke denna afton. Inträdespriserna i alla dessa theatrar variera mellan 50 penni och 12 mark.

160 Sednare på qvällen besökte jag kristallpaviljongen vid Thölö bassin icke långt från jernvägsdammen. Paviljongen lärer nyss vara för tredje gången tillbyggd, efter stigande behof, och bolagets aktier, som ursprungligen voro ställda på 100 mark, gälla nu 600. Den är hel och hållen uppförd af glas och jern-aluminium eller s. k. hvitt jern och inrymmer en sal för 2 000konsekvensändrat/normaliserat personer, jemte sidogallerier för konversation, restauration och betjening. Paviljongen sades i qväll vara glest besökt, endast 7 àoriginal: a 800 personer af alla samhällsklasser – ordet »klasser» brukas ännu af gammal vana – och inträdespriset är 1 mark, för hvilken då äfven erhålles ett glas thé. Orkestern räknar omkring 40 medlemar, utom sångare, sångerskor, kantelespelerskor och artister på tetrapodion m. m. Repertoiren delar sig alltid mellan universela och nationela sympathier. Efter den odödlige Mozart uppträdde här den lika odödliga folkvisan. En kantelesångerska har sedan några veckor förtjusat publiken med en serie ballader från bergen och sjöarna i det inre af landet, och på repertoiren stod i dag den berömdaste af dem alla, benämnd Aallotar eller vågens dotter. Näst de skottska balladerna har din tjenare ej hört något vackrare. Sångerskan var en ung flicka, ej öfver tjugu år gammal, funnen i vildmarken och understödd af konstakademinoriginal: kostakademin vid musikskolan i Kuopio. Hennes röst var så ren och välljudande, hennes föredrag så enkelt och innerligt, att – åhörarne glömde somna. Också balladen var mycket enkel och beskref huru vågens dotter gick att plocka perlor på stranden, och dessa perlor voro Väinämöinens tårar. Dem knöt hon till ett diadem till sin panna, som glänste i solskenet; men der fattades ännu en perla; den sökte hon öfverallt, kring alla verldshafvets stränder, och fann den icke. Ändtligen mötte hon den unge hafsguden Ahti, och – för att vara kort – han bedrog henne, och då föll från hennes eget öga den öfvergifna kärlekens första tår. Det var perlan, som ännu saknades; diademet var fullständigt,|263| men hon, som bar det, försmaltoriginal: försmallt uti tåren och gråter nu alla vårar vid Finlands stränder, medan diademet glimmar i vågornas glitter.

161 Man säger att konstakademin nu vill skicka den unga sångerskan till Rom, hvilket åter andra motsätta sig såsom vådligt för blomman af hennes naiva genius. Hela det musikaliska Helsingfors, för öfrigt ense i sin beundran och hänförelse, delar sig i tvenne läger för och emot romresan; tidningarna ligga derom i fejd, och nästan ingen stadnar neutral. Lyckligtvis torde farhågorna till någon del vara ogrundade, sedan virtuosväsendet och konsertmakeriet ändtligen öfverlefvat sig sjelfva i nästan hela Europa.

Avsnittet ingår i HT 3/11 1860:|3|

Adertondeoriginal: Sjuttonde Brefvet.

162 Helsingfors 22 Juni 5 870.konsekvensändrat/normaliserat

163 Rabbi!

164 I dag har din tjenare gjort en tur genom staden till häst, hvilket sistnämnda var nödvändigt för de infama stenar, som ännu qvarligga på en del gator från fordom. Huru dessa menniskor kunna uthärda att åka (med häst) öfver sådana stenrummel, förefaller mig obegripligt. Jag gjorde i går ett försök,original: besök, men kände mig efter några minuter mörbultad till beefspråk: engelska. Lyckligtvis äro de nyare gatorna, lagda med sandsten, uti försvarligt skick och trottoirerna af granit eller asfalt.

165 Esplanader af inemot tre engelska mils längd, från torget vid södra hamnen ända bortom Djurgården, klyfva halfön och staden i tvenne hälfter. Denna grönska i sommarens fägring, jemte trädgårdarna i Westend och det på tre sidor svallande hafvet, ger en behaglig, nästan landtlig anblick, som icke motsäges af det glesa byggnadssättet. De flesta nyare hus äro endast tre våningar höga; de äldre ofta blott en och två våningar; gatorna breda och tomterna åtskilda af brandgator eller trädgårdar. Trafiken är derföre också endast vid bangården eller hamnarna och stundom vid Djurgården af någon betydenhet; för resten lugn som en finsk sjö.

166 Din tjenare red från Turjas hotel öfver bantorget och förbi det lilla gasverket, esplanaderna framåt, vid sidan af Westend till Djurgården. Parken är hvarken stor eller lysande, men läget pittoreskt mellan Thölö bassin i söder och på de öfriga sidorna berg med unga skogsplanteringar, paviljonger och vårdtorn. Här finnas luft-,original: luft- ång- och vattenbad, villor, värdshus, bouillonerier, paviljonger, spiraljernvägar, ridbana och målskjutningsanstalter. En luftklipper förde besökande fram och åter, täflande med caloricsluparna och jernvägstågen. Ett sällskap flygande akrobater balanserade här på grantopparna, beundrade af badgäster och andra som hade råd att depensera|264| minuter. St. Elmseldar afbrändes på höjderna; barn slogo tunnband på gångarna och blåste ofantliga bubblor af guttapercha; unga ladiesspråk: engelska seglade förbi uti rosenfärgade ballonger, kastande slängkyssar åt andra ladiesspråk: engelska, som roade sig att meta karpar i dammarna. En lokomobil tryckpress serverade ständigt ankommande färska telegrammer åt äldre gentlemän, som i bersåerna afhandlade börsaffärer och politiska nyheter medan yngre gentlemän ifrigt disputerade om savolakska eller tavastländskaoriginal: tawastlänska hästracernes företräden på ridbanan.

167 Din tjenare fortsatte ridten genom södra delen af bergverken och Norrfolks arbetarebostäder, tvärsöfver jernbanan och vattenledningsanstalten, förbi en ny kyrka, till en gata af smedjor och fabriker, hvarifrån man öfver en lång och smal bro passerar mellan konstakademin och Aura till stadens äldre delar. Här ledde en stenig gata mellan fortlöpande rader af sjukhus och kyrkor till kronans torg, som omgifves af regeringens och universitetets till en del ganska vackra byggnader. Denna nejd var, oaktadt dess betydenhet som center för staden och landet, i bredd med de öfriga något stel, och man såg här en stor trappa med en liten kyrka ofvanföre. Din tjenare red härifrån nedåt stadens norra hamn, lemnade till venster en rad af trevåningsstenhus och en inbjudande promenad långs granitquaierna samt fortsatte vägen förbi den lilla oansenliga börsen, öfver en liten kanal till en mindre halfö, benämnd Skattudden, troligen emedan Finlands skatter (?) här förvaras i det prydliga bankpalatset. Den börsadel och byråkrati, som icke föredragit trädgårdarne i Westend, har här slagit sig ned i ett par välbyggda qvarter af den bästa konstruktion jag funnit i Helsingfors; de flesta husen tre och fyra våningar, med den mest förtjusande utsigt öfver hafvet och hamnarna. Ett citadell ytterst på udden med garnison af invalider, som här ha en fristad, synes bestämdt att dominera båda hamnarna och afskiljes från den öfriga halfön genom en med batterier befäst kanal. Men oaktadt hotet af dess elektriska mörsare, stå en grekisk kyrka, två privata bankhus och en blindanstalt öfverst på höjden – en blindanstalt med den skönaste utsigt! Dessa finnar kunde med deras befängda byggnadsplaner förmå sjelfva den vise Salomo att draga på munnen.

168 Derifrån återvände jag öfver ett rymligt torg vid södra hamnen, förbi tvätthus, badanstalter och caloricbåtar till de nejder af staden, som ligga söderom esplanaderna. Dessa nejder blefvo vid stadens bombardement under sednaste krig till en stor del skjutna i grus och äro nu blott till hälften bebyggda, för det mesta med trädhus af mindre värde, emedan man ej velat riskera för samma öde en mera dyrbar egendom. Dock torde dylika faror|265| icke framdeles hota, sedan numera sju små fästen i rad försvara denna sida af kusten.

169 Yttersta udden af Helsingfors halfö är på en sträcka af 1 000konsekvensändrat/normaliserat yards bakom fästena försvarad af kombinerade skansar, som göra hvarje landstigning omöjlig, äfven om fästena nedskjutas; och bakom skansarna skyddas staden af en naturlig bergvall. Nejden är kal och enformig; här och der en grön fläck af hvitbetor och australiska potäter för sockerfabrikernas behof. Endast vid vestra delen af udden sträcker sig staden fram till en liten angenäm gammal park, som bakom vestligaste fästet Linna erbjuder en täck promenad och några prydliga badanstalter. Här finnes äfven ett monument öfver de vid sednaste striden fallne krigare, prydt med basreliefer af en ung bildhuggare Manninen.

170 Öfverst på bergen ser man det observatorium, der man först i Europa skall hafva beräknat centralsolens läge, hvarigenom det copernikanska systemet erhöll sin slutliga fulländning. I en sednare tid lärer man också, på grund af denna upptäckt, här först bland alla lyckats noggrannt bestämma solsystemets rörelse samt dermed grundlägga de theorier, som nu utgöra astronomins högsta triumfer.

 

 

1. *)Simeon Levi underlåter aldrig att anföra den judiska tideräkningens dag och månad; hvilken besynnerliga envishet må nämnas, utan att vidare här citeras. Originalet är skrifvet på den dialekt af hebreiskan, som brukas i Talmud.
2. *)Ändtligen har Garibaldi lyckats uppfiska framtidstelegrafen, som redan ansågs förlorad under de sicilianska oroligheterna. Läsaren vet utan tvifvel att tråden går in genom kratern af Etna till jordens innandöme, der Parcerna spinna framtidens härfva, och det är ganska naturligt att gäsningen på Sicilien äfven meddelat sig åt vulkanen, som en tid bortåt låtit alla profetior uppgå i rök. Numera, sedan lugnet är någorlunda återställdt och tråden ånyo kommit i tjenstbart skick, har den berömde generalen, med sin vanliga liberalitet, upplåtit densamma till allmänhetens begagnande, så mycket hellre som han sjelf lärer genom denna telegraf ha kommit till visshet om att påfven och turken skola ungefär samtidigt afsättas från deras verldsligaoriginal: werdsliga välde.