Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Planeternas skyddslingar

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Första delen. Nattens barn.
  • Vulgata.
  • 1. Vinternatt.
  • 2. Nattens barn
  • 3. Ryttaren utan sadel.
  • 4. I Karis prestgård.
  • 5. Thurholm.
  • 6. Cannabis.
  • 7. Sammansvärjning och möte.
  • 8. I grefvens tid.
  • 9. Wittstocks minne.
  • 10. Flytande spån.
  • 11. Halmskrinet.
  • 12. Åbo akademi.
  • 13. Andra spånen.
  • 14. Den svenske Leonidas.
  • 15. Neunburgs sista dag.
  • 16. Förgylda Ruben.
  • 17. Inför kejsaren.
  • 18. Äfventyr i Böhmen.
  • 19. Igenkänd.
  • 20. Före slaget.
  • 21. Andra slaget vid Breitenfeld.
  • 22. Stjernan.
  • Andra delen. De tre.
  • 1. Vågornas lekboll.
  • 2. I Kolmordens skog.
  • 3. Spartanskor.
  • 4. I källaren.
  • 5. Bikten.
  • 6. Lärdom mot lärdom.
  • 7. Doxa.
  • 8. Segerbudskap.
  • 9. De tre skyddslingarne.
  • 10. Den vandrande juden.
  • 11. Slottsbranden.
  • 12. Juden och statsmannen.
  • 13. Finska bibeln.
  • 14. Julgåfvor.
  • 15. Köpare och säljare.
  • 16. Furstinnan Radzivil.
  • 17. Ridhuset och kyrkogården.
  • 18. Minor och kontraminor.
  • 19. Höjderna och djupen.
  • 20. Askungen.
  • 21. Hvem är landsförrädaren?
  • 22. Riseberga.
  • 23. Regensburg.
  • 24. Spörsmål för lifvet.
  • Tredje delen. Makalös.
  • 1. Före striden.
  • 2. Slaget vid Jankowitz.
  • 3. Slagfältet.
  • 4. En fältflamma och ett fältlasarett.
  • 5. Hjerta och statskonst.
  • 6. Freden i Brömsebro och Johannes Rudbeckius.
  • 7. Andra och tredje skyddslingen.
  • 8. Gyckel och sidenband.
  • 9. Ett lejonmöte.
  • 10. Ruben Zevis sändebud.
  • 11. Budskap till österlandet.
  • 12. Slafvens slafvinna.
  • 13. Westfaliska freden.
  • 14. Den triumferande Parnassus.
  • 15. Gunstlingarne.
  • 16. Mor och dotter.
  • 17. Hotande förebud.
  • 18. Karl Gustaf på Öland.
  • 19. Stjernan och skyddslingarne.
  • 20. Det stora budet.
  • 21. Stambul Sarai.
  • 22. På tredje trappsteget.
  • 23. Messias.
  • 24. Stjernornas stund.
  • 25. Sultanens hat-i-sherif.
  • 26. Makalös.
  • 27. Ett nytt lif.
13. Finska bibeln.

14. Julgåfvor.

15. Köpare och säljare.

Andra delen. De tre

Lästext

Ett fel har uppstått. Lästexten kunde inte hämtas.

Kommentar

Kommentar

stycke – textställe – kommentar

Rubrik 1. Vågornas lekboll. I följetongen i NDA (huvuduppl. 1/4 1887) föregås kapitlet av en sammanfattning av första delens innehåll för nya läsare: »Natten mot den 8 december 1626 föddes i Kaskas torp, Karis socken i Nyland, en gosse och en flicka, tvillingsbarn af okänd moder, en utblottad, vandrande ung qvinna, som dog i torpet. Vid deras dop tillkallades som faddrar fältmarskalken Åke Tott och presidenten Jöns Kurk, hvilka tillfälligtvis under en resa tagit nattläger i torpets närhet. Gossen, kallad Bennu eller Benjamin, upptogs som barn af herr Åke; flydde för ett vådaskott till Tyskland, tjenade under Erik Slange vid stormningen af Neunburg och i andra slaget vid Breitenfeld 1642, hvarefter han, sårad, fick åtfölja den kurir, som öfverbragte segerbudskapet till Stockholm. Flickan, Hagar benämd, uppväxte i torpet till sitt 14:de år, utmärkte sig genom en ovanlig vetgirighet, upptogs sedan af presidenten Kurk och åtföljde honom till Sverige. Sammanställningen med drottning Kristina förklaras af tidehvarfvets tro på stjernornas inflytande, enär dessa barn voro födda samma natt som hon och under samma himmelstecken.»

1 jernkanoner [...] kronans kommissarie herr Louis de Geer nyligen begynt tillverka Finans- och industrimannen Louis De Geer (1587–1652) från Liège gjorde stora investeringar i den svenska industrin från 1620-talet: han anlade manufakturer, arrenderade flera kronobruk och fick monopol på järnkanongjutningen. De Geer bidrog till skapandet av den svenska järnkanonexporten genom Finspångs styckebruk som han ägde från 1641, han blev naturaliserad samma år.

2 för styrbordshalsar med vinden från styrbord.

2 vallen kusten.

3–4 Herman Fleming var son till den berömde riksamiralen Klas Fleming [...] reduktionsman och en af de mest inflytelserike stormän under Karl Gustafs regering Klas Larsson Fleming (1592–1644) blev riksråd 1625, amiralitetsråd och överståthållare i Stockholm 1634 samt amiral 1644. Sonen Herman Fleming (1619–1673) studerade skeppsbyggnadskonsten i Holland i början av 1640-talet och gick i holländsk örlogstjänst 1642. Senare hemkallad gjorde han karriär i amiralitetet och som inflytelserik ämbetsman med ett starkt intresse för reduktionen, d.v.s. indragningen till kronan av förlänade och donerade egendomar, under Kristina och Karl X Gustav.

5 Fäller du af fallar du av: styr du segelfartyget åt läsidan; SAOB har detta belägg av Topelius.

5 Lova styr segelfartyget upp mot vinden.

7 becktröja skämtsam benämning på sjöman; SAOB har detta belägg av Topelius.

7 håll strecket håll kursen.

8 preja tränger in på.

11 Ändtligen slutligen.

18 Tacitus (ca 55–117), romersk ämbetsman och historiker vars centrala verk är en flerdelad skildring av Roms historia under det första århundradet e.Kr.

20 äldsta dottern jungfru Barbro, som sades vara förlofvad med herr Gustaf Evertson Horn Den historiska Gustav Evertsson Horn (1614–1666), militär och blivande riksråd, var ännu vid denna tid (1642) gift med Maria Mörner (1619–1643). Han och Barbro Kurck (d. 1658) gifte sig 1644.

20 koff typ av mindre lastsegelfartyg med flat botten.

21 »Fängelse med möjlighet att drunkna» [...] C. G. Ehrensvärd pro C. A. (Carl August) Ehrensvärd (1745–1800), sjömilitär, konstteoretiker och tecknare; citatet har inte gått att identifiera.

21 fastläsas fastlåsas.

21 underbara märkvärdiga.

22 de fotfallne tjenarne tjänarna som har svårt att stå på benen.

22 »Jag såg lifvets träd, och dess löf voro alla förvissnade, blott ett var grönt.» Citatet har inte gått att identifiera, jfr Topelius, Evangelium för barnen 1893, s. [129]: »En saga från gamla tider säger: Jag såg världens träd, och alla dess löf voro förvissnade, utom ett enda. Detta enda gröna löf hade Gud låtit växa på en förtorkad gren, för att det skulle blifva trädets nya rot, och för detta gröna löfs skull fick trädet lefva.»

26 essentia dulcis (lat.) ett slags universalmedicin innehållande bl.a. guld; läkaren Christian Friedrich Richter skapade receptet ca 1700 (Hörmann, »Richter, Christian Friedrich» 1889, s. 452 f.).

29 domestik här: tjänarinna.

34 kristning dop.

35 långs längs.

49 Lethes glömska Lethe är glömskans flod i grekisk mytologi.

57 Sök! Sök! Sök, och du skall finna till sist Alluderar på Matt. 7:7–8.

59 En avant! (fra.) Längre fram!

59 Adieu, mon plaisir! (fra.) Nu är det slut med det roliga!

70 töfvar dröjer.

70 vara så nedrig nedlåta sig.

70 nog helt visst (i finländsk svenska).

70 lärer fuller lär säkerligen.

72 te deum här appellativt i betydelsen lovsång; ursprungligen en fornkristen lovsång som inleds med orden te deum laudamus: (lat.) dig Gud lovar vi.

73 putset sprattet, upptåget.

75 stigmän stråtrövare.

81 munter rask; SAOB har detta belägg av Topelius.

83 ledingens djävulens; SAOB har detta belägg av Topelius.

83 causan orsaken.

83 efter eftersom.

83 skacklarna benen; SAOB har detta belägg av Topelius.

83 här är ramt här spökar det mycket (dialektalt); SAOB har detta belägg av Topelius.

84 skogsriddare stråtrövare; SAOB har detta belägg av Topelius.

85 tarfliga torftiga.

86 dälder (mindre) dalar.

87 fängpannan urholkningen för krutet i eldvapnet (från 1600- och 1700-talet).

91 kjolsäck liten påse fastsydd vid kjolen eller hängande vid bältet.

99 kamelottsklädning kamlott: ett slags tjockt, glättat ylletyg eller ylle med blandning av gethår.

99 toilett klädsel, frisyr m.m.

101 afbidade inväntade.

110 Man har sagt om Kristina, att hon aldrig varit ett barn. Topelius källa har inte gått att identifiera.

114 Drottningen var den enda, som då hade rätt att kallas fröken, [...] adelns döttrar jungfrur. På 1500-talet var ’fröken’ titel för en ogift furstedotter. Senare användes titeln även om grevedöttrar (de tidigaste beläggen på detta i SAOB är från 1600-talets första hälft). Under 1700-talet ersatte fröken jungfru-titeln inom adeln och inemot mitten av 1800-talet mamsell inom borgerskapet.

135–137 upptog boken och räckte henne [...] Det är Tacitus, [...] han är min SAOB anger i första hand reale och femininum som genus för ’bok’, men även några belägg på maskulinum, bl.a. av Topelius ur Läsning för barn 2 (1866). Här syftar ’han’ dock på Tacitus, som metonymiskt står för såväl verket som exemplaret.

143 deshabillé vardagsklädsel, här: inte klädda för att ta emot besök.

148 officiösa ceremoniösa; SAOB har detta belägg av Topelius.

150 det franska förbundet Sverige och Frankrike var i förbund under trettioåriga kriget: det första förbundet slöts 1631, det andra 1635 (stadfäst 1637).

150 Danmarks misstänkta hållning Kristian IV befarade att tyska landvinningar skulle ge Sverige tillfälle att anfalla Danmark i ryggen. Detta ville han förekomma genom att själv gå till anfall, men högadeln var obenägen till krig och riksrådet avslog hans återkommande begäran, bl.a. 1642, om medel att bygga upp den förfallna krigsmakten (Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 7 1838, s. 219 f.).

151 fallne ur hakarne komna ur gängorna; förekom i svenskan i Finland; SAOB har detta belägg av Topelius. I följetongen i NDA (huvuduppl. 13/4 1887) står här »fallne från skyarne».

151 öfverhofmästarinna fru Beata Oxenstjerna, gift med Karl Bonde pro gift med Erik Ulfsparre (1577–1631); Topelius har förväxlat rikskanslern Axel Oxenstiernas syster och kusin som hade samma namn: systern Beata Oxenstierna (1591–1621) var gift med Carl Bonde (1581–1652), medan kusinen Beata Oxenstierna (1591–1652) var gift med Erik Ulfsparre och tjänstgjorde som överhovmästarinna hos Kristina 1639–1647.

151 tillgången förloppet, tillvägagångssättet.

154 Hofläkaren livmedikusen; SAOB har detta belägg av Topelius.

167 jubilerande jublande.

169 profossen bödeln, befattningshavaren som verkställde kroppsstraff.

170 Man omtalar, just från 1642, att rikskanslern låtit straffa en tjenare, oaktadt drottningens förbön. Topelius källa har inte gått att identifiera.

171 blyvatten vattenlösning av blyacetat som användes för att behandla kontusioner och hudinfektioner.

176 kindpustade örfilade.

181 Axel Oxenstjerna, konungen utan namnet Jfr Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 8 1838, s. 86: »Axel Oxenstjerna var under riksförmyndaretiden Sverges konung, icke till namnet, men till magten och gagnet.»

181 »den axel, kring hvilken verlden (läs: samtiden) rörde sig» Så ska Frankrikes ambassadör i Stockholm Pierre Chanut (1604–1662) en gång ha sagt – på latin – och lagt handen på Axel Oxenstiernas axel (Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 9 1841, s. 55).

181 »den store Gustafs dotter» Efter Axel Oxenstiernas sista ord 1654 (Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 11 1843, s. 80 f.).

183 hugnelig glädjande, tillfredsställande.

184 »makalösa», [...] devisen på hennes ensliga storhet Devisen finns på en medalj som Kristina lät slå i Rom 1659. Medaljens åtsida visar hennes bröstbild och namn, frånsidan fågeln Fenix på ett brinnande bål med ΜΑΚΕΛΩΣ (»makelos») skrivet ovanför. Inskriften anspelar både på hennes ojämförliga egenskaper och på henne som ogift (Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 10 1842, s. 282 f.; Bror Emil Hildebrand, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar I 1874, s. 311).

190 täckes värdigas; uttryck för hövlig anmodan.

195 Stäket medeltidsborgen Almarestäket som raserades 1517.

196 en betänklig blick en blick som uttrycker farhågor; SAOB har detta belägg av Topelius.

196 göra les honneurs agera värdfolk.

200 andra slaget vid Breitenfeld Se del I, kap. 21.

203 bivuaker bivacker: militära nattläger.

205 Det värsta i Ingolstadt var att icke få slåss för min unga drottning. Gustav Horn (1592–1657) var krigsfånge 1634–1642, längst i Ingolstadt.

208 hvars mod är tyst, [...] trotsar döden. Ur Runebergs »Den Femte Juli» (Fänrik Ståls sägner 1848; SS V, s. 48); Topelius har ändrat originalets »dess» till »hvars».

209 oskrymtad uppriktig.

214 morian mörkhyad person.

216 Salomo den israelitiska kungen på 900-talet f.Kr., känd för sin vishet.

218 lägenhet tillfälle.

219 tarfliga vanliga, folkliga.

219 Stjernhjelm var nu 54 år Georg Stiernhielm föddes 1598, vilket egentligen gör honom till 44 år vid denna tid.

219 i antiqviteter om fornkunskap; SAOB har detta belägg av Topelius.

220 borgerliga rättigheter de rättigheter som städernas borgerskap hade.

223 Gustaf Trolle (ca 1488–1535), ärkebiskop som riksföreståndaren Sten Sture d.y. belägrade på Almarestäket 1516–1517.

223–224 spiritus familiaris [...] beskyllning för hexeri Uppgifterna om Stiernhielms påstådda trollkonster återfinns t.ex. hos Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 14 1846, s. 83 f.; spiritus familiaris – (lat.) tjänande ande, behjälplig i svartkonsten.

224 nödigt knappast.

225 herr Lennart fältmarskalken och riksrådet Lennart Torstenson (1603–1651), överbefälhavare för den svenska armén i Tyskland från 1641.

243 nystfot nystvinda på fot.

244 sillfjerding silltunna som rymmer drygt 30 liter.

245 stickmörkt beckmörkt; förekommer i svenskan i Finland.

256 fjät steg.

272 kodrift boskapsflock som drivs.

274 collegium illustre (lat.) »det förnäma kollegiet»; namn på den av Johan Skytte grundade skolan för unga adelsmän som verkade i Stockholm 1626–1629.

277 med all gewalt till varje pris.

278 föraktligt föraktfullt.

278 de reformertes de som tillhör de reformerta kyrkorna, d.v.s. de riktningar inom protestantismen som härrör från de schweiziska reformatorerna Huldrych Zwinglis (1484–1531) och Jean Calvins (1509–1564) verk.

279 Philippus Melanchton Philipp Melanchthon (1497–1560), Martin Luthers främsta medarbetare och författare till läroböcker och religiösa skrifter, bl.a. Augsburgska bekännelsen.

281 Calvin och hans anhang Se kommentar till stycke 278.

291 kurfursten af Brandenburg vid denna tid [...] thronarfvinge Fredrik Wilhelm, den sedan så ryktbare »store kurfursten» Fredrik Vilhelm (1620–1688) hade efterträtt sin far som kurfurste 1640 och förhandlade vid denna tid själv om giftermål med Kristina. Genom politiska och militära framgångar lade han senare grunden till stormakten Brandenburg-Preussen.

291 formligen med iakttagande av alla formaliteter.

297 vån utsikt.

297 Konung Sigismunds tider voro då snarligen att förvänta. Alluderar på maktkampen om den svenska kronan mellan Sigismund, kung av Polen 1587–1632 och av Sverige 1592–1599, och hertig Karl, sedermera Karl IX, på 1590-talet.

300 Nådig fröken och kurprinsen äro syskonebarn Fredrik Vilhelm av Brandenburg var Kristinas kusin på mödernet.

307 änskönt trots att.

307 räcka handen åt ett sitt syskonbarn, [...] två finnas Den andra som åsyftas vid sidan om Fredrik Vilhelm är Karl Gustav av Pfalz, sedermera Karl X Gustav, vars mor var Gustav II Adolfs halvsyster.

316 obeständig ombytlig, nyckfull.

320 Sara [...] kallade sin man Abraham herre Se kommentar till del I, stycke 609.

326 Om jag gifter mig, [...] föder en Augustus [...] föda en Nero? Möjligen efter Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 9 1841, s. 68 eller Jacques Lacombe, Drottning Christinas Historia 1765, s. 61; här ställs de romerska kejsarna Augustus (63 f.Kr.–14 e.Kr.) och Nero (37–68) mot varandra, den förra sinnebilden för en god och rättrådig härskare, den senare för en grym och utsvävande.

328 hugstor högsinnad, ädel.

330 Couche (fra.) plats!

330 osjäliga som saknar själ.

331 ryggkarmar ryggstöd på stolar; SAOB har detta belägg av Topelius.

333 Deborahs den gammeltestamentliga »profetissan» och »domarinnan» Debora i Israel under domartiden, se Dom. 4–5.

335 undskyllan ursäkt.

350 matfriska glupska; SAOB har detta belägg av Topelius.

350 tre väldiga Karlars tidehvarf Karl X Gustavs, Karl XI:s och Karl XII:s.

351 Danmark, som fått två korgar, [...] alla spekulerade på den nu lediga jungfruhand Om Kristinas friare, se Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 9 1841, s. 66 f., som Topelius förmodligen stöder sig på här.

354 yngre kusin, furstinnan Eleonora Katarina Eleonora Katarina av Pfalz (1626–1692) var liksom brodern Karl Gustav Kristinas kusin genom modern Katarina, Gustav II Adolfs halvsyster.

365–366 Hillevi Kyle. [...] Wendela Skytte, gift med landshöfdingen Kyle [...] oförliknelig moder Den historiska Hillevi Kyle (f. 1628), dotter till Wendela Skytte (se kommentar till del I, stycke 283–285) och Hans Kyle (1605–1659), dog redan 1641, ca ett år innan hon här dyker upp i romanen. Eventuellt beror anakronismen på en förväxling av dödsår med Hans Kyles dotter Hillevi Margareta (1641–1682) i hans andra gifte med Elisabet Catharina von der Lühe.

367 Xenofon (ca 428–354 f.Kr.), athensk militär och författare.

378–379 riksrådet Skytte, [...] adlad sedan 1603 Johan Skytte (1577–1645) adlades 1604.

382 Livius Titus Livius (59 f.Kr.–17 e.Kr.), romersk historieskrivare.

382 Qvintilianus Marcus Fabius Quintilianus (ca 35–ca 100), romersk lärare i vältalighet.

383 Wendela Skytte har öfverträffat Alexander, [...] 21 år, när hon kallades bort, och hade, som han, eröfrat verlden Alexander den store (356–323 f.Kr.) var ca 30 år när hans rike var som störst, från Makedonien i väst till Indusfloden i öst.

388 ho, hä, to; [...] der, die, das Singularisformer av grekiskans (ὁ, ἡ, τό) respektive tyskans bestämda artiklar i maskulinum, femininum och neutrum.

390 pulla flicka (i smeksamt tilltal).

391 Hexefjell häcklefjäll.

393–394 Homerus: Ej mångvälde är godt, blott en skall råda i riket. Versen finns i Iliaden, andra sången.

395 hug håg.

397 krokota krokiga.

400 bottenlärd grundligt lärd; SAOB har detta belägg av Topelius.

404 Besynnerligen särskilt.

404 slätt dåligt.

406 Drottning Elisabet (1533–1603), drottning av England från 1558.

408 tillförene förut.

415 Klockan 5 [...] arbetsdagen vanligen började klockan 4 Jfr motsvarande hos Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 10 1842, s. 166.

415 reglera planlägga, här: stadsplanera.

421 pretiosa dyrbarheter.

421 karyatider skulpterade kvinnofigurer som fungerar som pelare.

421 sirater utsmyckningar, prydnader.

421 triton grekisk havsgud med mänsklig överkropp och fiskstjärt.

421 öfverspunnen vattenkaraff Troligen avses en karaff av filigranglas: ofärgat glas med insmälta färgade glastrådar som bildar mönster.

421 skriftyg skriv(bords)ställ.

421 bokvurm »bokmal».

426 vulgata den romersk-katolska kyrkans officiella latinska bibel; se kommentar till del I, stycke 4.

426–427 Mulier autem viri gloria est. [...] »Das Weib aber ist die Ehr des Mannes». [...] »qvinnan är mannens ära» Bibelstället är det redan i förra kapitlet omtalade 1 Kor. 11:7.

427 ehvad vare sig.

433 Osökt flicka som ingen friat till; SAOB har detta belägg av Topelius.

436 Symposion Platons dialog Gästabudet som behandlar kärleken.

443 Pelikan! här troligen med innebörden: du är naiv!

443 intet veta [...] om kärleken! [...] en strof af Ovidius eller Tibullus Av de romerska skalderna Tibullus och Ovidius har särskilt den senares dikter uppfattats som minst sagt frivola (Amores, Ars amandi). Topelius kontrasterar Kristinas brådmogna beläsenhet mot Hagars kyska begär efter kunskap, jfr »en lärd i bokvett, ett barn i verldsförfarenhet» nedan (stycke 447).

449 Minervas uggla Minerva är bl.a. vishetens och vetenskapens gudinna i romersk mytologi och ugglan hennes symbol.

452 Jupiter och Mars himmelsguden respektive krigets gud i romersk mytologi.

454 Tycho Brahe (1546–1601), dansk astronom.

454 fuller förvisso, utan tvivel.

456 harcelerar besvärar.

456 frälseköp benämning på adelns köp av kronans gods eller räntor.

458 victoria (lat.) seger.

461 trossen de vagnar som åtföljde en armé och transporterade packning, livsmedel, foder, samt övriga förnödenheter, dock inte ammunition.

461 oförtöfvadt ofördröjligen.

466 statsnyhet underrättelse som har med det politiska livet i staten att göra; SAOB har detta belägg av Topelius.

467 bandrosor stora, runda rosetter av fina band.

472 skalken på läpparna humorn.

474 fnurrade muttrade.

493 hurtiga avsevärda; SAOB har detta belägg av Topelius.

493 blesserad sårad.

509 Vår svenske Leonidas Se del I, kap. 14 »Den svenske Leonidas» och kommentar till del I, stycke 883 samt 816.

513 dragoner beridna infanterister.

513 sporre sting; SAOB har detta belägg av Topelius.

518 furier hämndgudinnor.

523 fullsöfd fullt utsövd.

527 Tedeum tacksägelsegudstjänst i vilken lovsång ingår.

539 frejd anseende, rykte.

543 jugera bedöma.

545 soupçonen misstanken.

549 skalmask kryp; SAOB har detta belägg av Topelius.

560 konung Herodes Herodes den store (ca 73–4 f.Kr.), romarnas lydkonung i Judeen från 37 f.Kr. som skoningslöst lät avrätta både verkliga och inbillade motståndare i sitt rike.

560 Herodias furstinnan som enligt Markus- och Matteusevangelierna låg bakom avrättningen av Johannes Döparen.

560 så framt om.

564 Slik sådan.

566 anamma gripa.

566 kom sams samsas, bli vän; SAOB har detta belägg av Topelius.

568 bergades räddades.

568 saltomortale akrobatiskt språng.

571 vid pass tjugu famnar ca 35 m.

576 Beschon [...] sin gunst hos furstinnan Eleonora Katarina, som sedan fick ångra denna bevågenhet. Fryxell berättar att Beschon och Eleonora Katarina hade ett förhållande under furstinnans förlovningstid med lantgreven Fredrik av Hessen-Eschwege (1617–1655), och att hon var tvungen att avslöja det en tid efter giftermålet 1646 eftersom hon var gravid (Berättelser ur Svenska Historien 11 1843, s. 10).

578 De votre majesté le très humble serviteur! (fra.) Ers majestäts mest ödmjuka tjänare!

580 underpanten pant som blir kvar hos pantsättaren.

595 gick att i marken dö dog i fält; SAOB har detta belägg av Topelius.

597 papister nedsättande benämning på katoliker.

597 Petri Ravennelii Bibliotheca sacra Pierre Ravanels bibelkommentar Bibliotheca sacra, seu, thesaurus scripturæ canonicæ amplissimus, utgiven första gången 1650 i två volymer; omnämnandet här är något anakronistiskt.

608 liftröjan tröjan som bars ovanpå linne eller skjorta.

608 kyller vanligen av älghud tillverkad rock som bars under rustningen eller utan rustning.

611 segertidning segernyhet.

618 courtoisien artigheten, egentligen ridderligheten.

621 fåle unghäst.

621 otamd otämjd.

622 Sagan om Ahasverus, [...] uppkommit i sextonde seklet [...] okänd författare, I. H. R., [...] Reval den 11 april 1604. Den äldsta kända uppteckningen av legenden är från 1200-talet. Den skrift som omnämns är en ursprungligen tysk version av legenden som trycktes i flera upplagor under tidigt 1600-tal. På 1700- och 1800-talet utkom flera svenska upplagor. Av signaturen och dateringen att döma är det en svensk upplaga Topelius hänvisar till, se P. O. Bäckström, Svenska folkböcker II 1848, s. 207 ff.

625 hälften bark i mjölet Anspelar på Runebergs dikt om bonden Paavo som uppmanar sin hustru att »blanda hälften bark i brödet». Dikten inleds med versen »Högt bland Saarijärvis moar bodde» och ingår i sviten »Idyll och epigram» i Dikter (1830; SS I, s. 117).

625 utpantat resterande spanmålskappar utmätt de spannmålskappar som återstod att leverera; kappe: måttenhet för torrvaror, motsvarar ca 4,6 liter.

640 jag lägger i natt ej ögonen till jag sover inte en blund i natt; SAOB har detta belägg av Topelius.

641 munrede talegåva; SAOB har detta belägg av Topelius.

642 Sarons blomster bibliskt uttryck (Höga v. 2:1), en symbol för oskuld och renhet; Saron är en fruktbar slätt i Palestina.

644 en Israels dotter en kvinnlig avkomling av patriarken Jakob, som fick namnet Israel (1 Mos. 32:28) och betraktas som stamfar för israeliterna, d.v.s. en judinna.

644 37:de psalmen: »den barmhertiges säd skall varda välsignad!» Efter Ps. 37:26.

648 gärder skatter, pålagor.

652 Skriften säger, att Herren gifver födan åt korpens ungar Ps. 147:9.

653 Martin Stodius, mystikern Martin Stodius (1590–1676), professor i Åbo 1640–1660, först i de heliga språken, därefter i teologi, gjorde sig känd som utövare av ockultism.

653 Johan Terserus, den sedan så vidtberömde och vidtklandrade biskopen Johannes Terserus (1605–1678) var professor i teologi i Åbo 1640–1647 och biskop från 1658. Han var tvungen att avgå 1664 anklagad för bristande renlärighet.

653 Simon Kexlerus (1602–1669), professor i matematik i Åbo från 1640.

653 snabbfyndighet snabbtänkthet; SAOB har detta belägg av Topelius.

654 sjumilastöflar stövlar med vilka man kan ta sju mil långa steg; ursprungligen i Charles Perraults saga om Tummeliten från 1697.

655 bokvårderskan bibliotekarien; SAOB har detta belägg av Topelius.

655 buse plågoande, person som inger fruktan.

656 biläger bröllop (i fråga om furstliga personer).

656 Kristina Magdalena, [...] Fredrik VI af Baden Durlach, [...] två svenska konungahus härstammat: det Holstein-Gottorpska och Oskar I:s gemål Josefina Adolf Fredrik, kung från 1751, grundlade den holstein-gottorpska kungaätten i Sverige och var barnbarnsbarn till Kristina Magdalena och Fredrik VI. Josefina, Sveriges och Norges drottning 1844–1859, var deras ättling i sjunde led.

656 beskickningar uppdrag, ärenden.

657 polterabend (ty.) fest kvällen före bröllop.

658 nedlåtande som inte håller sig för god för att samtala med personer i lägre social ställning.

676 Min dotter Ingeborg Ingeborg Kurck (ca 1618–1654) var Sofia De la Gardies (1615–1647) styvdotter.

687 corps de garde vakthus, vaktrum.

693 räknekammaren benämning på Kammarkollegium: det centrala ämbetsverket för rikets finansförvaltning; här själva lokalen för ämbetsverket.

698 landslöperska landstrykerska, lösdrivare; SAOB har detta belägg av Topelius.

700 Stockholms slott var på Kristinas tid [...] rädda eller förlora. Stycket ingår inte i följetongsversionerna av romanen.

700 arkliet förvaringsrummet för krigsmateriel.

703 bang rädd.

717 karret karet: större fyrkantig, sluten vagn.

717 borgareluckor bodluckor: luckor i salustånds framväggar; SAOB har detta belägg av Topelius.

740 floriner benämning på olika slags utländska mynt av varierande värde.

744 Konvenerar passar.

748 Croesus latinsk namnform av Kroisos (f. ca 595 f.Kr.), den siste kungen av Lydien, känd för sin rikedom.

758 egendomliga säregna.

764 undseende överseende.

778 värdskap ett slags maskerad där ett eller flera par föreställde värdfolk och de övriga deltagarna deras gäster.

778 chaconner chaconne: en dans i tretakt.

781 jungfru Ingeborg Kurk Den historiska Ingeborg Kurck (ca 1618–1654) hade gift sig 1634 med Johan Berendes (1603–1652).

783 Copernikus och Galilei Nicolaus Copernikus (1473–1543), och i hans efterföljd Galileo Galilei (1564–1642), förfäktade den heliocentriska världsbilden.

783 Ziffrorna stavningsvariant av ’siffrorna’.

791 stafvarna bokstäverna.

792 qvart ett bokformat där varje blad utgör fjärdedelen av ett ark.

793 Se on coco pyhä Ramattu Suomexi (fi.) Det är all den heliga skrift på finska; jfr titeln på Gustav Vasas och Gustav II Adolfs biblar.

793 präntätty (fi.) tryckt.

796 »Suuriwaldialle Förstinnalle ja Frökenille Fröken Christinalle, Suuri Förstinnalle Suomes» (fi.) Till den stormäktiga furstinnan och drottningen fröken Kristina, Finlands storfurstinna.

796 »Jumalan armo ja rauha meiden Herran Jesuxen Christuxen kautta.» (fi.) Guds nåd och frid genom vår herre Jesus Kristus.

797 Förstinnalle och Frökenille. [...] Hagarille Ändelsen -lle betecknar finskans kasus allativ och översätts till svenska med prepositionerna till, på eller åt; här: till furstinnan o.s.v.

799 Hörnstenen, Hagar, hörnstenen, på hvilken allt skall uppbyggas. Alluderar på Ef. 2:20.

801 Kix, kax, kux Redan i Fältskärns berättelser (sjätte berättelsen 1855; ZTS VII, s. 369) låter Topelius en svensk person beskriva sitt intryck av det finska språket med detta uttryck; jfr ’finnkolix’ (nedsättande benämning på finländare).

804 Förrän jag inspärras i Åbo hus, lären I intet detta få Anspelar på Erik XIV som efter avsättningen 1569 satt fängslad på Åbo slott mellan juli 1570 och augusti 1571.

804 Systerbäck å på Karelska näset som utgjorde gräns mellan Finland och Ryssland 1323–1617 och 1812–1940.

813 klumpfinger finger som genom missbildning blivit ovanligt kort och tjockt; SAOB har detta belägg av Topelius.

815 rättare arbetande förman.

817 resor gånger.

819 gamle marsken; hans son Jakob De la Gardie (1583–1652), riksmarsk från 1620, respektive Magnus Gabriel De la Gardie (1622–1686).

825 Hesiodus Hesiodos, grekisk skald verksam kring 700 f.Kr.

830 Vänd förvräng, vantolka; SAOB har detta belägg av Topelius.

835 Julaftonen tillbragtes i stillhet inom familjen. [...] present från drottningen. Beskrivningen av julfirandet i familjen Kurcks hem återspeglar snarare 1800-talets än 1600-talets julkultur: julen var en kollektiv festperiod under 1600-talet och blev en familjefest först på 1800-talet; julgranen började förekomma hos välbärgade på 1700-talet men fick större spridning först på 1800-talet; egentliga julgåvor blev heller inte vanliga förrän på 1800-talet – på 1700-talet förekom de som skämtgåvor hos överklassen (Anne Bergman, »jul», Uppslagsverket Finland; se även Matti Klinge, Krig, kvinnor, konst 1997, s. 132–137).

841 bondgrannt pråligt på ett vulgärt sätt.

858 Jakobs staf, [...] Orions bälte tre ljusa stjärnor som ligger nära varandra i rad i stjärnbilden Orions mitt; benämningen Jakobs stav hänför sig till aposteln och martyren Jakob den äldre (d. ca 44 e.Kr.).

858 gojim, hedningarne Gojim eller goyim (hebr., pluralis av goj eller goy: folk) är ett judiskt begrepp som betecknar icke-judiska folk; återges vanligen med ’hedningar’ i svenska bibelöversättningar.

860 skyldskap släktskap.

861 helst i synnerhet.

866 Salomos höga visa: »Min älskling, [...] finnes ingen fläck.» Höga v. 4:7.

866 dägelig dejlig: vacker, skön.

873 reklamerar icke barnen kräver inte att barnen återlämnas.

879 sportel belöning, lön.

884 häpnad bestörtning.

891 Gustaf gör Hagar sin cour Gustaf uppvaktar Hagar.

895 Découverte d’Amérique! (fra.) Upptäckten av Amerika!

900 »Hvit kalf och rö, vill han ej lefva, får han dö.» Se kommentar till del I, stycke 1260.

907 slät usel.

911 På qvällen inbars en julgran. Se kommentar till stycke 835.

912 Tobias en av huvudpersonerna i apokryfiska Tobits bok.

918 Moabs snaror Anspelar på ett i Gamla Testamentet ofta omtalat folk som bodde öster om Döda havet.

922 härintills hittills.

940 item omständighet.

945 timar händer.

945 brouillera riket med en så mäktig man förstöra det goda förhållandet mellan riket och en så mäktig man.

950 halsstyf halsstarrig; SAOB har detta belägg av Topelius.

955 jag skall adla Jean Holm, om det gör er ett nöje Johan Holm (d. 1687) blev skräddare vid hovet 1642 och gjorde sig oumbärlig. Han blev hovintendent och adlades med namnet Leijoncrona 1653.

965 Konung Uladislaus, som höll på sin arfsrätt till svenska kronan Vladislav IV (1595–1648), kung av Polen från 1632, var äldste son till Sigismund. Han erkändes som svensk tronarvinge vid riksdagen 1599 när Sigismund blev avsatt, men tillträdde aldrig.

966 Riksrådet Gyllenhjelm [...] Karlberg Riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm (1574–1650) lade på 1630-talet grunden till slottet Karlberg som är uppkallat efter honom.

969 hejdukar betjänter; SAOB har detta belägg av Topelius.

969 durchlaucht (ty.) höghet; tysk furstlig tilltalstitel.

969 gratie benämning på var och en av de tre behagens gudinnor i romersk mytologi som skänker yttre skönhet och inre harmoni.

973 fått tryne och klöfvar af denna Circe Circe (lat.) eller Kirke (grek.) är solguden Helios trollkunniga dotter i grekisk mytologi. I Homeros Odysséen förvandlar hon Odysseus följeslagare till svin.

975 libationer åt Bacchus dryckesoffer till den grekiske och romerske vinguden.

975–976 Hekate, Tisifone och Megära. [...] illa beryktade damer från underjorden Hekate är en mäktig mån- och nattgudinna i grekisk mytologi, förbunden med bl.a. trolldom och svartkonst, medan Tisifone och Megaira är hämndgudinnor (erinyer).

976 ulanernes lans- eller pikbeväpnade kavalleristerna.

979 cirklade ceremoniösa, med noggrannhet avpassade.

980 Ulysses latinsk namnform av Odysseus.

980 sist senast.

984 vigilant raskt.

986 skarn kräk, avskum.

986 soulagera blidka.

987 saker skyldig.

988 låta sig ned nedlåta sig; SAOB har detta belägg av Topelius.

992 égard (fra.) aktning.

993 rolig god natt uttryck som anger en tillönskan om lugn och god sömn.

1002 bonbons karameller.

1003 sekret hemlig.

1004 aqua tofana ett italienskt, långsamt gift innehållande bl.a. arsenik och bly.

1005 råttkakor kakor med råttgift; SAOB har detta belägg av Topelius.

1029 Hertig Karl Filips naturliga dotter, Elisabeth Gyllenhjelm, drottningens syskonbarn Elisabeth Gyllenhielms (1622–1682) och Kristinas fäder, hertig Karl Filip (1601–1622) respektive Gustav II Adolf, var bröder; naturliga – utomäktenskapliga.

1032–1033 född [...] under hästhofvarne, om man får tro den finska legenden Se del I, stycke 80.

1035 ma belle (fra.) min sköna.

1037 hjertklämma hjärtekrosserska.

1043 en annan Elisabet? [...] En Leicester, en Essex Syftar på Elisabet I, drottning av England 1558–1603, och hennes gunstlingar Robert Dudley (ca 1532–1588), 1:e earl av Leicester från 1564, och Robert Devereux (1567–1601), 2:e earl av Essex från 1576.

1050 Eskils gemak efter salig kung Gösta Se kommentar till del I, stycke 434.

1050 depensera slösa, kasta bort pengar.

1050 Nils Tungel? [...] enkling om par och femtio år Den kungliga sekreteraren Nils Nilsson Tungel (1592–1665) var inte änkling vid denna tid utan gift med Catharina Carlsdotter Kuut eller Rosenstielke (d. 1651).

1050 illslug bakslug, illistig.

1052 Kepplers Harmonice mundi Astronomen Johannes Kepler (1571–1630) blev en banbrytare för den heliocentriska världsbilden genom upptäckten att planeterna rör sig i elliptiska banor med solen i ena brännpunkten. I Harmonices Mundi (1619; »Världsharmonin») formulerar han den sista av sina tre fundamentala lagar för planeternas rörelser och söker samband mellan planetrörelserna och musikaliska harmonier.

1068 Sibylla sierska.

1083 som var stadd i bugningar för en lagsaga som sökte en lagmans ämbete och uppvaktade vederbörande för att bli ihågkommen; SAOB har detta belägg på ’buga’ av Topelius.

1084 karlavulen karlaktig.

1084 prejad skinnad.

1085 Det är länge sedan vi sett en holländare i våra farvatten, allt för den fördömda Öresundstullens skull. Den danska staten uppbar en tullavgift för passage genom Öresund 1429–1857. På 1630-talet höjde Kristian IV tulltaxorna kraftigt.

1092 efterlåtenhet försummelse, vårdslöshet.

1093 slår sig illa ut klarar sig illa.

1095 åtelen lockbetet; egentligen del av död djur­kropp som an­vänds i detta syfte.

1095 insinuera vinna förtroende, ställa sig in.

1102 beträdd ertappad.

1102 lasteligt smädligt, kränkande.

1102 Nyslott: landshöfdingen Mikael Jordan klagar öfver kammarfiskalen Samuel Cröll Anmärkningen är något anakronistisk: Mikael von Jordan d.y. (d. 1652) blev landshövding i Viborgs och Nyslotts län först 1645 och Samuel Cröell (ca 1600–1667) kammarfiskal där 1646. I tjänsten arbetade Cröell nitiskt för att avslöja de högre ämbetsmännens maktmissbruk i östra Finland. Han beskyllde bl.a. generalguvernören Carl Mörner för tagande av mutor och von Jordan för grova ämbetsförseelser. Anklagelserna behandlades i Åbo hovrätt men ärendet avgjordes aldrig. Cröells egen tjänsteutövning var inte klanderfri; på 1630-talet hade han dömts för tagande av muta och förfalskning av handlingar i tjänsten som landssekreterare i länet (Ragnar Rosén, »Samuel Cröell», Svenskt biografiskt lexikon). Topelius nämner Cröell även i Fältskärns berättelser (fjärde berättelsen 1853; ZTS VII, s. 233, se kommentar s. 1515 f.).

1103 orlof tjänstledighet.

1104 expeditionen här: skrivelsen.

1109 skånsk öfverlöpare Skånelandskapen var en del av det danska riket till 1658.

1111 Han skal s’gu ikke være den mus, som lister sig ud av kattens öine (da.) han skall minsann inte vara den mus, som undflyr kattens ögon.

1113 gamle Jakob De la Gardies ord: »Man skall först [...] med moskowiten.» Efter Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 7 1838, s. 332 f.

1114 nästföregående tvekamp Kalmarkriget 1611–1613.

1117 Vil du tie? (da.) Tig!

1117 Corfitz Ulfeld [...] kungens svärson Corfitz Ulfeldt (1606–1664), riksgreve från 1641, var gift med Kristian IV:s dotter Leonora Kristina. Som rikshovmästare 1643–1651 innehade han Danmarks förnämsta ämbete.

1117 »Nye Reces» Den Store Reces (1643), dansk lagsamling.

1117 knyta näfven i byxfickan inte våga visa sin vrede öppet; SAOB har detta belägg av Topelius.

1118 fullblodige som är av garanterat aristokratisk härkomst.

1122 Fälle jag det tror det tror jag väl.

1125 stöfvare spejare.

1140 mönsterrullar mönsterrullor: vid mönstring använda förteckningar över manskap; SAOB har detta belägg av Topelius.

1141 limstången limbestruken stång som användes till att fånga fåglar, här i överförd betydelse.

1141 Stickor heller så tusan heller; SAOB har detta belägg av Topelius.

1141 rafflar spelar tärning.

1141 spanar ni ut upptäcker ni.

1143 blamera sig kompromettera sig, göra sig löjlig; SAOB har detta belägg av Topelius.

1143 conduit uppförande.

1143 satisfaktion upprättelse, gottgörelse.

1145 sottise dumhet.

1156 landstjuf stortjuv; SAOB har detta belägg av Topelius.

1157 Tollstadius Eric Tolstadius (1693–1759), en av ledarna inom den svenska pietismen.

1157 som några år senare professor Alanus i Åbo, förklara adelskap [...] utmärkta egenskaper Georg Alanus (1609–1664) var professor i fysik och botanik (1640–1648) samt teologi (1648–1664). Utsagan har inte kunnat lokaliseras.

1158 Marias lofsång Luk. 1:46–55.

1158 »Alla dalar skola upphöjas [...] satt af sätet och uppsatt de ringa.» Jes. 40:4 och Luk. 1:52.

1158 Aldrig hade David uppnått en så hög ära, [...] om han ej ätit aska för bröd och blandat sin dryck med tårar. Enligt Gamla Testamentet var David tvungen att fly Sauls hov efter att ha drabbats av den israelitiska kungens misstänksamhet och förföljelse. Efter Sauls död blev han kung över Juda och senare Israel, som han regerade över ca 1005–965 f.Kr. Textställets formulering återgår på Ps. 102:10.

1160 Folkrättens berömde grundläggare, Hugo Grotius, Sveriges ambassadör i Paris Den nederländske humanisten Hugo Grotius (1583–1645) mest inflytelserika skrifter behandlar folkrätt och rättsfilosofi. Han var Sveriges ambassadör i Paris 1634–1644.

1162 söknedagarna formvariant av ’söckendagarna’: veckodagarna som inte är söndag eller helgdag.

1162 Herrestyrelse aristokratisk styrelse; SAOB har detta belägg av Topelius.

1168–1170 Hej, säj, så får du mej, [...] Si, så är jag fri från dej! En variant av sångleken »Hej säj! så får du mej!» (Svenska fornsånger. Tredje Delen, utg. A. I. Arwidsson, 1842, s. 324 f.; faksimilutgåva 2015).

1171 Kristina har berättat, att rådet erbjöd henne kronan redan i oktober 1643, ett år före tiden. Topelius stöder sig här troligen på Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien 9 1841, s. 17.

1174 folkprat löst prat; SAOB har detta belägg av Topelius.

1174 Gyllenhjelm, hvars förvandtskap med det kungliga huset Karl Karlsson Gyllenhielm var Gustav II Adolfs halvbror; förvandtskap – släktskap.

1177 Det är de femtusen män, förutom qvinnor och barn, vid sjön Genesaret. [...] följa Mästarens föredöme och draga sig undan Anspelar på evangeliernas berättelser om hur Jesus bespisar fem tusen män med fem bröd och två fiskar (Matt. 14:15–21, Mark. 6:35–44, Luk. 9:12–17 och Joh. 6:1–15).

1192 Tre kronor benämning på Stockholms slott fram till branden 1697.

1192 skräckeligen förskräckligt; SAOB har detta belägg av Topelius.

1192 på’na på henne.

1195 husesam huslig; förekom i svenskan i Finland.

1198 bucklan det pösiga vecket; SAOB har detta belägg av Topelius.

1219 det var till fattige fiskare, som Mästaren sade: Eder är gifvet att veta Guds rikes hemlighet Jesu ord till de tolv lärjungarna, av vilka de fyra som kallades först var fiskare till yrket (Petrus, Andreas, Jakob och Johannes), i Mark. 4:11 och Luk. 8:10.

1232 pikku litet pyttelitet (fi. pikku: liten).

1250 Hvad man är, skall man vara helt. En half menniska är ett oting. Jfr Henrik Ibsen, Brand 1866 (Henrik Ibsens skrifter 5, s. 215): »Det, som du er, vær fuldt og helt, og ikke stykkevis og delt.»

1256 En läsare 236 år senare Topelius avser av allt att döma en läsare år 1889 när bokupplagan utkom, men eftersom året är 1643 i berättelsen borde här stå »246 år senare». I följetongerna (1887) står det »234 år senare».

1263 fast hjertetrogen oföränderligt, orubbligt hjärtetrogen.

1265 vanbörding person av ofrälse, icke adlig, härkomst.

1266 nådebarn barn som av barmhärtighet upptagits i en familj; SAOB har detta belägg av Topelius.

1268 dependerar af beror på; SAOB har detta belägg av Topelius.

1268 sitta hårdt sitta hårt åt, vara svårt; SAOB har detta belägg av Topelius.

1268 sotesäng dödsbädd.

1271 säkerstälde sig vidtog åtgärder för att kunna känna sig säker; SAOB har detta belägg av Topelius.

1275 uppnosa snoka reda på; SAOB har detta belägg av Topelius.

1286 sladdertaskor skvallerbyttor.

1286 omtrent ungefär.

1287 isbit känslolös person; SAOB har detta belägg av Topelius.

1289 smeköga nedsättande benämning på kunglig persons gunstling; SAOB har detta belägg av Topelius.

1293 tänkebok anteckningsbok, dagbok; SAOB har detta belägg av Topelius.

1300 fortdurande här: varaktig.

1308 Cartesii Meditationes Verket Meditationes de prima philosophia (1641; »Betraktelser över den första filosofin») av den franska filosofen och matematikern René Descartes, latiniserat Renatus Cartesius (1596–1650).

1330 taska opålitlig kvinna; SAOB har detta belägg av Topelius.

1334 insolent fräck, oförskämd.

1340 Delawarefloden och nybygget Nya Sverige Den svenska kolonin etablerades vid den nordamerikanska floden 1638. Kolonisterna anlade en skans som fick namnet Fort Kristina efter drottningen. Stridigheter med den holländska kolonin Nya Nederländerna ledde till att kolonin gick förlorad 1655.

1347 orlof avsked.

1351 resa gång.

1351 orlof tillåtelse.

1351 dädan därifrån.

1358 en garde (fra.) på vakt (fäktningsterm).

1359 Pfaltzgrefvinnan, min faster Katarina (1584–1638), Gustav II Adolfs halvsyster, gift med pfalzgreven Johan Kasimir, anförtroddes vårdnaden om Kristina 1636.

1365 förblifver dig städse välbevågen förblir alltid välvilligt stämd mot dig (formelartat uttryck).

1366 Den skandinaviska nordens på 1640-talet rikena Sverige och Danmark. Ryssland kunde ingå i begreppet norden långt inpå 1800-talet.

1366 Kristian II och Gustaf Vasa Kristian II (1481–1559) var kung av Danmark-Norge 1513–1523 och av Sverige 1520–1523; Gustav Vasa (1496–1560) kröntes till svensk kung 1523.

1367 freden i Knäröd Knäredsfreden avslutade Kalmarkriget 1611–1613.

1367 ett nytt Nördlingen Nederlaget i slaget vid Nördlingen 1634 ledde till att Sverige förlorade greppet om södra Tyskland, bundsförvanterna Sachsen och Brandenburg slöt separatfreder med kejsaren och det s.k. Heilbronnförbundet mellan Sverige och flera protestantiska sydtyska furstar bröts.

1369 derest ifall.

1370 »långa böner och korta komedier», som Sofia Magdalena i en senare tid beskref hofvet i Köpenhamn Citatet av Sofia Magdalena (1746–1813), dansk prinsessa gift med Gustav III, drottning från 1766, har inte gått att identifiera. Topelius använde citatet redan i novellen »Drottning Sophia Magdalena» (HT 1848).

1370 sköldemärke adelsvapen.

1373 gårdsvärdinna husmoder på en gård; förekommer i svenskan i Finland.

1373 lärft linnetyg.

1374 mention honorable (fra.) hedersomnämnande.

1377 5 kannor 13 liter; en kanna motsvarar 2,6 liter.

1377 klafvad bunden med halsring.

1393 katkesen katekesen (vardaglig formvariant).

1393 gått i skriftskolan fått konfirmationsundervisning.

1401 samvetsfrihet frihet för var och en att bekänna sig till valfritt kristet samfund.

1409 spisöl svagt öl.

1409 efter nummer troligen: i ordningsföljd.

1409 fyrskäft [...] dräll två typer av vävnader som görs med olika vävtekniker; SAOB har detta belägg på ’fyrskäft’ av Topelius.

1409 aftonsignelse aftonbön; SAOB har detta belägg av Topelius.

1418 fuchs, heter Jehu Fuxens namn anspelar på kungen av Israel som enligt Gamla Testamentet for fram med stridsvagn i vild fart (t.ex. 2 Kon. 9) och därav gett upphov till talesättet »fara fram som ett jehu».

1418 gick durck skenade.

1418 kujonerade dresserade.

1418 kyrasserer kyrassiärer: beridna soldater utrustade med kyrass (en typ av harnesk) och hjälm.

1418 gallas kejserlige fältherren Matthias Gallas (1584–1647).

1418 Lebewol, vergis mei nit. (ty., Lebewohl, vergiss mich nicht) Farväl, glöm mig inte.

1427 inqvisitionens fruktade område Inkvisitionen, d.v.s. den katolska kyrkliga domstolen som rannsakade och dömde icke-rättroende, verkade i Spanien direkt under kungamakten och förföljde inte bara kättare, utan även judar och muslimer.

1427 det nyss från spanska oket befriade Portugal Portugal hade varit i union med Spanien 1580–1640.

1428 föreskref andra tre veckors skymning ordinerade skymning i tre veckor till.

1429 det i fullt uppror stadda Barcelona Den självstyrande spanska regionen Katalonien gjorde uppror mot den kastilianska centralmaktens krigspolitik och centraliseringsförsök 1640–1652.

1429 det jäsande Neapel, som snart skulle resa sig Syftar på de folkliga upproren 1647–1648 i det under Spanien lydande kungariket.

1429 »Vi skola dia hedningarnes mjölk.» Efter Jes. 60:16.

1432 Min son Absalon, sade juden till honom med Davids vrede och Davids sorg Anspelar på historien om Absalom (ca 1000 f.Kr.), kung Davids son som gjorde ett misslyckat uppror mot fadern och dödades (2 Sam. 13–19, här 18:33).

1437 Långledas ha det långtråkigt.

1453 försporde erfor.

1458 lekverk tidsfördriv.

1458 svärdsgny vapenslammer; SAOB har detta belägg av Topelius.

1462 ett strängt benande i en sträng genomgång eller granskning av; SAOB har detta belägg av Topelius.

1466 furagering anskaffning av foder till militärhästar.

1467 Sankt Bartholomei dag den 24 augusti.

1469 n:o 18 Indelt manskap bar ett nummer i skvadronen eller i kompaniet.

1469 Saksan Pukki! finskt skällsord, ungefär: din tyska bock!

1477 Midjan och Efa folket Midjan (midjaniterna) respektive en midjanitisk stam, omnämnda i Gamla Testamentet; se kommentar till del I, stycke 916.

1479 kondition förutsättning; SAOB har detta belägg av Topelius.

1480 Hon amuserar oss sakteligen hon sysselsätter oss säkerligen med falska förespeglingar; SAOB har detta belägg på ’sakteligen’ av Topelius.

1482 sport fått reda på, hört talas om.

1490 undransvärd beundransvärd.

1490 städsel förskottsvederlag som utbetalades när ett tjänstelegoavtal hade ingåtts.

1492 skötevän förtrogen eller nära vän.

1492 Eleonora Katarina, snart derefter landtgrefvinna af Hessen, [...] Cecilia Wasas tider. Anspelar av allt att döma på furstinnans förhållande med hovmusikern Beschon medan hon var trolovad med lantgreven Fredrik av Hessen-Eschwege (se kommentar till stycke 576). Gustav Vasas dotter Cecilia (1540–1627) åstadkom en skandal tillsammans med svågern greve Johann av Ostfriesland (1538–1591) när de ertappades i en intim situation 1559.

1493 Det historiska Sverige [...] borgens närmaste omgifningar. Stycket ingår inte i följetongsversionerna av romanen.

1493 täckare vackrare och angenämare.

1493 fyra torn: konung Eriks (Kyrkotornet), hertig Johans (Griptornet), hertig Magnus’ (Wasatornet) och Göstaf Olofsons (fängelsetornet) Tornen har haft olika namn under olika tider. De genitivnamn som här uppges återfinns på en räkning över utfört arbete i slottet 1562 som Christoffer Eichhorn meddelar om i Svenska fornminnesföreningens tidskrift 1882 (»Gripsholms slotts konsthistoria under renässansen», s. 94). »Att afgöra, hvilka af dessa namn skola fästas vid de nuvarande tornen, är svårt, om ej omöjligt», konstaterar Eichhorn dock. Topelius har av allt att döma använt Eichhorns artikel som källa eftersom han noterat årtalet och tornens namn bland sina anteckningar (»Planeternas Skyddslingar, Studier», NB Coll. 244.108). Tornen är uppkallade efter tre av Gustav Vasas söner och efter Gustaf Olsson Stenbock som var svåger till kungens andra hustru och far till hans tredje.

1493 fönsterstycken tygbeklädnader i fönsternischer.

1493 herreköket herrskapets kök (i motsats till tjänstefolkets kök).

1496 Salvius Johan Adler Salvius (1590–1652), svensk diplomat och förhandlare under trettioåriga kriget.

1501 morgonrodnad slask i hatt, säger ordspråket d.v.s. slaskväder följer på morgonrodnad; hela ordspråket lyder »Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad slaskig hatt» och är en variant på en väderspådom i Bondepraktikan; SAOB har detta belägg på ’slask’ och ’hatt’ av Topelius.

1503 flyta smälta.

1507 Gå från mig, Sara! Abrahams hustru Sara som kvinnlig rollmodell förekommer två gånger i romanen. Kristinas lärare Johannes Matthiæ säger att Sara, en drottnings like, är sin man underdånig (del II, stycke 320 – Sara betyder furstinna) och före det har kyrkoherden i Karis avspisat Dordej och lilla läshungriga Hagar med att kvinnan skall vara Sara och inte Eva (del I, stycke 201, se även kommentaren till textstället).

1513 mossbänk mossbeklädd jordvall eller avsats.

1513 Vega den näst ljusaste stjärnan på norra stjärnhimlen, belägen i stjärnbilden Lyran.

1518 brandenburgaren kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg, se stycke 291 och kommentaren till textstället.

1518 hjulskenan järnskenan som nitats fast omkring hjulet av trä för att förstärka det och skydda det mot nötning.

1518 knapperstenar klapperstenar.

1520 kråkskramlor träskramlor att skrämma kråkor med, här bildligt.

1520 17 eller 71 år Ändrat från »18 eller 81 år» i följetongerna. Kristina var 17 och Maria Eufrosyne 18 år vid denna tid (sommaren 1643). Med ändringen kan Topelius ha infört en anspelning på sin egen ålder: han var 71 år när bokupplagan utkom 1889.

1521 Rönö kungsgård nära Norrköping. Pfalzgreven Johan Kasimir erhöll Rönö som allodialdonation 1630.

1540 Förlora dig sjelf, och du skall återfinna dig sjelf! Alluderar på Matt. 10:39.

Fotnot fåvitske dåraktiga.

Faksimil

Ny kolumn