Tjugutredje Föreläsningen. 13/11 65

Tjugutredje Föreläsningen. 13/11 65.

1 1705 i början af Sept. skickade Maydel öfv.löjtn. Brakel med 300 m.man kavalleri på ett nytt ströftåg mot Nyen. Vid Rautus kyrka stötte Brakel på en stark afd. fientl.afdelning fientligt kavalleri och försvarade sig tappert från kl. 10 f. m. ända till kl. 4 e. m., tilldess slutl.slutligen fienden lät 1000 dragoner sitta af och öfver en skogsbacke falla Ff.Finnarne i sidan, då de tvungos att i god ordning retirera. I denna strid såg man ett sällsynt prof på de f.finska truppernas mod och disciplin. När nemligen deras fleste officerare blifvit sårade, berättar Maydel, såg man flera truppafdelningar anföra sig sjelfva utan befäl göra atack mot fienden; – och denna resolverade hurtighet hade Ff.Finnarne att tacka för att de kommo undan med den ringa förlusten af 10 man ††. Med sådana trupper kunde också M. lofva kon.konungen att göra »allt mensk-möjeligt resistence.»

2 På sommaren 1706 gjorde sv.svenska flottan under Anckarstjerna en ny kryss emot Kronstadt, men med lika liten framgång. R.Ryska flottan låg ånyo så stark innanför sina fästen, att den omöjligen kunde angripas, och ett nytt ströftåg af Maydel afloppsvårtytt lika ändamålslöst. – Emellertid begynte faran alltmera att nalkas Fds gränser. Då Tsaren beslöt tsaren att engång skaffa sig fred för detta Wiborg, hvarifrån hans nya eröfringar ständigt hotades, och sammandrog|154| vid Pbg en här af 20,000 man, tillräcklig, tycktes det, att förkrossa Maydel med hans ringa styrka.

3 Partier. I Febr. 1706 utsände Maydel tvenne partier att härja på r.ryska området, det ena om 400 man und. maj. Skoug till Olonetz, det andra om 800 man und. Armf. till Nya Ladoga, och i Mars skickades åter 500 man mot Ingermd. Alla dessa partier förstörde en mängd ryska förråder, samlade för truppernas räkning och hemförde boskap som byte. På våren kom åter am. Anckarstjerna med 14 segel att blokera Kronstadt. – R.Ryska flottan. – I början af Juli ryckte åter den outtröttlige M. med hela sin styrka af 4000 m.man på obanade vägar mot Nevan och öfvergick denna flod 2 mil ofvanför Pbg vid Gudilev, der 2000 fiender drefvos tillbaka. Vid samma tid inträffade i Pbg en explosion, som sprängde halfva citadellet i luften med 300 man. Det är ännu icke utredt, hvarför ej M. begagnade sig af denna tillfällighet, utan ryckte tillbaka – R.Ryske kapten Hamilton skrämde den segr.segrande generalen med öfverdrifna berättelser om den Novg. adelns stora rustningar. – möjl. brist på lifsmedel.

4 Faran. Wiborg I början af Okt. 1706 kom tsar P. sjelf till Pbg med en armé af 20,000 man: under gen. Chambres och Bruces befäl. 13,000 m.man infanteri, 5000 dragoner och 2000 kosacker. Denna armé skickades mot Wiborg jemte belägringsmateriel, som framsläpades af flera tusen bönder, och sjelf begaf sig tsaren med 200 lodjor sjövägen till Wib: viken. Lyckligtvis måste han för det dåliga väglaget qvarlemna de tyngsta kanonerna vid Systerbäck. D. 12 Okt. tid. på morg. visade sig fienden vid Kalkila by, der han öfverraskade förposterna, och kl. 10–11 f. m. syntes redan hans lätta trupper utanför staden. I Wibg uppstod en allm.allmän bestörtning – Qv.Qvinnor och barn flydde ur staden, och dem följde många bland invånarne, bland dem, besynn.besynnerligt nog, äfven borgmästare och råd. Det var Narvas blodiga exempel. Kommend.Kommendanten gen. Maydel förlorade likväl icke modet. Han lät genast afbränna tjärbodarne och Pantsarlaks kyrka vid stranden, drog till|155| sig de närmaste posteringarne, så att hans besättn. utgjorde 1000 man F.Finska hufvudstyrkan under Armf. åt Kexholm? och M. uppbådade bönder att natt o. d.och dag arbeta på iståndsättandet af de förfallna fästningsverken. Med möda hann öfv.löjtn. Vessman uppkasta några fältverk vid Mettaroja (Roikko). – G. Lybecker landsh. efter Lindhjelm, olika lynne – fruktan. – D. 18 Okt. gjorde am. Anckarst. ett försök att i fästn.fästningen inkasta de landstigningstrupper han förde ombord på flottan, men försöket lyckades så illa, att fienden tog ett af hans fartyg med 130 m.man tillfånga och nedgjorde en annan del. – M., var nu afskuren från all undsättning, men gjorde sände d. 20 Okt. major Berends på rekognosc. ett utfall mot de belägrande. och Berends drog sig sedan i god ordning tillbaka med 10 mans förlust. D. 24 Okt. hade RnesRyssarnes arbeten avancerat så långt, att de begynte häftigt beskjuta staden med bomber och fyrbollar, hvaraf många åtta hus blefvo förstörda och på tre ställen utbröt eld, som endast med möda släcktes, man väntade en stormning, och M. skyndade inåt landet, för att i hast samla flera trupper till stadens försvar. befäl. öfv. Aminoff De belägrande . drogo en lång linie af batterier och skansar på ena sidan öfver fr.från Revonhäntä tvärsöfver Papula l.eller Kexh.vägen; på andra sid. fr.från Pbg.vägen öfver sandbacken t.till hemmanet Kotonen. Då tilldrog sig en sällsam händelse, som är betecknande för tidehvarfvet. D. 2415 Okt. kom till staden en timmermanshustru från Nyen, illa slagen af fienden; och gick till kapell.kapellanen vid sv. församl.svenska församlingen Aug. Håppenstång och berättade att hon två nätter haft en besynnerlig dröm. Till henne hade kommit i drömmen en gråhårig gubbe och befallt henne säga till presterskapet i Wbg: den gamla kyrkan i staden, som brukats till qvarnhus, måste göras ren, ty der äro många synder bedrifna. Sker icke detta, skall fienden intaga staden, men rengöres kyrkan och hålles rummet heligt med böner och lofsånger, då skall fienden tåga bort med oförrättadt ärende och man skall kunna gå fritt på vallen. Med denna berättelse gick kapell. H. till landshöfd. Lybecker, som strax fogade anstalt om kyrkans rengörande, så att redan d. 17:de Okt. hölls der en bönestund|156| som bevistades af landsh., militären och flera de förnämsta i staden. – Psalm 100: – »Till dig af hjertans grunde i nöden ropar jag.» – Na Till allas förvåning hände sedermera, när nöden var som störst, när redan 1097 bomber blifvit inkastade och man hvarje ögonblick väntade en stormning med Narvas öde, att det oförm.oförmodadt blef alldeles tyst i r.ryska lägret – fFienden drog natten mot d. 29 Okt. plötsligen drog bort med hela sin här och med så stor hast, att han qvarlemnade en mängd timmer, förbrända lavetter och redskap, som varit begagnad vid belägr.arbetena. Enl. några har detta skett af brist på lifsmedel, som i det dåliga väglaget måste transporteras från Pbg; – enligt andra har han fruktat att blifva afskuren af Maydel – – Utfall – nedgjorde flyende – många af svält – –

5 Under året 1707 hvilade vapnen för det mesta i norr, och utom ett par obetydliga ströftåg föreföllo inga krigshändelser vid Fds gränser. Det Tsar Det redan hårdt betungade och uppskrämda landet fick ett kort andrum. Orsaken var att tsar Peter efter freden i Altranst. fruktade ett anfall af sin segervane motståndare och derföre samlade alla sina krafter vid Rd S. V. gränser; men undertiden vexte befästningarne på Retusaari med hvarje år, och med hvarje år reste sig Pbg stoltare ur kärret. Till befälhafvare i Fd förordnades i den afg. Maydels ställe landsh. och gen.majoren Georg Lybecker; ett val, som ingalunda var ett af de lyckligaste. På hösten 1707 gjordes stora ansträngn. för att åter göra de f.finska regg.regementena fulltaliga, och till Fd öfverfördes från Sv. 3000 fångne Sachsare, för att deltaga i landets försvar. 14000 m.man mot Pbg. – Händelsernas samband nödgar oss emellertid att för några ögonblick en tid lemna Fds område och följa den sv.svenska hjelten under hans äfventyrliga, kometlika bana på de nya slagfält, der slutl.slutligen äfven Fds öde afgjordes på s. g.samma gång som den sv.svenska monarkins.

6 Det berättas, att tsar P. år 1707 icke mindre än 4 särsk. gg.gånger lät genom de utl. sändebuden erbjuda sin motståndare fred. Huru allvarsamt detta var menadt, må lemnas derhän. Mellan tvenne sådana motståndare och i kampen om herraväldet öfver norden var knappast en fred möjlig utan den enas seger, den andras undergång. Pburg.

|157|

7 Det är icke troligt att tsar P. utan det mest afgörande nederlag velat afstå Ingermanld, sin nya flotta och sintt rikes europ. framtid: Pbg k. C. åter kunde icke ens med ett sådant nederlag böjas. Han behandl. Peters anbud nästan som ett skämt – »det är icke tsarens allvar» – och man tror att han i sitt sinne hvälfde en plan att afsätta Peter, såsom han afsatt kon. August, och på Rds thron uppsätta Jacob Sobieski. Alla försök att bringa honom på andra tankar, voro fruktlösa. Sverige Olyck Ingen såg det som föregick uti hjeltens slutna själ, men man anade att olycksbuden från hans egna gränsländer grott djupare och kännts bittrare, än han sjelf ville låta märka. Nötebg, Nyen, Dorpat, Narva, tre härjade provinser och framförallt Pbgs anläggande, allt detta var lika många brännande eldgnistor i kon:skonungens själ – de måste engång flamma upp. H Tåget mot Rd beslöts; men det börjades med olycksbådande aningar. Flera af hans mest pröfvade fältherrar begärde afsked och återvände till Sv.

8 Det var i Sept. år 1707, som k. C. fruktad uttågade ur Sachsen och tog vägen tillbaka till Polen med sin välrustade här om 44,000 man. Utan känd orsak blef han i 3 mån. qvarliggande vid Weichseln. I Dec. inryckte han slutl.slutligen i Lith. sedan han qvarlemnat 8000 m.man till kon. Stan. beskydd. Genom vilda skogar och ett fientligtoriginal: fientlig, halfvildt folk, som lurade bakom hvarje buske, trängde sv.svenska armén ej utan stora förluster norrut till Grodno och fann der tsar Peter, som, efter några fåfänga försök att uppehålla sin fiende, skyndade undan till Wilna. 9000X800 – Nattlig strid. – Fr.Från Grodno åt öster mot Moskva genom Ukrän. Mazeppa – Turkiet. Det var i slutet af Jan. Febr. 1708. – Mot Rd afsättn. 111,00 54,000 m.man Vinterqvarter i Lithauen Brist.

9 Nu begynte P. detta försvarssystem, som är RneRyssarne eget och som visat sig så verksamt – Han gaf sin fältherre Scheremetjeff ordres, att öfverallt härja, bränna och förstöra det land, som sv.svenska hären skulle genomtåga, så att der ej skulle finnas hvarken folk l.eller lifsmedel, hvarken städer, byar l.eller gårdar – Förhärjelsen sträckte sig ända till Liffld Estland – Dorpats inv.invånare bortfördes = – Icke Pburg. – – I Juni 1708 uppbröt k. C. fr.från vinterqvarteret och gick österut öfver Berezina. – – Tsar Peter erbjöd fred: – »I Moskva» – »Ingen Darius.» – Minsk 14svårtytt Junli Holofzin. Scherem. Mschik. 25000 m.man vid ån Babiec: Dniepern: batteri – RnesRyssarnes v.vänstra flygel