Juni

Junia. 1838.

Ille potens sui
Lætusque deget, cui licet, in diem,
dixisse, vixi! – Cras vel atra
nube polum, pater, occupato,
vel sole puro. Non tamen irritum
quodcunque retro est, efficiet; neque
diffinget infectumque reddet
quosvårtyttd fugiens semel hora vexit.språk: latin Horatius. Ad. Lib. III, 29.

Der Himmel lacht, Die Erde lacht, das Meer lacht, die ganze Welt lacht! Es ist doch so eines sehr lustiges Leben hier auf dem kreise der grünen Erde.språk: tyska Promenader 1838.

Bonheur de se revoir!språk: franska Madame Malibran.

1 1. Fredag. Opost. – Stor dispute med Blank ang. Ole Bull. – Amateurerna, synnerligen Lüders, Bonsdorff och Blidberg hafva på det nedrigaste sätt sökt att nedsmutsa den store mästarens rygte. Bf kallade honom »en lindansare på viol,» – »hans musik är ingen musik, säga de andre; han känner intet noter engång, – han har en smörja på sin stråke, som åstadkommer de fina tonerna, han har köpt allt det beröm han fått på tidningarne, han har blifvit snöpligen affärdad i P.burg, i Berlin tordes han ej låta höra sig, och i Stockholm blir han säkert uthvisslad. Dessutom har han ett odrägligt högmod» m. m. dylikt. – Allt det uslaste förtal som afunden mägtat koka ihop. – Och hvilka äro de som mästra en Ole Bull? – En Lüders t. ex. – en musikalisk pygmée hwars lilla ilskna själ fullkomligt afspeglar sig i hans yttre. – Eller wåra amateurer? – Drollen splide mig ad,språk: danska säger Holberg, »jegoriginal: jeg maa, min troe lee!»språk: danska – En Bf, en Bg mästra en Bull! – Emellertid skulle jag af allt hjerta unna Lüders ett godt kok stryk.

2 Efter några intagna glas Teneriffa, reste Blanken i sälskap med Victor Grönblad för att begifva sig åt Lappland, understödd af Sälsk. pro Fauna med 300 Rubel. – Således nu ensam. – Visite af F. W. Alcenius och A. Essen. Promenad. – Ensam – musik. –

3 2. Lördag. Stor frukost hos wännen Essen, bestående af palt och filbunka, rariteter här i Hfors. – Ofåglar.

4 A: kl. 6 – Medan Calle Sr war på afskedsvisite och just talte om Lko, hade jag en kort visite af jungfru Sophie med invite att intaga thé hos la Baronne. – Encore je me souviens mon desespoir par ces deux visites à une foi. Cest à rire.språk: franska –

5 Alltså thé hos friherrinnan. – Här, – under det damerna pysslade med ett och annat som skulle ordnas för den nära resan – moi je m’entretenoisspråk: franska hos skön Lotchen som satt och sydde för samma resas skull. La fille, etant trés gracieuse ce soir, faisait voir plus de raison et de l’esprit que l’on y auroit pu supçonner. Je demandois s’elle ne voudroit pas accompagner la baronne au lieu de sa seur? – Oh, avec beaucoup de plaisir. – Il se fait eprouver. – Non, non. – Lisette, a-t-elle raçontee de ses plaisirs et ses afaires d’amour à NyCarleby? Ne voulez vous pas vous y gagner des adorateurs, comme Lisette? – Lisette, c’est une autre chose, Lisette a bonne mine. Mais est il vrai ce que l’on m’a dit, qu’il y a si beaucoup de belles filles à Nby, qu’elles sont si jolies tous les filles à Nby? – Oui, c’est bien vrai, mais vous pouvez en être persuadée, petite Lottchen, vous ne seriez pas la moins jolie à NyCarleby.original: NyCarleby.” (Une nuage de pourpre colorait les pareilles de la fille)språk: franska

6 Vidare är ingenting mer om denna visite att förtälja; vidare än jag hoppas att intet critiskt öga läser min föga grammatikaliska Fransyska.

7 3. Söndag Första dag Pingst. Rosenkampffs communicerade. Hörde en stund på Melart. – Baron, ehuru ostrafflig i sin vandel och med mycken och uprigtig wördnad anseende religionens heliga bruk, är dock ej af de djupt senterande. Wi spelte schack på e. m. – – Skön Lotchen hade än ett, än ett annat att syssla derinne, åkte med lilla putte m. m. –

8 E. m. War temmeligen tråkig. Kl. 5–10 troget åtföljd af Mathlin – Storfursten väntades, men kom ej.

9 Slutligen äggsouper hemma hos mig.

10 4. Måndag. Annan dag Pingst. Okyrka. – Beau tempsspråk: franska.

11 Kl. 6 a. ankom ändteligen Storfursten från Reval, medförande ett sälskap Lustfärdare, 80 till antalet, hwaribland åtskilliga sköna damer och gentila herrar. – Åskådade de med nyfikenhet den främmande staden, så blefvo de i sin ordning med icke mindre nyfikenhet begapade af dent i oräknelig mängd tillströmmande folket. – Det war en munter röra! – Kort derefter upförde flottens musik i en af promenaderna sina symphonier, och en brokig folkmassa hvimlade åt alla håll. – Arm i arm med ett par goda vänner promenerade jag, under det wi hade wår hjertans lust åt mångfalden omkring oss, en mångfald af den mest varierande, fula och vackra, quicka och dumma eller neutra physionomier, medan likväl en viss belåtenhet förklarade de flesta. – En af Rewalenserna, en Wrede, war en lång, kraftfull gestalt af omkr. 30 års ålder och en verkligt antik skönhet, – men han blickar, fördunklade af Bachiska ångor, irrade själlösa omkring, antydande mer vällust än kraft, mer indifferentism än sjelfförtroendets medvetna styrka.

12 Promenade med Essen och Helander. H. omtalade en mystisk »bjellra», som ofta klingat nära hans rum. »Jag finner det oförklarligt. Ingen mensklig eller vanlig mechanisk orsak kan uptäckas till detta ljud.»

13 5. Tisdag. Skön Lotchen satt åter och sydde. Moi, nouvelle conversation.språk: franska – Kl. 3 e. m. beledsagade jag Rpffska damerna för att se Rewalensernas afresa. – Några stannade quar, – en Öfverstinna Linder, helt ung och mycket söt; vid afskedet kyste damerna herrarna på kinden. – M:lle Stak. –

14 S. d.Samma dag på f. m. hade jag äran visa för några resande Universitetets Solennitetssal, hvilken de funno mycket gentil. – Beledsagade äfven Rpff, åtföljd af sin frände öfv. Helmersen och flere förnäma damer, på musæum, der jag fick nöjet namngifva åtskilliga djur m. m.

15 A: Visite hos herskapet Kantlin. Ici Caroline, une petite dame de Sibbo.språk: franska – Sedan promenad på höjden af nya kyrkans torn. – Kl. 11original: 11. promenade med Cederman; såg Lentäjä komma gnistrande och fräsande.

16 6 Onsdag. Le baronspråk: franska et la baronne resta till Quarnbacka. Les Allemands donnant ce soir une bonne pjèce, javois me proposé d’inviter les deux L:n et sa soeur au spectacle. – Deja Jeana avait promis, quand la baronne retournante s’en opposoit disante »Il faut que S. va se baigner.» »Moi, disoit Lchen, – j’aurois beaucoup d’envie d’aller, car il n’y a pas personne qui m’en empecheroit, mais je n’irois seule – mille mercies!» – Sacre nom, madame, – pourquoi ne rester à Quarnbacka?språk: franska –

17 Alltså moi seul à mauvaise humeurspråk: franska, emedan jag redan hade billette, för att se: Conrad von Starkenburg, zum Benefize der M:lle de Bryunspråk: tyska. – Ganska god piece i den ridderligt romantiska andan – Weylandt spelar här zum Entzückung wohlspråk: tyska. Arma de Bn wisade sig som page, – var vanställd af koppärr.

18 Sedan visite hos Essen – soupér och en på fisken.

19 – Raillerie i trapporna och en skamlös min mot en herre i schlafrock.

20 7. Thorsdag. – Visite hos M:lle Staak i friherrinnans ärender. – Talte Tyska friskt, ty damerna kunde ej annat. –

21 S. d.Samma dag kl. 7 reste wännen Essen åt Lillkyro, åtföljd af sin discipel, Palmfeldt. – De nouveauspråk: franska Lchen –

22 8 Fredag. Opost. – Stor frukost hos mig – sälskapet bestod af 4 personer. Rpff arrangera på alfvare för resan. – Lånte af Baron 75 Rub. – A: visite hos Rpffs, damerna ut att promenera: Ah, jag glömde en högst vigtig sak, en sällsynt ära jag hade att i mitt ringa hus se friherrinnan R. och M:lle Backman. De funno wåra rum vackra och nätta, skygde litet tillbaka för damen i förgyllda ramen, men sansade sig igen och beundrade Linds arbete. – Trakterade damerna med apelsiner. – Hämtade en apelsin åt Putte – damerna borta då. – Nouvelle Conversation.språk: franska – – – – – – – – –

23 OSoupér – (d. v. s. objudning) – Penseer under Lönnarnes gröna löf.

24 9 Lördag. – Efter fullfärdiga arrangementer och intagen frukostmiddag afreste Rosenkampffs kl. ½ 1 middagen åt Wiborg till. – I och med detsamma war jag säker att winna det wad jag höll med Jeana, då friherrinnanoriginal: friherran som bestämdast sade sig ämna icke resa: det, att hon skulle resa. Å min sida upsattes en flaska Eau de Cologne, å Jeanas något handarbete.

25 – S. d.Samma dag Gaf fransosen Sainton en Concert för endast 50 åhörare. Han skall ha spelt wäl, men Bull har warit här för nyss. – Kl. 11 visite af farbror E. och Cederman. Som aftonen war mycket wacker, företogo wi|707| en promenade åt Sinebruchofska bryggeriet vid Lappviken. – Detta är promenadernas dagar; de ha blifvit horribelt moderna. –

26 P. S. – En del af e. m. tillbragte jag hos C. Essen. Wi resonerte i Litteratur. – Liksom upkastande en aflägsen prospekt af de omvändas segrande lugn, las han högt ett några blad ur Adalberts Bekentnisse, en åtminstone stilistiskt vacker bok. – af En tillfällig antithes upgräfde jag bland Stenbäcks böcker: Noachs Ark, eller fan i båten m. m. af den genialiske Fahlcrantz. Spisade här mellanmål (middag). – Löjlig dag: frukost kl. 12, middag kl. 7, souper kl. 12 midnatt.

27 10 Söndag. Beau temps.språk: franska Hörde Melart. – Diner hos M:lle Björkström, hvarest för 1 Rd bestods segt pepparrotskött, wattig köttsoppa, läderhård stek och passabla munkar. – E. m. En öfvergående regnskur.

28 A: åter beau tempsspråk: franska. – Promenade i den sköna, doftande, f brokigt hwimlande Sälskapsträdgården. – Här upförde Gardets musik sina vackra stycken, sin Preciosa m. m., hvilket sjelfve Sainton, Pacius m. fl. kännare med nöje och bifall hörde. – Här blomstrade det unga lifwets fullhet, – de vackraste vuer Helsingfors har att bjuda. – Sköna damer möttes här under de unga löfvens glesa skuggor, – muntra studenter med rykande cigarrer ströfvade här arm i arm långs gångarne. – En fleute hördes ensam, mellan musiken och en af kamraterna (Brunow) härmade den mästerligt i en elegant hvissling. – Promenade med Elfving att betrakta den vackra Sophie Hellman, som ännu nyligen prisades som den skönaste flicka i Helsingfors. – E. bjöd soupér der han åt sjelf.

29 11. Måndag. – Opost. – Visite på f. m. hos Thunebergs, ang. en Commission att upköpa kapptyg åt fru F:s. – A: Promenade helt ensam med min insektflaska kring Thölö viken – åtm. 3 fjerndels väg. – Öfverallt lif och lefverne. –

30 12. Tisdag. Fauna högtidsdag, i anseende till den dryga depensen, och min klena Cassa, försummad. – I stället en upfriskande simning och derefter ett par bout. öl hos mig med goda vänner. Boston, äfven chez moispråk: franska, med minus å min sida. – Derefter med C:n och Eg en äfventyrlig promenad i Skatuddens aflägsnaste wrår der wi roade oss att titta på fönster, lyssna, wäsnas litet, – allt utan att se en menniska. Men väl hörde wi. Bland annat en quinnoröst som jemmerligt moraliserte sin supiga och oregerliga man. – Kl. ½ 1 beskedligt hem. –

31 13. Onsdag. Stipendiat uprop. Åter simning – öl med Cajan. – Åter promenader kring de hvimlande gatorna i quällens knapt märkbara skymning. C:ns långa och tråkiga promenade med A. – Hans desperation var rätt rolig|708| att höra. Undertiden gick jag långs quaierna skämtande med bland annat med en Landscousine från Ingo, som helt naivt bad mig komma och bo der öfver sommarn. »Der är så roligt i Ingo.» – »Det tror jag, helt wisst, jag skall wäl komma en annan sommar.» – Hafwet war spegellugnt. – Hundradetals menniskor sofvo (kl. 11) i öpna båtar. – Allt tystnade småningom blott en båt med vacker musik af fleuter och fioler rodde sakta öfver sjön.

32 14. Thorsdag. Andra dagen war åter mycket rörligt lif. – Både ångfursten och ång Menschikoff ankommo. Tilloppet af folk war ofanteligt – ett hvimmel på gatorna hela quälln. Promenader med C:n, J: Sr, Eg, – Långs quaierna, lekande med min nätta, nya käpp. Plötsligen fastnade den i ett hål af|55| trädbryggan och var i en blink försvunnen derunder. Der stod jag! – förvånad, flat, förargad! – Men käppen war der den war, och jag käpplös – en icke ringa harm!

33 Här återsåg jag äfven skön Lotchen, beseende ångfartyget, åtföljd af sin stränga Mor. Och derföre endast några ord en passantspråk: franska och medan gumman vände ryggen. – Mais une longue promenade pour savoir – loin, loin à Fredriksgatan, et encore plus loin après les montagnes rouges. – Pauvres gens! Riches gens par cette fille seule. Plusieurs foisvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarandes elle regardoit autour de soi. – Ne voies-tu, disoit C:n après Ångfartyget, la fille est éprise de toi?språk: franska

34 – En wacker poesie – en skymningspoesie, en dunkel Sydlänsk Nocturno, breder öfver dessa dagar sin af fina vårdofter genomväfda slöja. – Att säga sanningen, – jag har aldrig funnit Hfors så trefligt som dessa dagar, – aldrig anat den förtrollande magten af dess Maj- och dess Junii- både dagrar och skuggor. – Jag wet wäl att dessa fina spindelnät bortblåsas mycket lätt och försvinna af sig sjelf, – att dessa »gröna skuggor», dessa skymningens f luftiga bilder, dessa fjärilssvärmerier i vårens lätta dagar, – snart skola förskingras, uplösas sig, förlora sig i det trängande hvimlet af andra och mägtigare förhållanden. – Men jag tycker om dessa glada uptåg, fastän mången gång med innerlig lust beleende min egen dårskap. – Se, gode wän, det är dock ett muntert lif så här i vårens glada dagar, – ett friskt plöjande af lifvets solglänsande böljor! – N’est ce pas? cher ami?språk: franska – Wi wilja lemna midnattsskuggorna på båten nu för en stund. Wi wilja hafva sol och eld och ljus, på sin höjd en späd skymning i hvilken stjernorna spilla sitt glada silfver och vinden sagta skakar löfven på lifvets darrande poplar. – Wi wilja samla tillhopa alla gnistorna af den unga naturens spridda skönhet och deraf uptända en låga att wärma wårt frusna hjerta. – Wi wilja dervid ej ens försmå lykt|709|gubbar och fallstjernor. – Wi wilja hafva mycket ljus och mycken eld i lifvets öfversvämmande dunkel. – Wi wilja lefva, – förstår du?

35 15. Fredag. – Stort rop i staden: »kejsarn kommer!» – Allt i rörelse, autoriteterna fjäskande, folket nyfiket strömmande åt quaierne. – Civila och militaira, – äfven hela Academiestaten i full uniform. – Nationspojkar kringskickades med Isswoschik för att tillsäga studenterne det de borde samlas i uniform. – Grufligt fjäsk åt alla håll, men det bästa war att det war i onödan. Ingen Majestät kom. –

36 Sednare på dagen fick man weta att Nicolai warit i Stockholm och helsat på gamla herrn, och blifvit wäl emottagen. Man trodde att han på återfärden skulle vika in hit; men det torkade in, äfven som Thronföljarens besök, ehuru han reste här förbi; – i förbigående sagdt en skandal utan like. – Ty, att wara Canceller för ett Universitet, att icke, oaktadt det ringa afståndet från P.burg, någonsin hafva besökt det och nu ändock resa tätt under dess kuster och icke vika in, det bevisar, med allt skryt om ynnest och nåd, en märkelig grad af likgiltighet och wårdslösande af wår Finska granlagenhet. – Man skulle sett hwad wåra krokryggar här, i händelse af en visite, skulle skrikit om »nåd och wälwilja och ynnestfull åtanka»original: åtanka m. m. under det att man nu har intet annat än långa näsor till lön för sitt fjäsk, men naturligtvis icke knystar ett ord om »onåd, glömska»original: glömska o. m. d.och mera dylikt –

37 – En hel mängd björnavisiter, det tråkigaste jag wet. Från alla håll »tamme f–n, kära bror, jag nu kan, – du torde kanske kunna wänta», – under det min Cassa skrek af bara magerhet. – Bref af Mamma.

38 16. Lördag. – Ännu i dag wäntades hans Majestät styft men förgäfves. – Afvaktningar, resebestyr m. m. Bland annat ang. Logrénska afairen i Banken. – Stackare den som har med de herrarna att göra! = Cederman, Rosenlund, Helander, Gymnasisten Ottelin m. fl. tömde hos mig en bouteille Teneriffa. –

39 Och derefter, sedan ännu ett par små afairer reglerats, war jag klar att wända ryggen åt Helsingfors, – beredd att säga ett modigt farväl åt alla dessa ny-uptäckta vuer och vackra villor.

40 17 Söndag.

Resa:

41 Kl. 4 m. upstigen, war allt i ordning till kl. 7 då jag i sälskap med Naukler sagteliga på min gamla kärra skramlade af ut genom Tavasttull. Ännu på|710| färden genom staden mötte wi diverse ungdom i tidig Söndagsdrägt. »Farväl, du snöda werld!» tänkte jag.

42 – Farväl, o mater Academiaspråk: latin, hvilken jag nu reser förbi. – Mången stund har gått till spillo här, men äfven mången timmes glada flit mins jag hos dig. – Och kärleken till Wettenskapens rika ljus, den lärde jag af dig. Haf tack. – Dig kröne ljusets fader med menskosnillets bästa glans! – Och krosse egoismen, obscurantismen, som hemligt ammas i ditt sköt! Och gifve dig i Finska hjertans fasta dygd ditt säkra värn och stöd!

43 Farväl, Helsingfors – stora småstad med anlag till alla Petersburgska dygder! Mången munter stund har jag dock hos dig fångat under dagarnas flygt, – månget roligt uptåg bland muntra »gubbar». Dig önskas många stora hus och rika rublar. – Dig önskas mera af det stora och uphöjda, på det du må slippa att squallra om och fördjupa dig i det lilla, – på det icke din småsinnade egoism må smitta omkring sig. Hos dig ligger det lätta i famnen af det tunga; – af idel omsorg om »sedlighet, beskedlighet, undergifvenhet», att befolkar man lättsinnighetens nästen allt mer, – stänger dörrarne för all själslyftning, på det att krafterna må i stället bryta sig väg åt djupet. – Lättsinnigheten är worden stor och widtgrenad – men det lätta sinnet blir derföre så lättsinnigt att emedan det sträfvar att afkasta den tyngd man vill stapla deröfver.

44 Farväl ochså villor och flärd och rosiga töcken, – L., representant af de sista, S. af de första! – Wi hylla hädanefter åter en annan grönska, – wi glömma töckenrosorna för soliga liljor. – Wi wilja se grufligt stadiga ut – taga en myndig min och philosophera öfver verldens fåfänglighet. – Men nej! Det står jag intet ut med ännu. – Wi wilja endast byta grönska, – byta blommor, byta! byta!

45 Sålunda planerande rullade jag af med Mophus Nauckler vid sidan. Den vackra naturen lockade min håg mera åt det yttre. – Jag stötte i Mophus. »Uff!» – intet svar. – Nåwäl, – wi vilja kuska af ut i den gröna verlden. Klatsch, brunte!

46 Men wi hunno ej längre än till Helsinge, då wåra hjul måste omlagas, hvilket gjorde ett uppehåll af nära 3 timmar. Som det war kyrktid, togo wi den nära kyrkan och Mathias Weckströms celebra grafvårdar i sigte. – Oss gjorde Langensköld sälskap, hvilken i afsigt att resa upp åt Wasa ämnade allt framgent göra compagnie med oss. – Ändtligen widare. Nattquarter på Turckhauta. Lsköld reste till sitt hem i granskapet för att i morgon uphinna oss, men fick hinder och blef således efter.

47 18. Måndag. Efter fåfäng wäntan på Lsköld fortsatte wi resan, drucko caffe i Thus, och så widare i skönt wäder och godt humeur. – Mophus blef småningom mera pratsam. Wi resonerade i Finska Gramatiken. Nattquarter på Ohriwesi kl. 3 n.

48 19 Tisdag. Här stötte wi tillsammans med Bokhandl. Granberg, res. från Hfors till Wasa. – Resan gick bra, och enligt min utkastade plan, kommo wi till Kahra kl. 9 a. – Här ( war den trefligaste afton jag haft på en gästgifwargård.

49 En arrivant et promenant ma vue j’appercois une foule de filles, – plusieur tres belles, et une êxtremement. Mais elle n’etoit pas la vraie. (sid. 12). – Mais aux cris’ des filles »des voyageurs, des voyageurs!» elle se montra sur l’escalier d’un nouveau grenier – se montra avec les memes yeux etincelants, avec la meme charmante nonchalance qu’e qauparavant. Car il faisait tard dèja à Kahra. – »Bon soir!» – Point de reponse. »Bonoriginal: Bon soir! Ne me connois-tu plus, xx?» – À ces mots me regardant elle s’echappait vitement et avec un sourire, si folâtre qu’il faisoit chaud autour de moi. – D’après en preparant le souper elle se cacha dérrière l’autre fille.språk: franska – Men af den rara soupern (stekt kött, ost, superb mjölk m. m.), det bästa huset förmådde, rördes icke mycket, emedan en annan resande sof i inre rummet som tjente till matsal. – Dans le poële on ne voyait quelque personne|59| exceptées les deux filles. Lieu comique, ce Kahra! On n’y trouve que des filles, et des bealles jeunesses. – »Souviens-tu encore l’hiver passé?» »Geste folâtre. – As-tu quelque fiancé, petite xx?» – geste folâtre – feu pour la pipe à fumer. – »Ou est l’autre monsieur au présent?» – »Celui d’Elissa? Il s’amuse avec les dames de Helsingfors.» – »Donnez moi votre ceinture.» – »Si.» – »Votre ceinture rouge.» – »Si!» – geste folâtre. – »Faitezoriginal: Faitez present de votre porte-lettre qui est si riche.»språk: franska – (Händelsevis hade jag der några blåsedlar, främmande egendom). – »Si!» – »Oh cette porte-lettre seulement, ou mieux: ce ceinture, je ne veux pas d’argent.» – »Tu ne veux pas d’argent?» – »Non, non – mais ce ceinture.» – »Voila le lacet, tu es prise, petite oiseau!» – »Ah, – ce beau ceinture?» »Si!» – »Viens, xx, viens dormir», disait l’autre. – »Patience, enfans! Comment te nommes-tu, toi ici?» – Sxx – »Mais attendez» – Elles s’echappaient. – Des portes fermées. »Ouvrez, enfans! – ah, – endormie? – fille, enfant, le ceinture sera-t-il le tien?»original: tien? – Claire – douce minuit – – – –språk: franska

50 20 Onsdag. En kort blund sittande. Granberg och Mophus sträckte sig gäspande. – Mophus war illa till sig i går aftse. – G. kom in med caffe, toujours riante, folâtre.språk: franska – Caffe war godt och muntrande. – Wi beredde oss att resa. – Encore visite au grenier qui etoit très propre par un grand nombre de beaux habits suspendus, marques de la richesse. »Ah, mauvais enfant!» – Et encore une foi balancant cette grêle et gracieuse taille dans les bras, – le mouchoir de cou tomba en bas – – – –språk: franska

51 – xx est la seule’unique fille de la maison, le seul’unique héretier de tout, – Celle qui a soin, qui a garde de tout. C’est une fille extraordinaire, une fille qu’on ne trouve que très rarement au village. Vive comme la flamme, jolie, folle – (– legère peutêtre par l’education) – j’ai pur ser elle dèja auroit elle déja ete perdue, s’il n’y auroit été cachée entre au milieu de sa legereté beaucoup de prudence. Mais pourtant – seize ans! Seize ans! C’est une vive pouliche, cette xx, je disoit à S. pour me faire concevoir par le façon de parler dont elle étoit accoutumée. –språk: franska

52 Men nog härom. Obs. ändock att all conversation alltid sker på Finska, och det förefaller mig som idéerna af sig sjelfva ständigt formade ord att uttrycka sig, så perfect går min Finska nuförtiden. –

53 Wi lemnade alltså Kahra – sedan wi der som hastigast anträffat bröderna Idman som kommo från Östermyra.

54 Att nu tala om alla små händelser, blefve för långt. – Mophus war orimligt rolig, – min stora glädje war när jag fick honom att courtisera lands cousinerna. Jag var rädd att skratta mig sjuk. Ett håll satt han med en Snellman (som legat på Kahra) – Jag hade flera olyckor, – att köra i diken, – köra vilse – tappa piskor – bli efter. Mophus måste vänta, och så skildes wi från Granberg. – Så kommo vi genom Lappo framåt Kauhava. – Här mötte wi Frosterus från Nby, resande upp åt Alavo på embetets vägnar. – På Frändilä var dessutom ett helt pagage kameler, björnar, wargar, hundar, för hvilka det arma folket så när trampat ihjäl hvarandra af nyfikenhet.

55 – Att wi fingo diverse dugtiga regnbad hör ej till saken, widare än att Mophus stundom blöt af skurarna och misslyckad i sin courtise var på ganska dåligt humeur. – Nu nalkades hemmet, socknerån passerades muntert – afairerna afgjordes på Juthas der Mophus quardröjde öfver natten och kl. 3 Thorsdagsmorgon war jag åter i

56 21. Thorsdag.

NyCarleby och Kudnis.

57 – Att nu beskrifva de reflexioner öfver changerade ställningar, förhållanden och couleurer som vid hemkomsten liktoriginal: e hastigt förbifarande molnskuggor ögonblickligt skymde det närmaste dagarnas glada vuer – det låtsa wi glömma bort. »Har jag nu tid till sådant?» –

58 Allt väl hemma. – Allt likt, grönt, herrligt, gudomligt! Mamma, Sophie, Fanny togos naturligtvis på säng. – »Alltid kommer du som tjufven om natten. Se så, Caisa, koka genast caffe – men kanske wi ändå sofva en blund innan dess.» – Sagdt och gjordt. – Afton: hos Lithéns – allt sig likt – men ett dunkelt frågetecken dolde sig under likheten. Tal om Östring, – som här gör mycket upseende genom sin långt drifna stränghet, proselytmakeri m. m. –

59 Garfvaren Forssells bröllopp med jungfru Häggblom.

60 22. Fredag. – Bland annat, – en ovisite hos Calamnius’es, med Sophie. De là chezspråk: franska Lithéns – Åter tal om pietismen, förnärv. ett allmänt samtalsämne – Flickorna Fonselius hade bevisat sina föräldrar en oförlåtlig sidvördnad, förklaradt fjerde budet umbärligt m. m. Och sannt är det att de oförsvarligt förbittra sin aktningsvärde fars dagar.

61 Ännu knapt sansad efter hemkomsten – och redan inkommen i det gamla lefvernet! Men huru länge?

62 23. Lördag. Kort besök af Zimmerman, Ekström och A. Elfsberg, ämnande sig från Helsingfors hemåt. – Min bjudning att stanna här öfver Midsommardagen antogs ej. – Ovisite hos Logren. – Med Sophie hos flick. Calamnius. – Josephine i resebestyr för att följa Carin L. till Stockholm. – Allt skulle hållas hemligt och hela verlden visste deraf. Knytning med Sophie, Thilda och Albert. – Mötande diverse promenerande partier, valde vi prostens åker åt Jeppo vägen. – Trefligt. Knytorna, sedan uptagne af Thilda, lemnade mig följ. resultat, det bästa jag kunde önska: Mest vexte N:o 1: rödt. Sedan N:o 2 grönt, N:o 3 blått, N:o 4 hvitt, N:o 5 gult, och N:o 6 svart.

63 24. Söndag. Midsommardag, var något blåsig, men ganska vacker nog. Okyrka, af skäl att wi reste på middag till Emilienburg på Alörn. – Alörn – ah ça!språk: franska Gudomliga Alörn! – Men ännu ej fullt grönt på dess vackra ängar – Annars allt så vänligt, så likt. Promenader wida omkring. Holmen hvimlade af glada menniskor, utresta för dagens skull. – Bland andra Thure L. med fru. – Lilla Gustaf T. högst treflig, – en rigtig humorist, fastän så liten.

64 25 Måndag. Hem kl. 11 f. m. – E. m. Med våra damer, visite hos Lindquistens. L:ns äfven der. – Emelie – ? – Bon!språk: franska – Emelie var sig så lik, – i dag något tankfull – Ange!språk: franska – Om Ole Bull m. m. – flickorna spelte: Den stumma, Othello m. fl. – Flickorna L. sydde ifrigt. – Betraktade Svenska vuer. – Promenerade hem följda af Emelie och Thilda Lt.

65 26. Tisdag. Refuserad invite af A. Dyhr att resa till Jacobstad. – I stället reste Sophie och jag åter till Alörn – här mådde wi så wäl på det vackra Emilienburg. – Fiskarna voro icke gunstiga i quäll. Alldeles omete. – Berger och Häggström äfven ute. – – O mitt vackra Alörn, ännu är din grönska ej alldeles grön – Men söt och treflig är du.

66 27 Onsdag. Alörn. – Dagen solig och warm – åkerbär i partie – Sophie och Augusta Åberg arbete i gröngräset. – Moispråk: franska, bland annat högg ett E. A. Å. i berget, i Runeberget, der namnen stå af Alörns svalor. Middagstid och aftonquist visite af Emil Lundmark, utrest med sin herr pappa m. fl. – Treflig pojke – promenader – fjärilfångst. – A: äfven Moster Lithén. – Ville utdömma de vackra alarne som obetydligt skymde fönsterna – Orimligt, med förlof sagdt. – Natten: jagtfärd: Thoddy dracks hos morbror C. på Kubban; gamla historier berättades, – Östman munter kurre. – Sedan mot natten till Laxörn – här lössläptes hundarne och vi (Turdin, Calamnius, jag) posterade oss vid halsen; – kopplet dref – det echade i den sköna, warma ljusa natten. – Ondt om haror. Ändtligen kommer wår jösse på 40 steg från mig – Paff! – Men pytt – lät sig ej bekomma – Stor skandal, – men sedan berättade Laxfiskarne att deras hundar kort derefter tagit Jösse, – således fick han minnes beta, men haglena voro för små. – Ingen vidare bragd föröfvades, – endast jag vingsköt en orrhöna, som ej kunde fås reda på i buskarne – Återfärd till Kubban. –

67 28 Thorsdag kl. var 4 på morgonen – den herrligaste morgon i naturen. Sjön spegelklar – solen rodnade röd, – himlen guld, purpur, azur. frukost på den gästfria Kubban. – Åter Alörn, der vi sofvo ett par timmar, och sedan muntra reste till Kudnis igen kl. 10. – Insekter m. m. – Min afsigt var att återfara till Alörn med Morbror G. men han dröjde med resan till kl. 12 midnatt, då jag just ämnade lägga mig. – Derföre hemma. – Sköna sommardagar. – Behöfvas, ty här är ej mycket grönt allestädes.

68 29. Fredag. – Insekter. – Stort warmt. Det rådde Sophie för. – Simmat. – A: chezspråk: franska Lithens – Promenad med damerna, och besåg derunder Lindquistens nya timra på kampen – ett nytt och vackert skal för en vacker – och smaklig – kärna.

69 30 Lördag. – Insekter, Dagbok m. m. – Åter hübsches Wetterspråk: tyska, – åter simning vid Notwarpet och möte derstädes med svärfar Lindquist som bjöd snus. – Stor sprängning och planering i hagen; – här jemnar sig småningom planen och stora stenmassor nedgräfvas eller bortföras. – Kort visite hos Lithéns, der Thilda var instängd med en väf, – ett odrägligt arbete som håller flickor i rigtig arrest! – Åter Oalörn, i brist på tillfälle. – Mot aftonen en vindpust efter en liten åska. – Piano, – variationer à la Bull.

70 Junia lupen ur händerna; – spridda, olika nuancer af grönt i dess början, dess midt och dess slut. – L. – G. och, – men nej, nej, nej – ingen jemförelse, alls ingen, mellan lyktgubbar och himmelens stjernor! – Det är ett eget grönt det sista gröna; dimma hvilar öfver det ännu; – förflutna dagars bleka wissna blomsterskördar höja än derur sina matta ögonkast. – Men deras tid är förbi, – oåterkalleligen förbi, – ingen vänlig sol kan lifva deras brutna stänglar mer, sen vintern snögat öfver dem, sen nordan härjat deras regnbågsfärgers pragt. – Ack, det är dock en melancholisk syn midt i det glada unga lifvet, – att se förblekna hvad som engång klädde jordens barm så skönt, och var vårt ögas bästa glädje! – Men så skiftar all verlden om – och är dock ständigt ung – Och, som sagdt, – wi plocka rosorna medan de blomma och må dervid allrabäst – det är litet grymt, och litet egoistiskt – men det är nu engång så och kan ej annorlunda vara.