Januari

Lästext

|1|[793]

1 lemma startαωλϑʹkommentar

2 EPHEMERIS 1839.

3 WÅR och WINTER

4 H:1.

5 NyCarleby 1839. Helsingfors.

6 Zachris Topelius.

|2||794|

lemma startO en vink af dig blott

och jag stjernorna lik

genom rymderna gått,

och nu suckar jag här!

Och din verld är så vid

och så skön och så säll – – – – – – – –

– – – – men en bubla är jag!

Runeberg.kommentar

10 lemma startHertz! ob du schwimst in Fluthen, ob du in Gluthen glimst,
Fluth ist und Gluth ein Wasser – o sey du reines nur!
språk: tyska

11 Fr. Rückert.kommentar

|3||795|

Ephemeris αωλϑ 1839.

lemma startGlöm hvad om forntid du och framtid vet, Det är all ungdoms enkla hemlighet.kommentar

Ouverture.

Flygtar alltså den vingade tid och det unga föråldras,

Stundligt förflyger det frusande skum från ungdomens drufsaft,

vindarna kyssa från blommornas kalk den finaste doften

Solen suger dess saft och biet plundrar dess honung.

Lifvets lätta Aprill! Vildbasare, flyktiga fjäril!

Topp! wi bli bröder i dag, och brorskål wi dricka ur stundens

brusande nektarpokal, bräddrågad af dans och af kärlek.

Komme då se’n de dunklare dar då villorna vika,

stjernorna mista sin glans och sol och måne förmörkas;

föga oss bryr de kommande dar och de flydda vi glömma,

sådan är tidens sed, och hwem skulle ej följa med tiden?

Ropa då röster i fjerran: »vänd om och tillbaka dig skåda»,

Lustigt, Aprill! »ha ej tid! ha ej tid!» wi då svara beständigt.

Kommer en mjältsjuk fläkt från framtida töcken och dimmor,

Lustigt, Aprill! wi blåsa den bort som ett rökmoln ur pipan.

Lifwets härd är glödande het; passionerna elda;

wisligent dig håll på distance, min Aprill, att ej vingarna svedas.

Hwem ansvarar, du narr, att en vind icke kommer och hastigt

kastar din tunna och lätta person som en mygga i brasan?

|4|

15 Parenthes: Vänta! ett ord, min Ephemeris! – Till tjenst – – Det war en dum ouverture den här – Väl möjligt – Wi hade kunnat hitta på någon bättre. Hexametern är ochså så gammal och oftast ledsam när den envisa Svenskan i den inskrufvas. Ack, wi äga dock icke Stagnelii praktfulla penna. – Ja, det är sant, Skomakare blif vid din läst, gäller till och med som regel för poeter poëter, det mest lemma startætheriskakommentar folk och sålunda så godt som de veritabla Skomakarnes fullkomliga antipoder. – Rigtigt så när som på en omständighet: poesien är en fri konst och bindes ej af något skråtvång. Men wi talte om Ouverturer. Ordet är musikaliskt och betyder på engång inledning och totalbild eller totalidée af en|796| composition. Men emedan de fria konsterna äro sinsemellan på det innerligaste beslägtade, så kan jag ock bildlikt öfverflytta den enas konsttermer på den andra. – En poetisk Ouverture till en Dagbok betydde då att Dagboken skall blifva poetisk, eller hur? – Men huru skola wi göra skäl för ett så vågadt löfte? Wåra dagar äro ingenting mindre än poetiska: – Må så wara. Men äfven midt i denntta öfvermått af prosaisk verklighet och denna fattigdom på poetisk fiction, torde wäl här och der i djupet en känsla bo som adlar och förädlar den ytans kalla prosaism. Med denna lilla låga wilja wi elda och lysa wårt nordiska winterlif. Men, som wi sade, denna ouverture är en falsk ton i wår musik. Hwilken lättfärdig, Epikurisk Aprillidee! Och vid sidan utaf den, hvilken förgudning af ögonblickets lilla lust, hwilkent smädligt förakt för minne och hopp! – Men sådant är ibland wårt lif, ett ephemeriskt, cameleontiskt Aprillnarrslif! – Hwi dock tidernaoriginal: tidernas ändras! – I den gladaste barndomens år weta wi föga af fordom och framtid. – Då lefde ochså jag, i ögonblicket, likasom nu; dåförtiden emedan jag icke wisste, nu emedan jag icke will weta af något bättre på denna jorden. – Sedan dyrkade jag minnet en tid med diverse poetiskt pjunk, inbillande mig, min narr, att min bästa tid var förbi. Och det vid sexton år, – sådan kruka till pojke! – Som detta blef ledsamt i längden så slog jag mig sedan lemma startpar excellencespråk: franskakommentar på att hoppas. – Men det behöfves inga jordbäfningar för att omstörta korthus, och så hände att mina en vacker dag lemma startrasibuskommentar ramlade vid den naturliga men dock ganska förbluffande uptäckten att deras såkallade evighets grundval: beständigheten war en vacker lögn, en|5| rök och en luftbild, och troheten en rankig skuta som, ju flere segel och högre resning den för, kantrar desto förr på hwartenda obetydligt grund i detta lifvets kuriösa farwatten. – Jag tillstår att jag tyckt ibland att det var synd om ett så vackert bygdt och så behagligt inredt kortpalats. – Men, för att äfven nu ej fela mot vår neutralitetsprincip, wår ögonblicks philosophie, så punkt derom.

16 När nu, på sätt beskrifvet är, minnet sålunda blef ledsamt och hoppet tomt, så har jag ändtligen på afviga sidan om tjugutalet börjat besinna att lifvets lust i drifbänk satt är ganska klen, men deremot på ögonblickets friska grund trifs allra bäst. Uprigtigt sagdt, är det en ganska sund philosophie, och hufvudsaken är att deri wara consequent. Men consequence, Gunås, har aldrig varit min starka sida. – lemma startToujours Cameleont, mon cher Ephemeris!språk: franskakommentar – Är och förblir en Cameleont, och torde wäl mången gång ännu af Hofmästarinnan Samvete lemma startmången skrapnoskommentar för det. – Men ju flere|797| gånger man seglar omkull, dess bättre sjöman blir man, och, lemma startunter uns gesagtkommentar,språk: tyska min skuta för nu ganska liten resning; jag hoppas hon lemma startlofverarkommentar en lång tid uprätt – Men der ha wi nu hoppet igen!

17 Men ouverturen, hwar blef den af? – Jag will påminna mig omatt det war J. J. Rousseau som kallade Ludvix XIV

18 lemma startNé pour les passions et le repentir!kommentarspråk: franska

19 Det war bra sagdt. Detsamma kan likwäl sägas om lemma starttout le gens humain généralementspråk: franskakommentar: födt för passionerna och ångern. Se der en erfarenhet som i hwarje individ återuplefver. –

20 Ögonblickslif! – Ephemeris, min vän, hwad ditt namn är lämpligt!

|6|

1839. Januarius.

21 1. Tisdag

lemma startDrick! de förflyga de susande perlorna, drick! Franzen.kommentar
lemma startDet blef mig så sällsamt, så quaft och så trångt omkring hjertat ibland – Böttiger.kommentar
lemma startIch soll dich nimmer sehen so wie ich dich jüngst gesehen habe –språk: tyska d. 12 Dec. 1838.kommentar

Nyårsdag 1839.

22 Det är en blid winter och en klar himmel. Öfver elfven breder sig en spegelblank is och den melancholiskt leende wintersolen reflekterar i millioner snödiamanter sitt skimrande sken. –

23 Wi hade börjat året och dagen med en psalm och sedan med en slummer af inga fula drömmar störd. – Sedan skynda wi till wår hundraåriga kyrka som i dag är så vackert illuminerad. – Dess yta är icke mycket efter denna tidens begrepp om smak och elegance, men i dess inre vaknar så gerna den evighetsfläkt som lyfter andaktens sväfvande vingar åt skyn. – Här wilja wi viga wåra dagar åt lugnet, wårt hopp åt himlen, wårt arbete åt jorden och wår kärlek åt dem|798| båda förenta. Här wilja wi glömma all sorg och strid och med trons svalkande fläkt afkyla all lifvets vilda glöd. När skola wi den för evigt i Tro försänka?

24 Vår vän Neuman predikar, wårdslöst som alltid, ehuru han nu tar afsked af den församling der han i 10 år så föga upfyllt sitt kall.

25 Nyårsvisiter hos Lithéns, Bergers, Turdins m. fl. – Hos Lts med SophieThildas hals war sjuk – fru L. önskade: »det bästa herr T. önskar sig» och sannerligen det war bra sagdt; och emedan genom ett slags öde denna önskans upfyllande för ögonblicket af henne berodde, så såg jag ochså deruti ett gladt förebud, som ochså icke heller bedrog.

26 Bjuder Lns på bal.

|7|

Publik Bal i NyCarleby arrangerad af H. Backman och Z. Topelius.

27 Localen i öfra Lithénska Salongen. Kl. ½ 6 arrangementer. – Dörrarna öpnas och ljusen tändas kl. 6 – Dansen tager sin början precis kl. 7.

28 Fruarnas uträkningar kommo på skam omkr. 115 personer behedrade balen med sin närvaro. Denna talrika samling, den goda musiken, den vackra ecclaireringen ur 3 christallskronor m. m, och den omständighet att wi icke haft någon publik dans sedan Alörsbalen d. 19 Aug. gjorde att det i quäll blef mycket lifligt och muntert, alla onda prophetior och sjelfva lemma startTychoBrahedagenkommentar till trots. – Bland resande anmärktes Wallenius från Jstad och Penzin från Uleåborg. – Äfwen Westerlund med fru, Sjöberg med fru och Acteuren Kellman woro uppe.

29 Nåwäl, du lifvets lätta lust, du sydlänska sommar i en nordisk winter, du munterhets paroxysm som wi länge saknat, Dans, dans, dans, hwad skall jag säga om dig? – Tre gånger har månan se’n dess åkt lemma startslängkälkekommentar kring wår gamla jord, många minnen hafwa trängt sig emellan se’n dess, och nu är det lätt att reflektera kallt öfver hwad som då icke tålte eftertankens kyla. Men än brusar blodet med lifligare glöd, än hoppar hjertat med hastigare fart när jag tänker på dig – Blifver jag nånsin i verlden Pietist så lär jag wäl en wacker dag kasta dig, min Ephemeris, burdus på brasan, ty att detta jordelifvets snöda lust är mig ännu stundom mycket kär, det kan du vitna på hvarje blad och på detta i synnerhet.

30 Balen öpnas af undertecknad och Mademoiselle Emelie Lindquist med en wals. II. Françoise: Rosalie L. III. Sv. Quadrille: Fru Lithen. IV. Potpourie Thilda Lithén. V. Sv. Qu. Louise K. – VI. Wals. VII. Sv. Qu. Augusta Å. VIII. Francoise: fru A. Lundgrén. IX. Potpourie: Marie B.|799| X. Polonaise: fruarne Lt, Lk, Dvner, Berger, Sjöberg m. fl. XI. Rysk Qu: Sophie O. – XII. Wals – (Souper). XIII. Angloise: Lotta B. XIV. Wals. XV. Francoise. Sophie Häggström. XVI. Potpourie Emelie Lindquist. –

31 Korg till 2 potpouriet – Donner – tålamod. Anna Lundgren går och önskar flickorna »en beskedlig fästman eller och ingen». – »Jag will inte ha någon beskedlig fästman.» Confekt åt några – betalar blott ett vad. – Kellman, acteuren, är ifrig cavalier och adresserar sig till våra vackraste flickor. »Damernas Adonis», sade Moster Kerrman mindre quickt. – Men flickorna tyckte han var något framfusen, den Adonis. Penzin är road och förbålt artig – –

|8|

32 Wallenius som dansar endast Francoiser, påstår att wi äro alltför litet Fransyska i den vägen. – Huru damerna voro klädda kan jag verkeligen icke beskrifva. Af all deras toilette mins jag endast en ljusröd bandros som tappades. – Lotta B. war mycket fjär, hwarföre hon ej så snart åter skall ha den äran – Potpourie: »jag sade åt Mamma att jag wille dansa ännu ett potpourie». – Resa? – »I går tyckte jag att jag war i Hfors. Ochoriginal: »Och huru kom jag hit?» – Mazurka, passar Lagermark och Josephine bra – oss icke bra. – Söta, snälla Marklund, en angloise till, en cottillon till! – H. och E. walsa – det ser bra ut – ett artigt par! – svär att det icke är någon afundens dæmon som talar ur mig. Och roligt i quäll? – Ja, så roligt!

33 Kl. ½ 4 stodo damerna icke att quarhålla mer; alla voro så artiga och försäkrade att de haft mycket roligt.

34 En del af herrarna dröjde, dels gymnasticerande i salen, dels inbegripna i boston och lemma startCucukommentar; – Jag fäktande med ljus i alla hörn att söka en bandros som Alex. Aspegren utan ringaste möda uptog framför sina fötter. Sjöberg, Turdin, Donner, Kurtén och Topelius upstämde diverse sånger.original: sånger Kl. ½ 5 lemma startechapertekommentar jag Hejko förut; öfriga sångarne störde Lithéns nattro ända till kl. 9 m. – Slut alltså! lemma startah ça!språk: franskakommentar Det klingar dansmusik i mina öron ännu, – godnatt!


35 2 Onsdag. Redan kastade den sena solen sina första strålar öfver de höga slokbjörkarne vid Nordstjernan och Carlberg, då jag, långsamt tändande min morgonpipa vid den sprakande brasan, sökte reda mina sammelsuriska minnen från gårdagens, och upkasta nya planer för den närmaste framtiden.

36 – Kl. 12 besöker jag Hejko. Här criticeras wåra arrangementer; det enda som man deremot hade att anmärka war att herrarna haft knapt|800| om den dyra maten vid soupern, ett ämne till många tal af vår goda morbror; – må vara; det var jungfrurnas fel. – Rättwisan fordrar att wi tillerkänna äfven en stor del af äran åt dem och wåra fruar mödrar som gått med råd och dåd tillhanda. – Localen kostar 20 Rd., Musiken 18 – m. m. Billetter ha wi sålt för 91 Rd. och ha i behålln. på boufetten omkr. 20; – Resultatet blir att wi så när som på ett minus af 1 Rd., 16 ʄ per man, gått jemt ut med afairen, då wi likväl deri inberäknat wåra egna billetter och det som wi af boufettens waror consumerade.

37 De arma fattiga få således ingenting, lika litet som herrar Cders, Leks, och Dyhrs löfte behöfver tagas i anspråk. – Den enda som icke tackar oss för dansen är fru Sjöberg som i natt blifvit häftigt sjuk.

|9|

38 E. m. kl. vidpass ½ 5 – har just sofvit middag lemma starten famillespråk: franskakommentar – höres en röst i yttre kammarn – »och se god dag, söta Emelie, säger So.original: So, hwarifrån kommer du?» Wi ä hos Engströms; men jag måste tala om en sak – att? – att jag får fara med till Helsingfors! – Är det möjligt? – Nå juckhei Micha! juckhei! Mins du honom i lemma startStridsbergs grammatikakommentar som lemma start»tantzete auf einem Beinespråk: tyska»kommentar? – Se så, min goda Tante Lt, tackar för önskan. – Nu kommer wi med till Engströms. – Försök wår nyss stämda flygel först. Dess ton är mycket vackrare och mjukare nu. – A molls wals – Sedan Röd bahytt och trafva i snön rundtomkring till Engströms der yngre syskonen Lindquist ha helsat på farfar. Det är respektabelt att ha en nära hundraårig farfar. Gubben sjunger psalmer. Och hwar och en måste presenteras: »det är Isaks äldsta flicka, Emelie.» – Gumman E. är treflig och will roa. – Alex. Aspegren kommer, blyg som jag för 7 år sedan. – Spelas lemma starttjufungekommentar – släckes ljus – tas af ljus med venstra hand – väsnas och skrattas – Thé kl. 6. – Sedan promenade att hemfölja flickorna (Spektakel inhiberadt) – Det är Mästerskaps dans på rådstu’n. – Promenad på bron – Alex. återlemnar bandrosen. »Och hwad får jag? – Stor tack.» – Det war ett öde, Emelie. Tror du på öde? – Nej. Godnatt.

39 3. Thorsdag. Hos Lithéns, och Tante Rådmanskan bjuder mig att se lemma startIfflands Spelarnkommentar. Pjesen är af det moraliska slaget och gamla skolan, troligen ändå af Ifflands bästa. Lemke spelar förträffligt ett gammalt hjertlöst Fransosiserande Hofråd. – Synd, säga fruntimmerna, att ej någon bjudit Platen hit. – »Åtminstone hade man bordt upsätta en lemma startblarkommentar som vignette på rideaun, och i brist på blarer åter kunde man skära ut den på rideaun befindtliga masken, och lemma startobligerakommentar vår goda Benzelstjerna att sätta lemma startsin physionomikommentar i stället, knäppa mund och säga Hvaba!»original: Hvaba! – Stackars Wlund har bara 28 Riksdalers personer och ett|801| dussin 24 skillingar uppe – Sitter i uniform mellan fli tvenne Thildor, Lithén och Lindquist.

40 4. Fredag. Himmelskringdansande snöflingor och jordkringskojande yrväder. Hemma. Westerlund spelar lemma startBlykamrarne i Venedigkommentar; åter med glest hus.

41 5. Lördag. Visite att betala Tante AHB. för wår confect. – Lånar hos Lithéns och studerar Mellins intressanta lemma startPavo Nissinenkommentar. – E. m. Ettn efter förmåga skarp förklaring till min goda Moster i Uleåborg, angående fru Grönblads squaller; och bref till wår lilla Sophie. – Promenad till Lithéns som åkte. –

42 Trettondags quäll och stjerngossar hos oss. Trefligt.

|10|

43 6 Söndgag En ganska ledsam Trettondag. Kyrka och Östring. Sedan hemma. Åkte Sophie ett par slag kring staden – på 3 ställen war eccläirering och främmande. – Fortsätter Brücknerska Notskrifningen. – Westerlund spelar lemma startFredrik af Neverskommentar, en ganska god pjes och derefter lemma startTheaterskrifvarenkommentar. När i den sednare »faster» skriker: Jöns! Jöns! kom och hjelp mig ett handttag, så ropade Wlund: Hwaba?, och det upstod en skallande aplaude. »Nå, sad’ fru Bna åt sin förvånade man, hwarför aplauderar du inte? Der har du det nu. Hädanefter skall jag kalla dig till dummer Jöns.»

44 7 Måndag. Lyckligtvis oresa till Harald. – Lyckligtvis, ty Sophie får en billet af E. »i dag skall du komma och spela till oss, och Z. skall sjunga sin lemma startRaphaelkommentar»,original: Raphael, och »förlåt mig min lilla, jag skrifver så illa, men jag står fyrfota på en pall.» – Af min aria blef i dag ingenting ty jag hade ej fått noterna ännu, och att sjunga lemma startlivre ouvertspråk: franskakommentar – ödmjukaste tjenare, smickrar oändligt! –

45 Emellertid uppgöra wi en plan att under wår resa nådigst förunna Tawastehusboarne att få beundra wåra talenter, Emelie som Madame Quintilena, Sophie som Madame Secundini och jag som Signor Raphael Skrikhalsiani.

46 Augusta Å. completterar musiken i dag. Här spelas: lemma startJean de Pariskommentar (Sophie och Emelie) med violer 3 gr, II En bit ur lemma startSkapelsenkommentar hwarunder Lundmark mycket kinkigt exercerar med Emelie, III lemma startIdomeneokommentar (Sophie och Thilda), IV: lemma startStranierakommentar (Emelie) med violer 2 gr; V. lemma startLa Caravanekommentar (Aug. Å.) 2 gr, VI. lemma startBronshästenkommentar (Emelie), VII. lemma startSarginokommentar (Emelie) med violer och VIII. Variationer till Schweitzerbube (flickorna Lt) – m. m. – Jean de Paris är icke hörd i Nby förut, den är rätt vacker och parant som all Boeildieus musik. – Sälskapet är litet och trefligt. – Hejko kom icke med; besynnerlig pojke. – »Wattuman». – Emelies resa är redan till hälften|802| yppad genom M:lle Schjoman. »Men jag drömde att moster Carolina tog så twärt emot mig.» – Betyder twärtemot.

47 8 Tisdag. Brückner. – Westerlund spelar lemma startMissförstånd på Missförståndkommentar, men wi sitta hemma, en promenade unnantagen.

48 9. Onsdag.

VI. Sjette Juntan, hos Lithéns.

49 Sälskapet mest ungdom. Flickorna ha sutit en god stund redan och mumsat sitt caffé, innan några cavalierer komma och sätta lif i spelet. – Under denna parenthés lemnas mig ett bref från Essen, och det deri inneslutna lilla sångstycket lemma start»Blendas sång ur Ståndsparallellerna»kommentar af hans egen composition cirkulerar. – Kl. 6 begynnes dansen – Alla menniskor påstå att det är trefligare att dansa här nere än deruppe. Bättre att walsa, åtminstone, ty|11| salen är en fullkomlig quadrat. – Värdar och värdinnor animera lifligt och lyckas deri. – Punschbrickorna ha ochså god åtgång. Det hwiskas från öra till öra att Donner fått korgen lemma startmed allonekommentar. En junta utan en smula squaller kan ej vara rätt animerad. – Wad med Hejko ang. hans dame i 2 potpouriet och förlorade. – Nåväl. Dent andra stora conversationsämnet är Lybecks stora länge väntade bal som blir i Söndag. »Har E. godt minne? – Jo. – Jag är alledes belåten med 2 korgar, och will ej ha den tredje. Derföre i Söndag andra Potpouriet!» –

50 Sedan damerna gått roa sig herrarna med sång. Gubben L; något lemma startblustkommentar och mycket munter är i quäll ochså mycket musikalisk. J Lindquist, Turdin, Donner, Kurten, Sjöberg, Topelius, ibland ochså Backman, upstämma jovialiska chörer m. m. – Ack dessa jovials tider! – »Muntert skall det wara»original: wara säger wår wärd. – Husets damer lyssna en stund. Värden till heder lemma startprojecterarkommentar slutligen Sjöberg följande till ord och musik lika prosaiska, men mycket väl uptagna couplette:

Wi samlats att förklara

för dig wår hyllningsgärd:

://: Du är och du skall vara

wår hela aktning wärd.://:

52 Dansen slöts kl. 12 och sången kl. öfver 1. Ganska munter quäll.

53 10 Thorsdag. Gumman Wacklin har blifvit illa sjuk; wi åka ut till Harald, wi och Turdins. – Lotta B. är på mycket dåligt lynne »ledsen på hela verlden» på mig ochså? – Ja det lär nu göra dig detsamma. – Louise|803| deremot, är artig och glad, visar i dag sin älskwärda sida. – Mormor W. mycket medtagen, men fasthänger ännu vid denna verldens minnen och små bekymmer. »Du har alltid varit min gunstling, du och Alfred.» – Man måste vara bra otacksam för att ej röras, då man wet huru gumman, ända sedan sitt olyckliga äktenskap, aldrig riktigt kunnat tåla någon karl. – Olika scener i 2 rum bredvid hvarandra: i det ena ålderdomen och den synbara bilden af detta lifvets vansklighet och förvissning, i det andra ungdomen, munterheten och det lättsinniga skämtet öfver lifvets flärd; – Squaller om Donner, om Nordquistens bref m. m. – Men adieu, mina damer, – en hastig kopp thé; – måste fara och se lemma startOrleanska Jungfrunkommentar spelas af fru Westerlund. – Naturligtvis är denna pjes på denna theater så godt som en parodie; Utom Localens uselhet harmonierar med de flesta acteurernas Dito; men orden declameras i allmänhet väl och förlora sig aldrig, – med en smula fantasie uphjelper det bristande – pjesen intresserar – fru Westerlund Ropas ut. Man är temligen belåten. Jag stod bredvid fru Lindquist som berättade att hon engång varit masquerad till Johanna.

|12|

54 11. Fredag. Brückners Titelblad. Westerlund har arrangerat fyrwerkeri på SmedsbackaTante Sahlbom förenar sig med oss att betrakta herrligheten från mina kammarfönster. – lemma startMa Soeurspråk: franskakommentar och jag promenera ut – raketterna lysa, eldormarna fräsa, lustbägarne upkasta sina hundrade praktfulla stjernor. – Ett sälskap ser gratis på Rundströms gård. Prostinnan har enkom derföre kommit på visite till Fru Federley. Stackars Wlund har ej stor förtjenst. – Men hwarföre ochså begära att man åt honom skall egna 3 aftnar å rad? – Ty

55 12 Lördag I dag är åter spektakel, wisserligen en god pjes: lemma startYelwa, den stumma Ryskankommentar, men man måste slutligen ledsna. – De enda som ej ledsna äro Lithéns, ifriga theatervänner. A: thé hos dem tills spektakeldags. Om gårdagens fyrverkeri och morgondagens bal. – Hem kl. 7. Jag wet ej huru det kom sig att lemma startFranzéns »Edvin kom derborta»kommentar rann mig i hågen i dag.

56 13. LörSöndag. Och nu till den i NyCarleby stads annaler ryktbara och mycket omtalade

Tjugondedag Jul 1839.

57 Fonselius predikar – den bäst utförda och wältaligaste predikan jag nånsin af honom hört: »Jesus ungdomens förebild.» – Men det religieusa alfvaret skulle snart gifva rum för ungdomens lättsinniga lust och lifvets lockande flärd. – Efter en omsorgsfull toilette sammanträffar hela NyCarleby bildade societé kl. 5 e. m. på

|804|

Joh. Lybecks Rådmanskalas.

58 Om jag ämnade detta för en lemma startEphemerkommentar, så wet jag wäl att icke detaillerna utan balens allmänna lemma startenfacespråk: franskakommentar vore hufvudsaken. Icke så i dig, min Ephemeris, der allt egoistiskt reflekteras på mig sjelf tillbaka. Jag hatar af allt mitt hjerta egoismen, i synnerhet dess praktiska principer, men jag rår ej för att min egen värda person måste förblifva hjelten i msin egen biographie, – denna hittils icke precis vanliga men likväl så obetydliga och för främmande ögon så föga intressanta roman.

59 Det är en fest ämnad att inviga wår liberale väns nyss inredda nya hus. – Localen är så okänd, så ovan för de flesta att man tycker sig vara som i en främmande stad. – Men man ser omkring sig på dessa välkända ansigten hwid hwilka man fäst sig så långt minnet räcker tillbaka, och villan försvinner; man känner sig hemma, och allt är så bekant,|13| så eget och förtroligt. Detta är första vilkoret för all trefnad. Sannerligen, jag vet icke hwad det war för en sprittande känsla af lycka glädje och belåtenhet att se sig omgifven af alla dessa unga, blomstrande och glada flickansigten som alla äro så välkända från aflägsnaste barndomsdagar, hwilka man alla genomskådar och i det närmaste genom långvarig bekantskap känner i botten, – och hvilken botten hos så många i grunden ännu är ofördervad och vacker! Och af dessa gladlynta ibland litet kruserliga fruar och öfriga ålderdomar som utgöra den oumbärliga fonddekorationen vid ungdomens lätta balletter! Och af dessa vårt eget köns mer och mindre gentila, lemma startalamodiskakommentar, cavalieriska, mer och mindre lätta, rörliga, pratsamma eller styfva alfvarsamma och fåordiga representanter, hvilka, emedan de flesta af dem sett sig mera omkring i verlden än den vackra hälften af societéen, ochså mera äro anstuckna af tidens moderna nonchalance, men likväl stundom gripas af någon excentrisk ungdomsparoxysm och sprida trefnad omkring sig efter bästa förmåga! – – – – – – – – Men efter wi nu äro på så god traf, så låt oss mönstra wåra damer och cavalierer i dansen. I dansen hufvudsakligen. Enhvar må ha sina brister och svagheter; wi criticera icke. Wi bekänna att wi i allmänhet äro böjda att mera se på de goda sidorna i vår omgifning, att wi alltså äro partiska; må vara, wi förlora ingenting dervid.

60 Damerna då, flickorna? – I bildning och talenter innehar: Augusta Åberg första rummet; dansar rätt nätt, walsar stundom litet ojemt, är icke alltid i tour. Äfven hjertat förträffligt. Men hon är en blomma updragen på främmande jord, upvext under en annan sälskapston, och derföre icke rätt hemmastadd och troligen icke alltid belåten hos oss. – Emelie|805| Lindquist och Sophie Topelius torde vara jemngoda i litterär bildning; deraf äga de visst icke mycket i det hela, men dock något, relativt till andra våra unga vänner som genom en försummad upfostran sakna det nödvändigaste i den vägen. Emelies är alldeles ofördervad af verlden ännu. Man ser så lätt genom denna vackra själ. – Hon är sig alltid lik och hennes lynne jemnt. Ibland förefaller hon kall, – nästan likgiltig för sälskapslifvet, men den mindsta anledning kan göra henne rätt barnsligt glad. Aldrig har jag hos henne sett en gnista passion; Lugn är den rådande principen hos henne. Sådana naturer bli oftast de lyckligaste. – Men jag skulle ju tala om damerna i dansen blott; – håll man sig inom skrankorna, gåspenna! Nåväl: Emelie dansar konstlöst men ganska behagligt och valsar oftast wäl – Vanligtvis är hon i god tour att få dansa.

|14|

61 III Sophie är mindre lättrörd, mera kall och reflecterande än Emelie. Sophie har mera sett sig omkring i verlden, men föga af den förändrats. Sophie är en i botten bra och treflig Beata Hvardagslag, dansar gerna, walsar lemma startjournaliertkommentar bättre och sämre, är ofta ibland icke i den bästa tour.

62 IV. Thilda Lithén är på hjertats vägnar en af våra bästa flickor. Likasom Sophie är hon en af dessa praktiska naturer, som förträffligt lyckas i att hålla reda på de yttre trådarna i det dagliga lifvet, men derjemte mycket mera lättrörd och häftig än den andra. Thilda var förr mycket glad och dansade gerna, men redan för omkr. 4 år sedan blef hon ofta alldeles för alfvarsam för sina 17 år. – Thilda är oftast i tour.

63 Apropos af Thildor, så är V. Thilda Lindquist rätt mycket lemma startà mon goutspråk: franskakommentar. Har till sitt lynne tycke af både Sophie och Emelie, en öppen och fri själ som tar verlden lätt utan att särdeles reflektera deröfver. Men syskonen äro ändå olika, Emelie lemma start»douce comme un dolce par Moschelesspråk: franska»kommentar, Thilda mera Scherzando moderato. Thilda Lindquist dansar gerna, valsar väl, nästan för vekt ännu ty hon är så smärt och utan stadga än. – God tour ibland.

64 VI. Rosalie Lithén, ehuru litet ombytlig och till lynnet häftig ibland, har bland andra goda sidor äfven den att merändels i sälskap wara en af de muntraste, gladaste och pratsammaste; är föröfrigt omtalt att göra vacker figur i quadrillen, och nästan alltid i tour.

65 VII. Josephine Calamnius, förlofvad. Har sett sig omkring i verlden, och vunnit en god umgängeston. Är en skicklig flicka ej utan anlag för bildning och talenter, till lynnet stundom häftig, hjertat, liten skefhet undantagen, bra. Dansar i allmänhet väl och är alltid i tour. VIII. Johanna Calamnius till lynnet häftig ibland, i sälskap munter och pratsam, ofta|806| rätt treflig: Valsar mycket stadigt och väl och är, likasom systern, alltid i tour.

66 IX. Marie Hammarin, bara barnet ännu, men alltsedan Alörsbalen ganska mycket bemärkt. Har de yttre fördelarne af rikedom och vackert utseende, den inre af ett godt och hittils oförderfvadt hjerta. Hwem behöfde wäl mer för att engång bli premier dame, endast äfven om bildning och talenter icke stodo efter det öfriga? – Marie valsar väl och är sedan i somras alltid i tour.

67 X. Carolina Backman, förlofvad. Är en af de sensibla naturerna, något för vek både till yttre och inre; derföre icke alltid lika och consequent; men hjertat godt och lynnet ganska trefligt ibland. Valsar ganska bra, ehuru ochså det något vekt, men har sjelf beklagat sig att hon icke varit i tour.

|15|

68 XI. Mina Ottelin är en liten liflig själ, som tycker mycket om sötsaker, dansar gerna och visar glada miner; valsar väl men är icke alltid i den bästa tour.

69 XII. Marie Berger skulle vara mera observerad om hon icke hade den olyckan att höra illa. Deraf en osäkerhet i hennes sätt att vara som hon ej kan afhjelpa. Med godt hjerta och ganska jemt lynne förenar hon en god insigt i det praktiska. Dansar gerna, valsar bra men är icke alltid i tour.

70 XIII. Marie Wennerholm har blifvit något sluten och ofta tyst i sälskaper. När hon vill är hennes sätt ändock ganska bildadt och behagligt. Har gått nyligen i dansskola hos fru Lampenius, men är sällan i god tour.

71 XIV. Sophie Ohlson förlofvad är till yttre och inre en något nära fullständig motsats till Mina Ottelin. Lynnet ombytligt, sättet aldrig beräknadt, icke alltid fint; för resten en fri och öppen själ som aldrig vill synas annorlunda än den är. Dansar gerna och valsar icke illa. Touren ibland si och så.

72 XV och XVI: Flickorna Sophie och Gustafva Stenroth, öppna, pratsamma flickor med eld i hwar åder, äro icke här. – XVII: Louise Kerrman ochså en liflig själ, något lik Sophie Ohlson, men mera passionerad. Har sina älskvärda momanger. Valsar bra, och är ofta i ganska god tour. XVIII: Charlotte Backman har på sednare tider blifvit mycket mera sluten och lemma startretiréekommentar än förr; har dock sina glada stunder; dansar, som det tycks, numera med temlig liknöjdhet och är sällan i rätt god tour.

73 XIX. Christine Bäck (förlofvad) har aldrig varit rigtigt i tour och har derföre föresatt sig att ej dansa mer. XX: Ulla Bäck har den twetydiga|807| äran att af alla våra dansande flickor vara till åren den mognaste. Älskar likwäl dansen för med en slags passion, men är vanligtvis i tour endast då när cavaliererna ha ondt om damer och godt om korgar.

74 Så mycket nu om flickorna, sedan wi denna gången förbigå det vexande slägtet. (Bland fruarna dansa: Johanna Frosterus, den bästa valseuse i NyCarleby, Fru Synnerberg, fruarne Turdin, Hammarin, Lithén och Benzelstjerna.)

75 Och nu, mina söta älskwärda flickor, har jag förtalat er allihop, som ni ser. Jag kan just undra hvilken min ni skulle ta om ni fick läsa huru ni paraderar i min dagbok? – Kanske miste jag er nåd alldeles. Derföre begriper ni väl att ni aldrig i denna verlden får narra min Ephemeris att squallra. En sak skall jag ändå anförtro er under tysthetslöfte, nemligen att jag så pass nära nog är förtjust i er allihop i allmänhet och somliga i synnerhet. Jag har alltid kämpat för ert anseende emot alla främmande criticerande cavalierers anmärkningar, och skall allt framgent städse förblifva eder trogne riddare så länge jag lefver.|16| Och nu i allrastörsta korthet ett register öfver eder mina värda herrar medbröder och medöfverskärare i den ädla danskonsten!

76 Det aldra trefligaste trio i dansen utgjordes för ett par år sedan af Pelle Widén med sitt hufvud på sned, Lasse Platen med sina oefterhärmliga lemma startenstiger, chasséer och battementerkommentar, och Benzelstjerna med sin sarkastiska läpp och sin vals, icke olik en snurra när den håller på att stanna. Men Pelle salig har dansat ut han nu, Platen är sällan på det humeuret mer och Bna, som annars är en munter lemma startarrangeur du plaisirspråk: franskakommentar, är icke heller alltid lemma startdisponeradkommentar. Af andra gifta karlar dansa Hammarin och Turdin ibland rätt ifrigt och de flesta öfriga taga sig en quadrille emellanåt, ibland en menuet som är lemma startkosteligkommentar att påse. Gubben Lithén är munter att påse när han lemma startför under skullkommentar slår sig lös och walsar, då han alltid trissar omkring på ett och samma ställe. – Ungkarlar ha wi äran wara följande:

77 I. Juchum Kurten, äldst, ingen ifrig danseur. – II. Sixtus Donner, ibland i god fart; walsar bra säga flickorna. III. J. Häggström, trög dansare, visar sig endast i Sv. Quadrille och det icke alla dagar. IV. Johannes Lybeck, stadig karl med afmätt dans (undantagandes i Stöfvelquadriller, slät courtiseur) – Numera ganska ifrig och uthållande. Den bäste walseur i NyCarleby. V. Carl Joseph Collander, ifrig danseur, ifrig courtiseur, utmärker sig genom en wiss Hamburgsk krökning af ryggleden – walsar ganska jemnt. VI. Joh. Henric Logren, stundom ifrig danseur, alltid liflig och, flytande och wältalig courtiseur, numera ochså valseur. VII. Henric|808| Backman, gentil pojke, stor lemma startvindbeutelkommentar, sällan ifrig courtiseur, alltid uthållande danseur, valsar bra, men icke alltid jemnt. VIII. Albert Dyhr har stadgat sig försvarligt, temlig danseur, ingen courtiseur; valsar icke. IX. Zachris Topelius i det hela stor vindtbeutel, lofvar att stadga sig om något decennium, ifrig danseur, föga wältalig courtiseur, valsar si och så, journaliert bättre och sämre. X. Abrah. Neuman visar sig någon gång i Svensk quadrille. XI. W. Gronow, ifrig i Svenska Quadriller; nu bortrest. – Så när hade jag glömt dig XII: Lagermark, icke den trögaste danseur! Är besynnerligen ifrig nu under fästmanstiden, gör öfverskärande battementer i figurn och börjar walsen med ett oefterhärmligt skutt med högra bakfoten. – Icke heller förgätande dig XIII C. W. Wilander, såsom enkling ungkarl på nytt, föga ifrig danseur, och nästan för stadig till courtiseur. Ytterligare:|17| XIV – J. Sandström, lofvar bli god cavalier med tiden, dansar ifrigt och walsar icke illa. Detsamma gäller till större delen om XV C. E. Ekholm, som likwäl ej är så långt kommen ännu – Begge ha goda figurer nog, och torde lämpligen engång intaga Lybecks och Collanders platser i dansen. XVI. Svante Svahn, ifrig danseur ibland, men nog sjöman ännu i dansen. XVII. J. Bergenwall Dansar Svensk quadrille och Potpourie; XVIII. J. Ekberg visar sig mycket sällan på styfva linan och ser då något generad ut. XIX: Alexander Aspegren dansar Sv. Quadrille – Och tusen gånger om förlåtelse! – XX Kellman, fästmannen, gör särdeles trefliga grimacer under figurn i Sv. Quadrille och är ibland på brillant danslynne. –

78 Ochså här förbigå wi det vexande slägtet. Främmande cavalierer äro bland andra: Rector Wallenius som dansar endast Françoiser, och med all lemma startgentiliesse à la Francespråk: franskakommentar likväl intet ögonblick kan dölja att han vet af sin tunna person; intressant man, utan all fråga; och Rådman Westerstråle hwars fält egentligen är stöfvelquadrillen och gymnastiquen i hvilka han framför andra excellerar.

79 Altså, mina herrar! hafwe wi förvarat äfven våra namn och wår bravour åt efterverlden. – Wi måste väl medge att mycken gentiliesse, courtoisie m. m. återstode för oss att lära, men för resten kan jag icke annat än instämma med vännen Fejo A. »att wi äro förbannadt hyggliga karlar i alla afseenden», – ty när wi slå oss lös så – hwaba? – jag tiger, jag. Lustigt vore det att läsa någon af flickornas Dagbok; – naturligtvis förekomma wi der – lemma startaber wie?språk: tyskakommentar det är casus.

80 Men Lybecks bal, hwart blef den af? Högeromvänder eder, tankslynglar!

|809|

81 – Bjudningen var på caffe – man smuttade derföre och såg sig omkring till kl. ½ 7 då dansen begynte. – Rullgardinerna fälldes icke, insigten var fri som på ett bröllop. Det var icke ledsamt på gatan utanföre; oss roade det att betraktas och – utan tvifvel beundras. – Lybeck öpnade balen med Emelie Lindquist, genast derpå följde Lagermark och Josephine, derefter Backman, Topelius, Collander etc. – Golfvet något trögt såsom nytt; musiken förträfflig. – I första Francaisen dansade vi blott åtta par – Hejko och undertecknad lemma startvis à viskommentar för quälln. – Snart öktes paren till 16 och slutligen 24. Värden gjorde allt för att animera. Hindrik dansade med Emeli första, jag andra Potpourie. Vår vän Donner, som utmanat H. på pistoler, nöjde sig i quäll med en Sv. Quadrille – lemma startInclinationerkommentar kan jag numera inte räkna upp som sig bör, nya notabene, de gamla äro verlds|18|bekanta. Louise K. favoriserade Wallenius. M:lle Krank från Uleåborg ser bra nog ut, har visst tycke af den söta Bratt. Flickornas toilette har jag ochså glömt. – Vännen Rosenberg, auskultant, beundrade Marie Hammarin och pratade strunt à la Wasa; – dum jargon som jag ej kan fördraga!

82 Efter mycket dansande och dito poculerande, souperas kl. 2–3 i gamla bygning – här mellan bouteillerna äro Westerstråle och Östman i sitt element. »Tamme fan, go herrar, jag rår före att jag kom så nära bränvinsflaskan.» – Mellertid dansades polonaise som slutligen öfvergick i polska, och den var icke ledsam den! – Kors och ring, kors och ring tills det svindlade för ögonen och man föga visste i hvilken trakt af verlden man befann sig. – Det war ett wirrwarr af gamla och unga. Flickornas lockar raknade, kinderna voro röda som skyn när den bådar storm, ögonen lysande transparenter.

83 H. första Ryska med E., jag tredje. – »Tankfull?» – Jag skrattar mest då jag är sömnigast. – Wad att wi dröja här i 11 timmar, d. v. s. från 5 till 4. Emelie war hwit med rosa bandrosor – »lemma startgiforiginal: gif migkommentar sätt opp en bit af bandet.» – Kl. 4 visar jag uret, vinner vadet – (– d. 24 Febr. –) – E. figurerar mot H. – lockarna vackrast som raka – – Så! min lilla, nu ser jag igenom dig, twers igenom lilla hjertat. Misstar mig aldrig om detta leende som du ej kan dölja, denna transparenta själ i ögat – ack hwad ett litet lemma startlöjekommentar förråder lätt! – Vackra blick som aldrig ljuger – du har förrådt! Jag känner dig så väl, – gåfve allt för dig – och ändå, du underliga, mörknar ej min för det! – Blott en ovan liten tryckning öfver hjertat – wals! wals! och den förgår – ingen gnista afund, – bort, engel med det dystra ögat! Wals! wals! Ju hastigare hjertat slår desto lättare – wals! wals!

|810|

84 H. dansar ochså 3:dje Potpouriet med E. Det är mycket långt med 2 Cottilioner och ena tourn den med stolar. – Min moitie är Thilda Lindquist. – Valsar häftigt, omåttligt mycket – Vet ej hur det kommer sig – har ej ro att stå – har den äran vara 4 eller 5 damers förtrogna – Den är en god tour den stoltouren; alla få valsa.|19| Fru Lindquist satt bakom oss och såg sömnig ut – kl. var 5 slagen – polonaise och slut, sedan wi dansat 22 danser, walserna inberäknade. Neml. 3 potpourier, 3 Ryska Quadriller, 4 Svenska d:o, 5 Francoiser, en polonaise, en menuet, en polska och 4 stora walser. – Kl. ½ 6 pelsade damerna på sig och complimenterade värden på det förbindligaste.

85 Wi stanna, större delen ungkarlar och ½ dussin gifta – wi poculera och sjunga Jovial – Slutligen (efter ett partie lemma startfemkortkommentar med Dyhrn der jag med otrolig tour vann alla flickor) – componera Hejko och jag en vers för tillfället på Jovialisk melodie, proponera en skål för Lybeck och afsjunga bland annat:

Bror Rådman uti sängen

sig borde laga skyndsamt nu

– – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – !

Go’ herrar, ni som flängen,

ni kunde dra för sjelfva hin,

ni ä ju fulla just som svin

af romm och punsch och vin.

Fulla! fulla tills dagen stundar,

tills i en vrå ni blundar:

solen går snart opp. m. m.

87 Icke särdeles fint, ej heller quickt, men muntert uptaget. Här sjöngs lemma startDiavolokommentar melodien väl 100:de gånger. – Tiden led – Lybeck släpte ingen bort – min häst som stårtt der nersnögad hela natten hemskickas; frukostbord dukas, man valsar med jungfrurna kring borden, Östman valsar med gamla Lisa under allmän applaude. Ändtligen tågar man i formlig procession med näsdukar som fanor, under anförande af Lybeck som öfverste och Backman som adjutante högtideligen ett slag kring frukostbordet – det commenderas fyr, bränvinsbrickan eröfras och tömmes, faten anfallas tappert – Champagne och Bourgogne flöda – det är ett lefverne – sedan gymnasticerar Lybeck – ändtligen adieu och lemma startviel Dankspråk: tyskakommentar,|811| min liberale bror! – Hejko och jag åka ett par slag omkring för att svala oss – Man är redan uppe hos Lindquistens, Turdins, – öfverallt. Kl. är 10 måndags f. m.

88 Sådant war Lybecks celebra Rådmanskalas, muntert i åminnelse. Sålunda började jag hyggligt nog min 21sta födelsedag, mina myndiga år! –

|20|

89 14. Måndag. Felix. Visserligen vore det åtskilligt att reflektera på sin 21sta födelsedag, denna af lagen och naturen bestämda gränspunkt mellan de lustiga slyngelåren och den alfvarsammare mannaålder. – lemma startDie Jugendzeit! Ach die goldene Jugendzeit! bald bist du entflohen, entronnen, entschlüpft!språk: tyskakommentar Och hvad har du verkat! och hvad har du planterat? Och hvad har du njutit? Ack litet, litet, litet verkat, planteradt och – njutit! Halt! ingen orättvisa mot de försvunna dagar!

90 nyckelord21.

Det blir en tid då du skall le och säga:

de voro vackra dessa glada dagar

de länge sedan flydda, dem vi äga

i minnet quar som ingen tid försvagar.

Hur mången bild, hur mången framtidsdröm

ej sjunkit har se’n dess i tidens ström!

Hur mången lifvets ros med yppigt hopp

ej bleknat sedan dess med vissnad knopp!

Den friska hjertats vår som evigt grönskar,

och aldrig wet af tid som rastlöst skiftar,

den vår som svalka öfver jorden hviftar

den ljufva vår – jag dig, mitt hjerta, önskar!

92 Men dertill är väl ringa utsigt, du vilda oroliga fågel i min barm! Skall du väl nånsin blifva tam? – Du Aetna i smått, huru skall du kunna släckas af en aftondagg eller ett vårregn? – Nej icke AetnaHekla är du, ty du ligger högt bland nordens isar, du underliga ugn! Du underliga djur! Jag begriper mig intet stort på dig. Ibland vet jag icke af dig alls, ibland hoppar du lemma startskengalenkommentar upp och ner i din bur. – lemma startCouche!språk: franskakommentar Det passar sig ej mer. Wi äro myndigt och stadigt folk nu. Couche!språk: franska Vacker sälle att få och lyda. Couche!språk: franska säger jag.

93 Bemäldte min myndighetsdag var just i öfrigt hvad jag kallar en odag. – En liten middagslur från 11 till 5 reparerade fullkomligt nattens lemma startfatiguerkommentar. – Alls ingen duskighet – endast litet pianiserad, saktmodig. Kanske|812| skulle jag ha bättre firat dagen om icke Westerlund just nu anonceradt sitt sista spektakel: lemma startJulius von SassenkommentarHejko och Dyhr promenerade ut att ytterligare gratulera. – Äfven farbror Isak, angående|21| Emelie – planerade resan – utnämnde undertecknad till damernas riddare och Cicerone i Helsingfors. – Bref af vår lilla la cadette, som skref mycket nätt och prydligt – suckade öfver att ej få följa till Helsingfors.

94 Promenade med Hejko och diverse planeringar.

95 Se så! Adieu pojke! – God dag, karl!

96 15. Tisdag. Rätta karlen! Icke en smula stadigare i dag än i går.

VII. Sjunde Juntan, hos Lindquistens.

97 På Tisdag, för Amalia Herrlins bröllop som är i morgon.

98 Sophie och jag mönster af tidighet – (som knappast af något annat!). – Ovan salon – kände knapt igen oss – de stora meublerna bort – våra theaterstolar – salen dubbelt större – allt nätt arrangeradt. – Minns allt, äfven det mindsta. Ochså den nya rödbrunbottniga små-smårosiga kattuns helklädningen som klädde rätt bra. – Hvems? min nyfikne vän! – lemma startOuispråk: franskakommentar, min egen, om du så vill. lemma start»Jag är så glad i dag – han kommer hit i dag»kommentaroriginal: dag etc. – allt slår in – men hvem är han? – lemma startGeheimniss! weiss’s recht wohl, liebes Ding! – nur ich nicht. – Han! ja, ja! wär' ich mMädchen nur, wir wurden Rivalen geworden seyn!språk: tyskakommentar

99 Allt war så lyckligt stämdt. – flickorna samlade sig i förmak och sal, ungkarlarne i sal och gårdskammare. Man talte om gårdagens spektakel och Tjugondagens bal. Lybeck fick exercera sin rygg undrer hundrade: »meriterar inte, förtjenar inte.» o. s. v. – Emeli framtog kortprophetior, utdelade – upläste – jag fick hjerter 3 och klöfver 5, Hindrik spader 2 och hjerter kung, Collander: »Attoriginal: Att hålla tal dig lyckas ej, ej fria sjelf, då får du nej!» – Häggström: spader kung: Hvarthän i denna gyllne prakt, Och hwi så stolt i dina later? Du är väl ej en gudamakt, Fast du befalla kan soldater m. m. –

100 Ett tu tre kommer wår enögda Marklund indaskandes med violen under armen. Allmän surprise! – Gammalt folk (utblommade ungdomar) erinra sig aldrig förr ha dansat i dessa små dockskåp. – Och likväl går det förträffligt. Litet wimmelkantig blir man af walsen, ty cirklarne äro små. – Men allt är så gladt, så ogeneradt. – Till och med Kellman gör de roligaste grimacer under figuren. Wals, Quadrille, Francaise, Potpourie – allt går – Jag mot Bergenvall med Emelie, med två ThildorChristine Bäck dansar ochså – Potpourie med Rosalie L. ej förut på mannaminne. – Gubbarna|813| röka och smutta i den lilla aflånga kammarn. Häggström berättar om en 3dje Hofrätt i Wiborg (Kantschuken – i parenthes!). – Emelie beklagar sig att Albert Dyhr ej är här – sjuk har han sagt – grantyckt – skall moraliseras!|22| Slutligen blir det Polonaise, efter polonaisen polska, och den sätter lif i spelet. Gubben sjelf, pappa värd i spetsen – ogeneradt à la 50 år se’n. Högst muntert – En skratt och ett fläng – ändtligen ta vi i ring; ringen blir rad med gubben Lt i spetsen, raden ormar och ringlar sig åter i spiral, – det är en konstig polska med krypturer under artificiella rörliga portar – det är ett krypande och fjäskande och ringlande, tills de innersta omringas och hela raden bildar ett nystan – då alla under skratt och väsen göras sig lösa ur labyrinthen. –

101 kl. ½ 1 slöts denna Junta som mången ansåg som den gladaste af alla.

102 16. Onsdag. Det gunstiga – ödet tycks i sintt goda lynne ha bestämt icke Tisdagarna blott, utan i synnerhet alla Onsdar att vara trefliga. Börjandes från d. 19 Nov. och Annandag Jul undant., ända till och med d. 23 Jan. kan jag räkna opp hela rader, lemma startalle sehr froh, – die allerliebsten abendenkommentar – –språk: tyska

103 Lithéns ha rest till Amalia Herrlins bröllop – åtskillig ungdom i allmänhet – Slapp alldeles, lemma startmonsieur moi! – Quelle heureuse malheur!språk: franskakommentar lemma startHören sie mahl.språk: tyskakommentar

104 Sophie och jag skulle gå till Hammarins och spela – Men vår lilla granne, Christine, gjorde visite – bud till staden – 3 kurar med små flickor – i den första Hildegard Jessberg och Sophie Lagermark, i den andra lilla Lina Kynsell, i den tredje lilla Emmy och lilla Thilda Lt, inkrupna i fällar och röda bahytter.

105 Mamma har rest till prostgården – Wi sätta oss och sy – det går ej att kalla Christine för mamsell – wi måste dua – vin, bra. – vi klinga – och sedan? – »Hvad?» En sak mina damer! Vi duade i somras, wi; men ceremonien var bara half. Det återstår dukyssen – »Åh, allsinte!» – Jaså, Mamsell Lindquist, Jag svär att jag kallar er mamseller allihop, om inte – »Jag har tänkt: engång skulle du få en kyss.» – När? Nu? – »Nej – i sommar då jag stannar i Hfors och du reser hem» – – Lofva mig det, och jag far, fast jag annars tänkt dröja. Men nu ochså, bara för Ceremoniens skull. – »Vi ska spela först.» – Spela sen – Christine – intet nej, – så! – Thilda – se ej bort, jag är obeveklig, som ödet – så! – Emelie – gå ej i salen – Emelie! – så! –

106 lemma startFrühlingsduft! Sonne!språk: tyskakommentar – Spela nu! – lemma startDas Leben lachtspråk: tyskakommentar – spela nu – Jean de Paris – Sophies favoritwals. – Uniform –

|814|

107 Näsduks hörn, jag tar 3 gånger lilla cadette. – öde? – slump. – Emelie tar 2 gånger Herr Mich. – »Men nu tar jag, den jag will ha» – Smickrerska, föga lär du|23| ha tänkt att det ej just var artigt sagdt. – Grymma! skulle en theaterhjelte ha utropat, och med mycken grace stött dolken i sitt hjerta. – Men jag ser igenom dig, lilla fågel på Lindequist! – Nu 3 gånger 4. – Jag 1, H S:n 2, E Lk 2 – HB:n 1, 2 – nu den rätta – 3, bra – Vore jag Runeberg, jag undrar om ej lemma startmina nätter vore svarta ochsåkommentar? – Men nu äro de drömhvita. – Var alltid sådan, min flicka – Ingenting är älskvärdare än ett sådant der litet öppet och okonstladt fågelhjerta.

108 Emelie om sin mammas unga dar – hade varit mycket yr och glad – »Tycker ej om medelmåttan hos karlar». – Bra, inte jag heller. – »Tycker inte om ständigt förnuftiga flickor – Bra, inte jag heller. Man måste vara litet oförnuftig lemma startblandkommentar, åtminstone inte alltid tänka på det allrakäraste lagoma, det har jag alltid predikat på Sophie.» Ja, ja, jag tycker ändå det är bäst, mente Sophie. – Åker till stan – lemma startMorgen wieder.språk: tyskakommentar

109 Edevemmedevelidivi, midivin lidivilladava fådåvågedevel, jadavag gedever didivig juduvu ådåvåt Hidivindridivik, medeven jadavag fådåvår vädevel ädävändådåvå drödövömmadava odovom didivig –, didivin stydyvyggadava sodovom idivintedeve vidivill hadava midivig – lemma startAdavach liedivibedeves Didiving, gedevenkedeve medeveinedever!språk: tyskakommentar

110 17. Thorsdag. Brückner och A. kl. 6 med Sophie hos Hammarins. Fruntimmerna (gårdagens twå och Johanna F.) sydde i förmaket – fru H. beskref Wasa m. m. Ingen invite att spela – Jag satt på nålar – Vin kom in – thé kom in – ingen invite – och flickorna voro komna att spela – då ryckte jag fram med en sidopik – och inviten kom, ganska välment, ehuru sen – Emelie spelte lemma startNormakommentar – skönt exequeradt skönt af skönt på skönt. Det måste göra vacker effekt! – Ack vackra flygel! Ack dumma, ber om förlåtelse, – oförståndiga menniskor som ha råd och rum och ändå låta flygeln fara! –

111 E. och Marie spela lemma startZampakommentar – min favorit – Thilda och Marie lemma startden stummakommentar. Sophie och Marie Maries Marie, men det går inte. Emeli och Sophie Jean de Paris. Tullförwaltarn är med, vid nedstämdt lynne. »Du såg så ledsen ut vid den stumma.» – »Vet ej hur det kom sig, jag var nära att gråta. Nu är det öfver.» Men jag såg en tår. –

112 Det är sent, wi måste gå. – Än en gång, oförståndiga menniskor!

113 18. Fredag. Flickorna Calamnius hos oss för att hjelpa Sophie. A: äfven Lithenska och Turdinska damerna, Hejko och Dyhr sammanträffa på Kudnis: – Här pratas orimligt, och brölloppet beskrifves – (Östring och|815| Jurvelius). Exempelvis må wi upräkna flickorna Lithens nöjen under ett par veckor: Tisdag (Nyårsdag) publik bal, Thorsdag: spektakel, Fredag dito, Söndag dito, Tisdag dito, Onsdag Junta med dans,|24| Thorsdag spektakel, Fredag fyrverkeri, Lördag spektakel, Söndag stor bal och souper, Måndag spektakel, Tisdag Junta med dans, Onsdag bröllop med dans – hvad kan man mer begära? Men nu var och det mesta slut.

114 Flickorna upräkna sina tycken – Rosalie tillstår att hennes favoriter sällan stå sig – Augusta Å. berättar huru Kellman, acteuren, tagit emot henne med en smällare (svärmare) hos OhlsonsHindrik talar om någon som kom ut andra vägen. Vi prata mycken persilja och skratta omåttligt deremellan.

115 19 Lördag. Henrik. – Visite hos Lundmark och sedan hos Lindquistens, allt om min stora aria. – Gratulation hos Hejko – »nog ser jag meningen är att ni vill ha en sup; der står på skänken.» – – Promenader – Lagermark och flickorna Calamnius hos oss hela dagen; sednare äfven HejkoJosephine sjöng lemma start»kom frusna snöflock, fall!»kommentarHejko och jag åter Jovial, hvarjemte wi komponerade en ny och upbyggelig visa »om concurrens från alla kanter – och squallerklockor – och båd flickor och båd Tanter»original: Tanter – i stackars Donners spår – sedan om duelln m. m.

116 20 Söndag Kyrka – Gubben Prosten predikar. En ny prest, Nordgren, Neumans efterträdare. f. ms visite hos Lithéns – om de sannskyldiga Rosenbomarne som kommit till staden. E. m. Sophie hos Marie Wennerholm; enligt aftal äfven flickorna Lindquist. Jag kl. 6 – flickorna suto inne hos Marie – frun visade sig som hastigast med en ironisk ursäkt att W:m hade något högst angeläget att uträtta; jag finge emellertid nöja mig med flickornas sälskap.original: sälskap.» – Gerna för mig, tänkte jag. – Efter en stund skickade Lagermark efter mig till Synnerbergs i anledn. af en commission till Blanken – Och se! där war äfven vår goda W:m och drack thoddy! Snart åter tillbaka. – »Tack för sist, Marie Hammarin.» – »Och du tackar inte mig?» – Nästa Söndag sitta små flickorna inkrupna i fällar och tänka på NyCarleby, på den här quälln och många andra quällar. –

117 flickorna spela kort – snipp, snapp, nyfiken m. m. Slutligen ochså Kungsspel. »Hans Majestät, hans Excellens, nej mästar Hans, bond’ och bondgumma, tattare och tatterska ä så goa och tar opp sina kort.» – Har ej spelt så på många herrans år. – Rätt barnsliga. – Regerande familje. – Näsduksklubban ett strängt vapen, i synnerhet när Augusta|816| Lindquist var mäster Hans – E. bondgubbe – mina händer rodnade rätt vackert – hampordens band i form af en snara, omöjlig att slita! – Thilda och jag slägt – på hvad sätt? – Nötter, och mandelskal i en korg – på den satte sig E. – The – och mycket skratt – Roligt. –

|25|

118 21. Måndag. Flickorna Calamnius och sedermera Sophie Ohlson sy hos oss. – Mamma och jag att höra de veritabla Rosenbomarna som haft så många recommendationer. – Unga karlar, den ena nästan som ett förklädt fruntimmer – sjöngo konstigt nog, – men ganska wårdslöst och utan stor effekt »kluck kluck kluck!» m. m. – Bara 39 personer och lemma startles uns et autres pas icispråk: franskakommentar. – Mycket kort concert i öfre Lithenska salongen. – Sedan nere hos flickorna och gubben, der jag hörde Lundmark säga: »det var bara lemma startassitkommentar!» –

119 22. Tisdag. I dag var öfverenskommet att det skulle bli musik hos oss. Flickorna och fiolerna skulle komma ut. – Min stora aria skulle bland annat fram – wi skulle musicera på alfvare – men ödet sätter p för de vackra planer! Och ödet for i dag som en dæmon och besatte fru Rundström, så att hon kom på det olyckliga infallet att ställa till ett caffe i dag – och dit kröp vår musik i sälskap med Lindtquistskaoriginal: Lindtquista damerna.

120 Efter tusende anathemer öfver alla lemma startcaffedorierkommentar i Christenheten, ämnade jag mig ut, då Kellman och Hultin, postsektern, stultade opp för mina trappor – Pippor stoppades, thé dracks, thoddy dracks, historier berättades, den ena galnare än den andra; så blef kl. ½ 10 och Kellman förklarade att han sällan förut trifts så bra på ett ställe. – – – – – – – – Sedan bastu i rykande hetta, och en mer än Ostindisk temperatur.

121 23. Onsdag. Tiden lider och flickorna tänka på resan. Emelie åker ut med sin pappa till oss – Sophie och E. försöka sin res-släda. – Spela sedan – flygeln är nyligen stämd – Den stumma, Diavolo, lemma startOthellokommentar, Jean de Paris, lemma startRossiniska Rondeauernakommentar – myckent väsende med fagottstämman och fortetrampan i Diavolo. Om vår Skrikhalsianiska Concert i Tamerfors. – »God natt»,original: natt, säger Emelie och far – – Det är den skönaste wintervue – minus 8, Cels. – Träden fulla af Rim – Luften klar, behaglig – allt lugnt, tyst – endast bjellrors klang och hundars skall på långt afstånd. Öfver sådana vuer blir jag förtjust. Hjertat hoppar så lätt, det känner att det är födt för norden och dess friska snö!

122 Det rinner mig i sinnet Wäinämöinens vackra sång i lemma startLings Asarne:

Nord! bland dina berg och böljor

ställde mig den starke anden.

|817|

Men min hog var mild som månen,

och min sång så varm som solen etcet.kommentar

|26|

VIII. Åttonde Juntan, hos Hindrik Backman.

124 Damerna på Caffe, hela societén samlad kl. ½ 7 – Gapisten och Marklund spela upp till wals – damerna lockas ur förmaken, herrarne från thoddyglasen – – Wi walsa – något ganska vanligt, ganska naturligt. – Men det är en sällsam oro i mitt blod i quäll, en besynnerligt, stormande, döfvande, passionerad känsla! Jag tänker: är detta den sista lifvets lust här?

125 Allt förråder en så egen ovanlig stämning i quäll – Allt är gladt, af hjertat gladt, men glädjen är ovanligt blandad med jag vet icke hvad för främmande maskerade känslor.

126 Först pratas det copiöst inne i förmaken; man talar om en parodie på all theater som inrättats af några lemma startslinkorkommentar och pojkar sedan Westerlund rest. Man läser de sista Ephemererna. Man har tusende saker att säga åt Gustafva Stenroth som kommit hem normaliseringoriginal: i i dag och åt Emelie och Sophie som resa i öfvermorgon. Sophie är mycket tranquil, men Emelie betraktar ochså detta som ett afsked.

127 Men wi dansa ganska lifligt. Emelie i Minnas uniform – store corpral Bunting! Potpourie med 2 Thildor – samvetet slog – 3 rödnackor – Accord med 4 brudar att få en quist af deras krona – »sista gången jag valsar med dig som flicka, Josephine! – sista gången, Carolina B! Sophie O! Christine B.! – Ack det är underligt att tänka huru länge det är innan jag återser er – och huru vi under den tiden skola changera!»original: changera! – »Nästa gång skall jag komma hem som stadig karl.original: karl.» tycker ni inte jag är i de angenäma slyngelåren ännu med kropp och själ?» lemma startAch, die goldene Jugendzeitspråk: tyskakommentar – men nej, jag har ej ro – wi måste walsa mer, wi måste valsa lif och ande ur oss. Men nu spelas Francaise. Emelie: »stadig? ni karlar säger alltid så, lofvar alltid och håller aldrig. Alltid är ni ostadiga ändå!»

128 Men gubben Lithén ger goda råd: »tio på engång må du tycka om, men inte fler. Så gjorde jag när jag var ung.» – Mera vals. – Thilda, lilla Thilda, aldrig glömmer jag dig! – Än en vals, Hindrik! – Hur är det med dig? – Jag såg ochså hennes öga – jag såg det glänsa! – Du är lycklig, du! – Men låt mig än engång tömma lifvets drufsaft innan den förflyger! – Jag drack den aldrig så gladt som du. Du log deråt, men jag kunde ej le, jag var ett rof för den vilda stormen.

129 Men nu dansa vi, och dansa polska till sist. – E. dansar inte, H. dansar inte – hvarföre skulle jag ej dansa? – På bröllop dansar man med polska|818| bruden ut; jag vill dansa den fordna tiden ut. – Vi dansa kryptouren – wirwarr – ändtligen är dansen slut och det klappande hjertat drar efter andan. Fruntimmerna säga adieu – Emelie och Sophie säga adieu åt många sina vänner – ett dröjande långsamt adieu!

130 Kl. är 1.

|27|

Champagnenatt hos Hejko.

131 Många af herrarna dröja, brygga på en bit och dra slutligen fram ett cucubord. Hejko och jag spela inte. Hejko är artig värd. – Vi sjunga. Husets fruntimmer säga godnatt. – En enkel souper af en sup och en smörgås. – »Gå inte än, du!» – – Lundmark säger, det vore roligt om pianot stode quar i saln – H. vinkar åt mig, vi flytta det ut från Augusta Åbergs sängkammare i salen. – galna pojkar! – Lundmark spelar, är mycket sensibel – sörjer flygeln – sörjer Emelie som reser; det rör mig – – jag håller af Lundmark – – – – – – Hindrik korkar upp champagne och proponerar den första skåln för mig som reser – låt bli det – nej du var min första vän i Finland! – nåväl, tack! äran är oförtjent, vänskapen icke. – Den andra bouteillen: »en skål för Tullförvaltar Lundmark som trifs bland oss (pojkar) ungdom». – Den tredje: »enoriginal: en skål för min svåger, Turdin!» – Den fjerde: En skål i tankarna, emottagen med allmänt bifall. – »Gå inte än, du!» Må göra, sofva kan jag ej, ty blodet är ej lugnt ännu, H. och jag sitta framför den nysstända trefliga brasan i saln och tala om den en och samma. Hejkos bekännelse – om brefvet som förrådde – roligt att tala med Z. men H. – ack! »detta slog mig». – Du må väl säga, fjärilmenniska! Minns du Stockholmskan och lemma startAlpensänger (Alfredsengel) valsenkommentar? – »Men den andra hade förlorat sig.» – i hvad? i hyn? så lumpet skäl! Men bra som det är; jag är oegennyttig. – – »Ja. jagoriginal: »jag skall helsa med stjernorna.» – »äroriginal: är hon quar, så reser jag dit i sommar!» – Godt; jag har ögat på vakt. Jag rycker åt mig så mycket jag kan, blott aldrig på din bekostnad. – Tag flickan du, Hejko! Jag ville gerna se det bästa jag vet förenadt. – och mycket annat språkadt – Men nu, adieu och tack! – kl. är half Sju på morgonen.

132 24. Thorsdag. Vare sig af yttre eller inre orsaker, af punsch’os och dans, eller af gårdagens stormiga känslor, eller af allta detta tillsammantaget, men verlden förekom mig bra underlig och ovan då jag åter vaknade. – Der var åter ett molnpalats spillradt i stormen, en såpbubleverld försmulten i tomhet, en framtid försjunken i natt och dimmor, ett hjerta lemnadt åt sig sjelft att redlöst vackla och blifvet ett rof för hvarje våg under ögonblickets|819| föränderliga vindkast! – Och likväl är intet förändradt, men ändå allt! – Det är en främmande gäst i min barm, hans namn skall ingen veta. Det är en engel med löje på läppar och sorg i öga, hans dunkla vingar fläkta domning öfver hjertats strid, han täcker det förflutna med skymning, och det kommande med midnatt, det närvarande med drömlik, ökenlik tomhet.

133 Sväfva ock i dunkel än! Må ingen ana dig, du bitterljufva. Och du som jag gett bort, ack ana aldrig huru dyr den gåfvan var!

|28|

134 Jag går som i drömmen. Champagne och en vakande natt – bagatell! lemma startDas ist was anderes.språk: tyskakommentar – Slutar Brücker. – Har ej tid att gå och lemma startpenserakommentar – Bref till Olof H. – Mångfaldiga bestyr för resan. – Mot aftonen gå vi till staden, Sophie och jag. – Sista musiken hos Lindquistens – »Himmelska Trion.» – Lundmark är uprörd. Wi ha brådtom. – Afskeds visite hos Calamniuses – och uppe hos gubben – åter till Lindquistens. – Till Turdins – der ha några af herrarna dröjt ända till skymningen, i eft. middag, och Tante B. är icke mycket nöjd dermed. – Hos Collander – Hos Lithéns, Cder med. Wi sitta kring sybordet i gröna kammarn och dricka thé. – Och tala om danser – huru cavaliererna ej böra missbyta någon. – »Alla ha pretensioner på dig, såsom enda infödda cavalier.» – Ett svagt återsken af den fordna tiden. –

135 Flickorna ut att åka – jag åker Rosalie – »förlåt mig om jag felat.» – Flickorna inne på Kudnis – står på medor till hängbron – »lof »det är långt tills vi se hvarandra härnäst. – Och hurudana, vet Gud. Lofva att vi ej skiljas ledsna!» –

136 Nu är allt förbi. Den fordna tiden är en dröm som varit. Verlden är tom, ty min barm är tom. Jag vet intet, jag vill intet. Jag står allena, vacklande, förskjutande och förskjuten. – Det är rättvist. – Farväl, du goda! Du är värd ett bättre hjerta än detta fattiga, oroliga, föränderliga! – Glöm, blott glöm! Ur Lethen vilja vi dricka vårt lugn och vår ro.

137 25. Fredag. Afresans dag var kommen, töcknig men lugn och blid, temmeligen lik mig sjelf då. – Korteligen: Vanliga, brådskande bestyr, inpackningar m. m –, – afsked af Hejko m. fl. – en afskedsnick åt det älskade hemmet – och kl. 11 reste fromma familjen ut från Kudnis, gjorde en sväng åt söder, dröjde ett ögonblick hos Lindquistens, CalamniusesEmelie nickade ett tårblandadt farväl åt sitt glada hem – nu voro vi utom bommen – – veko in till Harald, – doppade caffe – sade farväl åt gumman Wacklin som kallade mig sin gunstling, och spådde mycket sannolikt att wi aldrig mer i detta lifvet skulle träffas, – och kl. omkr. ½ 1 voro vi fullständigt på väg under goda auspicier.

|820|

138 Wi ankommo till Kaup – jag åkte med Mamma – såg efter våra unga som suto inkrupna i Emelies högresta kursläda (litet à la doctor Berg); icke utan en slags stolthet och sjelfförtroende å min sida, såsom varande damernas enda beskydd och i öfrigt lemma startarrangeur de toutspråk: franskakommentar. – Emelie hade aftorkat sina tårar: »Nu är jag glad igen. Men du är inte glad?» – Det är endast för gumman W:ns skull, hvilken jag aldrig mer skall träffa – – – – – –

|29|

Den Agreablaste af mina 21 Resor emellan Helsingfors och NyCarleby.

139 Rummet är dock intet, menniskorna allt. – Det gunstiga ödet har gifvit mig den erfarenheten engång förr (1832), men under andra förhållanden.

140 – Vi intaga ett slags mellanmål på Markola, min lilla Herme’s smutsiga fädernesland. Det snuskiga folket gapar på Mamsellerna, – Emelie i sin lilla söta röda favorit bahytt och mörkrödrutiga koft och Sophie i en gul sidendito, – ganska respektabla resuniformer – Mamma ochså lemma startreputabelkommentar – jag i min uniformsrock som nu tjenar ut, medan – ett bland hyggligare resande sälskap. –

141 Efter några små äfventyr hinna vi Lahti (Liuhtari) vid Lappo kyrka kl. 12 midnatt – sakerna inbäras – det finns ej mer än ett rum – Mamma har ej hjerta att låta mig sofva i den smutsiga stugan – kastas en fäll på golfvet derinne – stängs ut – släpps in – det är mörkt – godnatt – lägg drömmarna på minnet – kastar mig ned – kan länge ej sofva – slutligen segrar tröttheten efter dagens mödor –

Öfversättning af diverse orediga tankar d. 25/26 Jan. midnatt, i Lappo.

142 Vare sig hur som heldst, men jag tror på öde. Skickelserna passa alltför underligt ihop för att wara en slump. Min stjerna har varit blid allt hitintills, min engel har varit huld i allt yttre och en del inre – jag undrar om den är döpt till Felix?

143 Tante lilla tänkte väl vid sin nyårsönskan knapt derpå att hon skulle för ögonblicket upfylla den sjelf – Hvarföre skulle ochså mina önskningar gå längre än till ögonblicket? – Ögonblicksphilosophien försonar mig åter med mitt öde – Ty mitt öde tycks göra allt för att utplåna det fordna och omhölja med natt de kommande dagar. – Nåväl, vi vilja skrinna så långt isen bär – lemma start»Vaken flög jag förbi, vinden hann mig ej opp – än till min flicka i quäll – hinner jag, hinner jag fram.» – Ephem. 1835kommentar

|821|

144 Ack du lilla fågel som blundar der och hvars lätta andedrägt jag hör! Du flyger första gången ur boet ut i den vida verlden. Låt se hur du trifs deri – jag tror knapt – der är för mycken köld för ditt lilla varma hjerta.

145 Nu, lilla Tante, nu först tror jag. Jag för din lilla flicka med mig ut i verlden. Det skall hon väl minnas. Jag spår att hon far ännu hellre tillbaka; men erfarenheten är engång gjord, och hon skall ej förlora dervid.

146 Litet lär du veta hvilket oroligt hjerta som klappar i ditt granskap. Sof sött för första gången i främmande okända trakter – dröm om dem som du lemnat quar – du lemnade allt – jag lemnade ,(vänskapen undantagen) intet. – Hvad är fädernesland? Hvad är hem? Hvad är ort och rum? Hvad är hela jorden och lifvet, betraktadt såsom endast för sig? – Intet, intet, ty menniskorna äro der allt. Öknar blifva paradis och paradis öknar blott genom menniskor – i grunden är dock allt beroende af ens eget hjerta – Sof sött, mina små! –

|30|

147 26. Lördag. Almanackan lofvar kallt, men hon ljuger som en skälm. Morgonen kom – det är mörkt ännu – caffe in – ljus – – – – – – och ut med vår unga vän att ombestyra resan – packa på slädorna – requirera hästar – och åter in – och caffe och om drömmar – lemma start»hywä ementä, kyllä minä tunnetkos tä minua? – En minä juuri muistaspråk: finska»kommentar – – och bahytterna på och koften på yllerocken – och kapporna på – och instoppas i slädorna och kuska af i det vackraste väder på något stjelpiga vägar – På Sarvicka äta wi middag – ett ruskigt ställe – desto bättre sticka vi af, lemma startwie man sagtspråk: tyskakommentar – och sannerligen, flickorna midt i allt detta rusk ta sig bra ut – »Du är så Klar i dag»,original: dag, säger Sophie åt Emelielemma startNun wohl – das Leben lacht – warum nicht heiter seynspråk: tyskakommentar – det är ochså ett förträffligt ord det ordet klar! Caffepannan susar i en kakelugn som fordom sett bättre dagar – Emelie lagar om den – pannan lemma startvinkarkommentar – och fingret brännes – en warm pennknif – warmt måste alltid kurera warmt och kallt kallt, den medicin skall jag lära er mina unga vänner. – Vidare kuska vi af och komma till det celebra Kahra – jag ensam stiger ur – kan ej underlåta att finna ödet konstigt som denna gång för mig hit .– – lemma startDas ist ein Stern und ein Irrlicht neben einander, ein wonniges Lachen und ein Kindisches, ein Evigkeit und ein aAugenblick neben einander. – Das ist so etwas sehr wunderliches, ser tolles Schicksahl.språk: tyskakommentar – Men derinne ser jag endast duskiga lemma startphysionomierkommentar med osande lemma startsnuggorkommentar i mund – behöfs inga Fransyska phraser denna gång – lemma startne vois pas cet enfant d’avril avec ses gestes folâtres – demande:språk: franskakommentar|822| lemma startOnko se G. vielä kartanolla? Onko sä nainu jo?kommentarlemma startEj vielä,språk: finska pas encore,språk: franska hyvä herra – mutta nyt se on ulos mennyspråk: finskakommentar – – Hemmanet är deladt i tu – lemma startNun wohl es kümmert mich eben jetzt nicht sehrspråk: tyskakommentar

148 – På Tulijoki är resande förut – kl. 1 om natten ankomma vi till Kanganpä vid Wirdois kyrka. – Nybygd stuga och ganska snyggt – ochså här ett enda rum – en stor sal – 3 sängar – soupér och Sophie skär sig i fingret – Det är högst trefligt – lemma startmuss sagenspråk: tyskakommentar – åter utkörd i kölden, åter inkommen i wärmen – och en pipa, och – sof sött.

Öfversättning af ett sammelsurium i mitt hufvud på Kanganpä.

149 Öfversättning! det tror jag, min själ. Det är ingen konst att resonera kallt ett par eller tre månader efteråt. – Och huru öfversätta, om jag ochså vågade? Släpp engång tanken lös att kasta sig opp på fantasiens vilda fåle, och du skall se hur han galopperar som en galninge kring himmel och jord.|31| Jag tror nästan att man ansett mig för en mycket alfvarsam, kall, tranquil ungdomen. Det är lustigt nog det. – Vacker köld! Vacker tranquilité, på min ära, trött efter en dags braskande, sent på natten, allt tyst – och ändå flere timmar vaken – ja, skratta, min unga vän Ephemeris, du får ej veta allt – troligen skratta vi engång i kapp – nu röker jag bequämt min pipa – låts sofva – tankarna skena – – – – – –

150 Ack, du lilla fågel som blundar der och hvars lätta andedrägt jag hör! Minns du hvad engelen sade i drömmen den 12:te December? lemma start»O süsses Licht meines dunklen Lebens, wo ist der Tag, wann komt die Zeit als du dich nie verbirgst und nie mit nebelschleyer mir dein sel’ges Angesicht umhüllst.språk: tyska»kommentar – Och minns du lemma starthuru den lilla stjernan i Octobernatten skref till solen en billet: »Man säger att i verlden är mycken skugga af sorg och synd – Dintt ljus öfversvämmar dunklet. Du är så vacker, du höga sol, så glad och god. Ditt hvita sken gör all verlden ren.»kommentaroriginal: ren. lemma start»O nehm’ mich auf zu dir, ich vill auch Engel seyn so wie du!språk: tyska»kommentar

151 Men om jag nu böjde mig ned och skälmaktigt kstal en kyss från dina läppar, hvem visste det? – Men nej – det är ej ridderligt det. – Jag kunde snarare, som Don Quixotte, hela natten igenom hålla vakt utan för ditt fönster.

152 Nu godnatt. Wi ha morgon snart. – Jag lyss ännu på din lätta sömn.

153 27. Söndag. lemma startMorgen bricht heran.språk: tyskakommentar – Ljus in – caffe – vår unga vän körs ut i friska morgonluften – lemma startetwas frischspråk: tyskakommentar – circa 18 grader. – Nu måste jag tillstå att jag glömmer riddarskapet och Don Quixotte – ser på fönstret – talar fritt om det – doppar caffe – tar upp mina lemma startPromenader – och ger åt flick|823|orna häftena BA (18376) CB (1837) och E (1838)kommentar samt ett häfte Ephemerider att läsa – H. C är för normaliseringoriginal: för dystert och H. D för lättsinnigt för de små – H: E. är som det kan; jag måste rifva bort ett par blad som syfta för nära på det närvarande. Jag tänker: lilla E. kan lära känna mig bäst på det viset, om notabene sådant är möjligt – Sophie runkar visligen på hufvudet och säger: »jaa! jag wet inte» – ty der står dagbokspromemorier i E. – Men Emeli hoppar och är glad – jag ville der vore mera gladt att läsa – lemma startNun wohl!språk: tyskakommentar adieu, kanganpä! I gladaste lynne resa wi genom det vackra Wirdois, passera skogsvägar än mellan den behagligaste björkskog, än mellan de ståtligaste mörkgröna furur – möta kyrkfolk, alla snygga, ärliga, stilla ansigten – jag tycker mycket om Wirdoisfolket – flickorna ha ochså en favoritskjutskarl, en vacker 20 års pojke som erinrar om Pavo Nissinen och trakteras med smörgås. – –

154 »Det ser ut som skog der i molnväggetn» – Ett tu tre äro vi upp i molnet, ett brant berg.

|32|

155 (flickorna hota att ge en skjutskarl stryk)

156 Tycker inte Mamma att wi bli hungriga snart? – »Ännu ett håll.» – Men jag tror vi helsa på bouteillerna och bakelse knytet. – Det finns inte glas – lemma startLapprikommentar, små flickor – drick ni först ur bouteillen – Sophie som är äldst först – sedan wi andra – det är ju ett englavin, detta Muskat Lunell, – har likväl aldrig förr än nu fallit mig så på läppen – Middag på Ruhala, utan särdeles äfventyr. lemma startSkrifver i dagbokenkommentar: Studeranderne Lindquist och Topelius, NyCarleby, Helsingfors 2 hästar – hade god lust att skrifva: Fabriqueur Wehringer med famille. – – Emelie fantiserar om Thilda Ln – misstar sig om mina ord till Sophies favoritwals. Mellan Wisuwesi och Mustajerfvi tröttnar hästen för Mamma och mig, och jag får spatsera omkr. lemma start3 fjerndelsvägkommentar. – Sedan kuskar ibland för flickornas släda – låter gå piano ibland hur det faller sig – har ingen brådska i verlden. – Ochså hinna vi i dag ej längre än till Ponsa, ett trångt och ruskigt ställe, men ochså blott ett enda rum. lemma startIsäntäspråk: finskakommentar är en äkta lemma startHämäläinenspråk: finskakommentar af det rödhåriga surögda och lurfviga slaget – Emelie är ovan att resa – äter intet – är litet sjuk – går väl öfver – ovant att se dig så blek, min lilla ros. –

157 Åter ut och åter in som i går och i förrgår – hvarefter ljuset slocknar, syrsorna sjunga, fickuret knäpper – Vore icke de så kunde man höra hjertat slå.

158 Det är dock besynnerligt att en så lätt, så sagta, knapt hörbar susning som denna lilla lugna andedrägt, kan komma den vilda fågeln i barmen att picka så hårdt på sin bur! –

|824|

159 28 Måndag. Tidigt om morgonen arrangerar jag fimmerstängers reparation. Emeli är bättre nu – tar mina promenader – och wi resa – genom Kangasala m. fl. – öfver åsar och utför backor – fMamma sitter med hjertat i näfven, men flickorna tycka det är en lustig fart nedför branterna – allt går bra – Middag spisa wi på Ilmoila – flickorna ha en skjutspojke som är lik Janne LeveliusJunelii spökhistoria – – Sedan lemma start8½ fjerndelskommentar håll, öfver isar och saker – Emelie mår åter illa, ty det blåser och kurslädan är dragig – På Mierola byta vi plats – Emelie sitter med Mamma i Soufletten, jag med Sophie i slädan à la doktor Berg – ljusen skimra i Tavastehusslotte wi passera tätt under slottets murar – staden ser treflig ut – åka in till Cantor Finnström – litet förläget, men wälvilligt emottagna – liten thésoirée på tre man hand, medan Mamma talar med Finnström i afairer. – Ack du lilla engla ansigte under bahytten, litet blekt är du ännu – bahytten bort – om Hfors och NyCarleby – – – – kringlor, vin m. m. Edvard är borta på bal –

|33|

160 Sedan widare ett par håll nästan sofvande – och så komma vi kl. ½ 12 till Turckhautalemma startdummes Zeugspråk: tyskakommentar – här är twå 3 rum – flickorna äta högst fint – jag anmärker att det är kusligt – osäkert om ej flera resande komma – – »är du rädd för spöken? är du rädd att sofva ensam?» – Ja visst, mycket rädd, – lemma startaber vergebensspråk: tyska simmade Hallonquistkommentar – måste säga godnatt – tände min pipa – tänkte och tänkte – ingen sakta susning att lyssna på nu – Sömnen var ej sen denna gång – – allt var tyst – – – – –

161 29 Tisdag. – Om morgonen är det något kallt – Möte med ingeneur Boringh. – En dörr som öpnas oförvarandes och en liten vue – Mina skyddslingar både ungdom och ålderdom börja bli litet trötta af resan – det är nu femte dag – i dag böra vi prydligt hinna våra lemma startnio milkommentar – för mig må vi gerna dröja ett år på resan. – Samma bytta platser – yrväder upstår – förgäfves tar jag sjelf till tömmarna och ryter åt skjutskarlarne på andra slädan – förgäfves uphöja flickorna, förgäfves mamma sina röster – hästarna tröttna – jag promenerar – virststolparna i sina yfviga negligeer marsa långsamt förbi – lemma start6 milkommentar ha vi rest då vi kl. ½ 6 a. ankomma till Skafvaböle, och besluta efter något betänkande att dröja här till i morgon, heldst det kommer orimligt mycket marknadsfolk vägen framåt från Helsingfors.

162 Alltså urlastning – och tidig souper – och diverse arangementer – – flickorna studera promenaderna – lofvar en dagbok åt Emelie – tar min röda favorit i mitt beskydd – sätter en hvit mössa på mina brunetta lockar – rycks bort – kastas – leks – skrattas – Emelie tömmer sin caffe|825|dosa som kommer mig till godo i Hfors. – »Men sockerbitarna måste du spara, mitt barn lilla.» – – Tvi dessa gentila G.g.gårdarGästgivargårdar – här är ochså många rum – »näsdukshörn – och hazarder»original: hazarder – och »den andra – och den rätta»original: rätta – och godnatt – lemma startzum letzte mahlspråk: tyskakommentar – men jag slår dörrn upp – tänder pipan –

163 lemma startZum letzten mMahl! – ? – Soll ich dich nimmer sehen so wie ich dich jüngst gesehen habe? – so? – nimmer.språk: tyskakommentarlemma start»Il ne faut pas dire jamais.språk: franska»kommentar

164 Hvad tänkte du om Promenaderna, min lilla? – Du tänkte ej att du der träffade mig sjelf portraiterad – fast i dunkla, orediga drag. Men hvad bekymrar det dig? lemma startDu bist mir ja eben so wie einem anderen gut! Eben das thut mir weh. Kann’s nicht leiden – Alles oder nichts! – Aber dieses nichts wurde mich vernichtigen – Pfui, schäme dich, lieber Freund – so ein Bischen Mädchen! Doch ach!språk: tyskakommentar|34| – Mins du engeln som sade: lemma start»Mein Leben ist dein, mein Glück von dir! Wie ein Kind in der Mutter Schoos, so schlummert bey dir mein Erdenfreud!» – Es wird mir das Hertz eng, als ich denken muss ich sey dir nichts – Dochspråk: tyskakommentar – Bort, engel du med det mörka flammiga ögat, och den dystra hviskande rösten – Bort – ty du ljuger – du ljuger alltid. – Och sade du ochså sannt, Ack du andra och ena och enda, lemma start– warum kanst du mir nicht alles seyn, wenn eben ich bin dir nichts? – Alles – alles – Licht – Hoffnung – Glaube auf Unschuld und Reinheit – auf irdischen Glück – auf mich selbst – auf – Gott, auf alles, alles, alles – – – bist du! – Verlass mich nicht!språk: tyskakommentar

|35|

165 30. Onsdag. lemma startMorgen bricht heranspråk: tyskakommentar – något blåsig, men klar och solig och glad. Resande kommo som ville in – flickorna upp med en fart – lemma startechaperakommentarMamma har ej kunnat sofva alls för ty bädden hade lif. – Instufningar. – Inkommande i farstun hör jag derinne en hög och klar röst som jag ej kände alls, sjunga några glada driller på morgonquisten. – Dörren upp – »Nå, du underliga flicka, var det du?»original: du? – »Ja visst. Nu är jag glad.» – »Lik fågeln som ej några sorger äger, med sång hon börjar morgonen och den är god, som sjunger gerna, så man säger.» – – Och nu kuska wi af – samma platser som i går – De lemma start3 milenkommentar gå fort, – lemma startzum letzten Mahlspråk: tyskakommentar: Stud. Lindquist och Topelius, 3 hästar. – Skräflande Nylänningar komma från markna’n. – Snart se vi observatorium och nya kyrkans resliga torn – Nära staden stanna vi på isen – ta fram en boutelj – dricka en skål för Mammas och flickornas trefnad i Hfors – tacka för ressälskap – – Jag säger fritt – måtte jag alltid resa så här – och slut nu på den agreablaste af mina 21 resor mellan Hfors och NyCarleby. –

|826|

Helsingfors 1839.

166 Väl rann det mig i hågen med hvilka reflexioner jag sednast sade farväl åt denna stora småstad à la Petersburg – nu tänkte jag blott: Auspicierna äro de bästa, ty hela verlden ryms inom väggarna af en liten souflette och en släda à la doctor Berg. – lemma start»Muss wohl eben darum mit gar anderen Augen den ganzen Stadt ansehen.»kommentarlemma startIn nomine dominispråk: latin also!språk: tyskakommentar – Det är marknad i Helsingfors – allt har ett så stort, så lifligt och imponerande utseende. – Vi åka upp från isen, långs Fredsgatan, och unionsgatan ända fram, vika så af till Rosenkampffs – – – – – Baron kommer ut – »friherrinnanoriginal: friherrinnan kommer just hem – och välkommen lilla goa syster Sophie!» – – – – – – – Emelie sitter quar i sin släda. »Hur är det nu?» – »Jag wille wara långt härifrån.» – (jag känner så väl igen Helsingfors atmospher – den lilla bland vid idel bekanta ansigten vana, känner sig ha litet trångt om hjertat midt i allt detta främmande lif) – Men Mamma och Sophie skynda in; Jag kuskar Emelie till Borgströms – »hur är det nu?» – »Det är bättre redan.» – Vi åka in till Borgströms och »Aj, Carolina!» – Och »wälkommen, söta Emelie!» – Men jag smyger bort.

167 Åker sedan mina saker till vännen Blank, som är något genomskinlig men för resten lik sig. – Och nu företages en liten hyfsning.

|36|

168 Bland förändringar som här inträffat, omtalas P. A. Bonsdorffs frånfälle – Skada! – Pehr Adolf med allt sitt periodiska owett, war en duglig karl och en wettenskapens man.

169 Middag hos Rosenkampffs – Wåra resande började småningom bli hemmastadda. – Visite med B. hos Capt. Strömborg ang. rum. – Aftonen tillbragtes hos Rosenkampffs – Bostonbordet war redan framme – Wi unga pratade – Emelie är redan ut i verlden och ser sig omkring på ett caffe hos Etholéns. – – –

170 31 Thorsdag. Frukost hos Strömborg, och afgjordt att jag läser med hans pojke en timma om dagen, med Vilkor att »Porkala Debet och Porkala Crebet» gå ihop, d. v. s. att jag har rum och uppassning fria. –

171 Aftonen tillbringar jag hos vännen A. Essen som bjudit lemma startThodiumkommentar för Haliko Corell. – lemma startSansculottenMorgonbladetkommentarCalle E. frågar mig om ÖstringCorell resonerar ganska förnuftigt mot det ensidiga i pietismen. – Jag vill veta C. Essens tanke om dans. – »må den dansa som ej deraf tycker sig lida till sitt samvete.» – Ganska rätt, men tillika en ganska twetydig lemma startapprobationkommentar för dansen. – – – –

172 Emelie är hos Consul Berger på thévisite –

|827|

173 Sålunda ha wi nu småningom kommit oss in i Hforska lifvet igen. Den första veckan är dock alltid en inledning eller ett företal. – Här lefves och calasas denna tiden friskt. Rätt som det är, får man en släng af slefven. Undrar huru om wåra små fåglar norrifrån skola finna luften lätt? –

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 αωλϑʹ (grek., pro ͵αωʹλʹϑʹ) 1839; enligt det joniska talbeteckningssystemet.

    1–9 O en vink af dig blott [...] Runeberg. inledande verser i dikten »Tröst» av J. L. Runeberg (Dikter 1, 1830; SS I, 1993, s. 46).

    10–11 Hertz! ob du schwimst [...] Rückert. Friedrich Rückerts översättning från persiskan av 1200-talspoeten Jalal al-din Rumi (»Aus den Ghaselen des Dschalaleddin Rumi»).

    Rubrik Glöm hvad om forntid [...] hemlighet. ur P. D. A. Atterboms Lycksalighetens ö I (1824, s. 334).

    15 ætheriska rena, klara.

    15 par excellence (fra.) förnämligast.

    15 rasibus helt och hållet.

    16 Toujours Cameleont, mon cher Ephemeris! (fra.) Alltid en Kameleont, min kära Ephemeris!

    16 få skrapnos få bannor.

    16 unter uns gesagt (ty.) oss emellan.

    16 lofverar kryssar.

    18 Né pour [...] le repentir! (fra.) Född för passionerna och för ångerfullheten!

    19 tout le gens humain généralement (fra.) hela den mänskliga rasen i allmänhet.

    Rubrik Drick! de förflyga [...] Franzen. ur »Champagne vinet» (1804) av F. M. Franzén (Skaldestycken 1 1824, s. 16).

    Rubrik Det blef mig [...] Böttiger. visan »Dit bort!» med text av C.W. Böttiger.

    Rubrik Ich soll dich [...] 1838. (ty.) Jag skall aldrig se dig mera så som jag nyss såg dig (jfr 14/9 1837).

    28 TychoBrahedagen benämning på var och en av de 33 mest otursamma dagarna under året enligt äldre folktro, 1 januari var en av dem.

    29 slängkälke kälke som med en lång stång fästs i en stolpe, runt vilken kälken roterar; SAOB har detta belägg av Topelius.

    34 Cucu kucku, killespel; spelades med särskild kortlek om 42 kort.

    34 echaperte smet.

    34 ah ça! (fra.) ah så där ja!

    38 en famille (fra.) i familjens krets.

    38 Stridsbergs grammatika Carl Stridsberg, Lärobok för begynnare i tyska språket I. Tysk grammatica (9 uppl. 1824).

    38 »tantzete auf einem Beine» (ty.) »dansade på ett ben».

    38 tjufunge ett kortspel.

    39 Ifflands SpelarnSpelaren, eller Revance Prag av den tyske dramatikern August Wilhelm Iffland.

    39 blar anspelar på det lägsta kortet i killespel, ett grinande narrhuvud.

    39 obligera förmå, övertala.

    39 sin physionomi sitt ansikte.

    40 Blykamrarne i Venedig drama av Franz Graf von Riesch, svensk bearbetning 1825 (anonym).

    41 Pavo Nissinen novell av G. H. Mellin (1838).

    43 Fredrik af NeversFredrik, furste af Nevers, efter melodram av E. F. Varez och J. B. Mardelle (1810) i översättning av Louis Deland.

    43 Theaterskrifvaren komedi av E. R. Lilljestjelke (1805).

    44 Raphael möjligen någon av ärkeängeln Raphaels arior i Joseph Haydns oratorium Skapelsen (1798).

    44 livre ouvert (fra.) prima vista, utan förberedelser.

    46 Jean de Paris komisk opera av François Adrien Boieldieu (1812).

    46 Skapelsen oratorium av Joseph Haydn (1798).

    46 Idomeneo opera av W. A. Mozart (1781).

    46 Straniera opera av Bellini (1829), här i pianoarrangemang.

    46 La CaravaneLa caravane du Caire (1783), opéra-ballet av André Grétry.

    46 Bronshästen opera av Daniel Auber (1835).

    46 Sargino komisk opera av Ferdinando Paër (1815).

    47 Missförstånd på Missförstånd komedi av Thomas Overskou (1832).

    49 »Blendas sång ur Ståndsparallellerna» grevinnan Blenda är en karaktär i Sophie von Knorrings roman Stånds-paralleler (1838), hennes sång inleds: »Må andra prisa den klara sol / Och stjerne-hvalfvet från pol till pol / Jag vet två blå, / Som lysa mer ändå!» (del 3, s. 75).

    49 med allone helt och hållet, alldeles.

    50 blust berusad.

    50 projecterar föreslår.

    53 Orleanska Jungfrun romantisk tragedi av Schiller (1801).

    54 Ma Soeur (fra.) min syster.

    55 Yelwa, den stumma Ryskan av Eugène Scribe; »Musiken af Behrens».

    55 Franzéns »Edvin kom derborta» inledningsvers i F. M. Franzéns dikt »Emmas klagan» (Skaldestycken 1 1824, s.157).

    58 Ephemer Topelius handskrivna tidning 1834–1838 (ms delvis bevarade NB 244.147).

    58 enface (fra.) från framsidan sedd, anblick.

    59 alamodiska förtrogna med det senaste modet.

    61 journaliert ombytligt.

    63 à mon gout (fra.) i min smak.

    63 »douce comme un dolce par Moscheles» (fra.) »behaglig som en dolce av Moscheles»; anspelar på musik av Ignaz Moscheles, kompositör och pianovirtuos.

    72 retirée tillbakadragen, reserverad.

    76 enstiger, chasséer och battementer danssteg.

    76 arrangeur du plaisir (fra.) tillställare av nöjen.

    76 disponerad på humör.

    76 kostelig dråplig.

    76 för under skull undantagsvis.

    77 vindbeutel skojare, rumlare.

    78 gentiliesse à la France (fra.) belevenhet av fransk modell.

    79 aber wie? (ty.) men hur?

    81 vis à vis kavaljerer i paren mittemot varandra.

    81 Inclinationer gryende förbindelser.

    83 gif mig låt mig.

    83 löje leende.

    85 femkort ett kortspel.

    87 Diavolo komisk opera av Daniel Auber (1830).

    87 viel Dank (ty.) många tack.

    89 Die Jugendzeit! [...] entronnen, entschlüpft! (ty.) Ungdomstiden! Ack den gyllene ungdomstiden! Snart har du flytt, runnit undan, smitit bort!

    92 skengalen alldeles galen; SAOB har detta belägg av Topelius.

    92 Couche! (fra.) här: Plats!

    93 fatiguer strapatser, vedermödor.

    93 Julius von Sassen J. H. D. Zschokkes drama i svensk bearbetning av N. Joelsson (1801).

    98 Oui (fra.) ja.

    98 »Jag är så glad i dag – han kommer hit i dag» ur visan »En ung flickas Morgonbetraktelse» av J. A. Lindblad (Wald Samling af svenska sång-stycken 1850, s. 138 f.).

    98 Geheimniss! weiss’s recht [...] geworden seyn! (ty.) Hemlighet! Vet det rätt väl, kära varelse! – bara jag vet det inte – Han! ja, ja! om jag vore flicka, så skulle vi ha blivit rivaler!

    102 alle sehr froh, – die allerliebsten abenden (ty.) alla mycket glada, – älsklingskvällarna.

    103 monsieur moi! [...] heureuse malheur! (fra.) herr jag själv! – Vilken lycklig olycka!

    103 Hören sie mahl. (ty.) Hör ni.

    106 Frühlingsduft! Sonne! (ty.) Vårdoft! Sol!

    106 Das Leben lacht (ty.) Livet ler.

    107 mina nätter vore svarta ochså anspelar på »Svartsjukans nätter» av J. L. Runeberg (Dikter I 1830).

    108 bland ibland.

    108 Morgen wieder. (ty.) Imorgon igen.

    109 Adavach liedivibedeves [...] medeveinedever! (ty.) Ack kära varelse, tänk på mig!

    110 Norma opera av Vincenzo Bellini (1831).

    111 Zampa romantisk opera av Louis-Ferdinand Herold (1831).

    111 den stummaDen stumma från Portici (1828), opera av Daniel Auber (musik) och Eugène Scribe (text).

    115 »kom frusna snöflock, fall!» anspelar på visan »Fall, lätta snöflock», med text av Fredrika Bremer.

    118 les uns et autres pas ici (fra.) en och annan inte här.

    118 assit (dial.) allsintet, ingenting.

    120 caffedorier kafferep, kaffebjudningar.

    121 Othello förmodligen en pianotranskription av ouvertyren till Giacomo Rossinis opera Otello eller Moren från Venedig (1816).

    121 Rossiniska Rondeauerna kan avse Rondo pour le Piano-Forte sur une Air de Rossini una voce poco fa, spelades fyrhändigt.

    122–123 Lings Asarne: [...] som solen etcet. ur Per Henrik Lings epos Asarne (1816–1833) där Nordens mytologi passerar revy (SA I 1866, s. 728).

    126 slinkor flicksnärtor.

    127 Ach, die goldene Jugendzeit (ty.) Ack, den gyllene ungdomstiden.

    131 Alpensänger (Alfredsengel) valsenAlpensänger-Walze für das Pianoforte zu vier Hände, nach beliebten Motiven des stey’rischen Alpensängers av Carl Fischer (1829).

    134 Das ist was anderes. (ty.) Det är någonting annat.

    134 pensera tänka, fundera; SAOB har detta belägg av Topelius.

    138 arrangeur de tout (fra.) arrangör av allt.

    140 reputabel fin, förnäm.

    143 »Vaken flög jag [...] Ephem. 1835 »Bilder» (Topelius, Ephemerer 2006, s. 142).

    147 »hywä ementä, [...] muista» (fi.) Känner goda frun igen mig? – Inte kommer jag just ihåg.

    147 wie man sagt (ty.) som man säger.

    147 Nun wohl [...] nicht heiter seyn (ty.) Nåväl – livet ler – varför inte vara munter.

    147 vinkar (dial.) stjälper.

    147 Das ist ein Stern [...] ser tolles Schicksahl. (ty.) Det är en stjärna och ett irrbloss bredvid varandra, ett ljuvligt skratt och ett barnsligt, en evighet och ett ögonblick bredvid varandra. – Det är ett sådant underligt, sådant tokigt öde.

    147 physionomier ansikten.

    147 snuggor korta tobakspipor.

    147 ne vois pas [...] demande: (fra.) ser inte det där aprilbarnet med sina lekfulla gester – frågar:

    147 Onko se G. vielä [...] nainu jo? (fi.) Är G[reta] ännu på gården? Har hon gift sig än?

    147 Ej vielä, [...] ulos menny (fi. och fra.) Inte än, inte än, min goda herre, men nu är hon ute.

    147 Nun wohl [...] jetzt nicht sehr (ty.) Nåväl det bekymrar mig helt enkelt inte så mycket nu.

    148 muss sagen (ty.) måste [jag] säga.

    150 »O süsses Licht [...] sel’ges Angesicht umhüllst.» (ty.) »O mitt mörka livs söta ljus, var är dagen, när kommer tiden, då du aldrig döljer dig och aldrig omhöljer ditt saliga anlete för mig med dimslöjor?» (jfr 12/12 1838).

    150 huru den lilla stjernan [...] ren.» anspelar på »Bref från en liten stjerna till solen.», nedtecknat i Promenader (häfte E, s. 195, NB 244.148) (jfr 27/10 1838).

    150 »O nehm’ mich [...] so wie du!» (ty.) »O ta upp mig till dig, jag vill också vara en ängel så som du!» (jfr 12/12 1838).

    153 Morgen bricht heran. (ty.) Morgonen gryr.

    153 etwas frisch (ty.) något kylig.

    153 Promenader – [...] A (1836) B (1837) och E (1838)Promenader är titeln på en samling häften med litterära utkast (NB 244.148, häftena B–I, 1837–1841).

    153 Nun wohl! (ty.) Nåväl!

    156 Lappri strunt.

    156 Skrifver i dagboken anteckningsbok vid gästgiveriet, där resande bl.a. antecknade sitt namn och uppgifter om resan.

    156 3 fjerndelsväg tre fjärdedelar av en svensk mil, d.v.s. ca 8 km.

    156 Isäntä (fi.) husbonden.

    156 Hämäläinen (fi.) tavast.

    159 8½ fjerndels ca 22,7 km.

    160 dummes Zeug (ty.) dumheter.

    160 aber vergebens simmade Hallonquist jfr strof i den epigrammatiska dikten »Reflexioner öfver Riksdagen 1765. [Af okänd författare]»: »Ty fonden hade mycket brist, / Så svartes både först och sidst, / Och fåfängt simmar Hallonqvist,» (Ur Finlands historia. Publikationer ur de Alopæiska pappren II, 1891–1892, s. 647).

    161 nio mil drygt 96 km; den gamla svenska milen motsvarar 10,7 km.

    161 6 mil drygt 64 km.

    162 zum letzte mahl (ty.) för sista gången.

    163 Zum letzten Mahl! [...] so? – nimmer. (ty.) För sista gången? – Skall jag aldrig se dig mer så som jag just har sett dig? – så? – aldrig mer.

    163 »Il ne faut pas dire jamais.» (fra.) »Man bör ej säga aldrig.»

    164 Du bist mir [...] Doch ach! (ty.) Du är ju lika god mot mig som mot någon annan! Just det smärtar mig. Kan inte tåla det – Allt eller inget! – Men detta inget skulle förgöra mig – Fy, skäms, käre vän – en sådan liten flicka! Men ack!

    164 »Mein Leben ist dein, [...] sey dir nichts – Doch (ty.) »Mitt liv är ditt, min lycka kommer från dig! Som ett barn i moderns famn, så slumrar hos dig min jordiska glädje!» – Mitt hjärta blir trångt, då jag måste tänka att jag ingenting är för dig – Men (jfr 12/12 1838).

    164 – warum kanst du [...] Verlass mich nicht! (ty.) – varför kan du inte vara allt för mig, när jag ju är ingenting för dig? – Allt – allt – ljus – hopp – tro på oskuld och renhet – på jordisk lycka – på mig själv – på – Gud, på allt, allt, allt – – – är du! – Lämna mig inte!

    165 Morgen bricht heran (ty.) Morgonen gryr.

    165 echapera fly.

    165 3 milen drygt 32 km.

    165 zum letzten Mahl (ty.) för sista gången.

    166 »Muss wohl eben [...] ganzen Stadt ansehen.» (ty.) »Måste väl just därför se på hela staden med helt andra ögon.»

    166 In nomine domini also! (lat. och ty.) I herrens namn alltså!

    171 Thodium toddy.

    171 Sansculotten på Morgonbladet följetong av signaturen –st.–sn– i Helsingfors Morgonblad nr 8–9, 28/1–31/1 1839.

    171 approbation godkännande.

    Faksimil