Oktober

1839. October.

Rastlos vorwärts muss du streben,

nie ermüdet stille stehn ......

nur Beharrung führt zum Ziel;

nur die Fülle führt zur klarheit

und im Abgrund wohnt die Wahrheit.

Schiller.

Kann der Liebe süss’ verlangen,

Emma, kann’s vergänglich seyn?

Was dahin ist und vergangen,

Emma, kann’s die Liebe seyn?

Ihrer Flamme Himmelsglut

stirbt sie wie ein irdisch Gut?

Schiller.

5 Flamme des schwindenden Lichts – wie du da noch in dämmernde Ferne leuchtet hell aus der Höhe hinab, ich sehe nach dir – schon lange sah ich den Himmel in dir – Gott wirdst mir zürnen dass ich um deiner willen vergesse seiner .... doch nein! du warst mir ein Engel nur .... mein guter Engel wirdst du immer seyn, aber ich will mein Gott suchen ... du wirdst mich den Finsterniss hindurch leiten zum evigen Licht.språk: tyska

6 1. Tisdag. Höstvinden brusar. Hafvet böljar. De gula löfven falla i lunderna. Jag sitter hemma. – Besöker Essen – ser en skymt af Emelie .....

7 2 Onsdag. Alla menniskor flytta. Mitt herrskap ochså. Wikstedts flytta dit efter. Harmas öfver att ej hyrt mitt förra rum. – Och flyttar i förtreten, bråkar och fjäskar otroligt med två gardister ... Blir utan mynt – och skall på concert med 20 kop. – kl. är 7 slagen. Men Fides lefver. Jag kommer alltså på Mad:me Kesteloots concert på Societetssalen – öfver 400 auditorer. .... Borgströms ochså ... Emelie ochså, ljus klädning, och Snellmän på alla sidor – men jag är lugn, och tycker att Kesteloot sjunger bra .... Desdemona och Schweitzer sånger .... andra stycken åter dels obetydligt, dels konstigt mischmasch ..... Stenvik spelar bra .... Aplauderna voro starka men belåtenheten icke allmän för det.

8 Souperar hos Åhrstedts och natt’ar hos Blank.

9 3 Thorsdag. Blank flyttar in ..., ohyggligt skräp – gubben Hjärne besöker oss. Cederman besöker oss ... aftonen är kolmörk – wi drifva spe med folk – besöker Cederman – studerar Schiller. –

10 4 Fredag. Nytt foderal för ett par Academici i Helsingfors, Nyländska förstaden, södra Esplanaden, quarteret [    ]Tomrum, Geheime Rådet Hjärnes gård i stenfoten, 3 fönster åt Esplanaden. – Inre (salong)rummet knappa 12 steg i diameter – lågt hvälfdt tak, gula väggar, omåladt golf, godt musikrum, meubleradt med pianoforte, sopha, byreau, säng, bord, stolar. Yttre – eller audiensrummet [  ]Tomrum steg i diameter, högre och slätt tak, ljusgrå väggar, ett fordomdags måladt golf ..... meubleradt med klädsats, bokhylla, säng, bord, stolar ..... Alltsammans vid första anblicken ett nötskal, vid den andra ett lagom studentlogis .... Medföljer tredje rummet en god skänk eller garderob, en lång farstu, del i uthus ... allt för 150 Rubel. Taflorna få ej förgätas: En halfnaken flicka i oljefärg, La Marié, la prix de sagessespråk: franska och Chateaubriand. Voilà tout.språk: franska –

11 Fredag ... klar, warm. – Hemma, undant. en vippningsvisite hos Hedberg. Borgströms soupera storligen för de nygifta. Skall ha varit trefligt, beskref Franz.

12 5 Lördag. Och i dag, Lördag. – Upvaktningar hos Sjöström och Sahlberg. Sälskapet pro Fauna håller en björn på stat. – Regn hela dagen ut. Lecture: Ilias. – Trädkarl hos Staudinger. – Enformiga dagar.

13 6 Söndag. 4:de Böndagen – och Crohns hjelpligen. – Bergenvall gör effect. »Nu är han här att afhemta Emelie» – dum förmodan. Han är ej mer hos Lindquist.

14 E. m. B. glömmer nyckeln i fickan. – Hemma. – I kalfhagorna oväsen.

15 7 Måndag. Bref till Uleåborg. Sophie = philosophie. Och beskrifn. på vår ö. A. Boston hos CS:r. – Justus i press hos Schultén. – Kortkungen m. fl. boston hos Blank .....

16 8 Tisdag. ORpffs. – Mild luft. – Emelies glada öga. – M:lle Rocher. A: pseudo Sophie Molander. – Bref af Tante Friherrinnan – Penningemissvext nuförtiden. – I allmänhet tråkigt. –

17 9 Onsdag. Staudingarne och Zimmerman boston hos Topelius – kortkungen m. fl. boston hos Blank. – Oväsende, tobaksrök, dålig uppassning – dito calas – och dito tour – Ganska tråkigt. Jag ger kortkungen et Comp. fan –

18 10 Thorsdag. Marknad och oväsende – liflig vue framför våra fönster. – Och ströfverier hit och dit – bland annat till Menn – lyckligtvis är en sträng Maths i cassan. ... Glosar på vackra ansigten, moi aussi.språk: franska – och skönheter som mysa på mund »just som Limboms ko’n». I det hela är det tråkigt. ... Kl. är ½ 9 a. – den ena for hit, den andra dit. Och jag him. En tog den under armen – en annan den. Och jag slog kappan fastare om och tog ingen.

19 Och än sedan? – Se ej bål ut, min herre! minst kan han kasta sten på någon, han. Hur mången quäll gick jag ej stolt och lugn hvar tjusögd orm förbi? Förloradt var då leendet som lockar falskt. Jag såg ett haf af flärd ... och tänkte: brusa! – Då gick jag ensam hem – och skref om henne som var ensam mer än allt. Men det är längesedan.

20 Sen sjönk hon hän. Sen stod jag aldrig fast. Jag såg en engel till. Hon gick ock skyddande framför bredvid .... och nära henne var jag utan fläck. Hon gick förbi. Nu ser jag henne långt ....... för långt .... men glömmer henne aldrig.

21 Nu är det tomt – ensamt – ledsamt .... jag slår boken igen.

22 Ett år! Hur oändligen mycket, och ändå hur litet! – Huru små resultater i ett! Huru himmelsvidt annorlunda i ett annat! – annorlunda! det är ett ouphörligt ord i lifvet, och i viss mening lifvet sjelft. – Hopp och fruktan, lust och ve, förtröstan, glädje, oändlig sorg i samma ord begrafna.

23 Det är den 10 October, och jag tänker på en annan höst som flytt. Sorg förmörkar mitt sinne. Jag tänker hur jag trodde då ännu på ett evigt i tiden. Ack, i tiden gifs det intet evigt, intet som ej knoppas, blommar, bleknar bort och blir annorlunda. På evig vänskap hoppas du, och lofvar evig kärlek ... ack! en ny dag gryr, en vår förgår, då ser du dig om och finner dig allen som förr!

24 Kärlek – ord af osägligt rörande ljufhet – är du väl mer än en bubbla i tiden? Himmelens stjernor och jordens rosor stråla förskönade i dig tillbaka. Men du är dock en dröm, ja en bubbla är du, ty du brister. Jag sörjer öfver dig, ty du var skön, och det var ljuft att tro på dig.

25 Farväl, du englabarn, du rena ögas himmel ack farväl!

Enoriginal: »En blixt du var utaf mitt eget lif,

som flög i strålar till sitt hemland opp,

ett solljus var du af min egen själ,

ocholäsligt p.g.a. skada i din milda lågaoläsligt p.g.a. skada lefoläsligt p.g.a. skadade jag.original: jag.»

27 11. Fredag. Ny rad. Fordom och framtid, bilder och dar som flytt och fly, allt i dimma. Dimma! det är ordet.

28 Stjernorna bli allt blekare på himlen. Är det morgonen efter en natt af drömmar?

Dieoriginal: »Die Geisterwelt ist bald verschlossen,

die Welt ist leer – das Hertz ist todt!

auf, Schüler, bade unverdrossen

dein Irdsche Brust im Morgenroth!

30 Schiller, du herrlige, du prophetiske, jag vill tänka att du talar till mig. Stoftblommorna nicka och vinka: bryt! – Skall jag bryta? Skall jag böja mig ned från sjelfförtroendets höjd, och erkänna öppet att jag är intet, alls intet? – Ja väl – men hvadan denna tillämpning af förödmjukandet, af bekännelsen? Är det en sophism att all yta är phariseism der den ej upbäres af ett motsvarande inre? Renhet och dygd i det yttre – hvilka halfva, betydelselösa ord, der icke det inre är utan fläck. – Derföre: bryt!

31 Fredags afton kl. 9 sitter jag åter ensam. Pianot står upslaget. Dess toner ljödo förstämda, och förmådde icke skingra det dunkla, apathiska som nu ej sällan, likt en dimma, höljer min varelse i oförklarlig natt.

32 Dagen var likväl rörlig nog. – Vuerna ute i verlden ej så lifliga som i går, men ochså nu rörliga, mångfaldiga, vexlande. Marknaden fortfor .... hos Staudinger prejades jag på en kringla af den munviga fru Quist – och se! det var samma Quist som för många år sedan hoppade på jernräfsan i vårt rofland hemma, hette dåförtiden Cajsa och sjöng för Gustaf – min lilla musikaliska bror som dog – Då visste ingen Christen själ af mig ännu, när quisten sjöng sina visor.

33 Kl. 6 [---- ----]oläsligt p.g.a. skada Otoläsligt p.g.a. skadaaliga partier. Justus .... ett gårdags ansigte – föroläsligt p.g.a. skadafeladt. Jag sökte Justus. – Befanns vara ute. Fru Cajanus sökte Elfvingens mössa. – In kilade en röd halsduka μαλα ϰϱαιπνωςspråk: grekiska. – Djerfhet utan like. – Gubben Reichenback myste på mund. – Men jag mådde till all lycka ej bra.

34 I mitt rum ½ 8. Mörker. Dansmusik ofvan. Rullande hjul på gatan. En vagn förbi. I vagnen två lyktor ilande hastigt som blixten förbi.

35 Blixt i mitt unga lif! hvad såg jag? Den skönaste flicka med skäraoläsligt p.g.a. skada [----]oläsligt p.g.a. skada kinder och ögon i [-----]oläslig handstilskön glans! Det var en vue.oläsligt p.g.a. skada [---- ---- ---- ---- ----]oläsligt p.g.a. skada

36 [---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ----]oläsligt p.g.a. skada vara uprorisk! – Jag gjorde [---- ----]oläsligt p.g.a. skada ett par quarter [----]oläsligt p.g.a. skada souper.

37 12 Lördag – Lördag. Slut med hvimlet. – Blanken beskrifver en brodeuse. Och jag min vue. Sans comparaisonspråk: franska med min vue.

38 A: Ingen Rosenkampff. – Och förtreteligt nog, ty spindlarna spinna nät öfver fickorna i min plånbok, men ingen röd eller blå fågel fastnar deri.

39 Hos A. Backman et Comp. sjungs det i quäll – och arrangeras en sångförening, under det att punschrådet Westerholm beifrar den påtänkta sekularfesten på Porthans födelsedag den 9:de November. – Sedan Hemma.

40 13 Söndag. – Hemma. – Claes Z. och jag tentera vid Borgströms tambour – visitlådan är ute, men salongen ecclairerad och Emelie står vid den stora spegeln i salongen. – Claes frågar i köket. – Jo herrskapet är hemma. – Med detsamma echapera Snellmännerna begge in .... Claes och jag slå ett slag – .. ämna sedan in – men dörren är reglad innanför .... Så är det ochså tusan djeflar, menar Claes .... och jag tänker dito om reglarna för Borgströms dörrar, som förargat mig i vintras redan. Det skall jag säga Emelie.

41 Sedan ovisite hos Thunebergs med kort. – Och ändtligen äro Rosenkamparne komna .... och välkomna .... B. och jag dit in. – Rpff om Sverige: »som jag väntat. – Ett industrieust men skrytsamt folk. Götha Canal beundransvärd. – Rysshatare .... men sätta värde på Finnarne. Heldre behållit Finland, än fått det strunt Norge som de ingen nytta har af.» – Rpff presenterad för hans Majestät ... som sagt bland annat: vore ni ochså 6 år äldre, så kunde jag vara er far. – »Fan, sade R., bourgeois är bourgeois – annat är det med en som är född för thronen. Gubben börjar bli ålderdomssvag och tycker mycket om sig sjelf.»

42 Nyhet: Gubben Kantlin begrafven i dag. – Hedersgubbe! – Kyrkan tog lifvet af dig, det är säkert. – En annan sorgepost: Calle Backman|922| drunknad på Helsingörs redd. Seglade omkull i mörkret. – »Armaoriginal: Arma pojke – du hade ändå troligen ej gjort någon lysande bana!» – Med honom Perlberg, styrman från Jacobstad.

43 [---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ----]oläsligt p.g.a. skada

44 15 Tisdagtillagt av utgivaren [---- ---- ---- ----]oläsligt p.g.a. skada och mathematisk confusion .... men att ochså stå ensam i 4 timmars press – och ensam inför offentligheten, det pröfvar couraget.

45 Justus fick 2 laudatur och 7 approbatur – allt hvad han kunde räkna på.

46 A: – Möte ang. secularfest på Porthans födelsedag d. 9 Nov. – afgjordes – tillställare: F. Snellman och Fredr. Nylander.

47 Nytt verk i bokhandeln: Almquist, Menniskoslägtets Saga .... på hvilken jag prænumererat subscrib. .. – Lofvar mycken originalitet.

48 Sjöströms Collegium i Grek. Antiquiteterna ett bland de löjligare. Ifrån αγωνες ιεϱοιspråk: grekiska och athleterna – gjorde han ett snesprång till Paganini .... huru han nytjade en käpp till stråke .... och om: Græca res est nihil velarespråk: latin, samt huru τά γυμναspråk: grekiska icke gerna bör studeras af unga flickor, »damit nicht ein aufkeimendes Verlangen bey ihnen erregt werdespråk: tyska».

49 16 Onsdag. – Mycket språng hos oss .... Staudinger, Nordensvan, Nylander, A. Wacklin, A. Backman, Robahm, F. Snellman, Lindquist ... de sednare kl. 10 – och Franz spelar Roserwaltzen med accompagnement af åkerbärssylt.

50 17 Thorsdag. – Staudingers Candidat Calas. Omkr. 20 personer – tobak, punsch och souper. – .. Jag drog boston, och förlorade – Senatsklockan var 10 min. öfver 6 andra morgonen då B. och jag lunkade hem .. folk rörde sig öfverallt .. morgonsolen sken klarligen. – Det är dumt i det hela med sådant spel, med allt spel. Blir ej så snart något dito. Hwar war Emilia då? Och jag wisste intet – intet.

51 18 Fredag. Andra dagen kl. 9 Reins Collegium – höll på att nicka. – Bref af Mamma .... och »var flitig, min gosse.» – Ja väl, det är tid.

52 Fredag åter bjudning till Thunebergs på fruarne Aschan och Knorring. Blanken boston. Jag med gossarne. Fru K. spelar pianoforte. Hon hade just slutat då bud kallade Thuneberg ut, och ett ovanligt|135| springande hördes på gatan. Kort derefter larmtrumma och ropet: eld! eld! – Från Caserntorget såg man himmeln blodröd, – månan sken klart, men ett sken ej olikt solens, men hemskt och underbart, reflekterades mot Casernväggen och på afstånd mot kyrktornet, hvars gyllne klot glänste med lifligare sken än sjelfva månan.

53 Elden är lös – men hvar? – På Thölö, i de gamla 3vånings trädhusen, dem man begagnat dels till skräprum, dels till Caserner.

54 Men fruarne låta sig icke bekomma, utan fortfara med spelet – O hvilket intresse – att se på dessa kortlappar i stället för en sådan illumina|923|tion. – Ut och tillbaka. – Ändtligen souper .... ändtligen ödmjukaste! och gerades wegesspråk: tyska ut till Thölö kl. ½ 12 på natten.

55 Här var den grannaste tafla jag i min dar har sett. – Den himmelshöga lågan, de tornlika rödglödande och nakna eldstäderna, den hesperidiska trädgården med dess mångskiftande löf, den till flera tusental kringstående folkmassan, den svartblå himlen, den blådimmiga månan genom röken, eldskenet i sjön, reflexionen på stränderna och de hvita tornen i staden, dertill den ovanliga tystnaden, afbruten endast af eldens sprakande och förnyade rop efter vatten! vatten! – och vid allt detta det lugn, den sorglöshet med hvilken man betraktade allt (ty hvarken skada eller risk var stor) – utgjorde tillsammans en tafla sådan man väl knapt får se unnantagande vid eruptionen af en vulcan. Men dervid gripes man ofrivilligt af en hotande nöd och fara som hindrar hvarje lugn upfattning af föremålen; här åter framstår det stora och herrliga ensamt och oblandadt anslående sinnet med underbart bländande färgprakt. .....

56 Studenten Petterson satt som en eldgud främst på gafveln af det tredje rucklet i 4 timmars tid, och öste vatten så länge tills huset var räddadt. – Detta såg Thesleff och nu berättas att P. skall få guldmedalj och 300 Rubel. – Annars var det ett allmänt rykte att hela tutten var påtänd; och jag hörde sägas att röken ej vore så tjock om ej så många prussackor der satt klippingen till. – Men 2 flottister slogo ihjäl sig och den tredje blef illa massakrerad vid släckningen.

57 19 Lördag. Lördag reste mycket folk till Thölö att se på ruinerna, och sprutorna voro hela förmiddagen i gång.

58 Kl. 3 hade vi ett intressant möte för båda afdelningarne. Cygneus hade blifvit kallad till Canceller .... och funnit gubben flygande arg. »Han visste att Cygnæus vore uphofsman till Porthanska festen, och det skulle kosta honom hans Docentur och hans hela framtid om han icke förhindrade den. Och hvad ha vi att göra med Porthan? Han var en Svensk professor, och wi är Ryssar wi. Kejsarn blir arg. Och dessutom har det blifvit dåligt år – ett calas blir dyrt, och Thesleff hade fått veta att studentcorpsen redan var skyldig sina 350 (säg 35000) Rubel!» Skäl nog att inhibera en fest för Porthan!

59 I anledning häraf beslöts enhälligt att Canceller skulle underrättas om att Cygnæus icke var auctor till projectet, »ett project, sade C., hvilket jag anser för det mest hedrande som på långa tider här upstått och hvilket jag ingalunda skulle förneka om jag kunde tillegna mig äran af dess uphof.»

60 på den dagen sade Emilia ett ja – – ett ja som sedan blef eldrödt, och står med rysligt hotfull blick för hennes arma, fattiga, hjerta, när det någon gång glömmer den rysliga domen – – – Ach! du obarmhertiga, som så skoningslöst ryckte ifrån mig min första vackra bild – den ljusa heliga H: som jag gömde i min klara spegel, i den spegeln dit ingen annan fick titta, och fläckade min ljusa Engel, och slog sönder spegeln, då var det som jag sade ja åt J:

61 20 Söndag. Följ. morgon hade Castrén upsatt ett Protoc. Utdrag, undertecknadt af några och 50 civesspråk: latin, och af innehåll att Österb. Afd:ne förklarade Porthanska secularfesten, redan tidigare än Cygnæi curatel, vara påtänkt och uprunnen ur den vördnad wi ärft af våra fäder för denne utmärkte lärde. – »5:to, lydde orden, tillkännagaf Rector Cygnæus att Universitetets Vice Canceller Hans Exc. m. m. Thesleff af flere skäl förklarat sig ogilla denna fest.»

62 Utrustade med detta document begåfvo vi oss, 18 deputerade, först till Rector – som afstyrkte Prot.:s inlemnande, och dädan igenkommande gerades wegesspråk: tyska till Thesleff. – Efter en quart timmes förbidan fingo wi företräde: – »Är det något hemligt? Hvem af herrarna är talman?» – Snellman framträdde: I anledning deraf att studerande corpsen varit sinnad att fira Prof. Porthans minne genom en fest ..... Här råkade Hans Exc. plötsligen i raseri, ty namnet Porthan verkade|137| ej olikt en krutexplosion. På engång blefvo hans åtbörder lifliga, hans tal ytterst häftigt, hans lilla lunsiga figur i fullkomlig berserkagång: »Jag skall säga herrarna att det går inte an att herrarna ställer till några fester och calaser – det går inte an, hans Maj. vill inte det. Herrarna skall calasa med sina böcker, och herrarna får inte hålla här några ecclatanta calaser och bespotta och begabba sina lärare.

63 – Castren inföll: Ers Exc. tillåter oss nämna att wi icke infunnit oss för att anhålla om någon fest, utan blott för att förklara att Rector Cygnæus ingalunda är uphofsman till den ifrågavarande.

64 – »Men jag skall säga herrarna, jag känner Rector Cygnæus mycket bra, han är en ultrerad, en exalterad menniska, jag har länge misstänkt honom, hans mor är ochså en utrerad menniska och det är alltid vanligt att barnena följer sina föräldrars spår.»

65 Castren utredde då att C. ej ens varit Österb. curator när projectet upkom. – »Nå nå jag vill tro herrarna, jag vet att herrarna alltid kommer som vänner till mig. Men säger herrarna nu ochså uprigtigt? Kan herrarna på sin heder försäkra mig om Rector Cygnæus?» (alla med en mund svarade ja). »Nåoriginal: Nå hör nu, mina söta herrar, intet skall ni hålla några ecclatanta fester och Majcalaser, och hvad skall vi bekymra oss om Porthan, han var ju en enskildt man och hvad ha wi med honom att göra?» – »Prof. Porthan var den man som först grundlade en Finsk litteratur och räddade åt oss vår forntid och våra häfder.» – »Nå men känner herrarna Porthan? har herrarna sett honom?» – »Nej, men wi ha af våra fäder lärt oss vörda hans namn. Han föddes för jemt hundra år sedan.» – »Nåoriginal: Nå men hvad skall|925| herrarne då bry sig om honom, då har ju inte h:nas pappor engång känt honom, utan deras fäder. Han lefde under andra förhållanden och herrarna har mycket mer eclatanta perioder att fira. – Jag ska säga herrarna, jag står på en högre punkt jag tjenar en högre, och herrarna förstå inte alla gångor de principer jag har att följa. – Men hör nu, mina söta herrar, bjud nu hvar och en sina vänner till sig så många som rums, så gör jag, jag ser engång i veckan mina vänner hos mig, och herrarna kan göra som jag,|138| och då kan ju herrarna dricka fast 20 bout. champagne.» –

66 »Men, inföll Simelius för att ta gubben på det ömma, men det blir mycket dyrare att ensam hålla calas.» – »Nåoriginal: Nå – men de som komma fram med sådana här projecter ha väl ochså råd, det är annat med dem som måste tala väl med pappa och mamma för att få penningar till ett stort och eclatant calas.» ............... Härefter aflägsnade vi oss.

Korta och enfaldeliga reflexioner i trapporna, uttalade af spridda röster.

67 Nå detta var väl den kosteligaste audiens hos Cancellern för ett Univers.! – du ljus! du krona för alla Cancellerer! – du eländiga pundhufvudstympare – stackare – du petrificerade burlackism! – du skall då stå i spetsen för ett Finskt universitet och fråga: »Känneroriginal: Känner herrarna Porthan? har herrarna sett honom?» – du Eselspråk: tyska med dina grå hår, är du mera att skratta eller att gråta åt? – Ja det är gråtvärdt att du skall vara så löjligt ynkelig och dum. – Hans Majest., säger du, vill inte att wi calasa. – Hans Maj. är en klok och förnuftig karl, men felet är att han ej känner hvilka korkhufvun han satt att stå i spetsen för bildadt folk. – Till knutsuperi upmanar du oss ju, du snåla fan! Och för ringaste skymt af eget lefvande lif bland oss är du rädd som för pesten. – Men är det icke bequämt ärligt, är det icke faderligt och hyggligt att utvälja ur hopen en oskyldig man (det vet man nog) och ställa honom som gisslan för hela corpsens lydighet? – Naturligtvis af consideration för denne vågar ingen ett steg. Bequämt är det – o helt säkert, – men gement, nedrigt och eländigt är det.

68 Åtminstone, du dumma hund, hade du kunnat tiga med C:i mor. Det var ett politisk misstag .... men det är ej så ledsamt att uptäcka en skymt af de principer du har att följa och som vi ej begripa.

69 Men hvad är nu att göra? – Tillställarne gå än engång till Rector. – Vore Rehbinder i staden så såge saken annorlunda ut.

70 21. Måndag. – Söndagsafton speltes Schieben hos oss: Blank, F. Snellman, Mathisen och Emil Carger. –

71 Måndag blef opost. Regn föll och det var ruskigt. Hos Caffe Maja politisertes och derefter las jag Ilias hemma.

72 22 Tisdag. – Skurning hos oss. – Öga på Löparödamer vid strand, och naturligtvis besök ..... beklagade stackarna – unga Åberg och Eva Chaisa som skulle tillbringa en Octobernatt i båten.

73 – Men Zimmerman hade en liten blusning, – här reparerade man sina dåliga afairer med 10 Rubel på Gropois. – Souper intogs och det var ganska trefligt.

74 23 Onsdag. Onsdagmorgon blef derinne en liten scen när madamen kom.

75 – O. e. m. dref jag – bland annat hos Essen om Spanska flugan. B. satt i skymningen och sjöng svinaherden – Madamen tog sig före att låta oss bädda sjelfva. –

76 24. Thorsdag. Regn och rusk. – En ensam dag hemma i sälskap med Neumans physik. – Karamsin var här på morgon – p. p. c.pour prendre congéspråk: franska – och utbad sig i förbigående »blott som ett minne» – en borgen för 900 tunnor spanmål, – – åh strunt, mente jag, nog mins du mig ändå. – Mannen är utnämd socknelärare i Nurmijärfvi, med hvilket följer ett magazin af 900 tunnor. F. Nylander är den som hjelpt honom dertill.

77 25 Fredag Bref till Mamma och Logrén. – A: – Thunebergarna, Blåfjeld, F. Snellman boston hos Blank. –

78 Delandska truppen spelar Angelo Malipieri rätt stymparaktigt. Westerlund gaf den bättre. Angelo spelas af en ynkipeus som hette Sandström och hade fru Delands löslockar bak i nacken. – Rodolfo var Hessler, passablementspråk: franska. Homodei: Deland, passablementspråk: franska. – Thisbe: fru Deland, lyckades alls inte, blott att hon i slutet blodade ner sin hvita klädning. Catharina: M:lle Johnson, hjelplig till utseende och spel. – Nej tack, bror Westerlund, bättre Angelo såg jag i wintras på gamla Backmans upstyltade vind.

79 Bostonerandet räcker till 12. Franz bjuder på löf. – Sentida visite hos Franz. – Gentila rum. – Gardiner sydda af Emelieoläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande. Om Emelie.

80 »Fan anamma, go herrar, om man ändå vore rik och finge sköta sin bequämlighet. – 30000 om året behöfde man för att kunna höja sig öfver mobben här i Hfors och lefva som en äkta Dandy.» .............

81 26 Lördag. En dag med Neuman – en afskedsvisite af unga Åberg. Ett Nat. möte om Terminsfesten som skall firas d. 9 Nov. Röster ropade på mig när fråga var hvem som skulle tala om Porthan. Rösterna valde ej visliga då. –

82 27 Söndag. Sommarn är i det närmaste slut. – Marken är hvit af snön. Klockorna kalla till Gudstjenst, Melart predikar om tjenaren som var|927| skyldig hundrade penningar. – Emelie är i kyrkan, sittande bredvid unga Boström .... än aldrig kan jag se dig utan att tänka: min vackra, hvita goda engel, hvarföre måste jag vika så långt från dig tillbaka?

83 B. reser till Domarby. – Jag stannar mest ensam hemma. Det är nu afton. – Månan skiner klart öfver snön. Sjön står så dunkelblå, orörlig som en bädd af is. Blott på afstånd spelar en sakta flägt och vågorna glittra och blänka. Ofvan är klart. Stjernorna titta i djupet. – Vid horizonten en vägg af moln. – Hvita rader af hus, fjerran glimmande ljus, mäster af fartyg och toppar af berg förlora sig i det skumma blå. Instrumenternas röster på balen tala högt i quällens tystnad. Den ljufva stämman af ett pianoforte hviskar på afstånd med svärmande behag. Då tänker jag vid mig sjelf:

Dinoriginal: »Din ton är tonen i mitt bröst,

o Ormesinda!original: Ormesinda!»

O du enda, underbara,

ljufva och harmoniskt klara

vore du mitt lifs piano

och jag vor’ ditt starka forte!

Vore blott, du englarena,

du en ton och jag en annan,

och vi smulto i hvarannan,

och vi blefvo blott en enda!

86 28 Måndag. – Kl. 9 a. – Ändtligen något som jag ej haft på lång tid, en treflig afton. – Det trodde jag knapt nog i går.

87 Vi ha haft stökigt hos oss hela dagen – dubbelfönsterna insattes, det är tid, tycker jag, att ej hvita winterdufvor flyga in genom springorna.

88 Bref hade jag från Sophie – hon skrifver mycket om Emelie, den stackars Emelie som ej är glad mer – och i couvertet var ett bref till Emelie .......... Emelie som var på f. m. hos Rpffs – 5 minuter sednare kom jag – baron reste lastade med en kappsäck full af sedelpackor.

89 Med brefvet i venstra vestfickan gick jag till Borgströms Der var just så som jag ville ha det .... Mamsellerna Watén och Mina Julin, ingen annan främmande ..... M:lle Rochér, hygglig flicka, med tycke af fru Dovner ..... Emelie god ... alfvarsam ... fru B. som alltid .... Emelie talte om Fiskars .... om Nby .... om Sophie. .... Mina J. glad ... om|928| Sophies förnuft ... Emelies correspondence ... som delas ut på mer än 12 vänner .... den är ej missbytt som har så många. »Nu ska vi dricka 2 koppar thé först, och sedan skall Emelie spela.» – Och Emelie spelar – Cavatina af Hertz – Son nomspråk: franska, caprise af Bertini, och Potpourier ur Zampa ... på Lundmarks flygel. ... Och lilla Julin och Rocher och Lina de låter en tambourrulla dansa. .... Adieu, lilla Emelie, i Söndag ska vi dansa, och 2:dra Françoisen ..?

90 ... Det var trefligt i quäll, och ännu trefligare hade det varit om jag ej i min galoschnöd kommit hit med mina Garbenska klumpstöflar som generade mig vid hvarje steg genom sitt ohyggliga stampande.

91 Min englasöta Emelie, du är ej glad, jag ser det nog. – Nu kunde jag ej fråga skickligtvis, men jag måste veta, jag måste. Du hjerta af christall, hur skulle jag ej se igenom dig?

92 29 Tisdag. Tisdag var jag mest hemma med Neuman – Achates Thuneberg studerar Chemie hos oss. Ne convient pas.språk: franska – Reuter beskrifver Kjellman Göranson: »Zulmaoriginal: Zulma hvar will du ligga vid min sida i grafven?»

93 30. Onsdag. – Nyhet: Olof Helander förelyst med Borgmästarinnan Lidén – A: Boston hos Staudinger .... I rummet bredvid Ingman och Calle ..... och impatienter – naturligtvis förlust i spelet. Kl. 12 hem i det vackraste månsken.

94 31. Thorsdag. Neuman – etc. .. Auction .... Notre dame de Paris .. La portefeuille d’un philosophe från 1770 ... En ytterst obscen afhandling de l’impuissancespråk: franska – och försmädelser mot Christendomen, jemte uphöjande af Muhamedanismen på rena alfvaret. Det är så likt 1770!