Inledning

|XI|

Familjebakgrunden och Nykarleby

Resor mellan Nykarleby och Helsingfors

15 Ett återkommande inslag i dagböckerna är resorna. Sammanlagt färdades studenten Topelius 26 gånger mellan Nykarleby och Helsingfors under åren 1832–1840, i regel fyra gånger per år för att fira vinter- och sommarferier i Nykarleby. De flesta av dessa resor företogs landvägen, vilket var ett omständligt företag eftersom kommunikationerna var tämligen outvecklade.

16 Trafiken i Storfurstendömet Finland var organiserad i ett skjutsväsen av gästgiverier på ca två mils avstånd där resande mot ersättning kunde äta, övernatta, byta eller rasta hästar.37Detta enligt lagar och förordningar som reglerade förhållandena under Topelius studietid på 1830-talet. Villkoren bestämdes i huvudsak av 1734 års lag, Bygninga balk 28 kap. (»Om gästgifvare») samt av Kungl. Gästgifvareförordningen den 12 december 1734 som var uppdaterade efterföljare till 1600-talets gästgivarordningar. För en sammanfattning av lagen och förordningarna som reglerade skjutsväsendet se Lindeström, Vägvisare genom Storfurstendömet Finland 1835, bih. och Sakregister till Finlands författningssamling I 1876, s. 74 f. Se även Förvaltningshistorisk ordbok, »skjutsväsen», och Uppslagsverket Finland, »gästgiverier», »skjutsväsen». En resande som utnyttjade gästgiveriskjuts reste alltså mellan gästgiverier och bytte häst och åkdon vid varje anhalt. Mer välbeställda resande hade egna hästar och/eller åkdon och använde gästgiverierna som rastplatser.38Topelius reste med egen kursläde åtminstone några gånger (Dagboken 1/2 1836; ZT–ST 20/3 1836 och ST–ZT 6/4 1836, Brev XX:2 2018). År 1838 talar Topelius om hur »min gamla kärra skramlade af ut genom Tavasttull» (Dagboken 17/6 1838). För förplägnaden och övernattningen betalades efter en för varje härad fastställd taxa och för skjutsen erlades en skjutspenning, 20 kopek silver per mil på landsbygden och 40 kopek i städer. För tingade vagnar, slädar med mera betalades också en särskild ersättning, liksom för överfarter över vattendrag.39Lindeström, Vägvisare genom Storfurstendömet Finland 1835, s. 143–150, 160. Skjutspenningen var avsedd att täcka priset för den förlorade arbetstiden för en man och häst (Mauranen, »Puuta, heinää, hevosia – talous ja tie 1800-luvun alkupuoliskolla» 1999, s. 404).

17 Lokalsamhället ansvarade för gästgiveriernas underhåll; ett specifikt hemman utsågs av myndigheterna till gästgivargård medan de omkring|XVI|liggande hemmanen ålades att förse gästgiveriet med hästar och kuskar.40Hästarna och åkdonen som tillhandahölls berodde på vägen: vid större vägar var det främst bönderna i området som försåg gästgiverierna med s.k. hållskjuts. Principen innebar att traktens allmoge efter ett särskilt schema väntade vid gästgiverierna på resande. Vid mindre vägar hade gästgiveriet egna hästar, gästgiveriskjuts, eller skickade efter hästar från omkringliggande gårdar vilket kunde innebära långa väntetider (Förvaltningshistorisk ordbok, »hållskjuts», »gästgiveriskjuts», »reservskjuts»). Gästgiverierna var ofta belägna vid samma gård under flera årtionden eller t.o.m. århundraden, men de kunde också ambulera. Det betyder att gästgiveriet inhystes turvis på lämpliga gårdar i byn. I utgåvan är gästgiveriernas namn därför främst byanamn som ofta användes synonymt som namn på ett specifikt gästgiveri. Landsvägarna byggdes och upprätthölls på liknande vis av lokalsamhället. Bönderna i socknen ansvarade för specifika vägavsnitt och underhöll broarna. Landsvägarna hade uppkommit under en lång tidsperiod och de slingrade sig genom landskapet och passerade varje mindre och större by.41Orsaken var att den utsagda principen sedan Magnus Erikssons medeltida landslag hade varit att allmänna vägar, d.v.s. landsvägar som upprätthölls av lokalsamhället, gick från by till by. Någon koordinerad och konsekvent statlig trafikpolitik förekom inte före slutet av 1800-talet, vilket ledde till att vägnätverket utvecklades ojämnt även om det på det stora hela expanderade över tiden (»Vägar, trafik och samhälle före år 1860» 1999, s. 439–442). Det här och de begränsningar terrängen ställde resulterade i att sträckan mellan Nykarleby och Helsingfors på 1830-talet var längre än idag: ungefär 480 verst, d.v.s. 513 km, mot ca 450 km idag genom ungefär samma trakter.42Enligt Lindeström, Vägvisare genom Storfurstendömet Finland 1835, tabellbilaga. Adderar man ihop det sammanlagda avståndet gästgiverierna emellan är summan drygt 476 verst. I Lindemans Ny Vägvisare genom Storfurstendömet Finland 1848, tabellbilaga anges avståndet 476,1 verst. Den finska versten var en tiondedels svensk mil, d.v.s. 1069 m. Den ryska versten var två meter kortare.

18 Sträckans längd berodde också på årstiden, under vintern fanns genare vägar över frusna vattendrag och kärrmarker. Slädföret betydde också en jämnare och bekvämare färd eftersom vägarnas tillstånd varierade efter konstruktion, väderlek och underhållarnas nit. Även hastigheten var generellt högre än under barmarkstiden.43Nenonen, »Tien synty» 1999, s. 348 ff. Om resor på vintern se Dagboken, t.ex. 31/1–4/2 1836.

19 Den rutt Topelius oftast tog vid resorna till Nykarleby gick först till Tavastehus via Helsinge socken, Tusby, Hausjärvi och Janakkala. Från Tavastehus gick vägen via Pälkäne och Kangasala mot Orivesi och Ruovesi och därifrån vidare mot Alavo i Österbotten. Från Alavo fortsatte vägen mot Lappo och Alahärmä för att slutligen nå Nykarleby.44Vägarna Topelius använde representerar olika historiska skikt där somliga stråk var medeltida medan andra var nyare (Nenonen, »Vesiltä pyörille: suuret maantiet 1550–1800» 1999, s. 178, Luoto, Pirkanmaan historiallisesti merkittävät tiet 2010, s. 18 ff., 24). Han tog enligt dagböckerna denna rutt 20 gånger av totalt 26. Resorna var ändå inte identiska, framförallt växlade hastigheten, ressällskapet och anhalterna.

20 Restiden varierade från tre och ett halvt dygn till en vecka.45Dagboken 17/12–20/12 1834 och 4/10–10/10 1840. Ifall man hade följt lagens bokstav hade restiden många gånger förlängts. Gästgivarförordningen, som var en produkt av den lutherska ortodoxins tid, förbjöd resor på söndagar och helger (§ 17). Av allt att döma respekterades förbudet inte, se Dagboken, t.ex. 17/6 1838. Oftast tillryggalades sträckan på fem dagar. Under en dag med gott före kunde man färdas 13–14 mil men ofta var dagsresorna kortare.46Se Dagboken, t.ex. 18/9–21/9 1834 och 25/1–30/1 1839. Restiden kunde förkortas om man avstod från övernattningar på gästgiverier och endast nöjde sig med raster för måltider och hästbyten.47Exempel på resor nattetid finns i Dagboken 20/9–21/9 1834, 22/9–23/9 1837, 16/12–18/12 1837, 1/2–3/2 1838 (24 mil genom en natt och två dagar), 20/6–21/6 1838, 4/7–10/7 1840. Vintertid torde det ha varit ett förhållandevis bekvämt sätt att resa när Topelius kunde packa in sig i en släde och mer eller mindre sova igenom etapperna.48Dagboken 1/2 1836. Reshastigheten varierade i genomsnitt mellan drygt fem och knappt tio kilometer i timmen, hästbyten inräknade.49Dagboken 8/6–9/6 1834, 17–20/12 1834, 16/12 1837. Som exceptionellt rask fart omtalas en och halv mil i timmen (Dagboken 21/9 1834). Restiden förlängdes av olika orsaker, ibland fick den resande vänta på häst och ibland förvållade han dröjsmålen själv. I maj 1840 kom ekipaget med studenter inte längre än till Helsinge kyrkby 15 kilometer utanför staden under den första resdagen, p.g.a. att sällskapet hade firat slutexamen grundligt på Sörnäs villa.50Dagboken 21/5–22/5 1840, se även Dagboken 27/1–30/1 1835, 1/2 1838, 17/6–21/6 1838. Livet vid gästgiverierna kunde vara fuktigt. De var utskänkningsställen på landsbygden och ansågs därför allmänt som sedefördärvande, särskilt av samhällets övre skikt. Unga skjutsande ansågs ta skada av att tillbringa sin tid väntande bland äldre skjutskarlar och resande som ägnade sig åt att supa, röka, slåss och spela kort (Mauranen, »Puuta, heinää, hevosia – talous ja tie 1800-luvun alkupuoliskolla» 1999, s. 404 f., Åbo Tidningar 14/11 1840, Saima 29/5 1845). Andra exempel på alkoholbruk längs vägen förekom under marknaderna: Topelius observerade att »Bachi rike war stort bland Hämäläiset» som tog sig hemåt från marknaden i Tavastehus (Dagboken 22/9 1837, jfr även ZT–ST 7/9 1863, Brev XX:2 2018).

21 Liksom restiden varierade också gästgiverierna som besöktes. De flesta nämner Topelius bara kort men en del av gårdarna återkommer flera gånger, bland annat Turkhauta, Kahra, Huutijärvi och Tulijoki. Gästgivargårdarna liksom skjutsväsendet var av varierande kvalitet trots att gästgivarordningen innehöll ganska specifika föreskrifter om t.ex. hur många rum för resande|XVII| gästgiverierna skulle ha, hurudan mat som skulle serveras och vilka slags åkdon som skulle finnas till hands. I praktiken berodde servicens kvalitet på gästgivarens och traktens välstånd.51Enligt den Kungl. Gästgifvareförordningen 12 december 1734 skulle en gästgiverigård ha ett större gemensamt rum för resande samt en gäststuga med kammare för övernattande. Likaså skulle vagnslider och stall finnas samt en hållstuga där skjutsande kunde invänta resande. Dispens för andra lösningar kunde beviljas för trakter med mindre trafikerade vägar. Variationen var större där resandena var färre; vid de vältrafikerade landsvägarna var inkomsterna större och förutsättningarna för fullskaliga tjänster därmed bättre. Kärrorna man färdades med var de som de skjutspliktiga hade för eget bruk och bestod därför av allt från schäsar till höskrindor och andra rätt anspråkslösa kärror.52Topelius färdades bl.a. i en »gemen käppskrinda» (Dagboken 25/5 1840), och »i en d–g kärra utan säte» (Dagboken 25/5 1840). På grund av åkdonens rätt skiftande beskaffenhet reste många med egen vagn och tingade endast häst med kusk. Topelius begagnade sig av egna åkdon vid resorna till Nykarleby under studietiden ibland på vintern och åtminstone sedan 1840-talet också på sommaren (se not 35 och ST–ZT 2/10 1842, Brev XX:2 2018). Men inte ens egna fordon var någon garanti för komfort: »… gemenare torturmachine än vår vän Hallstens kärra har jag ej praktiskt tagit notis om. Feuerbach har glömt omtala den i sin Geschichte des peinlichen Rechts» (Dagboken 23/5 1840). Variationen gällde också kuskarna som ofta var barn, d.v.s. den arbetskraft man kunde avstå ifrån när det fanns brådskande och arbetsdryga uppgifter i jordbruket vid sådd, höbärgning, skörd och plöjning.53Mauranen, »Puuta, heinää, hevosia – talous ja tie 1800-luvun alkupuoliskolla» 1999, s. 404. Topelius beskärmar sig över både ömkliga och odugliga skjutsande: »bakpå kärran satt skjutsflickan och skallrade tänderna – Jag gaf henne min kappa» och »skjuts karlarna under all critik» (Dagboken 1/10 1840 och 2/2 1836). Inkvarteringens nivå växlade även den och Topelius övernattade vid ett tillfälle hellre i sin släde än i en »gästgifwarsäng, med en smutsig dyna, ett dito lakan och en loppiger fäll».54Dagboken 1/2 1836. Gästgiveriet Kahra i Alavo socken besökte Topelius sex gånger mellan februari 1838 och oktober 1840. Orsaken var en av döttrarna på gården, Greta, som han vid ett besök blev förtjust i.55Topelius relation med Greta från Kahra behandlas utförligt av Vasenius II, s. 354–365, Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 120–131 samt av Zilliacus, »Inledning», Ljungblommor, ZTS I 2010, s. XXII ff. Relationen gav upphov till flera dikter, bl.a. »Irrskenet på heden», vars titel anknyter till en anteckning i Dagboken 26/1 1839.

22 Gästgivargårdarna var viktiga sociala knutpunkter för både lokalbefolkning och resande. I dagböckernas belysning ter sig resandet som ett socialt företag. De flesta av Topelius resor företogs i sällskap, främst av kostnadsskäl; när två delade fordon och häst halverade de resekostnaderna.56Egentligen fick endast två personer åka i en kärra eller släde och vikten fick inte överstiga ett skeppund, ca 170 kg om ekipaget var förspänt med en häst. Med två hästar fick tre personer samt kusk eller skjutsande åka (1734 års lag, Byggninga balk, 28 kap., § 4). I praktiken verkar en häst ha räckt till för två resande och en skjutsande, jfr Dagboken 1/2 1836. Vid gästgiverierna anträffades ofta andra resande studenter som reste från eller till universitetet vid terminsavslutning eller -start. Vid sådana tillfällen bildades tillfälliga ressällskap som följdes åt en längre eller kortare sträcka.57Se Dagboken, t.ex. 7/9–10/9 1836, 9/2–13/2 1837, 17/6–21/6 1837, 25/1–30/1 1839, 21/5–25/5 1840, 4/7–10/7 1840, 1/10–6/10 1840. Resor i större sällskap innebar däremot inte skalfördelar p.g.a. att de enkla åkdon som stod till buds ofta inte hade plats för fler än två resenärer. Där större vagnar användes behövdes också fler hästar som naturligtvis kostade extra. Varken i Gästgivarförordningen eller i Byggningabalken är stadgandet att man betalade per häst utskrivet, men det är underförstått, se t.ex. Gästgifvareförordningen den 12 december 1734 § 15.

23 Resandet var förknippat med vedermödor: »Wädret war blidt, wägarna oplogade, skjutskarlarne sturska, etcet. saker hwilka äro så wanliga att de ej meritera lägga på sinnet.»58Dagboken 1/2 1836. Men det är ändå frågan om inte en del av denna jargong är just jargong. Topelius klagar sist och slutligen sällan över gästgiveriernas och skjutsväsendets brister, oftast är han nöjd med färdandets villkor.59 »… gästgifvargården Huutijerfvi … Godt ställe nog.» (Dagboken 20/9 1834), »Wårt nattquarter war rätt godt; för detsamma och för några andra små förnödenheter begärde wärdinnan i sin gästfria enfald 3 ʄ [skilling]; wi gåfvo henne 3 dubbelt.» (Dagboken 20/9 1834), »Gästgifvargårdarna nästan utan undantag goda, folket tjenstagtigt och wälwilligt.» (Dagboken 6/7 1840). Där klagomål förekom, som i fallet med kuskarna, vittnar de snarare om behovet att understryka ståndsskillnader och hävda samhällets hierarkier.60Skjutsväsendet är ett belysande exempel på ståndssamhällets organisering: Allmogen producerade en tjänst som ett fåtaligt herrskap utnyttjade. I princip kunde alla anlita skjutsarna men ett antal restriktioner och priset gjorde att de i praktiken var de högre stånden (och förmögen allmoge) förbehållna. Om hierarkin i skjutsväsendet vittnar bl.a. det råa sätt på vilket särskilt yngre och lägre i hierarkin kunde behandlas: »Strax i början krakel med skjutspojken … Saken botades med en örfil.» (Dagboken 29/6 1836). Ett av ståndssamhällets utmärkande drag var föreställningen om det egna ståndets förträfflighet. Ett exempel är när Topelius gör sig lustig över husfolkets förfäder och lokala stolthet på Torttila rusthåll där gästgiveriet i Turkhauta var beläget (Dagboken 9/7 1840). Inom de högre stånden var särskilt s.k. halvherrskap, t.ex. förmögna bönder som rusthållare, särskilt föraktat (Wirilander, Herrskapsfolk 1982, s. 71 f., 337 ff.).

24 Skjutsväsendet hade visserligen sina brister men fungerade i stort sett ändamålsenligt och ganska effektivt, vilket Topelius rätt stabila reshastighet under färderna vittnar om. Det var enkelt att resa, passageraren behövde bara sätta sig i kärran och låta sig transporteras.61Mauranen, »Puuta, heinää, hevosia – talous ja tie 1800-luvun alkupuoliskolla» 1999, s. 404. Frånsidan var priset. Skjutsväsendet var ett dyrt system för både resande och skjutsande. Dels var avgifterna relativt höga, ett håll skulle i princip motsvara en dagslön och således kunde en resande under en dag utnyttja sammanlagt mer än en veckas arbetsinsats på åkern; dels var hästens och kuskens arbetsinsats frånräknad gårdens arbete och ifall ingen skjuts kom, fick den skjutsande inte heller någon ersättning.62Detta gjorde skjutsväsendet impopulärt särskilt i trakter med lite trafik (ibid.). Ur Topelius anteckningar framgår att en resa mellan Nykarleby och Hel|XVIII|singfors sommaren 1834 kostade drygt 20 rubel bankoassignationer, medan hela terminens kostnader var drygt 210 rubel bankoassignationer. Två resor under en termin kunde alltså uppgå till en femtedel av studentens disponibla medel.63Beloppen är konverterade från riksdaler riksgäldssedlar till rubel bankoassignationer enligt den kurs Topelius själv använde. Hösten 1834 uppgick skjutspenningarna för återresan i september till 30 rubel medan resan till Nykarleby kostade knappt 20 rubel och terminens totala utgifter var 268,20 rubel bankoassignationer. Senare resor under studietiden uppvisar ungefär samma mönster även om kostnaderna är något lägre (Kontoböcker 1833–1870, NB 244.141).

25 Avvikelserna från den sedvanliga rutten hade specifika orsaker. De berodde antingen på ressällskapet eller på visiter som skulle avläggas hos släktingar längs vägen. Resan från Nykarleby till promotionen i Helsingfors sommaren 1840 företogs i ett större sällskap och gick via släktingar i Lillkyro och Ilmola. Samma resa fick drag av turism när ressällskapet besåg Kungskällan i Kankaanpää, Kyrofors samt de nya fabriksanläggningarna i Tammerfors.64Dagboken 4/7–10/7 1840. Också sjöresan till Nykarleby våren 1835 verkar ha varit något av en lustfärd som möjliggjordes av omständigheterna och kontakten med en av fartyget »Ellidas» ägare, morbrodern Gustaf Turdin. Resan företogs i två kamraters sällskap och föranledde detaljerade anteckningar i ett särskilt häfte.65Dagboken 22/4 1835 och 22/5–9/6 1835. Resan var inte gratis men blev något billigare än resan landvägen (Kontoböcker 1833–1870, NB 244.141).

Helsingfors

|XXXVI|

Epilog – Den svartgröna sommaren

80 Topelius stil i dagböckerna utvecklades under hela perioden mot en mer analytisk och litterär stil. Hans årsöversikter i de senare häftena kan ses som ett slags förstudier till de betraktelser och artiklar som journalisten Topelius senare publicerade i Helsingfors Tidningar. Efter nyåret 1841 finns inte dagböcker med dagliga anteckningar men Topelius förde senare olika privata årsvisa krönikor, t.ex. »Familje-Chrönika» där han skildrar familjelivets första år eller »Finlands krönika» som sammanfattar inhemska händelser. Det privata, dagboksaktiga annoterandet av vardagliga händelser försvinner inte helt efter nyåret 1841 men förpassas till korta almanackslika anteckningar under Topelius senare liv.237För en översikt av Topelius anteckningsböcker, se Knapas, »Topelius – krönikören» 2004.

81 Undantaget är sommaren 1842. Anteckningarna från den kallas därför av författaren »Den Svartgröna Sommaren 1842» och bakgrunden är de exceptionella omständigheterna med bästa vännen, handelsmannen Henrik Backmans död och den förestående förlovningen med Emilie Lindqvist.238Paret förlovade sig i september 1842. Om äktenskapet, se Kilpelä, »Inledning», Brev XX:2 2018. De täcker en dryg månad: juli 1842, några dagar i augusti och en inledande del om Backmans död. De är ett undantag också jämfört med Topelius senare anteckningar. Innehållet har en lågmäld ton och består i högre grad av självreflektion än de andra dagböckerna. Mycket är ändå lika: beskrivningarna av sällskapslivets begivenheter intar här liksom vid andra Nykarlebyskildringar en framträdande plats.

82 Fonden till den svartgröna sommaren bildas av Topelius examen, första lärospån som redaktör och förbindelsen med Emilie Lindqvist. Efter magisterpromotionen i juli 1840 och en vistelse i Nykarleby fortsatte Topelius studierna i oktober 1840. Han var inte tvungen att välja inriktning genast utan studerade finska, åhörde Blomqvist, professorn i lärdomshistoria och Rein, professorn i historia medan han funderade på sin framtida bana.239Dagboken 19/10 1840. Om yrkesvalet, se även Kilpelä, »Inledning», Brev XX:2 2018. I början av november 1840 beslöt han sig för att påbörja studierna för en licentiatexamen i historia för att förbättra sina chanser att få en lektorstjänst.240Dagboken 6/11 1840. Samtidigt, i januari 1841, inledde han en korrespondens med Emilie Lindqvist vars förbindelse med Backman upphört och vars förlovning med vicehäradshövdingen John Snellman slagits upp.241Det verkar som om Emilie var förlovad med vicehäradshövdingen John Snellman i början av 1840. Hon bar sorgdräkt med anledning av Snellmans systers död, vilket tyder på en redan eklaterad förlovning (Dagboken 22/1 1840). Förbindelsen slogs upp, uppenbarligen på Snellmans initiativ (Topelius, Fästmansbrev 1947, s. 130). Ett urval av Zacharias Topelius brev till Emilie Lindqvist utgavs av Paul Nyberg i Fästmansbrev 1947. Se även not 24. Vid sidan av studierna fortsatte han vara aktiv inom Österbottniska avdelningen och valdes till bibliotekarie våren 1841.242Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 134. Han författade också ett längre föredrag till avdelningens årsfest i november 1841, en historisk-geografisk karaktäristik över Österbotten och dess befolkning.243Föredraget trycktes några år senare, se Topelius, »Om Österbotten», Joukkahainen 1 1843, s. 32–50. Föredraget använde han som arbetsprov när han i november 1841 sökte anställning hos förläggaren G. O. Wasenius som tidningsredaktör. Tope|XXXVII|lius anställdes som redaktör för Helsingfors Tidningar och påbörjade därmed sin tjugoåriga bana som journalist.244Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 74 f. När Topelius kom till Nykarleby i juni 1842 hade han med sig en förlovningsring som Backman gett honom i uppdrag att beställa hos en guldsmed. Backman var nämligen vid sin död förlovad med Marie Hammarin, dotter till den förmögne Nykarlebyhandelsmannen Nils Hammarin. Topelius hann aldrig överlämna ringen till sin vän.

Noter

Textläget

83 Föreliggande utgåva omfattar de dagböcker Topelius förde som ung. Merparten har bevarats och ingår i Topeliussamlingen 244 vid Nationalbiblioteket (NB) i Helsingfors. Materialet utgörs av 20 häften (eller delar av häften), ett enskilt blad och sju skrivböcker, som vid arkiveringen inbundits i fyra band (NB 244.131–134).1Antalet häften (och lägg) är ställvis svårt att bedöma på grund av att materialet är inbundet (se »Manuskriptbeskrivning» och de fullständiga manuskriptbeskrivningarna i den digitala utgåvan). Det första häftet inleds den 1 oktober 1832 under den fjortonårige Topelius första resa till studiestaden Helsingfors, och dagböckerna avlöser varandra fram till den 31 december 1840, d.v.s. det år han tog kandidatexamen och promoverades till magister vid Kejserliga Alexanders-universitetet.2Anteckningar saknas för 18/11–2/12 1832, 26–31/12 1832 och 23–30/4 1834. Dagböcker har inte påträffats från tiden före oktober 1832, även om Topelius låter förstå att han skrivit någon form av dagbok redan 1828 (se t.ex. 19/12 1838). Däremot innehåller Topeliussamlingen andra daganteckningar, t.ex. almanackor och statskalendrar som bevarats från 1820-talet och de följande tre decennierna (NB 244.155–158). Till dagbokssviten hör också häftet Den Svartgröna Sommaren 1842. Anteckningarna i det – från den 18 juni till den 2 augusti – handlar om bäste vännen Henrik Backmans död och de efterföljande veckorna i Nykarleby, men också om Topelius förhållande till sin blivande hustru Emilie Lindqvist. Häftet är arkiverat och inbundet tillsammans med dagböckerna för 1839–1840 (NB 244.134).

84 Den skrivbok som innehåller dagboksanteckningar för perioden 9 augusti–31 december 1840 inkluderar ett särskilt häfte med rubriken Julidagar 1840. I häftet beskriver Topelius promotionsfestligheterna i Helsingfors från den 4 till den 22 juli. Innehållet motsvarar anteckningarna om julidagarna i den egentliga dagboken, men Julidagar 1840 torde vara av senare datum.3Sist i häftet Julidagar 1840 har Topelius antecknat »NyCarleby 1841 Jan 25 – kl. 12 midnatt». Avsnittet om julidagarna i den egentliga dagboken är också utformat som en sammanhängande skildring och formuleringarna vittnar om att texten är skriven i efterhand, men redan hösten 1840, eftersom daganteckningen för 21 juli 1840 är daterad 22/9 1840 och anteckningen för 9 augusti 1840 är daterad 27/10 1840. För vilket ändamål den senare versionen har författats är oklart. Julidagar 1840 ingår som en variant till dagboksanteckningarna i den digitala utgåvan.

85 Dagböckerna 1832–1840 har tidigare utgivits av Topelius dotterson Paul Nyberg. Utgåvan – med förord av Yrjö Hirn – innehåller realkommentarer i begränsad omfattning, samt personregister och ett »Litterärt register» över omnämnda böcker och skådespel.4Dagböckerna utkom på Holger Schildts förlag 1918–1924 i åtta häften som efterhand samlades i en bokemission om två häften per band. Texten är normaliserad med avseende på stavningsformer och interpunktion. Nyberg har även löst upp förkortade namn samt ersatt piktografiska tecken och chifferskrift med motsvarande ord. Nybergs utgåva har använts som referensmaterial i många studier om Topelius, om studentlivet och om 1830-talets Helsingfors. Flera av studierna – och Nybergs utgåva – ingår i källmaterialet för kommentarerna till denna utgåva och upptas i litteraturförteckningen. Nybergs utgåva har också excerperats av redaktionen för SAOB.

Manuskriptbeskrivning

86 Dagboksanteckningarna har bundits in kronologiskt i Nationalbibliotekets band och arkiverats på följande sätt:

87 dagböckerna 1832–1834   NB 244.131

88 dagböckerna 1835–1836   NB 244.132

89 dagböckerna 1837–1838   NB 244.133

90 dagböckerna 1839–1840, 1842    NB 244.1345Paul Nyberg, som var anställd vid universitetsbiblioteket sedan 1911, åtog sig uppdraget att ordna och förteckna Topelius manuskript. Arbetet stod klart vårterminen 1932. Se Nyberg, »Den Topeliuska manuskriptsamlingen i Universitetsbiblioteket. I.», Nya Argus 21, 1932, s. 273–277; Nyberg, »Den Topeliuska manuskriptsamlingen i Universitetsbiblioteket. II.», Nya Argus 1, 1933, s. 9 f. Se även Henrik Grönroos, »Paul Nyberg (1889–1968). En kulturarbetares utveckling», HLS 58, s. 49. Topeliussamlingen har sedermera kompletterats och omkatalogiserats.

91 Topelius förde dagbok i egenhändigt sydda häften, från 1837 även i skrivböcker. Häftena varierar i omfång, från de tidigaste om två, fyra och sex blad upp till 31 blad. Eftersom handskrifterna är inbundna – delvis även konserverade – går det inte att med säkerhet fastslå hur många lägg häftena är sammansatta av, inte heller hur många blad de enskilda läggen består av. I den mån papperet kan analyseras tyder observationerna på att Topelius inledningsvis använt lägg om åtta blad, för att senare – från slutet av 1834 – allt mer övergå till lägg om fyra blad. I några fall är antalet blad i lägget ojämnt, av innehållet att döma har Topelius då skurit bort överflödiga blad i slutet av häftet. Papperet är handgjort och gulnat. En del häften har omslag av grövre papper. Häftena har förmodligen varit sydda när Topelius använde dem.

92 Skrivböckerna är häften med pärmar av styv kartong, i regel beklädda med marmorerat papper. Även skrivböckerna varierar i omfång; fyra böcker består av 46 blad vardera, de övriga av 38, 41 och 62 blad. Det är inte möjligt att fastställa läggens antal, inte heller att med säkerhet mäta falsningen. Det är oklart om Topelius köpt skrivböckerna färdigt inbundna eller om han själv låtit binda in sina häften. Skrivböckerna består av maskingjort papper.

93 De flesta av dagbokshäftena inleds med ett titelblad som Topelius har dekorerat – i viss utsträckning kolorerat – med konstfullt utsmyckade ord, ornament och mindre bildelement. I skrivböckerna 1839–1840 är cirkeln ett återkommande tema på titelbladet. Titelbladens versosida är de första åren mestadels blank, efter hand pryds den av valda citat från kända författarskap. Själva dagboksanteckningarna inleds på nytt blad (anteckningarna i det tredje häftet 1833 inleds undantagsvis på titelbladets versosida).

94 Dagböckerna är paginerade av Topelius. Fram till juli 1836 löper pagineringen häftesvis, därefter årsvis, omfattande flera häften. Pagineringen inkluderar med några undantag titelbladen. Därtill har alla häften i det första bandet samt några häften i de övriga banden försetts med kompletterande paginering vid arkiveringen. Arkivpagineringen omfattar även omslag, titelblad och blanka sidor samt lappar som bundits in tillsammans med dagboksanteckningarna. Den är gjord med blyerts i övre högra hörnet på rectosidan av varje blad.

95 Topelius har genomgående använt svart bläck, som med tiden ljusnat i varierande utsträckning. Han har nyttjat papperet effektivt och antecknat på båda sidorna av bladet, sidorna är i regel fullskrivna. Anteckningarna inleds med månadens namn som rubrik. De tidigaste dagbokshäftena saknar marginaler; datumangivelsen står centrerad på separat rad före daganteckningen, som löper från kant till kant över bladet. Från januari 1833 delar datumangivelsen rad med daganteckningen och i mars samma år introducerar Topelius vänstermarginalen och placerar dateringen där. Tre månader senare tar han sidhuvudet i bruk. Samtidigt gör han ett kort experiment med linjerade skrivrader.

96 Handskrifterna är välbevarade. Materialet har konserverats, huvudsakligen med avseende på skador i kanten och mindre rivskador. Fläckar, missfärgningar och annan smuts förekommer, men påverkar endast undantagsvis läsbarheten. Skriftbilden är tydlig och lättläst. Topelius använde latinsk stil och handstilen är mycket prydlig. De interna varianterna är få; enstaka ändringar, kompletteringar och strykningar förekommer, av handstilen, bläckets kvalitet och innehållet att döma är de flesta samtidiga med texten.

97 I dagbokshäftena förekommer markeringar med blyerts, sannolikt av Paul Nyberg: mestadels små kryss, hakar och frågetecken i marginalerna. Dessa har inte beaktats i utgåvan.

Drag och särdrag i dagböckerna

98 Dagböckerna omspänner drygt åtta år av Topelius ungdomstid. Genomgående för materialet är den kronologiska dispositionen; anteckningarna är med få undantag uppställda så att varje enskild dag åtföljs av en anteckning. Av Topelius formuleringar kan man – ibland explicit, ibland indirekt – sluta sig till att dagboksanteckningarna med några undantag är gjorda i efterhand, allt från ett par veckor till flera månader.6T.ex. »Föröfrigt har denna dag fallit mig ur minnet» (24/5 1834); »Samma Natt brann Jacobstad. Några ord derom, sådana underrättelserna sedermera inlupo.» (2/9 1835); »Sedan detta hände har nu nära en månad förgått.» (13/12 1836). Vårterminen 1837 är möjligen i sin helhet skriven i efterhand: »till Moster Wikstedt på en kort wisite; tyvärr blef denna den enda på hela termin.» (15/2 1837). Under våren 1838 framstår skrivandet närmast som ett söndagsnöje och samma höst släpar anteckningarna efter med upp till tre och en halv månad. Mönstret upprepas följande år och Topelius skrev ikapp tiden sent i september 1839: »d. 29 Sept. kl. 1 middagstid har jag hunnit upp min tid, och skrifver nu i dag, hvilket väl knapt händt sedan 1834 eller så.» (29/9 1839). Senast våren 1840 halkade anteckningarna igen efter med ett par månader. Bland hans efterlämnade manuskript finns exempel på så kallade promemorior för dagboken, strödda ord noterade till stöd för minnet.7T.ex. promemoria för 27 juli–8 augusti 1835 (NB 244.131, uppslag 61) och »Promemoria in Usum Ephemeridis» och »Promemoria för Dagboken 1837» (NB 244.135); jfr »som jag [...] först efter temmeligen runda dagars förlopp efter min lilla promemoria återkallar denna jubeldag i minnet» (7/2 1837).

99 I de tidiga dagbokshäftena använder Topelius korta satser, och räknar upp göromål och händelser, lästa böcker, brev och möten med andra människor. I de senare dagbokshäftena är meningarna vanligen fullständiga och skildringarna detaljerade. Graden av reflektion och självanalys tilltar. Topelius experimenterar också med ett mer övergripande berättargrepp där dag-för-dag-uppställningen får en underordnad betydelse, som i reseskildringen från sommaren 1835 och i anteckningarna om promotionsfestligheterna sommaren 1840. När Topelius summerar året som gått i de senare dagböckerna inkluderar han också aktualiteter och andra händelser i Finland och utomlands.

100 Topelius förde dagbok under studieåren, en period när hans språk och stil tränades, tillika en tid när stavning och böjning i svenskan ännu inte var helt standardiserade. Det är givet att texten präglas av en naturlig varians i ord- och böjningsformer. Topelius använder i viss utsträckning ord och formvarianter som var typiska för svenskan i Finland, t.ex. preteritumformen av verb på -era med böjning enligt andra konjugationen (mankerte, obligerte, projekterte).8Hugo Bergroth, Finlandssvenska 1917, § 85. Verbformerna uppmärksammas också av Charlotta af Hällström-Reijonen i artikeln »Språkbruket hos Zacharias Topelius – tre punktundersökningar», Topelius – med historien mot strömmen. Aspekter på författarskapet [2018]. I anteckningarna förekommer också dialektalt influerade ord och uttryck med inslag av talspråk. I synnerhet de första åren skriver han t. ex. »hem» i stället för »hemma», »ut» i stället för »ute», »upp» i stället för »uppe» och »vor» i stället för »voro».

101 I takt med att Topelius förkovrade sig i olika språk använde han dem också i dagboken. Han skriver passager på franska, tyska och latin, enstaka satser på finska och mera sporadiskt ord på ryska, grekiska, hebreiska och italienska. Till de lekfulla inslagen hör franskinfluerad stavning och egenhändigt konstruerade negationer som markerar frånvaron av något eller en avsikt som inte förverkligats, t.ex. opost, OEssen och oalbum. Utöver sedvanliga förkortningar använder Topelius också egna. Han förkortar och sammanskriver i synnerhet personnamn, t.ex. »E.», d.v.s. Emelie/Emilie, och »Rpff», d.v.s. Rosenkampff.

102 I de tidiga dagbokshäftena förekommer olika varianter av symbol- och bildspråk: piktografiska tecken (december 1832–juni 1833), chifferskrift (januari 1833–september 1836, februari 1837), personkoder (mars–maj 1833) och dekorerade datumangivelser (juni 1833–oktober 1834, december 1834). Piktogrammen representerar oftast en person eller en plats och består av ett ansikte, en människofigur, en byggnad eller en kombination av bilder; det piktografiska tecknet för kamraten Stenroth består av en sten och ett träd med rot.9De första piktogrammen är från december 1832 och de får stort utrymme i dagboken för januari och februari följande år, när Topelius dessutom kolorerar dem. Därefter avtar piktogrammen för att i mars 1833 upphöra nästan helt. Tolkningen av dem stöder sig huvudsakligen på Nybergs dagboksutgåva, med vissa justeringar. Det piktografiska tecknet för pappersdockor omtalas i Vasenius I, s. 427 och i Paul Nyberg, Zachris Topelius. En biografisk skildring, 1949, s. 79. I Topeliussamlingen på NB finns några pappersfigurer bevarade, några av dem med samma piktografiska tecken som i dagböckerna (NB 244.182). Personkoderna används för ett urval personnamn och är sammansatta av en symbol (stjärna, kryss eller fyrkant) och en eller två siffror, t.ex. X10 för Albert Dyhr och ⊡3 för systern Sophie Topelius.10En förteckning över sifferkoderna och motsvarande personnamn har bundits in tillsammans med dagbokshäftet (NB 244.131). Ett urval datumangivelser har Topelius försett med tecknade attribut, där varje attribut representerar ett särskilt karaktärsdrag, t.ex. »glad», »bedrövlig» eller »märkbar av tredje rang». En och samma dag har även kunnat tillskrivas en kombination av flera attribut.11Dekorerade datumangivelser återges inte. Läsnycklarna till utsmyckningarna juni–augusti 1833, januari–april 1834 och maj–juni 1834 finns i dagboken, se de fullständiga manuskriptbeskrivningarna och faksimilvisningen i den digitala utgåvan. Utsmyckningarna för juli–oktober och december 1834 tolkas utifrån läsnyckeln för maj–juni 1834. Chifferskriften skiljer sig från de övriga symbolerna genom stoffet: de chiffrerade partierna handlar oftast om Topelius ungdomskärlek Mathilda. Chiffret består av 27 teckenkombinationer, där varje kombination motsvarar en bokstav.12Chiffret har uttytts av Vasenius, se t.ex. Vasenius I s. 382 f. Bokstäverna »i» och »j» representeras av samma tecken, likaså bokstäverna »v» och »w». Chiffret gör ingen skillnad på versaler och gemener. I de senare dagbokshäftena skildras hjärtefrågor och amorösa äventyr mestadels på franska.

Textetablering

103 Den etablerade texten (lästexten) återger grundtexten med så få ingrepp som möjligt. Dittografier och haplografier har korrigerats i lästexten och noterats som utgivarändringar, t.ex. »mitt mitt minne» > »mitt minne» och »kommmo» > »kommo». I fråga om haplografier har enstaka bokstäver supplerats i lästexten: gudstjent > gudstjenst och anklade > anklagade. I de fall en haplografi omfattar hela ord ges den förmodade ordalydelsen i en punktkommentar. Även andra uppenbara felskrivningar har korrigerats och noterats som utgivarändringar.13T.ex. textställen där influenser från närliggande ord eller stavelser resulterat i en felaktig formulering: »tillberör» > »tillbehör» och »Reskamratskat» > »Reskamratskap». I mindre utsträckning förekommer andra typer av felskrivningar: överflödiga bokstäver som smugit sig in i texten (brorl > bror), bokstaven m som felaktigt blivit ett n (ledsant > ledsamt) och bokstäver som placerats fel (förskringa > förskingra). I händelse av lakuner – bokstäver eller ord som på grund av skada eller liknande numera saknas i handskriften – har ordalydelsen kompletterats om detta entydigt låtit sig göra. Inkongruens och eventuella språkfel kvarstår i lästexten, men kommenteras i punktkommentaren (den > pro dem, egnad > pro egnadt).

104 Den etablerade texten återger handskriftens interpunktion. Punkt som saknas i slutet av mening har dock supplerats och noterats som utgivarändring. Dubblerade skiljetecken har stillatigande avlägsnats. I textpartier av uppräknande natur (gäller i första hand de tidiga dagbokshäftena) har tankstreck vid behov supplerats mellan leden: i meningen »[...] åt middag – läste Renegaten (roman) – gick kl. 4 till Finska Casern – [...]» har tankstrecket efter »(roman)» lagts till. Grundtextens kommatering kvarstår oförändrad.

105 Bruket av versaler och gemener i början av ord respekteras, även när en ny mening eller ett egennamn inleds med gemen initial. Även om Topelius handstil genomgående är tydlig, har transkriberingen i en del fall medfört ett större mått av tolkning, det gäller framför allt bokstaven k/K, i viss utsträckning även a/A, m/M och j/J. I dessa fall har utgångspunkten varit att återge bokstaven versalt där det varit påkallat, och i övriga fall gement.

106 Citattecknens placering i förhållande till föregående eller efterföljande skiljetecken varierar. I de fall ett citattecken har placerats rakt ovanför ett skiljetecken, har detta återgivits enligt nutida konvention. Citattecken som saknar par har kompletterats och noterats som utgivarändringar. Uppenbart överflödiga citattecken utan par har avlägsnats och noterats som utgivarändring. Samma principer gäller parentestecken.

107 Felaktigt skrivna grava eller akuta accenter har korrigerats stillatigande, men uteblivna har inte kompletterats. Övriga skrivtecken har etablerats på följande sätt: felplacerade diakritiska tecken (t-streck, prickar på i, å, ä och ö) har stillatigande ändrats eller avlägsnats, uteblivna har stillatigande kompletterats. Cediljer återges i franska ord, men uteblivna sätts inte ut. I svenska ord återges cediljer inte. Förlängningstecken upplöses stillatigande (hem̅a > hemma).

108 Förkortningar har kompletterats med punkt (eller kolon) i de fall punkt (eller kolon) saknas och noterats som utgivarändringar. Sedvanliga förkortningar återges konsekvent med blanksteg enligt samtida praxis (f. m., s. d.). Blanksteg har konsekvent lagts in före valutasymboler, måttenheter och dyl. samt i klockslag.

109 Dagböckerna innehåller få ändringar och strykningar. Ofullständigt gjorda ändringar har kompletterats och noterats som utgivarändringar.14Om versal bokstav efter tillägg eller ändring borde varit gemen eller tvärtom har detta korrigerats (Rensade plockade spenat > Plockade spenat). Överflödiga bokstäver eller ord som kvarstår vid en ofullständig strykning återges inte (två en korta måltider > en kort måltid). Om ett tillägg resulterat i dubblerade skiljetecken har det ena skiljetecknet stillatigande uteslutits. Textställen med alternativa ordalydelser skrivna ovanför raden har etablerats till förmån för det tillagda alternativet. Marginalanteckningar har inlemmats i lästexten, förankrade tillägg enligt markeringarna i handskriften och oförankrade tillägg där de av innehållet att döma kan antas höra hemma. Nyckelord och sammanfattande satser i marginalen, d.v.s. anteckningar som inte är en del av den löpande texten återges enbart i den digitala utgåvan. Fotnoter återges efter respektive daganteckning. Fotnoter som av handstilen, bläckets kvalitet och innehållet att döma fogats till texten i efterhand återges längst nere på sidan i den tryckta utgåvan och efter respektive månad i den digitala.

Typografiska normaliseringar

110 De flesta av dagbokshäftena inleds med ett titelblad. Den text titelbladet omfattar återges på separat blad i den tryckta utgåvan, och etableringen beaktar radbrytningar, centreringar och liknande. Däremot återges inte utsmyckningar och bildelement. Versinslag och inledande motton på titelbladens versosidor återges högerställda på motsvarande sidor i utgåvan.

111 Månadsrubrikerna återges med kapitäler. Saknar månaden rubrik, har den supplerats inom hakparentes, enligt ordalydelsen i sidhuvudet om sådant föreligger. Sidhuvuden återges i andra fall inte. Inledande motton, citat och verser högerställs. Rubriker i den löpande texten kursiveras och återges på separat rad, huvudrubriker centrerade och underrubriker vänsterställda. Nytt stycke återges med indrag, med undantag för daganteckningarnas första rad som inleds med angivet datum. Datumangivelserna återges med kapitäler.

112 Personkoder, chifferskrift och piktogram återges med sina motsvarigheter i ord, de två sistnämnda med ljusare tryck. Piktogram som inte har kunnat tydas markeras med symbolen ⊙, osäkra tolkningar efterföljs av frågetecken inom hakparentes. Illustrationer återges inte, men markeras med symbolen . Alla typer av grafiska markörer i texten (understrukna, understreckade, inringade m.fl.) återges i kursiv. Upphöjd text återges enligt modern praxis (2do > 2:do, Mlle > M:lle).

Läsanvisningar och källor till punktkommentarerna

113 Kommentarerna för hela materialet ingår sist i det tredje bandet. Punktkommentarerna upptar real- och verkkommentarer, ordförklaringar och översättningar till enskilda textställen. Upplysningar av allmän karaktär baserar sig på uppslagsverk och matriklar om inget annat anges: Nationalencyklopedin, Uppslagsverket Finland, första och andra upplagan av Nordisk Familjebok, Biografiskt lexikon för Finland 1–4 och Helsingfors universitets studentmatrikel 1640–1852. För kommentarer om universitetet, studier, examina och studentliv har följande källor använts: Helsingfors universitet 1640–1990 Kejserliga Alexanders universitetet 1808–1917 av Matti Klinge et al., Studenter och idéer 1 av Matti Klinge, Suuri murros av Vilho Helanen, Statuter för kejserliga Alexanders Universitetet i Finland (1828) och Författning angående examina som till vinnande af inträde i civil tjenst i Finland böra afläggas (1828). Lokalhistoriska upplysningar om Helsingfors är hämtade från Helsingfors stads historia 1–6 och Huvudstaden. Helsingfors och finska staten 1808–1863 av Matti Klinge. Upplysningar om Nykarleby baserar sig på Nykarleby stads historia 2–3 av Erik Birck, Nykarleby. Min barndoms och min ungdoms stad av Einar Hedström, Nykarleby stad 1620–1920 av K. E. Wichmann och Kuddnäs. Skalden Z. Topelius’ forna hemgårds historia av Zachris Schalin. Ordförklaringarna bygger på Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), Ordbok öfver svenska språket 1–2 av A. F. Dalin, 100.000 främmande ord och namn m.m. i svenska språket tillika med deras härledning och uttal av C. M. Ekbohrn, Finlandssvenska av Hugo Bergroth och Ordbok över Finlands svenska folkmål 1–4. Personer kommenteras i regel inte i punktkommentarerna, utan upptas i förteckningen över omnämnda personer.

114 Den digitala utgåvan innehåller person- och ortregister, faksimil av handskrifterna och fullständiga manuskriptbeskrivningar. I den digitala utgåvan framgår också utgivarens ändringar och tolkningar samt Topelius egna ändringar och strykningar i handskriften, när visningen av dem aktiveras.

Förkortningar i dagböckerna

115 a. afton, aftonen

116 b. n. r. bli ni rivaler

117 c:n capten

118 d. det

119 d. ä. det är

120 e. m. eftermiddag, eftermiddagen

121 et Ce. et Companie

122 ex. examen

123 exercit. exercitanterna

124 f. m. förmiddag, förmiddagen

125 g.g.gårdar gästgivargårdar

126 gl. glas

127 h. d. hela dagen

128 h. e. hoc est

129 hka hvilka

130 hkas hvilkas

131 hvkn hvilken, även hwkn, hwken, hken

132 hvket hvilket, även hwkt, hket, ht., hkt

133 k. koppar

134 k.h. kyrkohistorien

135 k. h. kommo hit

136 Lt:d familjen Lithéns trädgård Fåfängan

137 m. m. s. med mera sådant

138 n. b. nota bene, även nbne., nbene, ntbne

139 o. m. d. och mera dylikt

140 o. m. s. och mera sådant

141 p. d. v. point de vue, inget att se

142 penn. penningar

143 p. p. c. pour prendre congé, för att ta avsked

144 r. röster

145 R–e Ryssarne, även R–ne, R:

146 Rd. B:co riksdaler banco

147 Rdler riksdaler, även Rd. R: R:

148 Rdler. Rgds riksdaler riksgälds, även Rdr Rgds

149 res. resande

150 Rub. rubel, även R.

151 s. d. samma dag

152 sk. skilling, även ʄ

153 sp. spelte

154 såk. så kallade

155 t. e. till exempel

Förkortningar i de redaktionella texterna

156 BLF Biografiskt lexikon för Finland

157 f. följande sida

158 ff. de två följande sidorna

159 FMT Frans Michael Toppelius

160 HLS Historiska och litteraturhistoriska studier

161 JST Johanna Sofia Topelius

162 ms manuskript

163 NB Nationalbiblioteket (Helsingfors)

164 SA Samlade arbeten

165 SAOB Svenska Akademiens ordbok

166 SLS Svenska litteratursällskapet i Finland

167 SSLS Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland

168 SS Samlade Skrifter

169 ST Sofia Topelius

170 SV Samlade Verk

171 ZT Zacharias Topelius

172 ZTS Zacharias Topelius Skrifter

Noter

Källor

Nationalbiblioteket, Helsingfors

Zacharias Topelius arkiv (Topeliussamlingen), NB Coll. 244

244.3 Brev Henrik Backman–Zacharias Topelius
244.6 Brev Jakob Fredrik Blank–Zacharias Topelius
244.15 Brev Albert Dyhr–Zacharias Topelius
244.35 Brev Johan Henrik Logren–Zacharias Topelius
244.54 Brev Gustaf Toppelius d.ä.–Zacharias Topelius
244.54 Brev Frans Michael Toppelius–Zacharias Topelius
244.76 Brev Zacharias Topelius–Albert Dyhr & Mathilda Lithén
244.88 Brev Zacharias Topelius–Gustaf Toppelius d.ä.
244.94 Brev Catharina Sofia Topelius–Zacharias Topelius
244.97 Brev Zacharias Topelius–Catharina Sofia Topelius
244.97 Brev Zacharias Topelius–Johanna Sofia Topelius
244.107 Lyrik och uppsatser
244.109 Avskrifter
244.131–134 Dagböcker 1832–1840, 1842
244.135 Anteckningar av Z.T. (Miscellanea)
244.141 Kontoböcker 1833–1870
244.147 Ephemerer 1834–1837
244.148 Promenader
244.149 Urval från Mina Nöjen
244.182 Barn- och ungdomsproduktion
244.188 Emilie Lindqvist: Reminiscenser, Winter- och Wårdagar

Österbottniska avdelningens arkiv, PohjO

PohjO: Ba 2 Protokoll 1832–1847

Elektroniska resurser

Biografiskt lexikon för Finland, http://www.blf.fi/

Deutsches Wörterbuch von Jacob Grimm und Wilhelm Grimm, http://dwb.uni-trier.de/de/

Förvaltningshistorisk ordbok, Svenska litteratursällskapet i Finland 2016, http://fho.sls.fi/

Helsingfors universitets studentmatrikel 1640–1852, sammanställd av Yrjö Kotivuori 2005, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/svenska/

Historisch-kritisches Liederlexikon, http://www.liederlexikon.de/

Kansallisbiografia, https://kansallisbiografia.fi/finlands-nationalbiografi

Litteraturbanken, https://litteraturbanken.se

Münchener DigitalisierungsZentrum, Digitale Sammlungen, https://www.digitale-sammlungen.de/

Nationalbibliotekets digitala samlingar (Tidningar), http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se

Nordisk familjebok, första och andra uppl., http://runeberg.org/nf/

Nykarlebyvyer, http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/index2.htm

Ordbok över Finlands svenska folkmål, http://kaino.kotus.fi/fo/

Riksarkivets digitalarkiv, Helsingfors stads församlings arkiv, Huvud- och kommunionböcker, http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=213414.KA

Riksarkivets digitalarkiv, Helsinge sockens församlings arkiv, Huvud- och kommunionböcker, http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=226471.KA

Riksarkivets digitalarkiv, Nykarleby församlings arkiv, Huvud- och kommunionböcker, http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=311309.KA

Riksarkivets digitalarkiv, Nykarleby församlings arkiv, Längder över döda och begravda, http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=311318.KA

Svenska Akademiens ordbok (SAOB), https://www.saob.se/

Svenskt visarkiv (Musikverket), Vis- och låtregistret, https://katalog.visarkiv.se

Svenskt översättarlexikon, https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon

Universitetets almanacksbyrå, almanackor 1608–1999, https://almanakka.helsinki.fi/sv/arkiv/yliopiston-almanakat-universitetets-almanackor-1608-1999.html

Uppslagsverket Finland, https://www.uppslagsverket.fi/sv/start/

Volksliederarchiv, www.volksliederarchiv.de

Œsterreichisches Musiklexikon online, http://www.musiklexikon.ac.at

Litteratur

Almqvist, C. J. L., Törnrosens bok eller fria fantasier, berättade på jagtslottet hos herr Hugo Löwenstjerna I, Imperial Octav Upplaga, Stockholm: Laseron 1839
https://litteraturbanken.se/forfattare/AlmqvistCJL/titlar/TornrosensBok1839I

Almqvist, C. J. L., Törnrosens bok. Duodesupplagan. Band IV. Drottningens Juvelsmycke, red. Lars Burman, Samlade Verk 6, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 2002
https://litteraturbanken.se/forfattare/AlmqvistCJL/titlar/SamladeVerk6

Almqvist, C. J. L., »Ramido Marinesco», Törnrosens bok. Duodesupplagan. Band V–VII, red. Bertil Romberg, Samlade Verk 7, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 1998, s. [3]–71
https://litteraturbanken.se/forfattare/AlmqvistCJL/titlar/SamladeVerk7

Andersson, Otto, Den unge Pacius och musiklivet i Helsingfors på 1830-talet, Helsingfors: Schildts 1938

Atterbom, P. D. A., Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr I–II, Uppsala: Palmblad 1824–1827
https://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/LycksalighetensO1
https://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/LycksalighetensO2

Autio, Veli-Matti, »Nervander, Johan Jakob», Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:2, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2009, s. 628–631

Barbagli, Marzio & David I. Ketzer (ed.), The History of the European Family. Volume 2. Family Life in the Long Nineteenth Century, 1789–1913, New Haven & London: Yale University Press 2002

Bellman, C. M., Fredmans epistlar, Stockholm 1790
https://litteraturbanken.se/forfattare/BellmanCM/titlar/FredmansEpistlar

Bellman, C. M., Valda skrifter. Femte delen. Fredmans testamente, [utg. P.A. Sondén], Stockholm: Nordström 1836
https://books.google.fi/books?id=6amCQYxN_roC&printsec

de Béranger, Pierre Jean, Oeuvres complètes, Paris: H. Fournier 1837

Bergroth, Hugo, Finlandssvenska. Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift, Helsingfors: Schildts 1917

Berndtson, Fredrik, Mathilda. En dikt, Falun: P. A. Huldberg 1840

Birck, Erik, Nykarleby stads historia. Del II. Tiden 1810–1875, Nykarleby: Nykarleby stads förlag 1980

Birck, Erik, Nykarleby stads historia 1620–1975. Del III. Tiden 1876–1975, Nykarleby: Nykarleby stads förlag 1988

Biskop, Gunnel, Zachris Topelius i dansens virvlar. En studie i den unge Topelius upplevelser i dansnöjena på 1830-talet, Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut 26, Vasa och Helsingfors 1998

Bruhn, Karl, »Zachris Topelius och Mathilda Christina Lithén», Österbottnisk årsbok 1951–52, Arkiv för Svenska Österbotten. Band X, Vasa: Svensk-Österbottniska Samfundet 1952

Bygdén, Leonard, Svenskt anonym- och pseudonymlexikon. Bibliografisk förteckning öfver uppdagade anonymer och pseudonymer i den svenska litteraturen I, A–L, Skrifter utgifna af Svenska litteratursällskapet 17:1–18, Uppsala: 1898–1905
https://litteraturbanken.se/forfattare/BygdenL/titlar/AnonymOchPseudonymlexikon

Böttiger, C. W., Samlade skrifter, Andra bandet, Stockholm: Norstedt 1857
http://runeberg.org/bcwsaml/2/

Böttiger, C. W., Ungdomsminnen från sångens stunder, Uppsala: Palmblad 1830
https://books.google.fi/books?id=EzlVAAAAcAAJ

Castrén, Gunnar, »Helsingfors som kulturcentrum», Helsingfors stads historia III. Perioden 1809–1875, Andra bandet, Helsingfors 1950, s. [469]–602

Cervin, Gert, Försokratiker, inledning av Albert Wifstrand, Stockholm: Natur och Kultur 1954

Cygnæus, Fredrik, Jääkynttilät. Ströskrift i fria häften I, Helsingfors: Wasenius 1837

Cygnæus, Fredrik, Samlade arbeten. 9. Poetiska arbeten. Bd 3, Helsingfors: Edlund 1885

Dahlgren, F. A., Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737–1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773–1863 med flera anteckningar, Stockholm: Norstedt 1866
http://runeberg.org/dfastothea/

Dalin, A. F., Ordbok öfver svenska språket I–II, Stockholm 1850, 1853

Ekbohrn, C. M., Förklaringar öfver 60,000 främmande ord och namn m.m. i svenska språket: tillika med deras härledning och uttal, Fjärde fullständigt omarbetade och väsentligt tillökade upplagan, Stockholm: Bonniers 1904

Ekbohrn, C. M., Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. i svenska språket tillika med deras härledning och uttal, Ny, omarbetad och tillökad upplaga, Stockholm: Bonniers 1936
http://runeberg.org/ekbohrn/

Franzén, Frans Michael, Skaldestycken I–IV, Örebro: Lindh 1824–1832
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2010-00000027
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2010-00000035
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2010-00000036
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2010-00000037

von Frenckell, Ester-Margaret, Offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1812–1827: med en historisk översikt, diss., Helsingfors: Söderströms 1943

von Frenckell, Ester-Margaret, Offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1827–1832, Helsingfors: Söderströms 1947

von Frenckell, Ester-Margaret, Sju magra år med Thalia. Offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1827–1833, Helsingfors: Söderströms 1952

Fryxell, Anders, Berättelser ur svenska historien. Tjugondesjette delen. Karl den tolftes historia. Sjätte häftet. Vistelsen i Stralsund samt in- och utrikes ärenderna, Stockholm: L. J. Hjerta 1858
http://runeberg.org/svhistfry/26/

Gamla Stockholm. Anteckningar ur trycka och otryckta källor, utg. Claes Lundin & August Strindberg, Stockholm: Seligmann 1882
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/15286

Geijer, Erik Gustaf, Dikter, red. Carina & Lars Burman, inledning av Torgny Segerstedt, Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien i samverkan med bokförlaget Atlantis, Stockholm: Atlantis 1999
http://litteraturbanken.se/#!forfattare/GeijerEG/titlar/Dikter

von Goethe, Johann Wolfgang, Faust. Sorgespel, 2. genomsedda uppl., övers. Viktor Rydberg, Stockholm: Bonniers 1878

von Goethe, Johann Wolfgang, Goethe-dikter, övers. Karl-Erik Forsslund, Stockholm: Wahlström & Widstrand 1906

von Goethe, Johann Wolfgang, Visor och dikter, övers. Carl Snoilsky, Stockholm: Hugo Geber 1901

von Goethe, Johann Wolfgang & Friedrich von Schiller, Dikter av Goethe och Schiller, övers. Ernst Liljedahl, Linköping: H. Carlsons bokhandel 1921

Grotenfelt, Ossian, »Förteckning öfver Runebergs privata bibliotek», Förhandlingar och uppsatser 18, SSLS 68, Helsingfors 1905, s. 182–204

Grönroos, Henrik, »Paul Nyberg (1889–1968). En kulturarbetares utveckling», HLS 58, utg. Torsten Steinby, SSLS 508, Helsingfors 1983, s. 5–98

Hakala, Petra, »Savolax-karelska avdelningen år 1845. En studentkorporation och dess plats i stadsgeografin», HLS 73, utg. John Strömberg, SSLS 614, Helsingfors 1998, s. 91–142

Harms, Claus, De christnas tro. Försök till en ny lärobok i christendomen, övers. Jakob Ekelund, Stockholm: Zacharias Haeggström 1819

Hasselberg, Ylva, Den sociala ekonomin. Familjen Clason och Furudals bruk 1804–1856, diss., Studia Historica Upsaliensia 189, Uppsala 1998

Hedström, Einar, Nykarleby. Min barndoms och min ungdoms stad, Jakobstad: Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolags förlag 1958

Heidelberger Taschenbuch auf das Jahr 1811, Aloys Schreiber (Hrsg.), Mannheim: Löffler 1811
http://www.mdz-nbn-resolving.de/urn/resolver.pl?urn=urn:nbn:de:bvb:12-bsb10121096-4

Helanen, Vilho, Suuri murros. Pohjalainen osakunta 1828–1837, Porvoo ja Helsinki: Werner Söderström Osakeyhtiö 1937

Hirn, Sven, »Deutsche Theatergastspiele in Finnland 1735 bis 1918», Das deutschsprachige Theater im baltischen Raum, 1630–1918, Laurence P. A. Kitching (Hrsg.), Thalia Germanca 1, Frankfurt am Main 1997, S. [143]–154

Hirn, Sven, Från värdshus till Grand Hôtel. Hotell och restauranger i Helsingfors före självständighetstiden, SSLS 693, Helsingfors 2007

Hirn, Sven, »Johann Arnold Schultz: Theaterdirektor 1795 bis 1836», Das deutschsprachige Theater im baltischen Raum, 1630–1918, Laurence P. A. Kitching (Hrsg.), Thalia Germanca 1, Frankfurt am Main 1997, S. [155]–166

Hirn, Yrjö, Teatrar och teaterstrider i 1800-talets Finland. Spridda studier, Helsingfors: Schildts 1949

[Homeros], Lagerlöfs Homeros. Iliaden, övers. Erland Lagerlöf, utg. Jan Stolpe, inledning av Jesper Svenbro, Stockholm: Svenska Akademien i samverkan med Atlantis, [1912] 2012
https://litteraturbanken.se/forfattare/Homeros/titlar/LagerlofsHomerosIliaden

[Homeros], Lagerlöfs Homeros. Odysséen, övers. Erland Lagerlöf, utg. Jan Stolpe, inledning av Jesper Svenbro, Stockholm: Svenska Akademien i samverkan med Atlantis, [1912] 2012
https://litteraturbanken.se/forfattare/Homeros/titlar/LagerlofsHomerosOdysseen

[Horatius], Horatii Bref till Pisonerna om skaldekonsten, övers. Gudmund Jöran Adlerbeth, Stockholm: Johan A. Carlbohm, 1807

[Horatius], Horatii Oder och epoder, övers. Gudmund Jöran Adlerbeth, Stockholm: A. Gadelius 1817

[Horatius], Horatii Satyrer och skalde-bref, övers. Gudmund Jöran Adlerbeth, Stockholm: A. Gadelius 1814

Hornborg, Eirik, »Militär och krigshändelser», Helsingfors stads historia III. Perioden 1809–1875, Första bandet, Helsingfors 1950, s. [201]–256

Häggman, Kai, Perheen vuosisata. Perheen ihanne ja sivistyneistön elämäntapa 1800-luvun Suomessa, Historiallisia Tutkimuksia 179, Helsinki 1994

af Hällström-Reijonen, Charlotta, »Språkbruket hos Zacharias Topelius – tre punktundersökningar», Topelius – med historien mot strömmen. Aspekter på författarskapet, red. Pia Forssell och Carola Herberts [under utgivning, Svenska litteratursällskapet i Finland 2018]

af Hällström-Reijonen, Charlotta & Mikael Reuter, Finlandssvensk ordbok, Esbo: Schildts 2000

Ingemann, Bernhard Severin, Smaadigte og Reiseminder, København: Andreas Seidelin 1832

Keskinen, Jarkko, »Luotto, luottamus ja maine – 1800-luvun liiketoiminnan kulmakivet», Luottamus, pääoma, historia, Jarkko Keskinen & Kari Teräs (toim.), Historia mirabilis 5, Turku 2008, s. 147–173

Kiellman-Göranson, Julius Axel, Smärre dikter, Stockholm 1839

Kilpelä, Eliel, »Inledning», Topelius, Brev. Zacharias, Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, utg. Eliel Kilpelä, ZTS XX:2, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2018
http//urn.fi/URN:NBN:fi:sls-7034-1525329993

Klinge, Matti, »Från universitet till tjänstemannahögskola», red. Matti Klinge & Rainer Knapas, Helsingfors universitet 1640–1990, Kejserliga Alexanders universitetet 1808–1917, övers. Nina Edgren, Helsingfors: Otava 1989, s. [333]–417

Klinge, Matti, Helsingfors studentkårs historia V. Studenter och idéer. Studentkåren vid Helsingfors universitet 1828–1960. 1: 1828–1852, övers. Bertel Kihlman, Helsingfors: Studentkåren vid Helsingfors universitet 1969

Klinge, Matti, Huvudstaden. Helsingfors och Finska Staten 1808–1863, övers. Torsten Edgren, Helsingfors: Otava 2012

Klinge, Matti, »Runeberg, Johan Ludvig», Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:2, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2009, s. 735–741

[Klopstock, Freidrich Gottlieb], Klopstocks sämmtliche Werke, in einem Bande, Leipzig: Göschen 1840
https://books.google.fi/books?id=7W68vEI9-iQC

Knapas, Rainer, Kunskapens rike. Helsingfors universitetsbibliotek – Nationalbiblioteket 1640–2010, SSLS 764, Helsingfors 2012

Knapas, Rainer, »Topelius – krönikören», Topelius, Zacharias, Finlands krönika 1860−1878, utg. Rainer Knapas, SSLS 660, Helsingfors 2004, s. 9–21

Knapas, Rainer, »Universitetets byggnader», red. Matti Klinge & Rainer Knapas, Helsingfors universitet 1640–1990. Kejserliga Alexanders universitetet 1808–1917, Helsingfors: Otava 1989, s. [216]–[276]

[von Knorring, Sophie], Stånds-paralleler. Tecknade af författaren till Cousinerna III, Stockholm: Hæggström 1838

Laine, Tuija, »Pipping, Fredrik Wilhelm», Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:2, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2009, s. 682–685

Landgrén, Lars-Folke, Pirkko Leino-Kaukiainen & Päiviö Tommila, Suomen lehdistön historia: 1. Sanomalehdistön vaiheet vuoteen 1905, Kuopio: Kustannuskiila 1988

Latinska sentenser och citat från två årtusenden, med övers. av Gerhard Bendz , urval av Gerhard Bendz & Norbert Guterman, teckningar av Acke Jansson, 2. uppl., Stockholm: Beckman 1968

Lechleitner, Gerda, »Hausmusik», Oesterreichisches Musiklexikon online 2002
http://www.musiklexikon.ac.at/ml/musik_H/Hausmusik.xml

Lenngren, Anna Maria, Samlade skrifter, Andra delen, utg. Theodor Hjelmqvist & Karl Warburg, Omtryck av 1:a uppl. 1918, Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet 2000
https://litteraturbanken.se/forfattare/LenngrenAM/titlar/SamladeSkrifter2

Lindberg, Carolus & Gabriel Rein, »Stadsplanering och byggnadsverksamhet», Helsingfors stads historia III. Perioden 1809–1875, Första bandet, Helsingfors 1950, s. [7]–156

Lindeman, Berndt Adolf, Post och wäg-karta öfver stor furstendömet Finland, Helsingfors: Frenckell & Sons 1846, 1848
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201209188096

Lindeström, Gustaf Magnus, Ny vägvisare genom Storfurstendömet Finland. Enligt den af Staben för de i Finland förlagde Trupper år 1832 utgifne Vägvisare genom landet, med tillägg utarbetad, Helsingfors: G. O. Wasenius 1835
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2010-00002283

Ling, Per Henrik, Samlade arbeten, Första bandet, Sednare delen, utg. B. V. Beskow, Stockholm: Bonniers 1866
http://runeberg.org/lphsamlarb/1s/0005.html

Linnström Hjalmar, Svenskt boklexikon. Åren 1830–1865 I–II, Uppsala: Bokgillet [1867–1884] 1961
http://runeberg.org/linnstrom/

Luoto, Kalle, Pirkanmaan historiallisesti merkittävät tiet, Tampere: Pirkanmaan maakuntamuseo 2011
https://issuu.com/vapriikki/docs/tieselvitys_raportti

Masonen, Jaakko, »Kirkon, kruunun ja kansan tiet keskiajalla», Maata, jäätä, kulkijoita. Tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860, Tapio Mauranen (toim.), Helsinki: Tielaitos ja Oy Edita Ab 1999, s. 57–141

Mauranen, Tapio, »Puuta, heinää, hevosia – talous ja tie 1800-luvun alkupuoliskolla», Maata, jäätä, kulkijoita. Tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860, Tapio Mauranen (toim.), Helsinki: Tielaitos ja Oy Edita Ab 1999, s. 370–436

Mäkela, Anneli, Vasa stads historia III. 1809–1852, övers. Kurt Jern, Vasa: Vasa stad 1987

Mäkelä, Tomi, Fredrik Pacius, kompositör i Finland, övers. Gösta Grassman & Jonas Lillqvist, SSLS 732, Helsingfors 2009

Nenonen, Marko, »Vesiltä pyörille: suuret maantiet 1550–1800», Maata, jäätä, kulkijoita. Tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860, Tapio Mauranen (toim.), Helsinki: Tielaitos ja Oy Edita Ab 1999, s. 167–273

Nicander, Karl August, Runeswärdet och den förste riddaren. Sorgspel, Uppsala: Palmblad 1820
http://hdl.handle.net/2077/51785

Nicander, Karl August Samlade dikter I, Stockholm: Bonniers 1839

Nurmio, Yrjö, »Suomen postilaitos vuosina 1808–1870», Suomen postilaitoksen historia II–III, Helsinki: posti- ja lennätinhallitus 1938, s. [V]–317

Nyberg, Paul, »Den Topeliuska manuskriptsamlingen i Universitetsbiblioteket. I.», Nya Argus 21, 1932, s. 273–277

Nyberg, Paul, »Den Topeliuska manuskriptsamlingen i Universitetsbiblioteket. II.», Nya Argus 1, 1933, s. 9 f.

Nyberg, Paul, Zachris Topelius. En biografisk skildring, Helsingfors: Söderströms 1949

Nygård, Henry, Bara ett ringa obehag? Avfall och renhållning i de finländska städernas profylaktiska strategier 1830–1930, diss., Åbo: Åbo Akademis förlag 2004
http://urn.fi/URN:ISBN:951-765-197-X

Nykänen, Panu & Per Schybergson, »Finlayson, James», Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:2, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2009, s. 263–265

Oehlenschläger, Adam, Axel och Walborg. Sorgespel af Adam Oehlenschläger, övers. Johan Dillner, Stockholm 1811

Ojala, Jari, »Borgström, Henrik», Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:2, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2009, s. 119 f

Ollila, Anne, »Tapoja, tunteita, uskomuksia», Suomen kulttuurihistoria. Tunne ja tieto 2, Nils Erik Forsgård & Rainer Knapas (toim.), Helsinki: Tammi 2002, s. 168–178

Palmblad, Vilhelm Fredrik, Palæstina. Geographisk, archæologisk och historisk beskrifning, Uppsala: Palmblad 1823

da Ponte, Lorenzo, Don Juan. Opera i fyra akter, övers. Wilhelm Bauck, Stockholm: Bonniers 1856

Quiding, Nils Herman, Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862, under titlar, som antyda författningarnes föremål, med iakttagande af alfabetisk och kronologisk ordning, samt med återgifvande af de officiela författningsrubrikerna, Stockholm: Norstedt 1865, http://hdl.handle.net/2077/27895

Rein, Gabriel, Föreläsningar öfver Finlands historia II, Helsingfors: G. W. Edlund 1871

[Richter], Jean Paul, Hesperus, oder 45 Hundsposttage, Eine Biographie erstes Heftlein, Berlin: Matzdorff 1795

[Richter], Jean Paul, Titan, Första delen, övers. Gustaf Eriksson, Norrköping: Collin & C. 1829
https://litteraturbanken.se/forfattare/PaulJ/titlar/TitanI

[Runeberg, Johan Ludvig], Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg I–XX, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet och Helsingfors: Svenska litteratursällskapet

I Dikter I–III, utg. Sven Rinman, SFSV XVI, SSLS 234, 1933
III Episka dikter, utg. Gunnar Tideström, red. Gunnar Castrén & Martin Lamm, SFSV XVI, SSLS 329:1–2, 1949–1950
VIII: 2 Uppsatser och avhandlingar på svenska, utg. Pia Forssell, SFSV XVI, SSLS 433:2, 2003

Rühs, Friedrich, Finland och dess invånare, Första delen, Andra uppl., övers. och omarbetad av Adolf Iwar Arwidsson, Stockholm: Zach. Hæggström 1827

Samling af Placater, Förordningar, Manifester och Påbud, samt andre Allmänna handlingar, hwilka i Stor-furstendömet Finland sedan 1808 års början ifrån trycket utkommit. Femte Delen. 1825–1829, Helsingfors 1831
https://books.google.fi/books?id=ZVAtAQAAMAAJ

Schalin, Zachris, Kuddnäs. Skalden Z. Topelius’ forna hemgårds historia, SSLS 251, Helsingfors 1935

Schauman, August, Från sex årtionden i Finland. Upptecknade levnadsminnen I, Helsingfors: Edlund 1892

Schauman, August, Nu och förr 1–6, Helsingfors: Edlund 1886

von Schiller Friedrich, Dikter av Goethe och Schiller, övers. Ernst Liljedahl, Linköping: H. Carlson 1921

von Schiller, Friedrich, Smärre dikter, övers. Herman Bjursten, Stockholm: Norstedt 1863

von Schiller, Friedrich, Valda verk. Lyrik, prosa och dramatik, övers. Johannes Edfelt, Stockholm: Forum 1970

Snellman, J. V., Samlade arbeten I. 1826–1840, Helsingfors: Statsrådets kansli 1992

Stagnelius, Erik Johan, Samlade skrifter. Första delen. Lyriska dikter intill tiden omkring 1818, utg. Fredrik Böök, Omtryck av uppl. 1911, SFSV III, Stockholm 1965

Stridsberg, Carl, Lärobok för begynnare i tyska språket, 9. uppl., Stockholm 1824

Strömberg, John, »Studenterna», red. Matti Klinge & Rainer Knapas, Helsingfors universitet 1640–1990. Kejserliga Alexanders universitetet 1808–1917, Helsingfors: Otava 1989, s. [277]–[332]

Strömborg, Johan Elias, Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg I–III, utg. Karin Allardt, SSLS 202, Helsingfors 1928

Svenska fornsånger.En samling af kämpavisor, folk-visor, lekar och danser samt barn- och vallsånger II–III, utg. Adolf Iwar Arwidsson, Stockholm: Norstedt 1837, 1842

Suomalainen ja Ruozalainen sana-kirja. Finsk och svensk samt svensk och finsk Ord-Bok, utarbetad af Carl Helenius, Åbo: C. L. Hjelt (1838)
https://books.google.fi/books?id=qEpKAAAAcAAJ

Sweriges Rikes Lag Gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734 [1734 års lag]
https://litteraturbanken.se/forfattare/Anonym/titlar/SwerigesRikesLag1734

Tegnér, Esaias, Axel, en romans, Lund 1822
https://litteraturbanken.se/forfattare/TegnerE/titlar/Axel

Tegnér, Esaias, Frithiofs saga, Stockholm 1825
https://litteraturbanken.se/forfattare/TegnerE/titlar/FrithiofsSaga

Tegnér, Esaias, Smärre samlade dikter, Första bandet, Stockholm 1828
https://books.google.fi/books?id=QG5YAAAAcAAJ

Topelius, Zacharias, Anteckningar från det Helsingfors som gått, utg. Torsten Steinby, Helsingfors: Hufvudstadsbladets förlag 1968

Topelius, Zacharias, Dagböcker I–IV, red. Paul Nyberg, Helsingfors: Schildts 1918–1924

Topelius, Zacharias, Ephemerer: Zacharias Topelius första tidning 1834–1835, utg. Carola Herberts & Laura Mattsson, SSLS 689, Helsingfors 2006

Topelius, Zacharias, Ljungblommor, utg. Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus, ZTS I, SSLS 742, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet och Stockholm: Atlantis 2010

Topelius, Zacharias, »Om Österbotten. Tal, hållet vid Österbottniska afdelningarnas årsfest den 9 november 1841», Joukkahainen. Läsning i vexlande ämnen. Utgifven af Österbottningar, Första Häftet, Helsingfors 1843, s. 32–50

Topelius, Zacharias, Självbiografiska anteckningar, utg. Paul Nyberg, Helsingfors: Schildts och Stockholm: Bonniers 1922

Törnudd, Arne, Flickan från Kahra i Topelius’ liv och diktning, Åbo: Bro 1948

Ur Finlands historia. Publikationer ur de Alopæiska pappren II, red. Ad. Neovius, Helsingfors: Söderström & C:o 1891–1892
http://runeberg.org/finlhist/2/

Vasenius, Valfrid, Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning I–III, Helsingfors: Edlunds 1912–1918, IV–VI, Schildts 1924–1930, I–V, Stockholm: Bonniers 1913–1927

Vergilius, Virgilii Bucolica och Georgica, övers. Gudmund Jöran Adlerbeth, Stockholm: Johan A. Carlbohm, 1807

Villstrand, Nils Erik, »Finnland und der Große Krieg: Erfahrung und Erinnerung», Maik Reichel & Inger Schuberth (Hrsg.), Gustav Adolf König von Schweden. Die Kraft der Erinnerung 1632–2007, Dössel: Stekovics 2007, S. 27–36

Visor och sångstycken af J. D. Valerius, Första häftet, andra uplagan, Stockholm: 1811
https://books.google.fi/books?id=yM4UAAAAQAAJ

»Vägar, trafik och samhälle före år 1860», Maata, jäätä, kulkijoita. Tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860, Tapio Mauranen (toim.), Helsinki: Tielaitos ja Oy Edita Ab 1999, s. 437–448

Wald Samling af svenska sång-stycken, Andra tillökade uppl., Stockholm 1850
https://digital.nls.uk/82450068

Waris, Heikki, »Huvudstadssamhället», Helsingfors stads historia III. Perioden 1809–1875, Andra bandet, Helsingfors 1950, s. [7]–208

Wallin, Johan Olof Vitterhets-försök, Förra bandet, Stockholm: A. Wiborg 1821
https://litteraturbanken.se/forfattare/WallinJO/titlar/Vitterhetsforsok

von Weber, C. M. & Friedrich Kind, Friskytten. Skådespel med sång, övers. Anders Lindeberg, Stockholm: 1823

Wichmann, K. E., Nykarleby stad 1620–1920. En minnesskrift, utarbetad med anledning av stadens 300-åriga tillvaro, Helsingfors 1920

Wickberg, Nils Erik, Privathus i Kronohagen i Helsingfors under empiretiden, Helsingfors i forna tider IV, Helsingfors 1978

Wiherheimo, Onni & Gabriel Rein, »Det kommunala livet», Helsingfors stads historia III. Perioden 1809–1875, Andra bandet, Helsingfors 1950, s. [249]–349

Wirilander, Kaarlo Verner, Herrskapsfolk. Ståndspersoner i Finland 1721–1870, övers. Eva Stenius, Handlingar 98, Stockholm 1982

Åström, Anna-Maria, »Borgerlig kultur som forskningsobjekt», Pohjanmaan porvariston vuosisata 1750–1850. Asuminen ja elämänmuoto. Borgarliv i Österbotten 1750–1850. Boende och leverne, red. Seija Johnson & Sanna-Maija Kauppi, K. H. Renlunds museum, Mellersta Österbottens landskapsmuseums publikationer 5, Karleby: Renlunds museum och Mellersta Österbottens landskapsmuseum 2013, s. 16–25

Dagböckerna 1832–1834

173 Dagboksanteckningarna för åren 1832–1834 är inbundna i bibliotekets band av vinröd klot och har signum 244.131. Bandet har försetts med ryggtexten ”Topeliuska samlingen 31”. Handskrifterna föregås av två maskinskrivna blad, det första med texten ”Topeliuska Samlingen 31. / Ser. III. / Biografiska och genealogiska handskrifter. / Bd III. / Dagböcker I. 1832–34.”, det andra med texten ”Innehåll: / Dagböcker I: / 1832–34 pag. 1–326.” Handskrifterna består av elva häften (eller helheter motsvarande häften) och ett enskilt blad, nedan benämnda NB 244.1311–244.13112.

174 Dagbok För October Månad af året 1832, NB 244.1311

175 Innehåller dagboksanteckningar för oktober 1832.

176 Omfång och paginering: Häftet består av sex blad. Inga omslag eller separata titelblad har bevarats. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen, med undantag för det sista bladets versosida, som är blank. Månadsrubriken är antecknad i två rader överst på första bladet. Datumangivelserna för respektive anteckning anges centrerat på skild rad. I övrigt är sidorna fullskrivna, inga marginaler. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 1, 3–12, förtydligande arkivpaginering s. 1, 3 och 7. Det andra bladet har vid inbindningen placerats felvänt, d.v.s. enligt Topelius paginering i ordningen 1–[2]–4–3–5 o.s.v.

177 Papper och format: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (SK[EE?]N 1829 inom cirkel samt PRO PATRIA nedanför två djurliknande kroppar vända mot varandra kring ett sköldliknande föremål). Vattenlinjerna löper lodrätt i häftet. Sidformatet är 16,7 x 10,0 cm. Det första bladet är något beskuret i ytterkanten, varvid några bokstäver på s. 1 har gått förlorade.

178 Dagbok För November Månad 1832, NB 244.1312

179 Innehåller dagboksanteckningar för den 1–17 november 1832.

180 Omfång och paginering: Häftet består av två blad och ett avskuret tredje blad. Omfattningen av ett eventuellt textbortfall för den 17–30 november motsvarar uppskattningsvis den del av det avskurna bladet som fattas, samt åtminstone ett blad till, möjligen fler. Inga omslag eller separata titelblad har bevarats. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Det avskurna bladet saknar dock text på versosidan. Månadsrubriken är antecknad överst på första bladet. Dateringarna anges centrerat på skild rad. I övrigt är sidorna fullskrivna, inga marginaler. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 1–5, arkivpagineringen omfattar de två fullständiga bladen, s. 13–[16].

181 Papper och format: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt. Vattenlinjerna löper lodrätt i häftet. Sidformatet är 17,1 x 10,7 cm.

182 [Dagbok För December Månad 1832], NB 244.1313

183 Innehåller dagboksanteckningar för den 3–25 december 1832.

184 Omfång och paginering: Häftet består av fyra blad. Omfattningen av ett eventuellt textbortfall för den 1–3 december kan inte fastställas med säkerhet. Anteckningarna för december inleds på s. 5 enligt Topelius paginering, vilket tyder på att två blad saknas, varav ett möjligen har varit ett titelblad. Troligen föreligger också ett textbortfall från 25 december till årets slut, motsvarande som mest två blad. Inga omslag eller separata titelblad har bevarats. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadsrubriken är antecknad överst på första bladet. Dateringarna anges centrerat på skild rad. I övrigt är sidorna fullskrivna, inga marginaler. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 5–12, arkivpaginering s. 17–[24].

185 Papper och format: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt. Vattenlinjerna löper lodrätt i häftet. Sidformatet är 17,1 x 11,0 cm.

186 Dagbok För år 1833. NB 244.1314

187 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–17 februari 1833.

188 Omfång och paginering: Häftet består av åtta blad inneslutna i ett omslag, av något grövre papperskvalitet, med påskriften Päivä-Kirja ja Journali / eli ruotixi / Dag-bok / wuoden 1833. / ruotsixi / yfta kaiki / Kirjoitettu Helsingisa 2. päivänä Tammi Kuosa / wuoden 1833. / Zacharias Zachrixen poika Topelius. På insidan av främre omslaget finns en ekonomisk kalkyl och Topelius namnteckning. Det bakre omslaget har Topelius fyllt med spatiöst skrivna latinsk-svenska språkövningar. På insidan av det bakre omslaget har han skrivit två fritt omdiktade scener ur Oehlenschlägers Axel och Walborg. Mitt på sidan, mellan scenerna, räknar han upp tolv namn. Det första bladet är ett kolorerat titelblad med texten Dagbok / För år 1833. (adertonhundradetrettiotre yxtuhattakahdexansataakolmekymdakolme) / Helsingfors Den 7 Januarii 1833. / Zachris Topelius. Titelbladets versosida är blank.

189 Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges centrerat överst på bladet vid ny månad. I övrigt är sidorna fullskrivna, inga marginaler. Varje daganteckning inleds med understruken – eller på annat sätt grafiskt markerad – datering. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 1–16. Arkivpaginering s. 25–[44].

190 Papper och format: Papperet är gulaktigt med präglat monogram. Sidformatet är 18,4 x 11,0 cm.

191 JOURNAL Februarii, Martii, Andra Afdelningen af år 1833 Tredje häftet, NB 244.1315

192 Innehåller dagboksanteckningar för den 18 februari–28 mars 1833.

193 Omfång och paginering: Häftet består av åtta blad inneslutna i ett omslag av tunt och gråaktigt, vattrat papper med vattenlinjer och fragment av vattenmärke synligt. På främre omslaget har Topelius skrivit Journal / Andra Afdelningen af år / 1833 / Häftet N:o 3. Det första bladet är ett titelblad med texten JOURNAL / Februarii, Martii, / Andra Afdelningen af år 1833 / Tredje häftet / Helsingfors Den 21 Februarii 1833. Titelbladets versosida är blank. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges överst på bladet vid ny månad. De fem första sidorna – motsvarande anteckningarna för 18–28/2 – är fullskrivna, inga marginaler. Varje daganteckning inleds med understruken datering. De följande nio sidorna – anteckningarna för 1–28/3 – är försedda med linjerad vänstermarginal, 1,1–1,3 cm bred, där Topelius antecknat dagens datum. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 1–14. Arkivpaginering s. 45–[64].

194 Papper och format: Papperet är gulaktigt med präglat monogram. Sidformatet är 18,1 x 11,3 cm.

195 Journal för Martii, April, och Maji Månader. 4. Häftet 7:de och 8:de Månaderne 1833, NB 244.1316

196 Innehåller dagboksanteckningar för den 28 mars–31 maj 1833, samt en förteckning över sifferkoder och motsvarande personnamn. Förteckningen tjänar som läsnyckel till dagbokshäftet, där sifferkoderna förekommer i texten.

197 Omfång och paginering: Häftet består av 16 blad samt ett separat blad med förteckningen över sifferkoder som bundits in tillsammans med anteckningarna. Bladen är inneslutna i ett omslag av kartong. På främre omslaget har Topelius skrivit Journal / år 1833. Närmast innanför omslaget följer det separata bladet med sifferkoder, spaltvis nedtecknade, en spalt för mansnamn och en för kvinnonamn. Bladet är defekt; övre högra hörnet är bortrivet och av nedre delen av bladet saknas ca en tredjedel av den högra spalten. Det har sannolikt placerats felvänt vid inbindningen. Bladet – av vattrat papper med vattenlinjer och delar av vattenmärke synligt (HONI[G]) – är i sin helhet konserverat. Därefter följer ett titelblad med texten Journal / för / Martii, April, och Maji Månader. / 4. Häftet / 7:de och 8:de Månaderne. / 1833 / Helsingfors Den 1 April 1833. Dagboksanteckningarna inleds på titelbladets versosida.

198 Anteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges centrerat på skild rad vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,0–1,6 cm, där Topelius antecknat dagens datum. Vågräta streck tvärs över sidan skiljer daganteckningarna från varandra på de tio första sidorna, motsvarande anteckningarna för 28/3–19/4. Handskriften är paginerad av Topelius från titelbladets versosida, s. 1–31. Arkivpaginering s. 65–[102].

199 Papper och format: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). Vattenlinjerna löper lodrätt i häftet. Sidformatet är 17,2 x 10,8 cm.

200 Oafbruten JOURNAL för Junii, Julii och Augusti Månader af året 1833. Börjad den 1 Junii 1833 uti Helsingfors. Femte Häftet, NB 244.1317

201 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 juni–31 december 1833.

202 Omfång och paginering: Häftet består av 31 blad inneslutna i ett omslag av något grövre, porös papperskvalitet utan påskrift. På insidan av det främre omslaget finns Topelius namnteckning. Innanför omslaget följer ett inre omslag av gråaktigt, vattrat papper med vattenlinjer (inget synligt vattenmärke). Nedre delen av det främre inre omslaget är bortriven. Den övre delen upptas av en teckning. På insidan av det främre inre omslaget har Topelius skrivit en dialog på hexameter, daterad 15/7 1834. På insidan till det bakre inre omslaget finns ett utkast om två rader till en liknande dialog, daterad NyCarleby, Kudnis den 3 Julii 1834. I övrigt upptas insidan av ekonomiska kalkyler, räkneoperationer, ett kraftuttryck och datumet NyCarleby Den 5 januarii 1834. Övre hälften av det bakre inre omslaget bär tankar om stora teologieexamen, daterade Helsingfors d. 12 December 1833, klockan 4 eftermiddagen och Helsingfors den 13 December. Längst nere på sidan finns en läsnyckel till hur olika typer av dagar i dagbokshäftet (glada, ledsamma, märkbara) har markerats i anteckningarna genom olika utsmyckningar. Dagboksanteckningarna föregås av ett titelblad, med texten Oafbruten / JOURNAL. / för / Junii, Julii och Augusti / Månader af året 1833. / Börjad den 1 Junii 1833 uti Helsingfors. / Femte Häftet. Ett andra titelblad finns inne i häftet på s. 25 (enl. Topelius paginering) med texten OAFBRUTEN / JOURNAL. / för / September, October, November och December / Månader af året 1833. / Börjad i NyCarleby Den 1 September 1833 / SIETTE HÄFTET. Titelbladens versosidor är blanka. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges centrerat på skild rad vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,8 cm–2,2 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt nästan genomgående linjerat sidhuvud, 1,6–2,1 cm, med uppgift om månad och år. Topelius har linjerat skrivraderna på s. 1–5, 10–15, 20–23 och 27–33. Anteckningarna för augusti avslutas med uppställningar över anmärkningsvärda och utsmyckade dagar till ett omfång av en och en halv sida. Motsvarande uppställning avslutar också anteckningarna för september. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 1–59, den sista sidan ickepaginerad. Arkivpaginering s. 103–[172].

203 Papper och format: De tio första bladen: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,4 x 17,4 cm.

204 De följande åtta bladen: Papperet är blåaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (Gransholm N 4[?]). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,1 x 16,5 cm.

205 De följande åtta bladen: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,4 x 17,3 cm.

206 De följande fem bladen: Papperet är gulaktigt med präglat monogram. Sidformatet är 22,0 x 17,9 cm.

207 Skriftbild: Fotnoterna i marginalen på s. 39–40 (enligt Topelius paginering) samt anteckningen som avslutar 31/12 1833 – Vi lefde alla, utom morfar. – är skrivna med avvikande bläck, sannolikt senare än de övriga dagboksanteckningarna.

208 JOURNAL För Januarii, Februarii, Martii och Aprill Månader af året 1834. 7 HÄFTET, NB 244.1318

209 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–22 april 1834.

210 Omfång och paginering: Häftet består av 24 blad. Inga spår av ytterligare lägg finns, men innehållet talar för ett textbortfall motsvarande den 23–30 april. Bladen är inneslutna i ett omslag av hård kartong utan påskrifter. Längst ner på insidan av det bakre omslaget finns några pennprover. Det första bladet är ett titelblad med texten JOURNAL / För / Januarii, Februarii, Martii / och Aprill / Månader / af året 1834. / 7 HÄFTET / Zachris Topelius. På titelbladets versosida finns en läsnyckel till hur olika typer av dagar i dagbokshäftet (glada m.fl.) har markerats i anteckningarna genom olika utsmyckningar. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges överst på bladet vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,2–1,5 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 1,2–1,8 cm, med uppgift om månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 1–46. Arkivpaginering s. 173–[224].

211 Papper och format: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). Vattenlinjerna löper lodrätt i häftet. Sidformatet är 17,4 x 10,7 cm.

212 IOURNAL. 8 Häftet för MAJ och JUNI MÅNADER 1834. NB 244.1319

213 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 maj–30 juni 1834.

214 Omfång och paginering: Häftet består av 16 blad inneslutna i ett omslag av hård kartong utan påskrifter. Det första bladet är ett titelblad med texten IOURNAL. / 8 Häftet / för / MAJ och JUNI MÅNADER / 1834. / Z: Topelius. / Helsingfors. Orisberg & NyCarleby. Titelbladets versosida är blank. Följande blad upptar en läsnyckel till hur olika typer av dagar i dagbokshäftet (glada m.fl.) har markerats i anteckningarna genom olika utsmyckningar. Versosidan är blank. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen, med undantag för det sjunde bladets versosida och det åttonde bladets rectosida, som båda är blanka. Sannolikt har Topelius av misstag vänt två blad vid sidbytet, de blanka sidorna är inte paginerade av honom. Månadens namn anges överst på bladet vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,2–1,4 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 1,2–1,5 cm, med uppgift om månad och år. Sista bladet upptar en förteckning över utsmyckade dagar, daterad 12 juli 1834, versosidan är blank. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 2–27. Arkivpaginering s. 225–[260].

215 Papper och format: Papperet är gulaktigt med vattenmärke synligt (LJS&A). Sidformatet är 17,2 x 10,4 cm.

216 Dagbok under Julii, Augusti, September Månader Anno 1834., NB 244.13110

217 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 juli–16 september 1834.

218 Omfång och paginering: Häftet består av 15 blad samt en fem cm bred remsa av ett avklippt sextonde blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett titelblad med texten Dagbok / under / Julii, Augusti, September Månader / Anno 1834. / Kudnis. Zachris Topelius. I övre hörnet anteckningen Ljus och lif. På titelbladets versosida en apostrofering till dagboksanteckningarna om drygt tre rader, följd av andra, tredje och femte strofen i Runebergs dikt ”Ungdomen”. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen, med undantag för sista bladets versosida, som är blank. Månadens namn anges centrerat, på skild rad vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,1–1,6 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 1,1–1,7 cm, med uppgift om månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 2–28. På sista bladets versosida, i stället för paginering, finns två tecken, möjligen chifferskrift motsvarande bokstäverna ”ML”. Arkivpaginering s. 261–[290].

219 Papper och format: De fyra första och tre sista bladen: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (Gransholm N 2[?]). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,4 x 17,8 cm.

220 De följande åtta bladen: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (bikupa på postament omgiven av blomstjälkar samt sköld inom vilken ett dubbel-X och RY). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,4 x 17,8 cm.

221 Dagbok för d. 17 Sept. 1834. NyCarleby, 244.13111

222 Innehåller dagboksanteckningar för den 17–18 september 1834.

223 Omfång och paginering: ett blad. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladet, utan marginaler och sidhuvuden. Arkivpaginering s. 291–[292].

224 Papper och format: Papperet är gulaktigt.. Sidformatet är 18,7 x 10,3 cm.

225 Oafbruten DAGBOK. Från och med den 19 September 1834 till och med Årets slut, 244.13112

226 Innehåller dagboksanteckningar för den 19 september–31 december 1834.

227 Omfång och paginering: Häftet består av 17 blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett titelblad med texten Oafbruten / DAGBOK. / Från och med den 19 September 1834 till och med Årets slut / Helsingfors den 27 Sept 1834. / Zachris Topelius. På titelbladets versosida två rader ur F. M. Franzéns ”Studentvisa”, följda av ytterligare en rad ett stycke ner. Därefter ett motto till dagboksanteckningarna om fem rader. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges centrerat, på skild rad (ibland nytt blad) vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,4–2,1 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 1,4–1,8 cm, med uppgift om månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 3–34. Arkivpaginering s. 293–[326].

228 Papper och format: De femton första bladen: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (E & R samt bikupa). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 23,2 x 18,5 cm.

229 De två sista bladen: Papperet är gråaktigt och vattrat, fragment av vattenmärke synligt. Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,1 x 17,5 cm.

Dagböckerna 1835–1836

230 Dagboksanteckningarna för åren 1835–1836 är inbundna i bibliotekets band av vinröd klot och har signum 244.132. Bandet har försetts med ryggtexten ”Topeliuska samlingen 32”. Handskrifterna föregås av två maskinskrivna blad, det första med texten ”Topeliuska Samlingen 32. / Ser. III. / Biografiska och genealogiska handskrifter. / Bd IV. / Dagböcker II. 1835–36.”, det andra med texten ”Innehåll: / Dagböcker II: / 1835: 1–2 pag. 2–118 /1835: 3 pag. 1–52 / 1836: 1 pag. 1–80 / 1836: 2–3 pag. 1–90.” Handskrifterna består av åtta häften, nedan benämnda NB 244.1321–244.1327.

231 DAGBOK. 1835. 1staafd., 244.1321

232 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–30 april 1835.

233 Omfång och paginering: Häftet består av 23 blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett titelblad med texten DAGBOK. / 1835. / 1sta afd. / NyCarleby & Helsingfors / & Uleåborg. / Zachris Topelius. Titelbladets versosida är blank.

234 Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges i regel centrerat, på skild rad vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,0–3,0 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag samt linjerat sidhuvud, 1,0–1,6 cm, med uppgift om år och månad. Handskriften är paginerad av Topelius från första bladets versosida, s. 4–48. Oklart är om titelbladet föregåtts av ytterligare ett blad eller om pagineringen är en lapsus från Topelius sida. Ingen arkivpaginering.

235 Papper och format: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (bikupa på postament omgiven av blomstjälkar samt sköld inom vilken ett dubbel-X och RY). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,3 x 17,3 cm.

236 DAGBOK år 1835. Häftet 2. 244.1322

237 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 maj–22 maj och den 9 juni–31 augusti 1835, anteckningar från en sjöresa från Helsingfors till Nykarleby den 22 maj–9 juni samt en promemoria för dagboken för den 27 juli–8 augusti.

238 Omfång och paginering: Häftet består av 27 blad samt ett separat häfte om fem blad (anteckningarna från sjöresan) som vid inbindningen placerats mellan det fjärde och femte bladet i dagbokshäftet. Ytterligare ett separat blad (promemorian), 22,5 x 6,2 cm, har vid inbindningen placerats omedelbart efter det sista dagboksbladet. Alla bladen är inneslutna i ett omslag av grövre papper. På det främre omslaget har Topelius skrivit Dagbok. 1835.2. På insidan av omslaget finns några lösryckta ord – pennprover – samt ett citat på grekiska ur ”Iliaden”. Nederst Topelius namnteckning. På insidan av det bakre omslaget har Topelius antecknat tre ingångna vad i bekantskapskretsen. Det första bladet i häftet är ett titelblad med texten DAGBOK / år 1835. / Häftet 2. / NyCarleby & Kudnis Zachris Topelius. Titelbladets versosida är blank. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Sista bladet är blankt. Månadens namn anges i regel centrerat, på skild rad vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,7–2,1 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 1,3–1,6 cm, med uppgift om år och månad. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 3–52. Det blanka bladet sist i häftet omfattas inte av pagineringen. Arkivpaginering s. 49–[58] och 69–[118].

239 Det separata häftet med anteckningar från sjöresan inleds med centrerad rubrik, Sjö-Resa från Helsingfors / till / Ny-Carleby. / Zachris Topelius. I övrigt är sidorna fullskrivna, inga marginaler. Sista bladets versosida är till hälften blank. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 1–10, arkivpaginering s. 59–[68].

240 Papper och format: Papperet är gråaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (bikupa på postament omgiven av blomstjälkar samt sköld inom vilken ett dubbel-X och RY). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,4 x 17,1 cm.

241 Det separata häftet med anteckningar från sjöresan: Papperet är gulaktigt. De fyra första bladen: delar av vattenmärke synligt (FO[R]SSA). Det femte bladet är vattrat med delar av vattenmärke synligt (HONIG), vattenlinjerna löper lodrätt i häftet. Sidformatet är 18,2 x 11,0 cm.

242 DAGBOK 1835. 3. 244.1323

243 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 september–31 december 1835.

244 Omfång och paginering: Häftet består av 26 blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett titelblad med texten DAGBOK / 1835. / 3. / Ny-Carleby Zachris Topelius. Titelbladets versosida är blank. Det sista bladet är defekt; tvärs över bladet mitt på övre halvan har en bit, motsvarande ca fyra skrivrader skurits ut. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges centrerat, på ny sida vid ny månad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,1–2,8 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 1,4–1,9 cm, med uppgift om månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 3–51, det sista bladets versosida ickepaginerad. Arkivpaginering s. 47, där sidan av Topelius felaktigt noterats som s. 48.

245 Papper och format: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,9 x 17,2 cm.

246 Ephemeron. Z. Topelii Dagbok, Anteckningar m.m. för år 1836. 6 årgången. 244.1324

247 Innehåller dagboksanteckningar för januari 1836.

248 Omfång och paginering: Häftet består av 14 blad och ett omslag av något grövre, porös papperskvalitet. Endast främre delen av omslaget är bevarad. Omslaget bär påskriften ”Häftet 4.”, skriven med blyerts, av pikturen att döma av annan hand. Inget separat titelblad har bevarats, men dagboksanteckningarna inleds med rubriken Ephemeron / Z. Topelii Dagbok, Anteckningar m.m. / för år 1836. / 6 årgången överst på första bladet. Anteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har olinjerad vänstermarginal, 1,5–2,2 cm, där Topelius antecknat dagens datum samt olinjerat sidhuvud, 0,5–1,9 cm, med uppgift om månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 1–26, det sista bladet omfattas inte av pagineringen. Arkivpaginering s. 27–[28], avseende det sista bladet.

249 Papper och format: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (FORSSA). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,9 x 17,9 cm.

250 [Dagbok för februari, mars, april, maj och juni månader 1836]. 244.1325

251 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 februari–30 juni 1836.

252 Omfång och paginering: Häftet består av 26 blad. Inga omslag eller separata titelblad har bevarats. Anteckningarna för februari inleds på s. 3 enligt Topelius paginering, vilket tyder på att ett blad saknas, möjligen ett titelblad. Anteckningarna inleds med rubriken Z. Topelii Dagbok 1836, Februarii Månad. överst på första bladet.

253 Anteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,5–2,2 cm (olinjerad till 14 feb), där Topelius antecknat dagens datum samt linjerat sidhuvud, 0,5–1,9 cm (olinjerat till 14 feb), med uppgift om månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 3–53, arkivpaginering s. 29–[80].

254 Papper och format: Papperet är brunaktigt och vattrat. Sidformatet är 21,9 x 17,9 cm.

255 DAGBOK 1836. Julii, Augusti, September, October, November, December. NyCarleby & Helsingfors. Häftet A. 244.1326

256 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 juli–30 september 1836.

257 Omfång och paginering: Häftet består av 25 blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett titelblad med texten DAGBOK /1836. / Julii, Augusti, September, October, November, December. / NyCarleby & Helsingfors. / Häftet A. / Zachris Topelius. Ovanför titelbladets text en kolorerad blomma och i övre kanten av bladet ordet Dagbok. Titelbladets versosida är blank. Anteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,9–2,4 cm, där Topelius antecknat dagens datum, sedermera även veckodag. Under perioden 1 juli–10 augusti finns i marginalen även små illustrationer och stickord till texten. I sidhuvudet, 1,2–1,4 cm och ställvis linjerat, har han antecknat år och månad. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 3–50. Ingen arkivpaginering.

258 Papper och format: Papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,6 x 17,3 cm.

259 DAGBOK 1836. Julii, Augusti, September, October, November, December. Helsingfors & NyCarleby. Häftet B. 244.1327

260 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 oktober–31 december 1836.

261 Omfång och paginering: Häftet består av 20 blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett titelblad med texten DAGBOK /1836. / Julii, Augusti, September, October, November, December. / Helsingfors & NyCarleby. / Häftet B. / Z. Topelius. Titelbladets versosida är blank. Anteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen, med undantag för det sista bladet, vars versosida är blank. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,1–2,6 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag samt olinjerat sidhuvud, 0,8–1,1 cm, med uppgift om år och månad. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 53–89, titelbladet inkluderat. Ingen arkivpaginering.

262 Papper och format: De första åtta bladen: papperet är gulaktigt och vattrat, delar av vattenmärke synligt (C & I HONIG samt bikupa på postament omgiven av blomstjälkar). De följande tolv bladen: papperet är brunaktigt och vattrat, med delar av vattenmärke synligt (JDR samt bikupa, jfr 244.13112) . Vattenlinjerna löper vågrätt i häftet. Sidformatet är 21,5 x 17,3 cm.

Dagböckerna 1837–1838

263 Dagboksanteckningarna för åren 1837–1838 är inbundna i bibliotekets band av vinröd klot och har signum 244.133. Bandet har försetts med ryggtexten ”Topeliuska samlingen 33”. Handskrifterna föregås av två maskinskrivna blad, det första med texten ”Topeliuska Samlingen 33. / Ser. III. / Biografiska och genealogiska handskrifter. / Bd V. / Dagböcker V. 1837–38.”, det andra med texten ”Innehåll: / Dagböcker III: / 1837 pag. 1–184 /1838 pag. 1–138”. Handskrifterna består av fyra häften och skrivböcker, nedan benämnda NB 244.1331–244.1334.

264 ΕΦΗΜΕΡΟΝ. ͵αωʹλʹζʹ. EPHEMERON. MDCCCXXXVII. Dagbok 1837. 244.1331

265 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–30 juni 1837.

266 Omfång och paginering: En skrivbok med 46 blad och pärmar av kartong utan påskrift. Det första bladet är ett titelblad med texten ΕΦΗΜΕΡΟΝ. / αωʹλʹζʹ. / EPHEMERON. / MDCCCXXXVII. / Dagbok 1837. / Zachris Topelius. På titelbladets versosida tre rader på grekiska, följt av två rader på latin. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen, med undantag för det andra bladet, vars versosida är blank. Månadens namn anges på skild rad, på ny sida. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,7–3,0 cm, där Topelius antecknat dagens datum, ibland veckodag. Överst på varje sida upprepas överskriften Ephemeron 1837 samt månad. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 1–92. Ingen arkivpaginering.

267 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 19,8 x 16,5 cm.

268 ΕΦΗΜΕΡΙΣ. EPHEMERIS. DAGBOK. 1837. b. 244.1332

269 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 juli–31 december 1837.

270 Omfång och paginering: En skrivbok med 46 blad och pärmar av kartong, beklädda med marmorerat papper utan påskrift. Det första bladet är ett titelblad med texten ͵αωʹλʹζʹ. / ΕΦΗΜΕΡΙΣ. / EPHEMERIS. / DAGBOK. / 1837. b. / NYCARLEBY och HELSINGFORS. / ZACHRIS. TOPELIUS./ MDCCCXXXVII. På titelbladets versosida ett inslag på franska, hänvisande till Alexander Pope. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,3–2,8 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag, samt ställvis stickord till texten. Överst på varje sida upprepas överskriften Ephemeris 1837 samt månad. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 95–184. Ingen arkivpaginering.

271 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 21,9 x 17,8 cm.

272 Skriftbild: Nederst på sidan 129 har ett stycke om elva skrivrader strukits över med tjocka streck, skriften går ej att tyda.

273 ΕΦΗΜΕΡΙΣ. EPHEMERIS. DAGBOK 1838. 244.1333

274 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–31 augusti 1838.

275 Omfång och paginering: En skrivbok med 46 blad och pärmar av kartong, beklädda med marmorerat papper utan påskrift. På insidan av pärmens baksida en vers av Topelius. Det första bladet är blankt. Det andra bladet är ett delvis kolorerat titelblad med texten ͵α͵ωλʹηʹ / ΕΦΗΜΕΡΙΣ. / EPHEMERIS. / DAGBOK / 1838. / NYCARLEBY och HELSINGFORS. / Z. TOPELIUS. / MDCCCXXXVIII. På titelbladets versosida ett citat på latin ur Carmina, följt av ett på svenska ur Nicanders Runeswärdet samt en rad, troligen anspelande på Pope. Den sista anteckningen i skrivboken för den 31 augusti 1838 är daterad Kudnis 20/11 1838. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,2–2,7 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Överst på varje sida upprepas överskriften Ephemeris 1838 samt månad. Handskriften är paginerad av Topelius från tredje bladets rectosida, s. 3–90, det första blanka bladet omfattas inte av pagineringen. Ingen arkivpaginering.

276 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 19,9 x 16,3 cm.

277 ΕΦΗΜΕΡΙΣ DAGBOK 1838 H:2 September, October, November, December 1838. 244.1334

278 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 september–31 december 1838.

279 Omfång och paginering: Häftet består av 24 blad. Inga omslag har bevarats. Det första bladet är ett delvis kolorerat titelblad med texten αωλή. / ΕΦΗΜΕΡΙΣ / DAGBOK / 1838 / H:2 / September, October, November, December 1838. / NYCARLEBY Z: TOPELIUS / MDCCCXXXVIII. På titelbladets versosida ett bibelcitat på hebreiska. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,5–2,8 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Överst på varje sida upprepas överskriften Ephemeris 1838 samt månad. Handskriften är paginerad av Topelius från titelbladets versosida, s. 92–138, titelbladet inkluderat. Ingen arkivpaginering.

280 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 22,5 x 18,0 cm.

Dagböckerna 1839–1840, 1842

281 Dagboksanteckningarna för åren 1839–1840 och 1842 är inbundna i bibliotekets band av vinröd klot och har signum 244.134. Bandet har försetts med ryggtexten ”Topeliuska samlingen 34”. Handskrifterna föregås av två maskinskrivna blad, det första med texten ”Topeliuska Samlingen 34. / Ser. III. / Biografiska och genealogiska handskrifter. / Bd VI. / Dagböcker IV. 1839–40. 1842.”, det andra med texten ”Innehåll: / Dagböcker IV: / 1839 pag. 1–162. /1840 pag. 1–243. / 1842 pag. 245–268.”. Handskrifterna består av fem häften och skrivböcker, nedan benämnda NB 244.1341–244.1345.

282 I arkivkapseln förvaras också fyra ljuskopior av betydligt senare datum, två av sidan 131 och två av sidan 132 i den andra skrivboken 1839, förmodligen till hjälp för någon forskare. Kopiorna skyddas av ett vikt emballage av styvare papper med påskriften ”R08-04” (bibliotekets konserveringsnummer).

283 EPHEMERIS 1839. WÅR och WINTER H:1. 244.1341

284 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–30 april 1839 samt Ephemerider 1839–1840.

285 Omfång och paginering: En skrivbok med 38 blad och pärmar av kartong, beklädda med marmorerat papper, med en etikett med påskriften EPHEMERIS. 1839. H: a:. Det första bladet är ett kolorerat titelblad med texten αωλϑʹ / EPHEMERIS 1839. / WÅR och WINTER / H:1. / NyCarleby 1839 Helsingfors. / Zachris Topelius. Texterna EPHEMERIS 1839. samt WÅR och WINTER formar en cirkel på titelbladets mitt, som omsluter en knappt synlig skiss i blyerts. På titelbladets versosida ett utdrag ur Runebergs dikt ”Tröst” samt två rader av Jalal al-din Rumi, i tysk översättning av Rückert. De tre sista bladen upptas av Ephemerider 1839–1840, korta notiser om spridda dagar. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,9–2,5 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Överst på varje sida upprepas överskriften Ephemeris 1839 samt månad. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 3–76. Ingen arkivpaginering.

286 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 21,4 x 17,5 cm.

287 ANNO.POST.CHRISTUM.NATUM.MDCCCXL. 1839. EPHEMERIS Tolfte Årgången H.2. 244.1342

288 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 maj–31 december 1839.

289 Omfång och paginering: En skrivbok med 46 blad och pärmar av kartong, beklädda med marmorerat papper. Det första bladet är ett titelblad med texten ͵αωʹλʹϑʹ / ANNO.POST.CHRISTUM.NATUM.MDCCCXL. / 1839. / EPHEMERIS / Tolfte Årgången / H.2. / Z: Topelius. Texterna ANNO.POST.CHRISTUM.NATUM.MDCCCXL. samt EPHEMERIS formar en cirkel på titelbladets mitt, som omsluter en knappt synlig skiss i blyerts samt årtalet 1839. På titelbladets versosida ett utdrag ur Schillers epigram ”Das Unwandelbare” samt ett citat ur Jean Pauls ”Titan”. Bladet motsvarande s. 133–134 är defekt; övre delen av bladet om ca sex skrivrader har skurits bort. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. De tre sista bladen i skrivboken är blanka. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 1,9–2,6 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Överst på varje sida upprepas överskriften Ephemeris 1839 samt månad. Handskriften är paginerad av Topelius, s. 77–162, titelbladet inkluderat. Ingen arkivpaginering.

290 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 20,4 x 16,5 cm.

291 Skriftbild: På sidan 156 finns rester av ett pålimmat papper, som skymmer datumangivelserna något.

292 ANNO POSTCHRISTUM NATUM MDCCCXL. 1840 EPHEMERIS. DECENNIUM III. LUSTRUM V. Trettonde Årgången. H. 1. 244.1343

293 Innehåller dagboksanteckningar för den 1 januari–9 augusti 1840. Mellan s. 92 och s. 93 finns två torkade blommor i press.

294 Omfång och paginering: En skrivbok med 62 blad och pärmar av kartong, beklädda med marmorerat papper. Det första bladet är ett titelblad med texten ANNO POSTCHRISTUM NATUM / MDCCCXL. 1840 / EPHEMERIS. / DECENNIUM III. LUSTRUM V. / Trettonde Årgången. / H. 1. / Z. Topelius. / Helsingfors – NyCarleby. Texterna ANNO POSTCHRISTUM NATUM, MDCCCXL. 1840, MDCCCXL. 1840. samt DECENNIUM III. LUSTRUM V. formar en cirkel på titelbladets mitt. På titelbladets versosida en bearbetning av Schillers ”Don Carlos”. Den sista anteckningen i skrivboken för den 9 augusti 1840 är daterad Hfors 27/10 1840. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Det sista bladets versosida är blank. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,1–3,1 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Överst på varje sida upprepas månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius från andra bladets rectosida, s. 3–123, det sista bladets versosida är ickepaginerad. Ingen arkivpaginering.

295 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 20,6 x 17,1 cm.

296 ANNO POST CHRISTUM NATUM MDCCCXL. EPHEMERIS HÖSTDAGAR1840. DECENNIUM III. LUSTRUM V. 244.1344

297 Innehåller dagboksanteckningar för den 9 augusti–31 december 1840 samt Julidagar 1840.

298 Omfång och paginering: En skrivbok med 41 blad samt ett separat häfte om 20 blad (Julidagar 1840) som bundits in sist i skrivboken. Skrivboken har pärmar av kartong, beklädda med marmorerat papper och en etikett utan påskrift. Det första bladet är ett titelblad med texten ANNO POST CHRISTUM NATUM MDCCCXL. / EPHEMERIS / HÖSTDAGAR1840. / DECENNIUM III. LUSTRUM V. Texten formar en cirkel på titelbladets mitt. På titelbladets versosida ett citat ur Jean Pauls ”Titan”.

299 Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen. Det sista bladet i skrivboken är blankt. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,2–2,8 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Överst på varje sida upprepas månad och år. Handskriften är paginerad av Topelius från titelbladets versosida, s. 126–204. Det sista blanka bladet försett med arkivpaginering, s. 205–[206].

300 Det separata häftet med anteckningar om promotionen 1840 inleds med centrerad rubrik, Julidagar 1840. I övrigt är sidorna fullskrivna, med undantag för sista bladets versosida som är blank. Linjerad vänstermarginal, där Topelius antecknat dagens datum. Handskriften är paginerad av Topelius, s. III–XXXIX, arkivpaginering s. 207–[244]. Av sidnumreringen att döma saknas ett blad, möjligen ett titelblad.

301 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 21,5 x 16,8 cm, det separata häftet med anteckningar om julidagarna 1840 18,0 x 11,2 cm.

302 Den Svartgröna Sommaren 1842. 244.1345

303 Innehåller dagboksanteckningar för den 18 juni–2 augusti 1842.

304 Omfång och paginering: Häftet består av 12 blad. Inga omslag eller separata titelblad har bevarats. Dagboksanteckningarna är skrivna på båda sidorna av bladen, med undantag för det sista bladets versosida, som till stor del är blank. Månadens namn anges på skild rad. Sidorna har linjerad vänstermarginal, 2,8–3,7 cm, där Topelius antecknat dagens datum och veckodag. Från juli månad upprepas månad och år överst på varje sida. Handskriften är paginerad av Topelius från fjärde bladets versosida, s. 8–24, arkivpaginering, s. 245–[268].

305 Papper och format: Papperet är gulaktigt. Sidformatet är 21,6 x 17,4 cm.