Finland framställdt i teckningar
- Omslag
- Titelblad
- Förord
- Inledning
- Förord
- Landet
- Allmän öfversigt
- Folket
- Bjarma-Sagan
- Esternes Saga
- Lapparnes Saga
- Karelska Sagan
- Qvenerne
- Tavasterne
- Finska Folket
- Svenskarne i Finland
- Statistiska Uppgifter
- Landskapen
- I. Egentliga Finland
- Egentliga Finlands Minnen
- 1. Legenderna om Sanct Henrik
- 2. Reso kyrkas byggnad
- 3. Letala Kyrka
- 4. Pitkä Piena och Wehmo kyrka
- 5. Biskop Hemming och hans kanonisation
- 6. Biskop Magnus Olai Tavast
- 7. Biskop Michael Agricola
- 8. Universitetets instiftande
- 9. Sedemålningar
- 10. Hexprocesserna
- 11. Gezelierna
- 12. Biskop Tengström
- 13. Landstigningen vid Lemo
- Lokala Detaljer
- 1. Åbo Slott
- 2. Åbo Domkyrka
- 3. Kuustö Ruiner
- 4 och 5. Runsala, Bagarla, Artukais
- 6. Kukkarokivi
- 7. Nådendal
- 8. Qvidja
- 9. Skjälö Hospital
- 10. Kankas
- 11. Lemsjöholm
- 12. Willnäs
- 13. Strömsholm
- 14. Tykö
- 15. Björkboda
- 16. Juvankoski
- 17. Wiurila
- II. Åland
- Ålands Minnen
- 1. Fantasierna om Ålands namn
- 2. Märkvärdige Ålänningar
- 3. Elgjagten
- 4. Årstiderna. Skötfisket
- 5. Krigsminnen från 1809
- Lokala Detaljer
- 18. Kastelholm
- 19. Sunds kyrka
- 20. Bomarsund jemte Skarpans kaserner
- 21. Hospitalet på Prestö
- III. Satakunda
- Satakundas Minnen
- 1. Sanct Henriks Predikohus
- 2. Pispala och Prouasti
- 3. Lapparne, Birkkarlarne och Kurckeslägten
- 4. Kaivando
- 5. Krigsminnen
- Lokala Detaljer
- 22. Raumo
- 23. Wuojoki
- 24. Kauttua
- 25. Björneborg
- 26. Kyrofall
- 27. En utsigt vid Kauniais
- 28. Laukko
- 29. Koivola vik
- 30. Pyynikkövuori
- 31. Tammerfors
- IV. Nyland
- Nylands Minnen
- 1. Folkminnen
- 2. Berömde Män
- 3. Krigsminnen
- 4. Jubelfesten år 1840
- Lokala Detaljer
- 32. Torp vid Rilaks
- 33. Hangöudd
- 34. Fiskars
- 35. Billnäs
- 36. Fagervik
- 37. Ekenäs, Raseborg
- 38. Torp i Sammatti
- 39. Utsigt från Paloniemi
- 40. Sjundby
- 41. Helsingfors
- 42. Ulrikasborgs Brunnspark
- 43, 44. Hoplaks och Munksnäs
- 45, 46. Degerö, Thurholmen
- 47. Eriksnäs
- 48. Borgå
- 49. Dregsby
- 50. Pyttis kyrka
- 51. Mörskom kyrka. Wichtis
- 52. Anjala
- 53. Ratula
- 54. Högfors
- 55. Svensksund
- 56. Kymmenegård
- V. Karelen
- Karelens Minnen
- 2. Sjöslaget i Wiborgska viken
- 3. Bojaren
- 4. Paul Juusten
- 5. Adam Wilke
- Lokala Detaljer
- 57. Granitbrottet i Pytterlaks
- 58, 59. Puhois, Suorlaks
- 60. Wiborg
- 61. Wiborgs Slott
- 62. Monrepos
- 63. Rajajoki
- 64, 65. Wuoksen med Imatra och Kiviniemi
- 66. Kaukola
- 67. Kexholm
- 68. Pärnä bro
- – Ladoga [hör ej till planscherna]
- 69. Pukinniemi
- 70. Kronoborg (Ruunulinna)
- 71. Utsigten från Jachimvaara prestgård
- 72. Ruskiala
- 73. Walamo
- VI. Savolaks
- Savolaks Minnen
- 1. Krigsminnen
- 2. Saima kanal
- 3. Kultani kukkuu och Folkskalderna
- Lokala Detaljer
- 74. Lauritsala
- 75–77. Savitaipale, Porosalmi, Parkumäki
- 78. Mehtälampi
- 79. Pungaharju
- 80, 81. Nyslott och dess fäste Savonlinna
- 82. Warkaus
- 83. Strömsdal
- 84–87. Kuopio med dess omgifningar: farleden, Pirunpesä, Tuovilanlaks
- VII. Tavastland
- Tavastlands Minnen
- 1. Sagorna om Hämäläiset
- 2. Ritvalan Helka
- 3. Norra Tavstlands vargjakt
- 4. Mustiala Landtbruksinstitut
- 5. Blåfieldska Slägten
- Lokala Detaljer
- 88. Tavastehus
- 89. Kronoborgs slott
- 90. Ithis prestgård
- 91. Sommarnäs
- 92. Hakoisten Linna
- 93. Hiittis
- 94. Palikais
- 95. Jokkis
- 96. Humppila
- 97. Stjernsund
- 98. Sääksmäki kyrka
- 99. Nordenlund
- 100. Mieskomäki
- 101. Rautalampi
- 102. Karstula
- VIII. Österbotten
- Österbottens Minnen
- 1. Krigsminnen
- 2. Österbottens prest- och köpmannaslägter
- 3. Vidskepelsen och de andliga väckelserna
- 4. Uleå elf. Kejsar Alexanders resa
- Lokala Detaljer
- 103. Slagfältet vid Storkyro
- 104–107. Slagfälten vid Revolaks, Lappo, Juthas och Oravais
- 108. Östermyra
- 109–111. Wasa, NyCarleby, Jakobstad
- 112, 113. Uleåborg, Torneå
- 114. Ämmäkoski
- 115–117. Aittokoski, Jalokoski, Ämmä jernbruk
- 118–120 Luoppiovaara, Kattilankoski, Avasaksa
- Tillägg
- Till allmänheten
FÖRORD.
1 Ett arbete, sådant som det, hvars början här lemnas i den benägne läsarens hand, måste bereda sig på mycken kritik och på många slags omdömen. Förtroligheten med ämnet – eget land och folk, närliggande förhållanden – måste af hvarje inhemsk läsare göra en sakkunnig domare. Arbetet är här det första i sitt slag; redan detta torde förklara en del af dess brister.
2 Särskildt önskar den unga hand, som – af kärlek till ämnet – åtagit sig textens redaktion, att man af denna ej må begära annat eller mer, än den i någon mån kan uppfylla. Bestämd för en stor och blandad publik, måste texten afsäga sig alla anspråk på rangen af ett vetenskapligt verk. Behandlande vidsträckta ämnen, måste den försaka den utförlighet i detaljer, som mången gång synes lockande vid nedskrifvandet. I de källor, den rådfrågar, särdeles de provinciela, finnas många luckor. Den äger icke till sin disposition den lysande historie, den detaljerade statistik och framförallt den högst rika och intagande saga, ur hvilka Mellin haft lyckan ösa med fulla händer vid utarbetandet af sin text till »Sverige framställdt i teckningar».konsekvensändrat/normaliserat Texten till »Finland framställdt i teckningar» vill hvarken gälla för geografi, historie, statistik eller folksaga, utan helt enkelt för en skildring, med elementer af dessa fyra.
3 Texten börjar med allmänna öfversigter af land och folk samt generela statistiska upplysningar i sammandrag, hvarefter landskapen behandlas hvarje för sig, i samma ordning som plancherna, likväl utan att texten binder sina afdelningar strängt vid häften och plancher. Egentliga Finland blir således den första provinciela rubriken efter öfversigterna. Derefter Nyland.
4 Då framgången och intresset af denna text till en stor del måste bero på de upplysningar, hvilka från skilda landsorter erhållas om folkseder, folksagor, folkminnen, naturmärkvärdigheter, historiska detaljer, lokalteckningar m. m., får redaktionen på det förbindligaste uppmana Högvördiga Presterskapet samt Resp. Tjenstemän, Egendoms-innehafvare och andra för fosterlandets kännedom nitälskande män – till en början i Egentliga Finland och Nyland , samt sedermera i öfriga landsorter – att benäget meddela skriftliga notiser i berörde ämnen, adresserade antingen till Utgifvarne eller till Redaktören för texten härstädes.
5 Helsingfors den 18 December 1845.
[4][5]|5|