11. På vägen till Jääskis kyrka

11. På vägen till Jääskis kyrka

Lästext

illustration11. På vägen till Jääskis kyrka.

1 (R. W. Ekman.)original: R. W. Ekman).

2 Det är palmsöndag och tidig vår mot slutet af April. Löfträden börja grönska, sipporna knoppas, gräset gror, floden Wuoksi har redan afkastat sitt istäcke. Jääskisbonden vandrar med sin unga hustru till kyrkan.original: kyrkan|57| lemma startByns ungdom har redan tidigt på morgonen gått från gård till gård med skalade spön af vide, för att under skämt och löje lemma startbasakommentar hvarje god vän, som den dagen råkat försofva sig.kommentar Andra, mera lemma startmenlösakommentar buketter af blommande vide har värdinnan i hvarje gård fäst under taket i ladugården, för att lemma startfå vackra kor och god smörlyckakommentar. Men att försumma kyrkan en sådan märkvärdig dag, skulle göra all trollkonst onyttig, och så förlikas kristendom och hedendom, så godt de förmå, i det gladlynta, men vidskepliga folkets föreställningar.

3 Jääskis mannen, – stolt öfver sin härkomst från en gammal och lemma startegendomligkommentar befolkning, lemma startJääskeläisetspråk: finskakommentar, för hvilka hans socken anses vara det rätta stamlandet – är klädd i sin högtidsdrägt, den långa, hvita lemma startyllekaftanenkommentar med bälte om lifvet, de höga stöflarna och den bredskärmade hatten med dess stora spännen. Hans hustru bär den berömda Jääskisdrägten: den hvita, åtsittande lemma startlifrockenkommentar, det hvita, fransprydda, förklädet med dess gula tvär-ränder, svart yllekjol med röda ränder samt på hufvudet lemma startsin bekanta hvita »huntuspråk: finska», eller hufva, som varieras i oändlighet i olika socknarkommentar, men som i Jääskis är vid, med långa och breda, på ryggen nedhängande snibbar. Huntun är hennes hedersprydnad som gift hustru, och hon aflägger den aldrig om dagen; men lemma startde ogifta ha icke rättighet att betäcka sitt hufvudkommentar. Hennes mest lemma startegendomligakommentar prydnad, det stora bröstspännet af silfver (briskan), hvarmed hon hopfäster lifrocken öfver barmen, skymmes på taflan af barnet, som hon bär på sin arm till kyrkan, för att äfven detta må få sin andel af palmsöndagens goda inflytande.

4 Under vandringen till kyrkan möts en bekant: det är en ung bonde, som kör en tung, fyrhjulig packvagn. Hans drägt är mera vårdad, än vanlige lemma startformänskommentar; skjortkragen hvit, jackan af blått ryskt kläde, hatten med silfverspänne, pipan försedd med ett grannt måladt porcellinshufvud. Han tager lifvet sorglöst och har råd att göra det. Han förtjenar sannolikt föga mer på sin resa, än han och hans häst äta upp, men så långt sträcker sig icke hans räknekonst. Att vara ute på färd, att se städer och menniskor, att få en viss summa penningar, som åter rinner ur handen, och uppgöra spekulationer, som kunde lyckas, men icke göra det, sådan är hans affär, som han finner briljant, och att dervid beräkna tid eller möda, kommer icke i fråga. Karelaren anser sig vara född till köpman, hans håg står till resor och handel; men lemma start»när man icke har bröd, så äter man hvetebröd»kommentar, är ett af de ordspråk, som bäst beteckna hans födgeni.

5 Denne unge lemma startcommis-voyageurspråk: franskakommentar har icke gifvit sig tid att stadna vid kyrkan, men han har ingenting emot att förnöta en stund med prat på landsvägen, medan hästen begagnar tillfället att afbeta de späda nässlorna och klöfvern, som begynt att uppspira vid kanten af vägen. De två männen räcka hvarandra handen, och|58| af deras samtal erfar man, att formannen är stadd på resa till Petersburg med harskinn, räfskinn och ett par balar bomullsgarn,|36| i förhoppning att derifrån få returfrakt af läder till Kuopio, innan Saima kanal blir lemma startsegelbarkommentar och tager honom brödet ur munnen. För öfrigt språkas om priset på smör och lemma startmjölmattorkommentar i den ryska hufvudstaden. Dess torgpriser äro ett favoritämne för alla samtal i gränstrakterna, och Petersburg konsumerar allting, tillochmed gråsten.

6 Upp, forman, stadna ej längre! lemma startTiden ilar, floden strömmar, jernvägen rasslar, och han skall innan kort rycka bort dina pelsverk, dina balar, dina läderpackor, dina smörtunnor, dina mjölmattor, ja, dig sjelf och alla dina kunder.kommentar Han väntar icke på din lemma starttröge passgångares lunkkommentar, han tänker icke, som du, att i morgon är också en dag; han har gifvit minuten vingar, han beräknar en timma i mark och mil. Vänd tillbaka till din åker, som du försummat, till din slöjd, som du föraktar, och till dina barn, som kringdrifva sysslolöse, i hopp att engång få tillbringa sitt lif på landsvägen, likasom deras fader. Men du, vandrare der med hatten i nacken, skynda på dina steg, att icke barnet stiger ned från sin moders arm och går dig förbi; ty den tid är kommen, att ingen mer får stå stilla och overksam, allt måste framåt, och du med, om du också skulle trampa sönder din långa kaftan; – framåt, framåt med hela ditt land!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 Byns ungdom har redan [...] råkat försofva sig. I det ortodoxa Karelen var palmsöndagen »virposöndag». Barnen gick runt för att »virpoa» grannar och släktingar med dekorerade videkvistar, påskris, vilket innebar att man väckte dem genom att lätt piska på dem med kvistarna och läsa upp roliga verser. Videkvistarna skulle ge välsignelse och god hälsa. Man skulle också »virpoa» boskapen och hästarna. Finskans »virpomista» kommer från ryskans »verba», som betyder sälg.

    2 basa klappa om, piska upp.

    2 menlösa oskyldiga.

    2 få vackra kor och god smörlycka I svedjebrukets spår, särskilt i Savolax men också på andra håll, växte boskapsskötseln i betydelse och smöret blev en viktig exportvara.

    3 egendomlig ursprunglig.

    3 Jääskeläiset (fi.) Jääskisborna.

    3 yllekaftanen yllerock med långa skört, sydkarelarnas högtidsdräkt.

    3 lifrocken för kvinnan en vid midjan tätt åtsittande rock.

    3 sin bekanta hvita [...] i olika socknar Lutherska gifta kvinnor i Karelen bar en vit »huntu», en linneduk, som knöts på olika konstfärdiga sätt i olika socknar; de minsta kunde knytas så de inte var större än en slant. Ortodoxa gifta kvinnor bar en »sorokka», ett slags duk av ljust linne med hålsöm och broderier på framsidan.

    3 de ogifta ha icke rättighet att betäcka sitt hufvud Ogifta kvinnor hade ett utsmyckat band kring huvudet.

    3 egendomliga karakteristiska.

    4 formäns i östra Finland: bönder som idkade fraktkörslor.

    4 »när man icke har bröd, så äter man hvetebröd» En vanligare variant av ordspråket är »i brist på bröd äter man limpa». Ordspråket ställer två alternativ mot varandra – eftersom det man p.g.a. bristen får ta till är lika bra eller bättre än det först önskade blir det därmed absurt.

    5 commis-voyageur kommiss-resande som hade fått i uppdrag att frakta och sälja andras varor.

    5 segelbar här: isfri.

    5 mjölmattor fyrkantiga mjölbalar, hårt inpackade i säckvävsmattor; användes speciellt i rysk handel.

    6 Tiden ilar, floden [...] alla dina kunder. Saima kanal invigdes 1856 och järnvägen mellan Riihimäki och S:t Petersburg stod färdig 1870. De förbättrade transportförbindelserna innebar förändringar för de karelska böndernas dittills rätt priviligerade handel på S:t Petersburg.

    6 tröge passgångares lunk syftar på hästens makliga takt.

    Faksimil