434 Gud hafwer ej till dem behag

Lästext

434.

1 Gud hafwer ej till dem behag, Som ingen bättring göra. Om de ock ropa natt och dag, lemma startSkall han dem icke höra:kommentar Han hörer dem, som i sann bot Hans nådelöften taga mot Och göra här hans wilja.

2 2. Will du, att hwad du brutit förr Skall warda dig förlåtet, lemma startSå klappa på Guds nådes dörr, Dig warder då upplåtet.kommentar lemma startSök, och du finner lifwets stig Och Herren Kristus lyser digkommentar Uti de mörka dalar.

3 3. Gör bättring; blif i Herren Krist, Att han i dig må blifwa, Och hwad du beder skall förwisst Din Fader då dig gifwa. Det skall dig sannerligen ske: lemma startAf tron är din bönhörelsekommentar, Guds namn till pris och ära.

4 4. Ty det är wår frimodighet I Kristus och wår glädje, Att när af Guds barmhertighet Wi någon gåfwa bedje, lemma startSom efter Herrens wilja ärkommentar, lemma startSå wete wi, han oss beskär Allt af sin nåd allena.kommentar

5 5. lemma startSå sannt som Herrens Jesu ord I ewighet ej swikakommentar; Så sannt som himmel och som jord, Men ej hans löften wika; Så wisst skall oss ock gifwas det, Som i hans namn wi bedje rätt, Att glädjen oss fullkomnas.

6 6. För hans skull är oss allt tillsagdt; För hans skull allt förlåtes; För hans skull bindes satans makt Och himlens port upplåtes. lemma startInför wår Gud och Fader kär Wår förespråkare han är, Som alltid oss förswarar.kommentar

7 7. Wi icke mer i träldom gå; Som barn wi glade äre I Herren Krist och rope så lemma startWårt Abba, Fader käre. Guds Helge Ande är oss när Och med wår ande wittne bär, Att nu Guds barn wi äre.kommentar

8 8. Hur skulle icke då wår själ Sig af Guds löften glädja Och brinnande, i we och wäl, Till honom trofast bedja! Wälsignadt ware Herrens namn, Som oss sin kärleksrika famn Så nådeligt upplåter.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Psalmen har rubriken »Bönhörelsen» och ingår under huvudrubriken »Psalmer om ett kristeligt lefwerne». Den utgår inte från någon specifik bibeltext, men bibelallusionerna är många.

    Psalmtexten har en viss släktskap i motiv och ordval med pingstpsalmen »O Helge And’! kom till mig in» (1695:187; senare bearbetad version »Kom, Helge Ande, till mig in»). Flera uttryck i den sjunde strofen i Topelius psalm är gemensamma med pingstpsalmen, om än pingstpsalmen talar om »jag», inte »wi» som hos Topelius (se punktkommentarerna).

    Melodin i 1868:435 är den frygiska »Aus tiefer Not» som har tillskrivits Martin Luther, vilket dock inte går att belägga. Melodin var känd från 1695:99 Af djupsens nöd. När psalmen i förkortad form intogs i 1886 års psalmbok (323 Så sant som Herrens Jesu ord) var det med en melodi av en annan kompositör från reformationstiden, Johann Walter. Frygiskt modus, som ofta enligt Bernskiöld (2019, s. 270) användes till texter med bön eller klagan, passade inte längre ihop med den förkortade texten där de tre första stroferna som handlade om bot och bättring hade utmönstrats.

    Topelius psalm intogs i samma form i 1886 års och 1943 års psalmböcker, men utmönstrades 1986.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 Skall han dem icke höra: 1868:435 v. 5: »Will han dem icke höra:» Sak. 7:13 har »will». Sak. 7 handlar om hur Herrens vrede drabbar det motspänstiga folket, kapitel 8 återger upprättelsen.

    2 Så klappa på Guds nådes dörr, Dig warder då upplåtet. Matt. 7:7; Upp. 3:20.

    2 Sök, och du finner lifwets stig Och Herren Kristus lyser dig Matt. 6:33; Ef. 5:14.

    3 Af tron är din bönhörelse Matt. 21:22.

    4 Som efter Herrens wilja är Åsyftar den bön, som Jesus lärde ut åt sina lärjungar (Matt 6:10), och som han själv också bad i Getsemane (Matt 26:42).

    4 Så wete wi, han oss beskär Allt af sin nåd allena. 1868:435 v. 6–7: »Så wete wi, att han beskär Oss allt utaf sin nåde.» 1879 års text är både förenklad och förtydligad, och den reformatoriska principen sola gratia »nåden allena» uttalas. Ef. 2:8–9.

    5 Så sannt som Herrens Jesu ord I ewighet ej swika Matt. 24:35.

    6 Inför wår Gud [...] alltid oss förswarar. 1868:435 v. 5–7: »Han hos wår Gud och Fader kär En förespråkare oss är, Som oss ock wäl förswarar.» 1 Joh. 2:1 »då hafwe wi en förswarare när Fadrenom, JEsum Christum» Ordet »förswarare» lyder i KB 1917 »förespråkare». Båda de svenska orden återger den grekiska grundtextens parákletos, som enligt Heikel & Fridrichsen betyder »en tillropad», »en tillkallad», »en som understöder någon inför domstol».

    7 Wårt Abba, [...] Guds barn wi äre. Mark. 14:36; Rom. 8:15; Gal. 4:6. Jesus använde ordet Abba i sin bön i Getsemane. De kristna får vara lika förtroliga som han när de ber eftersom de är Guds barn. Jfr v. 4–7 med uttrycken i 1879:187 »Kom, Helge Ande, till mig in»: 4. »Uppå min sida alltid stå, Att satan mig ej skada må, Ej werlden mig förföra; Och med min ande wittne bär, Att ett Guds barn jag också är, Det han will saliggöra.» 5. »Jag kännes wid min swaghet all, Jag wet ej hwad jag bedja skall, Hwad gagnar eller skadar; O Helge Ande, bed för mig Och lär mig sucka innerlig Mitt Abba, käre Fader

    Bibliografi

    Bernskiöld, Hans, »537 Ur djupen ropar jag til dig », Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, Band 3, Visby: Wessmans 2019, s. 270.

    Heikel, Ivar & Fridrichsen, Anton, Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och De apostoliska fäderna. Lund: Gleerup 1973.

    Swensk Koral-Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarna i Storfurstendömet Finland, utgifwen af den af andra allmänna finska kyrkomötet 1886 tillsatta Koralkomitén. Stereotyperad normalupplaga, Helsingfors 1889.

    Faksimil